När man ärver en del av en fastighet som man inte har råd att köpa ut andra halvan av, vad händer då. En jurist svarar i Dagens Nyheter på en läsares frågor.
Två syskon som båda är i 60-årsåldern har ärvt en stuga som deras föräldrar byggde 1960 i Skåne. Nu undrar de i en insändare till Dagens Nyheter hur de kan skydda varandra om den ena går bort. Stugan är inte värd mycket pengar men har ett affektionsvärde, samt tomtens värde på ett par miljoner. Men det ena syskonet skulle inte ha råd att köpa ut den andres ärvande barn om brodern går bort först.
Den ena har egna barn, men den andra brodern har fyra barn vilket krånglar till det när en avlider. Så här svarar ekonomiexperten Mia Edwall Insulander.
Om Du avlider först ärver Dina föräldrar Dig, om de fortfarande lever, och annars Din bror. Om Din bror avlider först ärver hans fyra barn. De har som bröstarvingar en skyddad ställning, de har alltid rätt till minst sin laglott, det vill säga hälften av det de annars skulle ha ärvt. Den rätten går inte att testamentera bort, skriver hon i sitt svar.
Halva stugan (och tomten) blir alltså en del av laglotten. Då kommer det överlevande syskonet äga stugan tillsammans med broderns vuxna barn. Och om de inte kan komma överens kan fastigheten behöva tvångsförsäljas.
Men det finns flera sätt att förbereda sig och minska riskerna, enligt Edwall Insulander.
Man kan skriva ett testamente, där man styr vem som ärver vilken del. Man kan också överlåta stugan redan nu, så att brodern ger bort sin del av stugan för att försäkra sig om att det inte uppstår några tvister.
Slutligen kan man också upprätta ett så kallat samäganderättsavtal, t ex med en hembudsklausul.
Det innebär att den som vill sälja sin andel först måste erbjuda den till den andra. Avtalet kan också innehålla regler om värdering och nyttjande, skriver ekonomiexperten.
Steg ett är att sätta sig ner och prata om frågorna kring arv och stugan, menar hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar