Här tar villalånet störst och minst del av inkomsten

Runt om i landet är det stor skillnad på hur stor del av inkomsten som går till villalånet, det kan handla om mellan 41% och 3%.

Landshypotek Bank har räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet. 

Med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster har banken gjort en beräkning som utgår från ett hushåll med två inkomster, 75% belåningsgrad, 3% ränta och 2% amortering.

Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.

I Stockholmsområdet är andelarna störst, i Solna lägger ett genomsnittligt hushåll 41% av nettoinkomsten på sitt villalån, i Sundbyberg är andelen 40% och på Lidingö är den 32%.

I flera kommuner där bostadspriserna är höga är inkomsterna också höga, vilket gör att de fortfarande kan ha relativt stora marginaler, så de hushåll som lägger störst del av inkomsten på bolånekostnader har inte automatiskt minst pengar kvar att röra sig med. 

Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chef Företagsansvar på Landshypotek Bank, i ett pressmeddelande.

I fler än 20 kommuner står villalånet för 10% av inkomsten, eller mindre, vilket ger dessa hushåll helt andra ekonomiska marginaler.

Det är främst i mindre kommuner i norra Sverige som villalånet tar en mycket mindre andel av inkomsten.

I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går cirka 3% av hushållens nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa.

Det är dock inte bara skillnader mellan storstad och landsbygd, även inom samma län kan inkomster och villapriser skilja sig kraftigt mellan olika kommuner, varför hushåll ofta kan förbättra sina ekonomiska marginaler utan att behöva flytta särskilt långt.

Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Det behöver inte handla om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren i pressmeddelandet.

Skillnaderna är även stora på länsnivå. I Stockholms län går 31% av hushållens inkomster till villalånet, det är högst i landet.

I Gotlands län går 23% av hushållens inkomster till villalånet. I Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län går 22–23% av inkomsten till villalånet.

I Västernorrlands län lägger hushållen i genomsnitt 11% av inkomsten på villalånet, vilket är lägst andel i landet.

Beräkningen avser ett hushåll med två inkomster. Kolumnen ”Kvar efter lån” visar den disponibla inkomsten per månad efter att ränta och amortering betalts.