Carina Jonsson har bara beviljats 25% sjukersättning eftersom hon och hennes familj har en kennel och Försäkringskassan anser att det innebär att hon kan jobba.
Inspektionen för socialförsäkringen, IFS, har granskat hur sjukersättningen fungerar för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga.
ISF har granskat hur sjukersättningen har använts vid långvarig sjukfrånvaro mellan 2003 och 2023, granskningen visar att sjukersättningen successivt har tappat sin roll som inkomstskydd.
Antalet personer med sjukersättning har under den granskade perioden mer än halverats, från 540 500 till 223 700 personer. En viktig orsak till minskningen är en reform från 2008, som innebar att kraven för att få sjukersättning skärptes.
Samtidigt togs den tidsbegränsade sjukersättningen bort.
Carina Jonsson har det kroniska smärtsyndromet fibromyalgi som ger ömhet och långvarig smärta, hon säger att det känns som att ha influensa som aldrig går över, det skriver Kollega.
Hon orkar inte särskilt mycket och har fått sjukersättning i 20 år. Något som hjälpt henne är de finska lapphundar som hon och hennes man föder upp i sin kannel.
Hon sköter om hundarna någon timme om dagen, oftast får de bara två valpkullar om året, men under pandemin fick de fler, vilket en anonym tipsare uppmärksammade Försäkringskassan på.
Det ledde till att Carina Jonssons sjukersättning drogs in för Försäkringskassan ansåg att hon orkar mer än hon berättat och tjänar bra på sin kennel.
Jag gjorde inte mycket i kenneln, min man och dotter hjälpte till och fodervärdar fanns i närheten. Men jag stod på alla papper, så notan blev indragen sjukersättning och 178 000 kronor i återbetalning. Det var fruktansvärt, jag kunde inte förstå att det var sant, säger hon till Kollega.
Carina Jonsson överklagade beslutet och fick rätt till 25% sjukersättning, det ger drygt 2 200 kronor i månaden, pengar hon inte får eftersom de betalas tillbaka till Försäkringskassan för skulden som hon inte blev av med.
Hon försöker i dag klara sig på de pengar som kenneln drar in, men det är hennes man som i slutändan får stå för mat, räkningar och lån.
Vi kan inte unna oss någonting, inte gå på bio eller gå ut och äta. Skulle något gå sönder kan vi inte reparera det. Det finns ingen marginal. Helst vill jag ha full sjukersättning men hundarna är mitt liv. Utan dem skulle jag vara död, säger hon till Kollega.
En ny rapport från IFS visar att en tredjedel av alla som levde på sjukersättning 2022 hade låg ekonomisk standard enligt SCBs mått, som är en disponibel inkomst under 14 600 kronor per månad.
En av förklaringarna till det är att det ofta tar lång tid innan sjukersättning beviljas.
Det tar ofta flera år innan personer blir beviljade sjukersättning, och då har de varit borta från arbetsmarknaden länge. Under den tiden har många haft låga eller inga inkomster, vilket gör att ersättningen inte speglar personens tidigare arbetsinkomster, säger Cecilia Oldertz, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
Enligt reglerna baseras sjukersättningen på genomsnittet av de tre högsta inkomsterna under de senaste fem till åtta åren.
Har man haft a-kassa, sjukpenning, eller inga inkomster blir ersättningen väldigt låg, säger Cecilia Oldertz till Kollega.
Sjukersättning kan antingen ges som en garantiersättning, ett grundskydd för personer utan eller med svag förankring på arbetsmarknaden, eller som inkomstrelaterad ersättning för personer som har arbetat.
Personer som bor ensamma eller är ensamstående föräldrar är de som får allra lägst ekonomisk standard.
Över tid har även sjukersättningens värde urholkats då den följer prisutvecklingen i stället för löneutvecklingen.
Enligt Cecilia Oldertz innebär det att sjukersättningen inte längre fungerar som ett inkomstskydd för dem som har nedsatt arbetsförmåga, som den gjorde förut.
För att stärka den ekonomiska tryggheten skulle både indexeringsmodellen och nivåerna för garantiersättning och inkomstrelaterad ersättning behöva ses över, säger hon i pressmeddelandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar