Israel hotar med markoffensiv

Ett israeliskt flyganfall över Gaza stad på torsdagen.

Dödssiffrorna stiger, och Israel uppges överväga att skicka in markstyrkor i Gazaremsan.

Israel dirigerar om alla flyg med destination Tel Aviv till Eilat, efter fortsatt raketbeskjutning från Gaza.

Anhöriga vid begravningen av en israelisk soldat i Elyakim på torsdagen. Soldaten är Israels första militära dödsoffer i veckans strider.

Bedjande män under id al-fitr framför Klippmoskén i Jerusalem på torsdagen.

Hundratals raketer fortsatte att flyga in i Israel under natten mot torsdag. Raketvarningar ljöd över stora delar av landet, däribland i norr, långt från det Hamaskontrollerade Gaza.

Samtidigt har israeliska flygvapnet genomfört mängder av räder mot mål som kopplas till Hamas, den palestinska islamistgrupp som styr Gaza och som är terrorstämplad av bland annat EU.

Riskerna med att hålla igång trafiken på Israels enda större internationella flygplats, Ben Gurion mellan Tel Aviv och Jerusalem, ses som så stora att alla passagerarflyg nu ska dirigeras om, meddelar landets luftfartsverk enligt nyhetsbyrån AFP. Planen får i stället gå till Eilat längst i söder, ungefär fyra timmars bilväg från Tel Aviv och Jerusalem.

Enligt Hamasmyndigheterna har över 80 liv krävts i anfallen, rapporterar AFP. Bland dem finns många barn. Israel förklarar antalet civila offer med att det är svårt att bomba den militära infrastrukturen i det tätbefolkade Gaza utan att vanliga människor kommer till skada.

Just den svårnavigerade och riskabla stadsmiljön gör också att Israel genom åren oftast har dragit sig för att anfalla på andra sätt än via luften. Men bland annat under Gazakriget 2014 gick markstyrkor in.

Och även nu har en plan tagits fram för hur Israel skulle kunna genomföra en markoffensiv inne i Gaza, rapporterar The Jerusalem Post och andra medier.

Något beslut om att genomföra den har ännu ej fattats. Och uppgifterna kan även ingå i ett förhandlingsspel, eftersom det samtidigt rapporteras att Hamas signalerat att man är redo att diskutera eldupphör, men att Israel säger nej till det.

Försvarsmakten IDF sätter dock kraft bakom orden genom att militära resurser nu skickas till gränsområdet.

Stora delar av Israel lever nu i skräck för raketregnet från Gaza, hittills denna vecka räknar myndigheterna till 1 500 raketer som kommit in över gränsen. Sju personer har dödats, däribland en sexåring, vars hus träffades av en raket, enligt hjälporganisationen Hatzolah.

Samtidigt fortsätter regelrätta gatustrider mellan araber och judar som den uppblossande konflikten utlöst på flera håll i landet, däribland i städerna Lod, Acre och Haifa, rapporterar AFP. I Bat Yam, i södra Tel Avivområdet, gick en högerextrem mobb till attack mot en man som uppfattades som arab, och slog honom medvetslös. I Lod, där undantagstillstånd har utlysts, har en synagoga stuckits i brand, och en arab skjutits ihjäl.

Det som har hänt de senaste dagarna i israeliska städer är oacceptabelt. Inget rättfärdigar att judar lynchar araber, eller att araber lynchar judar, säger premiärminister Benjamin Netanyahu, och konstaterar att Israel står inför ett "tvåfrontskrig".

Samtidigt påpekar oppositionella att Netanyahu kan ha ett egenintresse i konflikt just nu. Efter parlamentsvalet i mars misslyckades han med att sy ihop en ny regering, och i förra veckan gick det uppdraget till mittenorienterade Yair Lapid. Men nu ligger ett eventuellt maktskifte på is.

En konkret orsak till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah anser att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem.

Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar, i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? 

Eller ännu längre tillbaka?

Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Marktvisten har i flera veckor lett till sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israelisk polis vid al-Haram al-Sharif/Tempelberget, den omstridda plats i Jerusalems gamla stad som båda religioner ser som helig. Nu firar muslimerna id al-fitr, storhelgen som avslutar fastemånaden ramadan, och på torsdagen ersattes våldsscenerna på platsen av 100 000 bedjande.

Stora banderoller hängdes upp föreställande terroristledare från Gazaremsan, rapporterar The Jerusalem Post. Slagord om kriget ropades också, men inga större handgripligheter rapporteras från platsen, som är extremt hårt bevakad av israeliska styrkor.

USAs utrikesminister Antony Blinken har pratat med såväl Netanyahu som den palestinske presidenten Mahmud Abbas, som styr på Västbanken, i hopp om att gjuta olja på vågorna. USA har dock ingen kontakt med Hamasstyret i Gaza, eftersom det är terrorstämplat. Blinken meddelar att USAs sändebud Hady Amr "omedelbart" skickas till Mellanöstern i ett försök att mildra spänningarna.

Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer arealer än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, både genom flera krig och med stark uppbackning från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat mer landområden.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.