Idrottsförbunden får mer pengar nästa år

De svenska idrottsförbunden får från och med nästa år en större del av det statliga stödet, efter ett beslut på Riksidrottsmötet.

Det handlar om totalt 100 miljoner kronor under perioden 2022–2025, där 60 miljoner är tänkt att delas ut under de första två åren.

Specialidrottsförbunden ges här ett ökat utrymme för att stärka rekryteringen, främst bland barn och ungdomar, och öka tillgängligheten, säger RFs vice ordförande Tommy Ohlström i ett pressmeddelande.

Beslutet, som röstades igenom med siffrorna 170–15, bygger på en motion från Svenska ishockeyförbundet, som uppbackade av tio andra förbund vill att en större del av idrottens årliga statliga stöd på två miljarder ska gå till idrotterna. Förbunden vill också i högre utsträckning bestämma själva vad pengarna ska läggas på.

Vi har känt att det blir mer och mer förväntningar från RF och därmed också mer administration. Vi skulle vilja styra mer över våra pengar, sade bågskytteförbundets ordförande Carina Olsson, en av de som undertecknat motionen, till Dagens Nyheter i april.

Den delen finns också med som en punkt i det klubbade beslutet.

Stöd till specialidrottsförbund ska i så stor utsträckning som möjligt vara fritt från styrande riktlinjer och ge förutsättningar för en förenklad administration och rapportering, skriver RF.

Det ökade anslaget ska enligt RF komma från dels ökade intäkter, dels rationaliseringar och kostnadsbesparingar. Det finns därför en oro bland RF/Sisus distriktsförbund, som inte hade rösträtt vid stämman, att en rad av deras tjänster är i fara, skriver Dagens Nyheter.

Jag tror inte att alla specialförbund förstår distriktsförbundens roll. Det här innebär att man förskjuter ett ansvar och jag hoppas att alla förstår vad det ökade ansvaret innebär, sade bland annat den tidigare basketstjärnan Kicki Johansson, som företräder Värmlands distriktsförbund, under debatten, uppger Dagens Nyheter.

Riksidrottsmötet beslutade också att erbjuda förbund och föreningar kompetensstöd inom parasport. Det handlar om ekonomiskt stöd, men också om exempelvis hjälp med olika begrepp och definitioner som ska underlätta och minska oron för att ”göra eller säga fel”.

Vi behöver bli ännu bättre på att inkludera personer med funktionsnedsättning i vår verksamhet. Vi kan också se att pandemin har slagit hårt mot just denna målgrupp, säger Lotta Kelander, ledamot i Riksidrottsstyrelsen.