Trastsångarens beteendemönster på vägen till Afrika förbluffade forskarna.
Flyttfåglars resor söderut omgärdas fortfarande av många frågetecken. När forskare följde en grupp trastsångare som lämnade Sverige uppstod ett nytt: under dagtid steg de flera kilometer och flög på en extremt hög höjd.
Vi hade verkligen inte förväntat oss det här resultatet, utan det var väldigt överraskande att de betedde sig så här, säger Sissel Sjöberg vid Lunds universitet, som lett en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskarlaget följde 14 trastsångare som fångats in vid sjön Kvismaren, sydost om Örebro. På så vis kunde de följa deras beteende och rörelsemönster på vägen över Europa, Medelhavet, Saharaöknen mot slutdestinationer i tropiskt klimat, i västra och centrala Afrika.
Hittills har man framför allt följt flyttfåglars färder söderut med gps. Med en ny utrustning kunde forskarna följa trastsångarnas rörelser i fler dimensioner.
Det är känt att flyttfåglar helst flyger på natten och det finns många teorier kring varför. Det händer dock att vissa resor sträcker sig över hela dygn när fåglarna inte finner lämpliga landningsplatser, till exempel till havs eller i en öken.
När solen gick upp under trastsångarnas resor steg de plötsligt flera tusen meter.
De flög väldigt, väldigt högt. Den som flög högst flög på 6 300 meters höjd och i genomsnitt flög de på omkring 5 400 meters höjd under dagen, säger Sissel Sjöberg.
Tidigare har man sett att fåglar som flyttar flyger på en medelhöjd på omkring 2 000 meter. Ibland lite högre, men då har det inte skett regelbundet.
Vilken höjd flyttfåglarna håller sig på har tidigare förklarats med vindförhållanden och lufttemperatur. Det utesluter forskarna dock när det gäller de skarpt stigande trastsångarna.
Vi vet inte exakt varför de gör det här. På de höjder som fåglarna är på under natten är det samma temperatur dag och natt, det händer inget. Vi letar efter något som förändras på den höjden mellan dagen och natten, säger Sjöberg, som har några tidiga teorier:
Det kan vara att de ser längre, eller att det finns rovfåglar som jagar så högt, men det är inget vi vet att de gör, säger Lundaforskaren.
Det blir väldigt kallt där uppe, 22 grader kallare. Vad vi föreslår är att de kan gå upp för att kyla av sig, för att undgå att bli överhettade.
Trastsångaren säsongsmigrerar, som de flesta småfåglar, ensam. Den är stor för en sångare och beskrivs som en god flygare. Dess beteende har inte stuckit ut vid tidigare spaningar, men här visade alla 14 fåglar upp samma beteende.
Därav verkar det finnas en reell orsak till att de gör det och man kan ju misstänka att det gäller även för andra fåglar, säger Sjöberg.
Svaren väcker nya frågor som fordrar nya studier. Man kan till exempel mäta fåglarnas kroppstemperatur under resan, eller låta dem flyga i en vindtunnel där man tänder och släcker en sollampa, berättar Sissel Sjöberg.
Trastsångaren
Trastsångaren (Acrocephalus arundinaceus) uppehåller sig och häckar helst i bladvass vid slättsjöar, där den kan hänga upp sitt bo ovanför vattenytan.
I Sverige skådas den i stora delar av Svealand, längs med Götalands östkust och i Skåne, Blekinge och Halland, samt på Gotland och Öland.
Här uppmärksammades en trastsångare för första gången i Göteborg 1849. I dag bedöms en stor del av fåglarna häcka vid den östgötska sjön Tåkern. De övervintrar i tropiska Väst- och Centralafrika.
Trastsångaren är den största sångaren som förekommer i Sverige och är ungefär lika stor som en stare, med lång näbb. Den är rödbrun på ryggen med ett brett och ljust ögonbryn och en ljusare mage.
I Sverige finns sju IBA-skyddsområden för trastsångare, enligt EUs fågeldirektiv. Det är sjöarna Tåkern, Kvismaren, Hjälstaviken, Tämnaren, Krankesjön och Hornborgasjön samt Rynningeviken.
På engelska heter den "Great reed warbler".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar