Vårdköer har minskat i Region Skåne de senaste åren. Men överläkaren Niclas Ramberg menar att förbättringarna inte gäller alla, och att äldre och sköra patienter riskerar att hamna längst bak i kön.
I en debattartikel i Sydsvenskan bemöter Niclas Ramberg, överläkare inom ortopedi vid Helsingborgs lasarett, uppgifter från regionrådet Anna Mannfalk (M), som tidigare lyft fram att vårdköerna minskat i Skåne.
Anna Mannfalk uppger att operations- och åtgärdsköerna har minskat med nästan 18% på tre år, och att cirka 29% fler operationer utfördes i december 2025 jämfört med samma period 2022, tack vare att den politiska ledningen i regionen tar sitt ansvar.
Enligt Niclas Ramberg stämmer det att vårdköer generellt har blivit kortare, både till mottagningar och till operationer i Region Skåne.
Samtidigt framhåller han att utvecklingen inte omfattar alla patientgrupper.
Gäller det för alla Skånes invånare? Nej, äldre, sköra, gravt överviktiga och multisjuka personer som behöver behandling på ett stort sjukhus för att t ex genomgå en höft- eller knäprotesoperation har idag en väntetid till operation på drygt 24 månader, skriver han.
Väntan på operation har lett till att flera patienter utvecklat allvarliga handikapp och behövt använda rullstol, enligt Ramberg.
De äldre och sköras situation verkar politiker och andra beslutsfattare inte bry sig så mycket om.
Dessa personer, som hela livet bidragit till samhället, riskerar nu att hamna längst ner på vårdens prioriteringslista, eftersom de inte längre betraktas som “lönsamma”.
För att minska vårdköerna samarbetar man i dag mer med privata vårdgivare. Enligt Ramberg innebär detta problem eftersom de privata aktörerna själva kan välja vilka patienter de vill ta emot.
Ofta väljs de friskaste, yngsta och mest okomplicerade patienterna, alltså de som har minst risk för komplikationer och därmed inte innebär extra kostnader för företagen, skriver han i Sydsvenskan.
Därför kan den offentliga vården inte kan hänvisa äldre eller svårt sjuka patienter till privata alternativ. I stället blir de beroende av den offentliga vårdens resurser och hamnar i långa vårdköer.
Niclas Ramberg påpekar att långa väntetider leder till ökade kostnader för samhället, eftersom många patienter under tiden behöver extra stöd från kommunen, som t ex hemtjänst.
Är det etiskt försvarbart att prioritera och operera de friskaste patienterna, när de allra sköraste i samhället inte får den vård och de operationer de behöver inom rimlig tid, skriver han och efterlyser en mer faktabaserad debatt om sjukvården, där även de mest utsatta får den vård de förtjänar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar