Långvarig diarré

Diarré är när Du har lös eller vattning avföring mer än tre gånger varje dag. Det kallas långvarig diarré om Du har besvär i mer än två veckor.

Du kan även ha diarré om Du har magsjuka. Diarré vid magsjuka går oftast över efter några dagar.

Avföring är ett annat ord för bajs. Inom vården används ofta ordet avföring.

Långvarig diarré innebär att ha lös och vattning avföring flera gånger i mer än två veckor. Du blir snabbt bajsnödig och det kan vara svårt att hålla tätt.

Du kan också ha ett eller fler av följande symtom:

Minskad vikt 

Mindre lust att äta 

Feber 

Ont och mycket gaser i magen 

Illamående och kräkningar

En del har besvär varje dag. En del har besvär som kommer och går.

Vilka symtom Du får beror på vad som orsakar diarrén.

Olika sjukdomar och besvär kan göra att Du får långvarig diarré, t ex följande: 

IBS, känslig tarm 

Celiaki, glutenintolerans 

Crohns sjukdom 

Ulcerös kolit 

Mikroskopisk kolit 

Laktosintolerans 

Infektion i tarmen 

Tumör i tarmen

Du kan också få långvarig diarré av vissa läkemedel eller om Du har opererat bort en del av tarmen. 

Kontakta en vårdcentral om Du har haft diarré i mer än två veckor. Sök vård även om Dina besvär kommer och går. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in. 

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom: 

Du har feber och ont i magen som inte går över

Du har blod i avföringen

Dina symtom blir värre och Du får mer diarré än tidigare

Du känner Dig väldigt sjuk

Du får diarré eller kräks när Du äter eller dricker

Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen har stängt.

När Du kommer till läkaren på vårdcentralen får Du först berätta om Dina besvär. Sedan känner läkaren på magen. 

Han/hon kan också behöva undersöka ändtarmen med ett plaströr, ett så kallat rektoskop. Undersökningen tar oftast inte mer än några minuter. Det brukar inte göra ont, men kan kännas obehagligt. 

Du får också lämna blodprov och avföringsprov för att ta reda på mer om vad Dina besvär beror på. 

Du kan behöva fler undersökningar för att hitta orsaken till Dina besvär. Då skriver läkaren en remiss. Det är viktigt för att Du ska kunna få rätt behandling. 

Här är exempel på undersökningar: 

Koloskopi för att undersöka tjocktarmens och ändtarmens slemhinna

Datortomografi för att kunna upptäcka t ex skador eller sjukdomar i magen

Undersökning med magnetkamera för att få en mer detaljerad undersökning av din mage och tarm

Undersökning av gallsyra i tunntarmen för att läkaren ska kunna se hur mycket gallsyra Du har i tarmen

Långvarig diarré kan bero på många olika saker. Det kan ta tid innan Du får rätt diagnos. Ibland ställer läkaren en diagnos som sedan måste ändras. Det beror på hur besvären utvecklar sig. 

Vilken behandling Du får beror på vilken sjukdom eller besvär som Du har.

Vad Du äter och dricker kan påverka hur mycket symtom Du har. Det är bra att äta med jämna mellanrum under dagen.

Om Du har kraftiga diarréer kan du dricka vätskeersättning för att få i Dig vätska.

Det finns olika råd om vad Du kan göra själv för att må bättre. Mer om sjukdomar och besvär som kan ge långvarig diarré.

En dietist kan hjälpa Dig med vilken mat Du kan äta för att må bättre.

Det finns inkontinensskydd som Du kan använda om det läcker avföring.

Du kan få inkontinensskydd utskrivna av en läkare eller sjuksköterska på hjälpmedelskort. De ingår då i högkostnadsskyddet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.