1800
1800, var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 11 mars) och 12 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen. 12 mars).
10 mars, Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har. De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden. Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet, riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor", riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789
14 mars, Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.
3 april, Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping
April–maj, På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm. Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman, lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta med flera sitt adelskap
För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel, fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg
För att bli kvitt parallellmyntfoten beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.
15 maj, Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.
14 juni, Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.
11 augusti, Brand i Kalmar, Sverige
14 augusti, Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust
30 september, Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget
1 november, Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart
17 november, USAs kongress samlas för första gången i Washington, DC
16 december, Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven. Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten. Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland. Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo. Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.
Födda, 4 januari, Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.
7 januari, Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.
10 januari, Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
12 januari, Eugène Lami, fransk målare och litograf.
12 februari, John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
16 mars, Ninko, japansk kejsare 1817–1846.
28 mars, Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.
16 april, Jakob Heine, tysk ortoped.
9 maj, John Brown, amerikansk slaverimotståndare.
22 juni, James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
31 juli, Friedrich Wöhler, tysk kemist.
23 augusti, Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
29 augusti, Jacob W Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
7 september, Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
13 september, Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
30 september, Decimus Burton, brittisk arkitekt.
1 oktober, Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland)
9 oktober, Alexander von Daniels, tysk jurist.
21 oktober, Robert Rhett, amerikansk politiker.
26 oktober, Helmuth von Moltke den äldre, tysk militär.
6 november, Eduard Grell, tysk kompositör.
4 december, Emil Aarestrup, dansk poet och läkare.
5 december, Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846. Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.
Avlidna, 11 januari, Kyra Frosini, grekisk hjältinna.
7 februari, Anna Jabłonowska, 71, polsk politiker.
4 mars, Johann Friedrich von Kageneck, 58, österrikisk greve och diplomat.
29 april, Johann Christian Fischer, tysk oboist.
7 maj, Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör.
10 juni, Johann Abraham Peter Schulz, 53, tysk kompositör.
14 juli, Lorenzo Mascheroni, 50, italiensk matematiker.
25 augusti, Elizabeth Montagu, 81, brittisk socialreformator
3 september, Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.
8 oktober, Salavat Julajev, 46, basjkirisk nationalhjälte.
14 november, François-Claude de Bouillé, 60, fransk militär.
5 december, Jean-Baptiste Audebert, 41, fransk konstnär.
21 december, Thomas Hartley, 52, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.
26 december, John Patten, 54, amerikansk politiker.
1801
1801, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Förenade kungariket Storbritannien och Irland skapas genom sammanslagning av kungarikerna Storbritannien och Irland. Giuseppe Piazzi upptäcker Ceres.
29 januari, Operan Renaud, som bygger på Tassos Det befriade Jerusalem från 1581, uruppförs på Gustavianska operahuset.
4 mars, Thomas Jefferson efterträder John Adams som USAs president. Aaron Burr blir USAs nye vicepresident.
19 mars, Storbritannien ockuperar den svenska besittningen Saint-Barthélemy i Västindien.
2 april, Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
19 april, Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul Is död.
22 april, Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
28 maj, Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
23 oktober, Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö. Barbareskkriget börjar. Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan. Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen. En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna. Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.
Födda, 4 januari, David Lowry Swain, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.
17 januari, Henry W Collier, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.
20 januari, Thomas Hickman Williams, amerikansk politiker, senator 1838–1839.
23 januari, Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
1 februari, Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
21 februari, Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist. John Henry Newman, brittisk kardinal.
25 februari, Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.
10 mars, Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
19 mars, Salvatore Cammarano, italiensk librettist.
24 mars, Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
27 mars, Alexander Barrow, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
6 april, Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
21 april, Robert Francis Withers Allston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.
3 maj, Torgeir Augundsson, norsk bondespelman.
16 maj, William H Seward, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1861–1869.
21 maj, Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 juni, Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
27 juli, George Biddel Airy, engelsk astronom.
17 augusti, Fredrika Bremer, svensk författare.
21 augusti, Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
31 augusti, Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker.
25 september, Eduard Knoblauch, tysk arkitekt.
15 oktober, Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
16 oktober, Josip Jelačić, ban av Kroatien.
23 oktober, William Henry Haywood, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.
4 november, Ambrose H Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.
19 november, George Vickers, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.
10 december, Marie Laveau, amerikansk voodoo-praktiker.
17 december, Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker. Suzanne Voilquin, fransk feminist, journalist, författare, barnmorska, resenär och memoarskrivare.
Avlidna, 2 januari, Johann Caspar Lavater, 59, schweizisk filosof.
13 januari, Robert Orme, 72, brittisk historiker.
20 januari, Alexander Kølpin, 69, tysk-dansk kirurg.
21 januari, Peter Christian Abildgaard, 60, dansk veterinär.
1 februari, Sven Bunge, 69, svensk greve och ämbetsman.
5 februari, Marie Brizard, 86, fransk spritfabrikör.
12 februari, Jacob Israel Köhler, 68, svensk präst.
18 februari, Johan Gustaf Acrel, 59, svensk läkare.
14 mars, Ignacy Krasicki, 66, polsk författare och ärkebiskop.
16 mars, Alexandra Pavlovna, 17, rysk storfurstinna.
21 mars, Andrea Luchesi, 59, italiensk kompositör.
23 mars, Paul I, 46, rysk tsar.
25 mars, Novalis, 28, tysk poet och novellist.
28 mars, Sir Ralph Abercromby, 66, brittisk general.
11 april, Antoine de Rivarol, 47, fransk författare.
1 maj, Nicolai Frederik Krohg, 68, norsk vägingenjör.
25 maj, Jean Baptiste Masreliez, 47, svensk skulptör och inredningsarkitekt.
4 juni, Frederick Muhlenberg, 51, amerikansk präst och politiker.
14 juni, Benedict Arnold, 60, amerikansk-brittisk militär.
11 juli, James Brice, 54, amerikansk politiker.
23 augusti, Adolf Rudbeck, 75, svensk friherre och hovmarskalk.
14 september, Fredrik Posse, 78, svensk greve och militär.
22 september, Eric Samuel Wennberg, 80, svensk bankokommissarie.
23 oktober, Johann Gottlieb Naumann, 60, tysk kompositör.
26 oktober, Fredrik Sigismund Novisadi, 63, svensk guldsmed, gravör och miniatyrmålare.
14 november, Måns von Rosenstein, 46, svensk sjömilitär.
24 november, Franz Moritz von Lacy, 76, österrikisk greve och militär.
6 december, Paul Kinnander, 55, svensk präst.
10 december, Gustaf von Carlson, 58, svensk ämbetsman och ornitolog. Ulrica Arfvidsson, svensk siare.
1802
1802, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Produktplakatet återinförs i Sverige.
27 mars, Spanien överlämnar Trinidad och Tobago till Storbritannien
10 juli, Den brittiska ockupationen av Saint-Barthélemy upphävs
2 oktober, Sverige sluter ett avtal med Tripoli om frisläppande av diverse svenska fångar, som hålls som slavar.
15 november, En brand utbryter på Riddarholmen i Stockholm, varvid riksregalierna förs från Kammarkollegium till slottet. Det svenska kaffeförbudet, som upprätthålls med hjälp av kaffespioner, upphävs. Gustav IV Adolf åker på eriksgata i Finland. En svensk lag införs, som förbjuder uppsägning av adelskap och privilegier. Menorca återgår under Spaniens styre efter att ha styrts av britterna.
Födda, 29 januari, John S Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
31 januari, Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.
5 februari, Tilghman Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
6 februari, Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
24 februari, Wilson Shannon, amerikansk demokratisk politiker.
26 februari, Victor Hugo, fransk författare.
2 mars, Emil Wolff, tysk skulptör.
24 mars, Jacob van Lennep, nederländsk författare.
29 mars, Moritz Rugendas, tysk målare och litograf.
2 april, Archibald Dixon, amerikansk politiker, senator 1852–1855.
9 april, Elias Lönnrot, finländsk folkdikts- och språkforskare.
1 maj, Martin Disteli, schweizisk konstnär.
1 juni, Charles Lenormant, fransk arkeolog.
4 juli, John L Helm, amerikansk politiker.
18 juli, John Alexander Greer, amerikansk politiker.
20 juli, David Julius Billengren, svensk läkare och författare.
24 juli, Alexandre Dumas den äldre, fransk författare.
10 augusti, Dixon H Lewis, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.
25 augusti, Niels Henrik Abel, norsk matematiker. Thomas Stevenson Drew, amerikansk politiker.
28 augusti, Thomas Aird, engelsk författare.
27 september, Frans Henrik Kockums, svensk industriman.
15 oktober, Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
20 oktober, Ernst Wilhelm Hengstenberg, tysk teolog och orientalist.
18 november, Jonathan Worth, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1865–1868.
30 november, Friedrich Adolf Trendelenburg, tysk filosof och filolog.
2 december, Karl Gustav, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
28 december, Henry Grey, 3e earl Grey, brittisk politiker. Anna Svensdotter, svensk barnmorska.
Avlidna, 16 januari, Gabriel von Spången, 73, svensk militär och musiker.
27 januari, Johann Rudolf Zumsteeg, 42, tysk kompositör.
3 februari, Pedro Rodríguez de Campomanes, 78, spansk greve och statsman.
30 mars, Aedanus Burke, 58, amerikansk politiker.
1 april, Joseph Siffred Duplessis, 76, fransk konstnär.
28 april, Richard Howell, 47, amerikansk politiker, guvernör i New Jersey 1793–1801.
9 maj, Erik Magnus Staël von Holstein, 52, svensk diplomat.
22 maj, Martha Washington, 70, amerikansk presidentfru.
27 maj, Edvard Fredrik Runeberg, 81, svensk nationalekonom.
18 juni, Friedrich August Ludwig von Burgsdorf, 55, tysk skogsvetare.
23 juli, Olof Larsson, 63, svensk politiker, talman i bondeståndet.
22 augusti, Michael Conrad Curtius, 77, tysk filolog och historiker.
26 september, Jakob Gadolin, 82, svensk biskop, vetenskapsman och statsman.
2 oktober, John Hall den äldre, 66, svensk handelsman.
5 oktober, Sanité Belair, haitisk nationalhjältinna.
2 november, Charles Leclerc, 30, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.
14 november, Jacob von Engeström, 67, svenskt kansliråd, misstänkt för delaktighet i sammansvärjningen mot Gustav III.
27 december, Jens Juel, 57, dansk konstnär.
1803
1803, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 mars, Ohio blir den 17e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
7 mars, Brand i Sundsvall
9 mars, Aargau blir kanton i Schweiz
10 mars, Schweiziska edsförunbet återskapas
31 mars, En lokal förordning om enskifte införs i Skåne. Bakgrunden till detta var att friherre Rutger Macklean på Söderslätt hade genomdrivit ett enskifte av arrendatorernas splittrade åkerarealer till stora sammanhängande åkerytor. Nya bostäder byggdes ute vid de nya åkerenheterna. Byarna och bygemenskapen sprängdes. Friherre Mackleans privata enskifte var anledningen till Gustav IVs förordning och det skulle bli fler föreskrifter med åren. Dessa statliga ingripanden blev viktiga faktorer i strävan att öka landets foder- och livsmedelsproduktion
30 april, USA och Frankrike genomför det så kallade Louisianaköpet
Juni, Efter att Gustav IV Adolf har brutit förlovningen med den mecklenburgska prinsessan Louise Charlotte ingås ett avtal med hertigen av Mecklenburg i Malmö för att blidka denne. Mot en pantsumma på 1 250 000 riksdaler pantsätter Sverige staden Wismar till hertigen på 100 år. När de 100 åren har gått (1903) kan Sverige antingen återlösa staden, överlämna den till den mecklenburgske hertigen, eller vänta i ytterligare 100 år (till 2003) med affären. Gustav IV Adolf reser till Tyskland.
9 juni, Matthew Flinders genomför den först kända Australienomseglingen
7 september, Brand i Sundsvall
15 september, Brand i Avesta
1 november, Ostindiska Kompaniets armé i Indien på 10 000 man under general Gerard Lake kämpar mot Scindias marathiska armé med 9 000 man veteraninfanteri och 5.000 man kavalleri i slaget i Laswari. Thomas Telford påbörjar bygget av Caledonian Canal och förbättring av vägarna i Skottland. En svensk myntrealisation genomförs, varvid 15 miljoner riksgäldssedlar inlöses med 10 miljoner riksbankssedlar. Pantsumman för Wismar kom väl till pass vid transaktionen. Erik Gustaf Geijer får Svenska Akademiens stora pris för Äreminne öfver riksföreståndaren Sten Sture den äldre.
Födda, 3 januari, Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
15 januari, John H Harmanson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1845–1850.
3 februari, Felix Mendelssohn, tysk kompositör och dirigent.
6 februari, Asahel Peck, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
9 februari, Anders Johan Sandstedt, hemmansägare och riksdagsman.
18 februari, Camille Roqueplan, fransk målare.
21 mars, Adolf August Friedrich Rudorff, tysk jurist.
7 april, Flora Tristan, fransk socialist och feminist.
24 maj, Charles Lucien Bonaparte, fransk naturforskare och ornitolog.
24 juni, George James Webb, brittisk-amerikansk kompositör.
12 juli, Pierre Chanel, Oceaniens skyddshelgon
31 juli, John Ericsson, svensk uppfinnare.
3 augusti, Joseph Paxton, brittisk trädgårdsmästare och arkitekt.
21 september, Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare.
24 oktober, Albert Smith White, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
29 november, Christian Doppler, österrikisk matematiker och fysiker. Gottfried Semper, tysk arkitekt.
11 december, Hector Berlioz, fransk kompositör.
31 december, Amalia Assur, Sveriges första kvinnliga tandläkare. Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862–1863. Johann Carl Fuhlrott, tysk naturforskare, neandertalmänniskans upptäckare.
Avlidna, 30 januari, Fredrik Sparre, 71, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797.
1 februari, Anders Chydenius, 73, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.
3 februari, María Isidra de Guzmán y de la Cerda, 35, spansk akademiker.
29 mars, Gottfried van Swieten, 69, nederländsk bibliotekarie.
19 april, Emanuel De Geer, 54, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.
9 maj, Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk politiker, senator 1794–1803.
18 maj, Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator 1793–1801.
6 juni, Josiah Tattnall, amerikansk politiker och militär, senator 1796–1799, guvernör i Georgia 1801–1802.
27 juli, Uno von Troil, 57, svensk ärkebiskop sedan 1786.
18 augusti, James Beattie, 67, skotsk filosof och författare.
5 september, Choderlos de Laclos, 61, fransk författare.
2 oktober, Samuel Adams, 81, amerikansk politiker.
14 november, Christian Erdmann Kindten, 51, tysk orgelbyggare.
12 december, Fredrik Adolf, 53, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
18 december, Johann Gottfried Herder, 59, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.
1804
1804, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
21 februari, Cornwallaren Richard Trevithicks nybyggda ånglokomotiv "Penydarren" kör på Merthyr Tramroad mellan Penydarren Ironworks i Merthyr Tydfil och Abercynon in Sydwales, efter flera försök sedan 13 februari, och blir världens första lokomotiv att fungera på räls
Mars, En fransk hertig mördas i Tyskland av fransmän, vilket ytterligare väcker Gustav IV Adolfs avsky mot Frankrike och Napoleon I.
7 mars, Thomas Charles är med och bildar British and Foreign Bible Society
25 juli, En förordning utfärdas om enskifte i Skaraborgs län
11 augusti, Den tyskromerske kejsaren Frans II utropas till kejsare av Österrike som Frans I
24 september, I Norge grundas Nordre Trondhjems amt och Søndre Trondhjems amt ur Trondhjems amt
1 november, En brand utbryter i Göteborg
7 november, Brand i Kristinehamn
2 december, Napoleons kröning till fransk kejsare.
December, Sverige ingår med Storbritannien ett anfallsförbund mot Frankrike. Även Ryssland ingår i förbundet. Kemisten Jöns Jacob Berzelius är med och upptäcker grundämnet cerium. De första fyra ångmaskinerna av James Watts konstruktion kommer till Sverige. Den engelske teknikern Samuel Owen följer med maskinerna hit och hjälper till med installationerna. Klasroskolan, Sollentuna sockens första skola, invigs. Tillverkning och försäljning av talgljus reserveras för kvinnor i behov av att försörja sig själva
Födda, 21 januari, Moritz von Schwind, tysk-österrikisk målare och grafiker.
5 februari, Johan Ludvig Runeberg, finlandssvensk författare, Finlands nationalskald.
19 februari, Karl von Rokitansky, österrikisk anatom.
28 februari, Henry S Foote, amerikansk politiker.
14 mars, Johann Strauss den äldre, österrikisk kompositör.
20 mars, Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
24 mars, John Henry Hubbard, amerikansk politiker, kongressledamot 1863–1867.
25 mars, Anna Johansdotter Norbäck, svensk religiös ledare.
12 april, George W Jones, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1848–1859.
23 april, Marie Taglioni, italiensk ballerina av svensk börd.
4 maj, Margaretta Riley, brittisk botaniker.
24 maj, Henry H Crapo, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1865–1869.
1 juni, Michail Glinka, rysk kompositör.
3 juni, Jacques-Joseph Moreau de Tours, fransk läkare och vetenskapsman.
22 juni, Horace Eaton, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848.
1 juli, George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.
4 augusti, Karl Friedrich Hermann, tysk filolog.
5 september, William Alexander Graham, amerikansk politiker.
24 oktober, Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.
3 november, Constantin Hansen, norsk konstnär.
11 november, Johannes Magnusson, svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
23 november, Franklin Pierce, amerikansk politiker, USAs president 1853–1857.
3 december, Alexander Reuterskiöld, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
10 december – Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.
21 december, Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare. Sophia Magdalena Gardelius, svensk konsthantverkare.
Avlidna, 7 januari, Louis Marie de Noailles, 47, fransk politiker.
6 februari, Joseph Priestley, 70, brittisk kemist och präst.
12 februari, Immanuel Kant, 79, tysk filosof.
3 mars, Giovanni Domenico Tiepolo, 76, italiensk målare.
26 mars, Wolfgang von Kempelen, 70, ungersk vetenskapsman.
9 april, Jacques Necker, 71, fransk politiker, finansminister under Ludvig XVI 1776–1789.
13 april, Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och politiker, senator 1793–1796.
16 april, William Maclay, 66, amerikansk politiker, senator 1789–1791.
26 maj, Lars Berger, 53, svensk bergsman och riksdagsman.
16 juni, Johann Adam Hiller, 75, tysk kompositör.
12 juli, Alexander Hamilton, amerikansk statsman, USAs finansminister 1789–1795.
19 augusti, Barthélemy Schérer, 56, fransk militär.
20 september, Pierre Méchain, 60, fransk astronom.
14 oktober, Samuel J Potter, 51, amerikansk politiker, senator 1803-1804.
1 november, Johann Friedrich Gmelin, 56, tysk naturforskare och zoolog.
24 december, Martin Vahl, 55, norsk-dansk botaniker
25 december, Contarina Barbarigo, venetiansk adelsdam. Sprinze Helfft Levy, tysk bankir. Anna Brita Wendelius, svensk musiker.
1805
1805, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
11 januari, Michiganterritoriet skapas i USA.
4 mars, Thomas Jefferson svärs in som USAs president för en andra ämbetstid. George Clinton efterträder Aaron Burr som USAs vicepresident.
5 mars, New Brunswicks lagstiftande församling antar en förordning för att öka läskunnigheten.
12 mars, I samband med att Gustav II Adolfs ryttarstaty på Norrmalmstorg avtäcks byter torget namn till Gustav Adolfs torg
15 maj, En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) antas.
4 juni, Barbareskkriget upphör
1 augusti, En skogsvårdsförordning införs i Sverige, för att skydda den svenska skogen, framförallt ek och bok, som är viktiga som virke.
21 oktober, Den brittiska flottan under lord Horatio Nelsons befäl besegrar den fransk-spanska i slaget vid Trafalgar utanför Spaniens västkust. Nelson stupar i slaget
31 oktober, Gustav IV Adolf utfärdar en svensk krigsförklaring mot Napoleon I, varvid Första napoleonkriget utbryter.
November, Svenska hären överskeppas till Tyskland och kungen anländer till Stralsund.
2 december, Den ryskösterrikiska armén besegras av Napoleon i slaget vid Austerlitz
20 december, Svenskarna går över floden Elbe. Kemisten Friedrich Wilhelm Adam Serturner isolerar och beskriver morfin för första gången. Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm anläggs. En fransk ballongflygare vid namn Roberson besöker Stockholm med sin luftballong och har uppvisning med denna.
Födda, 6 januari – Charles J Jenkins, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.
27 januari, Sofia av Bayern, politiskt aktiv österrikisk ärkehertiginna.
3 februari, Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
8 februari, Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
13 februari, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.
22 februari, Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
17 mars, Manuel Patricio Rodríguez García, spansk sångpedagog.
2 april, Hans Christian Andersen, dansk författare.
1 maj, Johann Jacoby, tysk politiker.
22 juni, Giuseppe Mazzini, italiensk politiker och revolutionär.
6 juli, Heinrich Strack, tysk arkitekt.
10 juli, Jacob M Howard, amerikansk politiker.
29 juli, Alexis de Tocqueville, fransk politisk teoretiker och historiker.
3 augusti, Thomas G Davidson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.
4 augusti, William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.
10 augusti, Sophie von Hatzfeldt, tysk socialist.
21 augusti, August Bournonville, dansk balettdansör och koreograf.
30 augusti, Ange Guépin, fransk läkare och publicist.
2 september, Friedrich August Rosen, tysk sanskritist.
3 september, Isaac S Pennybacker, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845–1847.
11 oktober, Gustav Struve, tysk politiker.
27 november, Ralph P Lowe, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1858–1860.
1 december, George Catlin Woodruff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.
13 december, Johann von Lamont, skotsk-tysk astronom och fysiker.
14 december, James Pearce, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
23 december, Joseph Smith, amerikansk grundare av mormonkyrkan.
31 december, Jeanne Deroin, fransk socialist.
Avlidna, 1 januari, Jean Henri Latude, 79, fransk militär och författare.
17 januari, Abraham Hyacinthe Anquetil-Duperron, 73, fransk orientalist.
4 februari, John Sloss Hobart, 66, amerikansk jurist och politiker.
4 mars, Jean-Baptiste Greuze, 79, fransk konstnär.
21 april, Bernt Anker, 58, norsk affärsman.
9 maj, Friedrich von Schiller, 45, tysk författare.
25 maj, Anna Maria Rückerschöld, 80, svensk författare.
30 maj, Rafaela Herrera, 62, nicaraguansk nationalhjältinna.
28 maj, Luigi Boccherini, 62, italiensk kompositör.
19 juni, Louis-Jean-François Lagrenée, 80, fransk konstnär.
10 juli, Thomas Wedgwood, 34, brittisk keramiker och fotograf.
12 augusti, Johann Friedrich Anthing, 52, tysk silhuettmålare.
10 september, Karl Gustav, 2, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
5 oktober, Charles Cornwallis, 1:e markis Cornwallis, 66, brittisk militär.
21 oktober, Horatio Nelson, 47, brittisk sjömilitär.
25 november, Jacques Antoine Marie de Cazalès, 47, fransk politiker.
23 december, Geneviève Thiroux d'Arconville, 85, fransk kemist, författare och översättare.
27 december, Isabelle de Charrière, 65, schweizisk författare och filosof.
1806
1806, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Frankrike avskaffar revolutionskalendern och går tillbaka till gregorianska kalendern. Kungariket Bayern och Kungariket Württemberg grundas
12 april, Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.
5 juni, Bataviska republiken ersätts av Kungariket Holland
12 juli, Liechtenstein blir självständigt från Tyskromerska riket
25 juli, Storhertigdömet Baden grundas
29 juli, Uddevalla, vid den här tiden Sveriges då femte största stad, eldhärjas och brinner ned till grunden
6 augusti, Tyskromerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tyskromerska kejsarkronan
13 augusti, Storhertigdömet Hessen grundas
6 november, Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i överraskningen i Lübeck under svensk-franska kriget 1805-1810.
21 november – Napoleon I proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart
11 december, Kungariket Sachsen grundas. Amerikanska soldater ledda av kapten Zebulon Pike invaderar spanska territorier i Amerika vid Rio Grande på order av general James Wilkinson. Zebulon Pike tas till fånga. Amerikanska kanonbåtar med bas i New Orleans används mot spanska och franska kapare utanför Mississippideltat. Byggandet av Södertälje kanal påbörjas. Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige. George Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige. Kemisten Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin. Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland. Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern. Gustav IV Adolf erbjuder riddarna av Malteserorden att slå sig ner på Gotland, sedan Napoleon har kört bort dem från Malta, vilket de dock avböjer. Triumfbågen i Paris börjar uppföras.
Födda, 7 januari, Jens Andersen Hansen, dansk politiker.
9 januari, Caleb Rand Bill, kanadensisk politiker.
22 januari, Ludvig Manderström, svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.
10 februari, Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.
31 mars, John P Hale, amerikansk politiker och diplomat.
2 april, Giacomo Antonelli, italiensk kardinal.
6 april, Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
9 april, Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
26 april, Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
2 maj, Charles Gleyre, schweizisk konstnär. Catherine Labouré, fransk mystiker och nunna, helgon.
12 maj, Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
20 maj, John Stuart Mill, brittisk filosof.
1 juni, John B Floyd, amerikansk militär och politiker, guvernör i Virginia 1849–1852, USAs krigsminister 1857–1860.
27 juni, Augustus de Morgan, brittisk matematiker.
19 juli, Lorenz Diefenbach, tysk språkforskare och författare.
21 augusti, Johannes Frederik Frølich, dansk kompositör.
18 september, Heinrich Laube, tysk författare och teaterledare.
6 oktober, Andreas Randel, svensk kompositör och musiker.
4 november, Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.
13 november, Emilia Plater, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte.
27 december, Gustav Kühne, tysk författare.
Avlidna, 23 januari, William Pitt den yngre, 46, brittisk politiker, premiärminister 1783–1801 och 1804–1806.
30 januari, Pehr af Lund, 69, svensk militär.
2 februari, Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799.
14 februari, Jean Dauberval, 63, fransk dansör och koreograf.
30 mars, Georgiana Cavendish, 48, brittisk adelsdam.
12 april, Louis-Alexandre de Cessart, 86, fransk ingenjör.
20 april, Sara Elisabeth Moraea, 89, Carl von Linnés hustru.
15 maj, James Watson, 56, amerikansk federalistisk politiker, senator 1798–1800.
23 juni, Mathurin Jacques Brisson, 83, fransk zoolog och naturfilosof.
26 juli, Karoline von Günderrode, 26, tysk författare.
9 augusti, Olof Åkerman, 48, svensk gravör och ciselör.
10 augusti, Michael Haydn, 68, österrikisk kompositör.
22 augusti, Jean-Honoré Fragonard, 74, fransk målare. Conrad Quensel, 38, svensk naturforskare.
23 augusti, Charles-Augustin de Coulomb, 70, fransk fysiker.
9 september, William Paterson, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1789–1790.
28 oktober, Charlotte Smith, 57, brittisk författare.
12 november, Joseph Gottlieb Koelreuter, 73, tysk genetiker.
18 november, Claude-Nicolas Ledoux, 70, fransk arkitekt.
19 november, Mozaffar Mohammad Shah, 78, indisk stormogul.
30 november, Moritz Balthasar Borkhausen, 45, tysk naturforskare.
14 december, John Breckinridge, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1805–1806. Teodora Ricci-Bàrtoli, italiensk skådespelare.
1807
1807, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Januari, Franska trupper anfaller och erövrar Svenska Pommern.
30 januari, Fransmännen börjar belägra Stralsund.
Februari, Enskiftet införs i hela Sverige, förutom i Dalarna, Norrland och Finland
1 april, Svenskarna lyckas häva den franska belägringen av Stralsund under svensk-franska kriget 1805-1810, genom ett utfall från staden.
17 april, Svenskarna besegras av fransmännen i slaget vid Ueckermünde.
18 april, Stillestånd sluts mellan Sverige och Frankrike i Schlatkow.
1 juli, Tilsitalliansen ingås mellan Frankrike och Ryssland. Danmark, Sverige och Portugal måste stänga sina hamnar för brittiska fartyg, om inte Frankrike och Storbritannien har slutit fred 1 december. Dessutom måste dessa länder förklara Storbritannien krig om inte britterna går med på avtalet. Trots detta vill Gustav IV Adolf inte försonas med Napoleon I.
14 juli, Första numret av Jönköpings tidning utkommer
Augusti, Svenskarna ser sig tvungna att börja lämna Stralsund.
2–5 september, Britterna bombarderar Köpenhamn, vilket resulterar i att Danmark måste överlämna sin flotta till Storbritannien
7 september, General Toll förmår fransmännen att tillåta att svenska hären reser hem till Sverige genom uppgörelsen på Rügen.
10 oktober, Några poeter i Uppsala grundar förbundet Musis amici, som året därpå byter namn till Auroraförbundet.
30 oktober, Danmark ansluter sig till kontinentalblockaden och sluter förbund med Frankrike och Ryssland för ett gemensamt anfall mot Sverige.
November, En fransk styrka landsätts på den svenska koloniön Saint-Barthélemy, för att hindra en amerikansk affärsman att bedriva olaglig handel.
7 december, 1724 års svenska skolordning avskaffas och ersätts av en ny. Ryssland byter sida i koalitionen och lovar Frankrike att Sverige skall göra detsamma. Då Sverige vägrar är ett krig med Ryssland nära förestående. Gustav IV Adolf beslutar att Operan, där hans far mördats, skall rivas, för att ge plats åt trupparader. Under Samuel Owens ledning tillverkas vid Bergsunds gjuteri den första ångmaskin som byggts i Sverige. Ångbåten uppfinns av Robert Fulton. Det blir tillåtet att bedriva bagerirörelse i hela Sverige utanför Stockholm utan medlemskap i bageriskrået efter ansökan hos magistraten
Födda, 19 januari, Robert M Charlton, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853. Robert E Lee, amerikansk militär, sydstatsarméns överbefälhavare 1865.
1 februari, William B Campbell, amerikansk politiker.
2 februari, Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker.
7 mars, Andrew B Moore, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.
14 mars, Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
2 april, Alexander Hugh Holmes Stuart, amerikansk politiker.
20 april, John Milton, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.
22 maj, Bonamy Price, brittisk nationalekonom.
28 maj, Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare.
22 juni, Cecilia, svensk prinsessa och kompositör, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
23 juni, Ferdinand von Quast, tysk arkitekt och konstskriftställare.
27 juni, Theodor Berg, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman. Erik Gustaf Lilliehöök, svensk militär och riksdagsman.
4 juli, Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.
12 juli, Andrew Horatio Reeder, amerikansk demokratisk politiker.
8 augusti, Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
15 augusti, Jules Grévy, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
1 september, William W Hoppin, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1854–1857.
3 september, Elias Wilhelm Ruda, svensk poet och litteraturkritiker.
14 september, Daniel T Jewett, amerikansk politiker, senator 1870–1871.
20 september, Friedrich Gauermann, österrikisk målare och grafiker.
25 september, Alfred Vail, amerikansk mekaniker och uppfinnare.
17 oktober, Stephen Adams, amerikansk politiker.
18 oktober, Carl Fredrik Ridderstad, svensk tidningsredaktör och riksdagspolitiker.
30 oktober, Johanna Petersson, även känd som Handelsman Johanna, svensk handelsman.
15 november, Peter Hardeman Burnett, amerikansk politiker. James Henry Hammond, amerikansk politiker.
29 november, Josiah M Anderson, amerikansk politiker.
13 december, Giuseppe Pecci, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
23 december, Antonio María Claret, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
Avlidna, 19 januari, Adolf Ludvig Levin, 73, svensk köpman och godsägare.
18 februari, Sophie von La Roche, 76, tysk författare.
27 februari, Louise du Pierry, 60, fransk astronom.
4 mars, Abraham Baldwin, 52, amerikansk politiker, senator 1799–1807.
1 april, Sven af Winklerfelt, 84, svensk militär.
4 april, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, 74, fransk astronom.
8 april, John J Beckley, 49, amerikansk politiker och bibliotekarie, chef för USAs kongressbibliotek sedan 1802.
29 maj, Léonard Bourdon, 52, fransk politiker.
20 juni, Ferdinand Berthoud, 80, fransk urmakare och forskare.
13 juli, Henry Benedict Stuart, 82, skotsk tronpretendent.
19 juli, Uriah Tracy, 52, amerikansk politiker, senator 1796–1807.
5 augusti, Jeanne Baret, 67, fransk botaniker.
22 augusti, Maria Walpole, 71, brittisk adelsdam.
23 augusti, Samuel Lemchen, 87, svensk teolog.
14 september, George Townshend, 1:e markis Townshend, 83, brittisk militär och politiker.
9 oktober, Michail Cheraskov, 73, rysk författare.
10 november, Alexander Martin, amerikansk politiker.
26 november, Oliver Ellsworth, 62, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1796–1800.
21 december, John Newton, 82, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare. Catharina Fock, nederländsk bankir.
1808
1808, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
22 januari, Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen
24 januari, Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62a födelsedag.
21 februari, Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.
Februari, Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.
1 mars, Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.
2 mars, Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.
13 mars, Vid Kristian VIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.
14 mars, Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan. Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.
18 mars, Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.
1 april, Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.
16 april, Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.
18 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.
22 april, Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.
23 april, Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.
25 april, Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.
27 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.
28 april, Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.
1 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.
3 maj, Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna
9 maj, Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.
14 maj, Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.
16 maj, De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.
10 juni, Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.
14 juni, Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.
19 juni, Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.
24 juni, En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas. Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.
30 juni, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo. Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.
14 juli, Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.
2 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.
10 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.
17 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.
20 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.
21 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula
29 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.
30 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.
1 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.
6 september, Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.
12 september, Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.
13 september, Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.
14 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.
18 september, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.
29 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.
2 oktober, Katastrofen vid Limön inträffar
27 oktober, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
19 november, Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.
November, Svenska hären börjar utrymma Finland.
7 december, Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.
13 december, De sista svenska soldaterna lämnar Finland. Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner. Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.
Födda, 8 januari, James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
13 januari, Salmon P Chase, amerikansk jurist.
19 januari, Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
4 februari, Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
26 februari, Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.
4 mars, Frederik Stang, norsk politiker.
7 april, Frédéric Gaillardet, fransk författare.
13 april, Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
14 april, William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
16 april, Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
20 april, Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
2 maj, Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
30 maj, Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.
13 juni, Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
31 juli, Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.
2 augusti, Augustus C French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853.
3 augusti, Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
10 augusti, Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker.
30 augusti, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
9 september, Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.
6 oktober, Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.
15 oktober, Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
24 oktober, Ernst Richter, tysk musiker.
29 november, William F Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852.
7 december, Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
8 december, Elias Sehlstedt, svensk lyriker.
15 december, James E Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
19 december, Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
29 december, Andrew Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1865–1869.
Avlidna, 23 januari, Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.
8 februari, Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.
20 februari, Gerard Lake, 1e viscount Lake, 63, brittisk militär.
3 mars, Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.
13 mars, Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.
15 april, Hubert Robert, 74, fransk konstnär.
5 maj, Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.
5 juni, Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.
14 juli, Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.
13 augusti, Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.
19 augusti, Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.
13 september, Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.
1 oktober, Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.
21 oktober, Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.
27 oktober, Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.
26 november, Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.
9 december, Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.
1809
1809, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Året domineras av händelserna Napoleonkrigen, Finska kriget och Dansk-svenska kriget.
I Sverige stiftas nya grundlagar. Den 6 juli besegrar Napoleon I österrikarna i slaget vid Wagram och Österrike tvingas till ett förnedrande fredsfördrag. Under slaget stupar omkring 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och det är i antalet döda soldater det dittills största under Napoleonkrigen. I mars invaderas Portugal av franska trupper. Fransmännen intar Chaves och går vidare mot Porto. En kombinerad portugisisk-brittisk armé, under ledning av sir Arthur Wellesley, kan dock trycka tillbaka de franska trupperna till Galicien och besegra en annan fransk armé i Tavera i Spanien. Rom förklaras för omedelbar kejserlig stad och den västra delen av Kyrkostaten införlivas 17 maj i franska kejsarriket. Józef Antoni Poniatowski, den siste polske kungens nevö, ansluter sig till Napoleons kamp mot Österrike.
Finska kriget. Tsar Alexander I öppnar Borgå lantdag. Den 17 mars drar sig Sverige tillbaka från Åland och Umeå överlämnas till ryssarna den 22 mars. Den 19 augusti besegrar ryssarna den sista större svenska styrkan i slaget vid Sävar, men dagen därpå besegrar svenskarna ryssarna i träffningen vid Ratan. Under de båda slagen stupar omkring 2 000 ryska och 1 200 svenska soldater. Ryssarna tvingas samtidigt lämna Umeå. I Fredrikshamn sluts den 17 september ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, som avslutar det finska kriget 1808–1809. Avtalet innebär att Sverige får avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som fanns öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. Redan under våren var det klart att Sverige skulle förlora kriget och under mars till juli hålls Borgå lantdag dit riksdagens finländska representanter kallats av tsaren för att ordna förhållandet till det ryska imperiet.
Dansk-svenska kriget. Georg Carl von Döbeln. Under det dansk-svenska kriget, som pågått sedan början av 1808, råder det i början av året brist på förnödenheter i det dansk-norska lägret då ytterst lite livsmedel kommer fram när Storbritannien blockerar danska hamnar. Karl August kunde inte inleda sina planerade offensiva operationer och Sverige koncentrerade sig på finska kriget. Under sommaren ger Frederik VI order om att inta det territorium som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro 1645, främst Jämtland och Härjedalen. Frederik VI trodde att han kunde få till en allians med Ryssland för att lättare få Sverige på knä. Den 2 juli ger Karl August order om ett anfall från Trondheimstrakten mot Jämtland och 10 juli anfaller 1 800 man under ledning av generalmajor von Krogh Jämtland. Sverige svarar med bataljoner från Hälsinge regemente, Gävle, Livgrenadjärregementet samt två bataljoner från Kalmar regemente. Den 16 juli återerövrar den dansk-norska styrkan Hjärpe skans och senare Mörsil och Mattmar i Jämtland. 24 juli beslutar Georg Carl von Döbeln att anfalla den dansk-norska styrkan och lyckas få den att dra sig tillbaka. Ett stillestånd skrivs dagen efter i Bleckåsen där ett av villkoren var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde. Storbritannien utökar sin handelsblockad mot Danmark-Norge. Under juli stängs handelsvägarna till Ryssland och i den norska armén rådde det stor brist på livsmedel. Då Fredrik VI inser att kriget inte kan vinnas söker han fred med svenskarna och 10 december. Sluts ett avtal vid freden i Jönköping som avslutar det dansk-svenska kriget. Avtalet innebär att inget land avträder något territorium, Sverige försöker hålla brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster, samt att överlöpare och brottslingar skall utlämnas.
Sverige. Hans Järta. Efter att Finland förlorats och Pommern tidvis ockuperats avsätts och landsförvisas Gustav IV Adolf. Han ersätts av hertig Karl som är riksföreståndare från 29 mars och utropas till kung med namnet Karl XIII den 6 juni. Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat. Kavalleriförbandet Adelsfanan avvecklas och är troligen det kavalleriförband som kontinuerligt varit i tjänst under längst tid i världen, i mer än 500 år.
Båglampan. Ljusbåge mellan två kolelektroder. Sir Humphry Davy skapar den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. Uppfinningen blir ett viktigt bidrag till att göra glödlampan möjlig. Båglampan ger ett mycket starkt ljus, och användes länge i bland annat filmprojektorer, men numera är den ovanlig som ljuskälla.
Sydamerika. Bolivia. Övre Peru omfattar den rödtonade delen av kartan. När det spanska kungahusets bestämmande försvagas under Napoleonkrigen minskar förtroendet för det koloniala styret i Sydamerika. 16 juli gör kreoler och mestiser i La Paz uppror och proklamerar i Ferdinand VIIs namn en oberoende stat i Övre Peru. I november ansluter sig Cochabamba, Oruro och Potosí. 16 år av stridigheter följer innan republiken grundas 1825.
Asien. Arabiska halvön. Storbritannien uppmanar sultanen av Oman att upphöra med piratverksamheten i Persiska viken. Då sultanen inte lyckas med detta inleder britterna flera anfall mot fästningar i det som idag är Förenade arabemiraten. Anfallen fortsätter till 1819 innan britterna får situationen under kontroll.
4 mars, James Madison efterträder Thomas Jefferson, som USAs president .
8 mars, Delar av västra armén under Georg Adlersparre beger sig från Karlstad mot Stockholm för att ta kung Gustav IV Adolf till fånga. Kungen anses oduglig, eftersom han dragit in Sverige i nederlagskrig mot både Napoleon Is Frankrike och Ryssland.
13 mars, Gustav IV Adolf gör sig redo att fly till hären i Skåne men arresteras av generaladjutant Carl Johan Adlercreutz och fem andra adelsmän på Stockholms slott.
16 mars, De två optiska telegrafstationerna på Signilskär och Eckerö bränns ner av ryssarna.
21 mars, Konventionen på Åland sluts mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna skall inte landstiga på svensk jord och dessutom lämna Åland, medan svenskarna inte skall besätta ön.
22 mars, Umeå överlämnas till ryssarna.
25 mars, Konventionen i Kalix sluts mellan Sverige och Ryssland. Svenskarna längst i norr lägger ner vapnen.
28 mars, Den svenske kanslipresidenten Fredrik Wilhelm von Ehrenheim avgår.
29 mars, Gustav IV Adolf abdikerar som kung av Sverige. Den ryske tsaren Alexander I utropas till storfurste av Finland vid lantdagen i Borgå varvid Sverige har förlorat Finland efter över 600 år.
26 april, Brand i Åmål, Sverige
10 maj, Gustav IV Adolf avsätts formellt som kung av Sverige och enväldet avskaffas. Hertig Karl (XIII) utses till riksföreståndare
18 maj, Brand i Uppsala
21–22 maj, Österrikes ärkehertig Karl tillfoga Napoleon ett svidande nederlag i slaget vid Aspern-Essling.
Maj, Lars von Engeström blir ny svensk kanslipresident.
5–6 juni, En ny svensk regeringsform antas. Ståndsriksdagen består och skall, ledd av ett statsråd på nio ledamöter (till- och avsatta av kungen), sammanträda vart femte år. Makten delas mellan kung och riksdag. Kungen utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs ständerna. Domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare görs oavsättliga. Adeln tvingas avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten.
6 juni, Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra Sverige.
Juni, Kanslipresident Lars von Engeström avgår, varvid ämbetet avskaffas för gott.
2 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Hörnefors.
8–9 juli, Den svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Porkkala.
25 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Bleckåsen, Jämtland.
Juli, Den danske prinsen Kristian August väljs till svensk tronföljare. Han får namnet Karl August eftersom Kristian är så negativt historiskt betonat.
19 augusti, Den svenska landstigningskåren besegras av ryssarna i slaget vid Sävar utanför Umeå.
20 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ratan, det sista slaget på svensk mark.
2 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Frostkåge gästgivaregård.
17 september, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn, varvid Sverige förlorar hela Finland, Åland och delar av Lappland och Västerbotten fram till Torne älv och Muonioälven.
8 oktober, De sista finska soldaterna i svensk tjänst hemförlovas.
2 november, De svenska soldater, som råkat i rysk fångenskap under kriget, påbörjar marschen hem.
24 november, Karl XIII drabbas en hjärnblödning, vilket gör honom delvis förlamad.
10 december, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Jönköping, utan landavträdelser. Samuel Owen startar ett gjuteri på Kungsholmen i Stockholm. Pappersmyntfot råder i realiteten i Sverige, eftersom silverfonden är för liten. Sedlar kan bara växlas in i mycket små mängder. Den svenske riksdrotsen greve Carl Axel Trolle-Wachtmeister avgår och därefter avskaffas ämbetet för gott. Silleperioden på den svenska västkusten tar slut, vilket inleder Bohusläns ekonomiska nedgång. Den svenska skärgårdsflottans finska eskader, Sveaborgseskadern, upplöses efter att Sverige har förlorat Finland. Pär Aron Borg grundar en skola för blinda och dövstumma i Manilla på Djurgården i Stockholm.
Födda, 6 januari, Marie Durocher, brasiliansk läkare och barnmorska, den första läkaren av sitt kön i Latinamerika. Sven Lovén, svensk naturforskare.
15 januari, Pierre-Joseph Proudhon, fransk anarkistisk filosof.
19 januari, Edgar Allan Poe, amerikansk författare.
21 januari, Sinjeong, koreansk änkedrottning och regent.
6 februari, Charles Emil Hagdahl, svensk läkare och kokboksförfattare.
12 februari, Charles Darwin, engelsk zoolog och geolog. Abraham Lincoln, amerikansk politiker, USAs president 1861–1865.
5 mars, John Bozman Kerr, amerikansk diplomat och politiker.
9 mars, Bettino Ricasoli, italiensk statsman.
21 mars, Alessandro Gavazzi, italiensk agitator.
24 mars, Joseph Liouville, fransk matematiker.
1 april, Nikolaj Gogol, rysk författare.
20 april, James C Jones, amerikansk politiker.
23 maj, Hugo von Kirchbach, preussisk militär.
4 juni, Columbus Delano, amerikansk politiker.
5 juni, Calvin T Hulburd, amerikansk politiker.
26 juni, Pétrus Borel, fransk författare.
10 juli, Robert M Patton, amerikansk politiker.
21 juli, Adolph Westman, svensk häradshövding och riksdagspolitiker.
6 augusti, Alfred Tennyson, engelsk poet.
28 augusti, Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.
18 september, Armand Barbès, fransk politiker.
1 oktober, Otto Edvard Carlsund, ledare för AB Motala Verkstad.
3 november, James Richardson, brittisk upptäcktsresande.
29 november, Gabriel Ferry, fransk författare.
29 december, William Ewart Gladstone, brittisk liberal politiker och premiärminister. Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
Avlidna, 16 januari, John Moore, 47, brittisk militär.
4 februari, Philemon Dickinson, 69, amerikansk politiker, senator 1790–1793.
22 februari, Ludwig von Cobenzl, 55, österrikisk statsman.
1 mars, Gabriel Israel Hartman, 32, finländsk filosof.
7 mars, Johann Georg Albrechtsberger, 73, österrikisk kompositör. Jean-Pierre Blanchard, 55, fransk luftfartspionjär.
9 mars, Jonas Forsslund, 54, svensk konstnär.
27 mars, Joseph-Marie Vien, 92, fransk målare.
16 april, Vasilij Tjitjagov, 83, rysk amiral och upptäcktsresande.
29 maj, Johannes von Müller, 57, schweizisk historiker.
31 maj, Joseph Haydn, 77, österrikisk kompositör. Jean Lannes, 40, fransk militär. Ferdinand von Schill, 33, preussisk militär.
4 juni, Nicolai Abildgaard, 65, dansk konstnär. Francis Malbone, 50, amerikansk politiker, senator 1809.
8 juni, Thomas Paine, 72, brittisk-amerikansk författare och publicist.
5 juli, Joachim Zachris Duncker, 34, officer i svenska armén.
7 juli, Benjamin Ogle, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1798–1801.
17 augusti, Matthew Boulton, 80, brittisk fabrikant och ingenjör.
24 augusti, Michail Kamenskij, 71, rysk fältmarskalk.
30 augusti, Ignacy Potocki, 59, polsk statsman.
4 september, Christopher Dahl, 51, svensk präst, språkvetare och psalmdiktare.
7 september, Anders Björkqvist, 67, finländsk präst. Caroline Schelling, 46, tysk författare, översättare och salongsvärd.
11 oktober, Meriwether Lewis, 35, amerikansk militär och upptäcktsresande.
27 november, Nicolas Dalayrac, 56, fransk kompositör.
2 december, John Walker, 65, amerikansk politiker, senator 1790.
31 december, Franz Ignaz Beck, 75, tysk violinist och kompositör.
1810
1810, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Den svenska tullen på varor från landsbygden till städerna avskaffas
6 januari, Fred sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Sverige antar kontinentalsystemet och återfår svenska Pommern.
7 januari, Den svenske tronföljaren Karl August anländer till Sverige vid Svinesund.
10 februari, En ny svensk riksdagsordning antas. Man diskuterar fyrståndsriksdagen, men behåller den.
9 mars, En ny svensk tryckfrihetsförordning utfärdas, varvid 1766 års TF i princip återställs och förhandscensuren avskaffas
3 maj, Lord Byron simmar över Hellesponten.
10 maj, Världens första sparbank öppnas i skotska Ruthwell av prästen Henry Duncan.
11 maj, Den svenska riksdagen utfärdar privilegier och bolagsregler för Göta kanal, som nu börjar byggas under ledning av Baltzar von Platen.
21 maj, Norrbottens län grundas i Sverige genom en utbrytning ur Västerbottens län
25 maj, Första autonoma regeringen i Buenos Aires, nominellt lojal till spanske kungen, installeras i Buenos Aires
28 maj, Kronprins Karl August dör i slaganfall vid en militärmanöver på Kvidinge hed i Skåne. Riksmarskalken Axel von Fersen den yngre misstänks ligga bakom dödsfallet.
20 juni, Axel von Fersen lynchas av en uppretad folkmassa under kronprinsens likfärd i Stockholm. Svea livgarde ser på men ingriper inte
26 juni, De sista finska soldaterna i svenska armén, som lämnar armén, seglar hem till Finland från Stockholm.
Juni, Löjtnant Carl Otto Mörner besöker på eget bevåg den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte och föreslår honom att bli kandidat i det svenska tronföljarvalet.
23 juli, En svensk riksdag utblåses att hållas i Örebro en vecka senare.
30 juli, Den svenska riksdagen öppnas i Örebro.
Augusti, Den svenska tidskriften Phosphoros börjar ges ut, bland annat av Per Daniel Amadeus Atterbom
10 augusti, Den svenska riksdagens hemliga utskott förordar enhälligt den döde Karl Augusts bror Fredrik Kristian som svensk tronföljare. Samma kväll lyckas en fransman vid namn Fournier, som utger sig för att representera Bernadotte, övertyga utrikesstatsminister Lars von Engeström om att välja Bernadotte. Han lovar att svenska staten skall få en stor penningsumma (8 miljoner franc) och att av fransmännen konfiskerade gods i Pommern skall återlämnas. Lars von Engeström börjar därför propagera för Bernadotte i riksdagen.
21 augusti, Marskalk Jean Baptiste Bernadotte väljs till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. Hans son Oscar (I) blir arvfurste.
27 augusti, En ny svensk skilsmässoförordning utfärdas, vilken innebär, att domstolarna kan döma till skilsmässa på grunder, som tidigare har krävt kunglig dispens. De enda tidigare godtagna orsakerna till skilsmässa har varit, om ena parten har försvunnit eller varit otrogen, men nu lagstadgas alltså fler skäl.
16 september, Mexiko deklarerar sin självständighet
23 september, Ett mindre uppror utbryter på den svenska ön Saint-Barthélemy, vilket dock kvävs i sin linda
20 oktober, Bernadotte anländer till Sverige.
2 november, Bernadotte antar namnet Karl Johan och håller sitt intåg i Stockholm. Successionsordningen, en av de fyra ännu gällande svenska grundlagarna, och som ger arvsrätt till huset Bernadottes manliga medlemmar, antas.
5 november, Karl Johan adopteras av Karl XIII.
13 november, Den franske ambassadören Charles Jean Marie Alquier överlämnar ett ultimatum till den svenska regeringen, om att förklara krig mot Storbritannien.
17 november, Napoleon I tvingar Sverige att förklara Storbritannien krig. Eftersom Sverige och Storbritannien egentligen står på samma sida söker svenskarna under detta krig, kallat Sveriges krig mot Storbritannien, att så lite som möjligt försämra förhållandet till Storbritannien.
13 december, Karolinska institutet grundas. Amerikanska soldater ockuperar områden i Västflorida under en tvist öster om Mississippi vid Pearlfloden. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden. Det svenska konstitutionsutskottet framlägger förslaget att tvåkammarriksdag skall införas i landet, vilket dock inte blir av. Under åren 1810–1850 sker den starkaste folkökningen i Sveriges historia. Kemisten Jacob Berzelius upptäcker grundämnet kisel. Inredningsstilen empir (kallad Karl Johansstil i Sverige) slår igenom i Sverige. Den svenska skärgårdsflottans Stralsund–Karlskronaeskader dras in. Kvar finns Stockholms och Göteborgs eskadrar, vilka kommer att existera fram till att skärgårdsflottan avskaffas 1871.
Födda, 1 januari, Warren Winslow, amerikansk demokratisk politiker.
10 februari, Miklós Barabás, ungersk målare.
22 februari, Holger Simon Paulli, dansk musiker.
1 mars, Frédéric Chopin, polsk tonsättare och pianist
2 mars, Leo XIII, född Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci, påve 1878–1903.
6 mars, George Robert Waterhouse, brittisk zoolog.
10 april, Willis Benson Machen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.
11 april, Sir Henry Creswicke Rawlinson, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
14 april, Justin Smith Morrill, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
18 april, Neill S Brown, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.
4 maj, Alexander Walewski, fransk politiker och ambassadör.
10 maj, Thomas Watkins Ligon, amerikansk demokratisk politiker.
15 maj, Jacob Thompson, amerikansk politiker.
24 maj, Abraham Geiger, tysk professor.
8 juni, Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.
2 juli, Robert Toombs, amerikansk general och politiker.
5 juli, Phineas Taylor Barnum, amerikansk underhållare, cirkuskung.
17 juli, Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare, riksdagsman. Martin Farquhar Tupper, brittisk författare.
8 juli, Johanna Kinkel, tysk tonsättare, författare och revolutionär.
18 augusti, Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.
30 augusti, Onslow Stearns, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.
11 september, James Pollock, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.
12 september, Philip Francis Thomas, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1860–1861.
13 september, Auguste Bouquet, fransk konstnär och satiriker.
24 september, Caroline Rosenberg, dansk botaniker.
29 september, Elizabeth Gaskell, brittisk författare.
4 oktober, Eliza McCardle Johnson, amerikansk presidentfru.
4 november, Lucius Robinson, amerikansk demokratisk politiker.
7 november, Ferenc Erkel, ungersk operatonsättare.
9 november, Thomas Bragg, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1855–1859.
30 november, Henry B Payne, amerikansk demokratisk politiker, senator 1885–1891.
3 december, Marija Milutinović Punktatorka, serbisk jurist
4 december, Carl Fredrik Appeltofft, svensk läkare och riksdagspolitiker.
6 december, Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.
10 december, Abraham K Allison, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
11 december, Alfred de Musset, fransk författare.
24 december, Wilhelm Marstrand, dansk målare.
Avlidna, 4 januari, Katarina Dasjkova, 66, president för ryska vetenskapsakademien.
8 januari, Daniel Melanderhjelm, 83, svensk matematiker och astronom.
17 januari, James Gordon, 70, irländsk-amerikansk politiker, kongressledamot 1791–1795.
20 februari, Andreas Hofer, 57, österrikisk bonde och militär.
10 mars, Daniel Boëthius, 58, svensk filosof.
5 april, Carl Axel Wachtmeister, 55, svensk greve, justitieråd och justitiekansler, en av rikets herrar, riksdrots 1787–1809, justitiestatsminister sedan 1809.
28 maj, Karl August, 41, svensk kronprins.
20 juni, Axel von Fersen, 54, svensk greve och riksmarskalk, älskare till den franska drottningen Marie-Antoinette.
26 juni, Joseph-Michel Montgolfier, 69, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.
27 juli, Eugen Johann Christoph Esper, 68, tysk naturforskare.
30 augusti, Philipp von Cobenzl, 69, österrikisk greve och politiker.
16 september, Franz von Fürstenberg, 81, tysk friherre och statsman.
28 oktober, Edward Carrington, 62, amerikansk politiker.
20 november, Abraham Häggman, 76, finländsk kopparsmed och fabrikör.
2 december, Philipp Otto Runge, 33, tysk målare. Israel Smith, 51, amerikansk politiker.
31 december, William Cunnington, brittisk arkeolog. Natalja Sjelichova, rysk handelsledare.
1811
1811, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
8 januari, Det största slavupproret i USAs historia startas av Charles Deslondes på ett sockerplantage i Louisiana. Upproret slås dock ner och 95 slavar avrättas
Januari, Man ökar antalet militära utskrivningar i Sverige, för att vara på den säkra sidan om krigssituationen i Europa skulle ändras.
5 februari, Den brittiske kungen Georg III blir omyndigförklarad på grund av galenskap. Även om han officiellt förblir kung av Storbritannien till sin död 1820 tar hans son Georg IV nu över som regent för resten av hans regeringstid.
16 februari, Ett antal yngre svenska kulturpersoner bildar Götiska förbundet, som börjar utge tidskriften Iduna
Februari, Spanien drar sig tillbaka från Malvinerna. Först att skrivas ut är gotlänningarna i denna den allra första svenska värnpliktsutskrivningen. I brist på gevär utrustas de äldsta beväringarna i Gotlands Nationalbeväring med pikar, trots att detta vapen är helt föråldrat.
6 maj, Brand i Laholm, Sverige
14 maj, Paraguay utropar sig självständigt
16 maj, Fransmännen besegras av en allierad brittisk-spansk-portugisisk armé i slaget vid Albuera.
15 juni, Klågerupskravallerna kräver ett trettiotal dödsoffer vid ett militärt angrepp mot förskansade skånska bönder som protesterar mot ökade soldatutskrivningar.
5 juli, Venezuela förklarar sig självständigt från Spanien.
28 december, Den svenska Lantbruksakademien grundas. 1811 års svenska kyrkohandbok antas där bland annat konfirmation officiellt införs som en kyrklig akt. Esaias Tegnér vinner Svenska akademiens stora pris med dikten Svea, kulmen på hans patriotiska diktning. Han får priset sedan ett ryssfientligt parti i dikten ersatts med strofen "att inom Sveriges gräns erövra Finland åter". Den framtida drottning Desidera kommer till Sverige med sin elvaårige son Oscar. Oscar (I) blir hertig av Södermanland. Östra bron i Karlstad byggs färdig och blir Sveriges längsta stenbro. De första Big Foot spåren upptäcks.
Födda, 5 januari, Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.
7 januari, Adolf von Scheurl, tysk jurist.
22 januari, Gottfried von Neureuther, tysk arkitekt.
3 februari, Horace Greeley, amerikansk politiker, publicist och slaverimotståndare.
4 februari, Asa Biggs, amerikansk demokratisk politiker och jurist. Pierre-Julien Eymard, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
6 februari, Henry Liddell, brittisk språkman.
8 februari, Edwin D Morgan, amerikansk republikansk politiker.
19 februari, Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.
24 februari, Henry Smith Lane, amerikansk politiker.
26 februari, Sir Philip Wodehouse, brittisk politiker.
11 mars, Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.
20 mars, Napoleon II, titulärkejsare av Frankrike 22 juni–7 juli 1815.
24 april, Shepherd Leffler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.
25 april, Julius Jacob den äldre, tysk målare.
11 maj, Chang och Eng Bunker, siamesiska tvillingar.
29 maj, Trusten Polk, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1857–1862.
8 juni, Carl Johan Thyselius, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
11 juli, Johann Georg von Hahn, österrikisk diplomat och upptäcktsresande.
3 augusti, Elisha Otis, amerikansk uppfinnare.
5 augusti, Ambroise Thomas, fransk tonsättare.
1 september, Richard Dybeck, svensk fornforskare, folkminnesforskare och kompositör, författare till Sveriges nationalsång.
6 september, Joanna Courtmans, flamländsk författare.
9 september, Joseph Kleutgen, tysk katolsk teolog.
14 september, Johan Raattamaa, finländsk predikant, laestadianernas andlige ledare.
17 september, August Blanche, svensk författare.
22 oktober, Franz Liszt, ungersk tonsättare och pianovirtuos.
25 oktober, Evariste Galois, fransk matematiker.
29 oktober, Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.
16 november, John Bright, brittisk politiker.
28 november, Oscar Patric Sturzen-Becker, svensk författare.
3 december, Eduard Bendemann, tysk konstnär.
22 december, Ludwig Philippson, tysk rabbin.
Avlidna, 10 januari, Franziska von Hohenheim, 62, hertiginna av Württemberg.
21 januari, Jean François Thérèse Chalgrin, fransk arkitekt.
3 februari, Johann Beckmann, 71, tysk filosof, ekonom och naturforskare.
14 mars, Augustus FitzRoy, 3e hertig av Grafton, 75, brittisk politiker, premiärminister 1768–1770.
30 april, Ivan Osterman, 85, rysk greve och diplomat.
16 maj, Nikolaj Kamenskij, 34, rysk greve och militär.
23 juni, Nicolau Tolentino de Almeida, 70, portugisisk poet.
26 juni, Mariano Jiménez, 29, mexikansk militär.
3 juli, William Chalmers, 62, grundare av den industriskola som sedermera blev Chalmers tekniska högskola.
5 augusti, Adolf Ulrik Wertmüller, 60, svensk konstnär.
6 september, Johann Georg Lehmann, 46, tysk kartograf.
8 september, Peter Simon Pallas, 69, tyskfödd naturforskare.
5 oktober, Samuel Maclay, 70, amerikansk politiker, senator 1803–1809.
15 oktober, Eva Merthen, 88, finländsk celebritet.
21 november, Heinrich von Kleist, 34, tysk poet, dramaturg och novellist.
26 december, George William Smith, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1811. Abraham B Venable, 53, amerikansk politiker. Philippine Kaskele, tysk bankir.
1812
1812, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
9 januari, Napoleon I:s trupper besätter svenska Pommern.
17 februari, Före detta kung Gustav IV Adolf skiljer sig från sin hustru Fredrika av Baden.
18 mars, Fattigvården i Stockholm ordnas församlingsvis med utdebiteringsrätt och en uppmaning till "gifta fruntimmer" att ta sig an sociala uppgifter.
5 april, Ett fördrag sluts mellan Sverige och Ryssland i S:t Petersburg, vari ryssarna lovar Sverige att få ta Norge från Danmark, mot att Sverige avstår kraven på Finland.
8 april, Helsingfors blir Finlands huvudstad.
13 april, En riksdag öppnas i Örebro.
18 april, Vid ett möte med bondeståndet håller Sveriges kronprins Karl Johan sitt enda tal någonsin på svenska.
20 april, USAs vicepresident George Clinton avlider .
30 april, Louisiana blir den 18e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
14 maj, USA gör genom president James Madison och kongressen anspråk på Ameliaön och andra delar i Östflorida för att undvika ockupation av andra makter, men general George Matthews motsätter sig. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden
18 juni, USA förklarar krig mot Storbritannien då USA beskyller Storbritannien för att ha försökt stoppa neutrala staters båtar samt inlett blockad av USA under brittiskt fiendskap med Frankrike
24 juni, Napoleons ryska fälttåg inleds.
16 juli, En ny svensk tryckfrihetsförordning införs, där indragningsmakten finns med. Publikationer som utgör en fara för "allmän säkerhet" kan dras in på hovkanslerns begäran.
18 juli, Sveriges krig mot Storbritannien avslutas med freden i Örebro. Fredsavtalet sluts i det hus som därefter får namnet Fredshuset. I samband med detta sluts också fred mellan Storbritannien och Ryssland på samma plats. Sverige frånträder Napoleons kontinentalblockad.
22 juli, Krig utbryter mellan Frankrike och Ryssland.
29 juli, Det svenska produktplakatet återinförs ännu en gång.
18 augusti, Riksdagen år 1812 i Örebro avslutas. Detta är den sista riksdag som hålls utanför Stockholm.
28–30 augusti, Tsar Alexander I av Ryssland och kronprins Karl Johan möts i Åbo.
7 september, Slaget vid Borodino utkämpas.
14 september, Brand i Moskva
23 Oktober, Coup d'État de Malet, en misslyckad militärkupp mot Napoleon I, äger rum i Paris.
30 december, Tauroggenkonventionen undertecknas och Preussen sluter vapenvila med Ryssland. En ny lag införs som tillåter myndigheterna att tvångsundersöka personer de misstänker för att bära på en könssjukdom: detta drabbar främst kvinnor som misstänks för att vara prostituerade
Födda, 2 januari, Augustus C Dodge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
3 januari, Elisha M Pease, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1853–1857 och 1867–1869.
10 januari, Joshua Hill, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
13 januari, Humphrey Marshall, amerikansk diplomat, general och politiker.
7 februari, Charles Dickens, brittisk författare.
25 februari, Carl Christian Hall, dansk politiker, statsminister 1857–1859 samt 1860–1863.
12 mars, Isaac P Christiancy, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.
22 april, James Andrew Broun Ramsay, brittisk politiker, Earl of Dalhousie.
29 april, Emilie Högqvist, svensk skådespelare.
30 april, Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
6 maj, Madame Restell, amerikansk abortör.
7 maj, Sir Arthur Purves Phayre, brittisk koloniadministrator och militär.
12 maj, Peter Hansborough Bell, amerikansk demokratisk politiker.
17 maj, Elias Nelson Conway, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.
19 maj, Herman Sätherberg, svensk lyriker och läkare.
22 maj, Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.
9 juni, Johann Gottfried Galle, tysk astronom.
31 juli, Ludwig Blenker, tysk-amerikansk militär.
9 augusti, Victor von Bruns, tysk kirurg.
12 augusti, Samuel Stehman Haldeman, amerikansk entomolog och lingvist.
28 augusti, Rudolf von Alt, österrikisk konstnär.
4 september, John A Winston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1853–1857.
16 september, Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, nederländsk författare.
18 september, Herschel Vespasian Johnson, amerikansk politiker och jurist.
1 oktober, Stephen Hempstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1850–1854.
4 november, Richard M Bishop, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1878–1880.
14 november, Aleardo Aleardi, italiensk diktare.
22 november, Johanne Luise Heiberg, dansk skådespelerska.
23 november, George Rawlinson, engelsk arkeolog och historiker.
7 december, Fredrik Georg Afzelius, svensk filosofisk skriftställare.
18 december, Jesse D Bright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845–1862.
Avlidna, 27 januari, Bernardino Nocchi, 70, italiensk konstnär.
2 februari, Isaac Titsingh, 67, nederländsk kirurg och diplomat.
14 mars, Carl Gustaf Nordin, 63, svensk språkvetare, politiker och biskop.
30 mars, Gunning Bedford Jr., amerikansk politiker.
15 april, Olof Schwan, 67, svensk orgelbyggare.
11 maj, Spencer Perceval, 49, brittisk politiker, premiärminister 1809–1812.
21 maj, Joseph Woelfl, 38, österrikisk pianist och kompositör.
12 juni, Anders Joachim Öberg, 44, svensk konstnär.
13 juni, Benjamin Höijer, 45, svensk professor.
16 juni, Franz Pforr, 24, tysk målare under romantiken.
8 juli, Carolina Weltzin, 57, svensk kokboksförfattare.
10 juli, Carl Ludwig Willdenow, 46, tysk botaniker.
19 augusti, Vincenzo Righini, 56, italiensk kompositör.
21 augusti, Fredrik Silfverstolpe, 79, svensk ämbetsman och numismatiker.
16 september, Gustaf Adam von Nolcken, 78, svensk friherre, ämbetsman och diplomat.
22 september, Werner Abrahamson, 68, dansk författare och militär.
26 september, George Frederick Cooke, 56, brittisk skådespelare.
13 oktober, Isaac Brock, 43, brittisk militär.
11 november, Nikolaj Tutjkov, 47, rysk militär.
13 december, Marianne von Martínez, 68, österrikisk sångare, pianist och kompositör. María Feliciana de los Ángeles Miranda, salvadoransk krigshjältinna.
1813
1813, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
4 januari, Johan Leonard Belfrage får i hemligt uppdrag av svenska regeringen att "arrangera en espionage på Norge", som förberedelser för ett fälttåg mot landet.
28 januari, Den brittiska författarinnan Jane Austen publicerar romanen Pride and Prejudice.
3 mars, Sverige sluter förbund med Storbritannien där Sverige skall ställa upp med trupper mot Napoleon I mot att Storbritannien bistår Sverige vid erövringen av Norge. Ön Guadeloupe blir svenskt territorium.
4 mars, Elbridge Gerry blir USAs nye vicepresident .
24 mars, Svenskarna landstiger i Stralsund och Wismar och inleder så Andra napoleonkriget mot Frankrike.
April, Amerikanska soldater ledda av general James Wilkinson belägrat, med amerikanska kongressens godkännande, Mobile Bay i Västflorida. Spanjorerna ger upp
Maj, Kronprins Karl Johan anländer till svenska hären i Pommern.
29 maj, Svenska Ostindiska Companiet upplöses efter 82 års verksamhet
23 augusti, De allierades nordarmé (bestående av svenskar, ryssar och preussare) besegrar en fransk armé under marskalk Nicolas Charles Oudinot i slaget vid Grossbeeren under Napoleonkrigen.
6 september, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Dennewitz.
13 september, Delar av Göteborg, Sverige härjas av en brand
2 oktober, Det Norska studentsamfundet grundas i Oslo
18–19 oktober, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Leipzig.
19 oktober, Karl Johan får befälet över nordarmén. Medan de allierade förföljer fransmännen anfaller Karl Johan Danmark.
7 december, Svenskt kavalleri besegrar danska trupper i Slaget vid Bornhöft, Sveriges sista fältslag mot Danmark.
15 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Rendsburg.
19 december, Den danska fästningen Fredriksort kapitulerar för svenskarna. Amerikanska soldater bygger ett fort på Nukahiva, en av Marquesöarna, för att skydda skepp man beslagtagit från britterna. Den svenska sjukvårdsmyndigheten Collegium medicum ombildas till Sundhetskollegium. Gymnastiska centralinstitutet inrättas i Stockholm. Det leds av "den svenska gymnastikens fader" Pehr Henrik Ling. I Sverige döms Lasse-Maja för tredje resan stöld till livstids fästning.
Födda, 2 januari, Carl Oskar Troilius, svensk generaldirektör och riksdagsman.
21 januari, John C Frémont, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.
31 januari, Agostino Depretis, italiensk politiker, Italiens premiärminister.
15 februari, Frederick Holbrook, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.
8 mars, Japetus Steenstrup, dansk biolog.
18 mars, Friedrich Hebbel, österrikisk författare och dramatiker.
19 mars, David Livingstone, brittisk missionär och upptäcktsresande.
9 april, Lewis V Bogy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1877.
13 april, Stephen A Douglas, amerikansk demokratisk politiker.
19 april, David Settle Reid, amerikansk demokratisk politiker.
25 april, Antonina Bludova, rysk författare, filantrop, salongsvärd och hovdam.
5 maj, Søren Kierkegaard, dansk filosof och författare.
13 maj, Lot M Morrill, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1876–1877.
22 maj, Richard Wagner, tysk tonsättare, dirigent och författare.
26 maj, George G Fogg, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
6 juni, Gustaf von Braun, svensk militär, godsägare och riksdagspolitiker.
12 juli, Claude Bernard, fransk fysiolog.
13 juli, Theophilus Hansen, dansk arkitekt.
17 juli, Nils Månsson Mandelgren, svensk konstnär och forskare.
18 juli, Pierre Alphonse Laurent, fransk matematiker.
28 juli, Alberto Mazzucato, italiensk musiker.
5 augusti, Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.
20 augusti, Vladimir Sollogub, rysk greve och författare.
21 augusti, Jean Servais Stas, belgisk kemist.
26 augusti, Harrison Reed, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868–1873.
6 september, Isaac Butt, irländsk politiker.
9 september, Wilhelm Engelhard, tysk konstnär.
13 september, William A Barstow, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856. Auguste Maquet, fransk författare. John Sedgwick, amerikansk militär.
17 september, John Jabez Edwin Mayall, brittisk fotograf.
18 september, Bernhard Cronholm, svensk kemist, tidningsman och boktryckare. Grundare av Snäll-Posten. William L Greenly, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.
19 september, Nikolaus Delius, tysk filolog, Christian Heinrich Friedrich Peters, tysk-amerikansk astronom.
3 oktober, Moritz Wagner, tysk geograf.
5 oktober, Ernst Haberbier, tysk pianist.
8 oktober, Carl Amand Mangold, tysk kompositör.
9 oktober, John J Pettus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1854 och 1859–1863. Georg Waitz, tysk historiker och politiker.
10 oktober, Giuseppe Verdi, italiensk kompositör.
16 oktober, Johannes Ronge, tysk präst.
17 oktober, Georg Büchner, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.
23 oktober, Ludwig Leichhardt, tysk upptäcktsresande.
26 oktober, Daniel D Pratt, amerikansk republikansk politiker, senator 1869–1875.
29 oktober, Carl Ploug, dansk politiker och författare.
13 november, Allen G Thurman, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1869–1881.
28 november, Anders Lindewall, godsägare i Uppsala län och ledamot av riksdagens andra kammare.
10 december, Zachariah Chandler, amerikansk politiker.
20 december, Samuel J Kirkwood, amerikansk republikansk politiker.
23 december, Joseph P Comegys, amerikansk politiker och jurist, senator 1856–1857. Victor Escousse, fransk dramatiker.
Avlidna, 24 januari, Theodore Sedgwick, 66, amerikansk politiker.
3 februari, Samuel Ashe, 87, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1795–1798.
17 mars, Jacques Pierre Abbatucci, 89, korsikansk general.
10 april, Joseph-Louis Lagrange, 77, italiensk astronom och matematiker.
26 maj, Moses Robinson, 72, amerikansk politiker.
28 juni, Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär.
17 juli, Fredrica Löf, 52, svensk skådespelerska.
21 augusti, Sofia Magdalena av Danmark, 67, drottning av Sverige 1771–1792, gift med Gustav III.
24 september, André Grétry, 72, belgisk-fransk kompositör.
19 oktober, Józef Antoni Poniatowski, 50, polsk general.
29 november, Giambattista Bodoni, 73, italiensk boktryckare.
27 december, Gustaf Adolf Reuterholm, 57, svensk politiker.
1814
1814, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
5 januari, Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.
14 januari, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. I freden tvingas Danmark avträda Norge till Sverige i utbyte mot svenska Pommern. Därmed upphör den union mellan Danmark och Norge, som har varat sedan 1380. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna
17 maj, I protest mot fredsslutet i Kiel väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, vilket inte accepteras av Sverige
30 maj, Freden i Paris sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Frankrikes kung Ludvig XVIII erkänner unionen mellan Sverige och Norge. Sverige avstår ön Guadeloupe till Frankrike.
26 juli, Sveriges senaste krig, det norska fälttåget, inleds, för att tvinga norrmännen gå med på unionsföreningen. Bland annat deltar arvfursten Oscar (sedermera Oscar I) som 15-årig överste. Svenska flottan besegrar den norska i sjöslaget vid Hvalöarna sydöst om den norska staden Fredrikstad.
3 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Lier i Norge.
5 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Midskog (även känt som slaget vid Matrand).
14 augusti, Svenskarna besegrar norrmännen i slaget vid Kjölbergs bro. Konventionen i Moss sluts mellan Sverige och Norge. Svenskarna tvingar Kristian Fredrik att avgå och norrmännen att acceptera unionen mellan Sverige och Norge. Därmed är Sveriges senaste krig slut
1 oktober, Wienkongressen inleds.
10 oktober, Kristian Fredrik abdikerar från den norska tronen, till förmån för Karl XIII.
4 november, Karl XIII väljs till kung av Norge. Där får han namnet Karl II (Karl I var Karl Knutsson (Bonde) 1449–1450). Unionen blir, tack vare kronprins Karl (XIV) Johans ingripande, dock mycket svagare än vad de svenska adelsmännen har tänkt sig.
7 november, Amerikanske generalen Andrew Jackson intar Pensacola i Spanska Florida och kastar ut britterna
23 november, USAs vicepresident Elbridge Gerry avlider .
15 december, Hartfordkonventionen antas av det amerikanska federalistiska partiet.
24 december, Freden i Gent avslutar officiellt 1812 års krig mellan Storbritannien och USA. Reguljära stridigheter mellan pirater och amerikanska skepp och eskadrar rasar i Karibien, framförallt på land och till havs vid Kuba, Puerto Rico, Santo Domingo och Yucatan
Födda, 1 januari, William Bigler, amerikansk demokratisk politiker.
16 januari, Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
20 januari, David Wilmot, amerikansk politiker och jurist.
27 januari, Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.
6 februari, Auguste Chapdelaine, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
8 februari, Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.
5 mars, Wilhelm von Giesebrecht, tysk historiker.
9 mars, Taras Sjevtjenko, ukrainsk författare.
12 mars, John C Ten Eyck, amerikansk republikansk politiker, senator 1859–1865.
14 mars, Ferdinand Konrad Bellermann, tysk landskapsmålare.
22 mars, Thomas Crawford, amerikansk skulptör.
29 april, Homer V M Miller, amerikansk politiker och läkare, senator 1871.
3 maj, Adams George Archibald, kanadensisk politiker.
30 maj, Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator.
2 juni, William H H Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1851–1855.
11 juni, Felix von Willebrand, finländsk friherre och läkare.
19 juli, Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
13 augusti, Anders Ångström, svensk fysiker och astronom, spektralanalysens fader.
3 september, James Joseph Sylvester, brittisk matematiker.
3 oktober, Hervé Faye, fransk astronom.
15 oktober, Michail Lermontov, rysk poet.
1 november, Josiah Gardner Abbott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1876–1877.
5 november, Alfred de Bougy, fransk bibliotekarie och författare.
22 november, Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.
26 november, Louise Aston, tysk författare och feminist.
19 december, Jean Högqvist, svensk skådespelare.
28 december, Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.
Avlidna, 4 januari, Johann Georg Jacobi, 73, tysk poet.
5 januari, Nils Henric Liljensparre, 75, svensk polis.
26 februari, Johan Tobias Sergel, 73, svensk tecknare och skulptör.
26 mars, Joseph Guillotin, 75, fransk läkare.
12 april, Charles Burney, 88, brittisk kompositör.
6 maj, Georg Joseph Vogler, 64, tysk kompositör.
8 juni, Friedrich Heinrich Himmel, 48, tysk kompositör.
19 juli, Matthew Flinders, 40, brittisk sjömilitär och kartograf.
28 juli, Benjamin Goodhue, 65, amerikansk politiker, senator 1796–1800.
19 augusti, Gustaf Mauritz Armfelt, 57, svensk hovman, diplomat och kungagunstling.
24 augusti, Timothy Bloodworth, amerikansk politiker, senator 1795–1801.
8 september, Maria Karolina av Österrike, 62, Neapels drottning och de facto regent.
10 oktober, Johann Friedrich Droysen, 44, pommersk fysiker, matematiker och astronom.
23 november, Elbridge Gerry, 70, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1813–1814.
24 december, Samuel Hood, engelsk sjömilitär.
26 december, Nicolas-François Guillard, 62, fransk librettist.
1815
1815, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
8 januari, 6 500 amerikaner besegrar 8 700 britter i slaget vid New Orleans med endast 55 döda på den amerikanska sidan.
22 februari, Evangeliska sällskapet ombildas till Svenska Bibelsällskapet, i vilket samtliga svenska biskopar går med. Syftet är att sprida biblar till svenska folket
16 mars, Kungariket Förenade Nederländerna grundas
10 april, Ett av historien största vulkanutbrott inleds på Tambora i Indonesien
2–3 maj, Slaget vid Tolentino utkämpas
3 maj, Stadsstaten Krakow grundas
31 maj, Göteborgs domkyrka invigs.
9 juni, Luxemburg blir ett storhertigdöme
18 juni, Napoleon besegras slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket leder till att han tvingas abdikera tre dagar senare. Detta innebär också slutet på Napoleonkrigen
31 juli, Norge erkänner unionen med Sverige.
6 augusti, Riksakten, godkänd av det norska stortinget och den svenska riksdagen, som reglerar vissa unionella frågor, utfärdas. Norge tvingas acceptera en gemensam utrikespolitik och en gemensam kung. Landet blir alltså inte en del av det svenska riket, som Finland varit.
18 augusti, Schweiziska edsförbundet återskapas
20 oktober, De allierade erkänner Schweiz neutralitet under andra freden i Paris
23 oktober, Sverige avträder Svenska Pommern till Preussen. Danmark skulle ha fått Pommern, men har bytt det mot Sachsen-Lauenburg, som ligger närmare Danmark. Den svenske generalen Boye överlämnar de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorar sin sista besittning på kontinenten.
16 december, Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve grundas. Andra Barbareskkriget mellan USA och Alger bryter ut. Det Kvindelige Velgørende Selskab bildas i Danmark. Smittkoppsvaccinationen blir obligatorisk på alla barn under två år i Sverige. De förordningar som har reglerat viktualiehandeln i Sverige avskaffas. Ett förslag om att införa tvåkammarparlament faller i den svenska riksdagen. Judars rätt att flytta till Sverige inskränks på förslag av adeln och borgarna.
Födda, 14 januari, Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
15 januari, Bertha Wehnert-Beckmann, tysk fotograf.
16 januari, Lemuel J Bowden, amerikansk politiker, senator 1863–1864.
18 januari, Konstantin von Tischendorf, tysk professor.
20 januari, Josiah Begole, amerikansk politiker.
25 januari, Alexander Joseph Montagney Artôt, belgisk violinist och tonsättare.
26 januari, Arthur MacArthur, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.
28 januari, Andrew Jackson Hamilton, amerikansk politiker och jurist.
27 februari, Franz Pfeiffer, tysk germanist.
1 mars, Benjamin F Conley, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.
12 mars, Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.
15 mars, Andrew J Kuykendall, amerikansk politiker.
1 april, Henry B Anthony, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884. Otto von Bismarck, tysk statsman, järnkanslern. Edward Clark, amerikansk militär och politiker.
21 april, Louise Rasmussen, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.
2 maj, David S Walker, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
10 maj, Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.
19 maj, John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
30 maj, Carl Edward Norström, svensk järnvägsbyggare.
3 juni, Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
17 juni, Thekla Knös, svensk författare.
29 juni, Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
4 juli, Emory B Pottle, amerikansk republikansk politiker.
7 juli, Asmus Julius Thomsen, dansk läkare.
9 juli, Oran M Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
16 augusti, Giovanni Bosco, italienskt helgon.
29 augusti, Anna Ella Carroll, amerikansk författare, abolitionist och politisk rådgivare.
6 september, Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare.
7 september, Howell Cobb, amerikansk politiker och general.
9 september, William Beal, brittisk religiös författare. Johann Gottfried Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
15 september, Charles B Mitchel, amerikansk politiker.
19 september, Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.
16 oktober, Francis Lubbock, amerikansk politiker.
27 oktober, Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.
31 oktober, Karl Weierstrass, tysk matematiker.
1 november, Luke P Poland, amerikansk republikansk politiker och jurist.
2 november, Isaac P Walker, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
12 november, Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
23 november, William Dennison, amerikansk politiker.
10 december, Ada Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.
18 december, Egron Lundgren, svensk konstnär och författare.
20 december, James Legge, brittisk sinolog.
21 december, Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
22 december, Johann Jakob Bachofen, schweizisk rättshistoriker.
31 december, George Meade, amerikansk militär.
Avlidna, 15 januari, Emma Hamilton, 49, brittisk societetsdam.
22 februari, Simeon Olcott, 79, amerikansk politiker, senator 1801–1805.
1 mars, Giovanni Bertati, 79, italiensk librettist.
2 mars, Francesco Bartolozzi, 86, italiensk kopparstickare.
1 april, Samuel Liljeblad, 53, svensk botaniker.
4 maj, Hipólito Ruiz López, 61, spansk botaniker.
23 maj, Henry Ernst Muhlenberg, 60, amerikansk teolog och naturforskare.
1 juni, James Gillray, 58, brittisk karikatyrtecknare.
28 juli, Philip Barton Key, 58, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.
6 augusti, James A Bayard, 48, amerikansk politiker, senator 1804–1813.
15 augusti, Richard Bassett, 70, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.
21 augusti, Carl Johan Adlercreutz, 58, svensk greve, militär och statsman. Stanley Griswold, 51, amerikansk politiker, senator 1809.
9 september, John Singleton Copley, 77, amerikansk konstnär.
24 september, John Sevier, 70, amerikansk politiker.
13 oktober, Joachim Murat, 48, fransk militär, kung av Neapel 1808–1815, avrättad.
17 november, Joseph Habersham, 64, amerikansk politiker och affärsman.
5 december, Christian Gottfried Gruner, 71, tysk läkare.
7 december, Michel Ney, 46, fransk militär, avrättad.
19 december – Benjamin Smith Barton, 49, amerikansk botaniker.
20 december, Giovanni Meli, 75, italiensk poet.
22 december, José María Morelos, 50, mexikansk präst och militär, avrättad.
23 december, Jan Potocki, 54, polsk historiker och reseskildrare.
30 december, Oluf Gerhard Tychsen, 81, tysk orientalist.
1816
1816, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Sommaren, Norra Europa och Nordamerika drabbas av hungersnöd och epidemier orsakade av ett vulkanutbrott, Tambora, i nuvarande Indonesien året innan. Händelsen blir känd som året utan sommar.
28 juni, Borgholms stad på Öland får stadsprivilegier
9 juli, Argentina blir självständigt från Spanien
23 augusti, Staden Bathurst grundas i Brittiska Västafrika
11 december, Indiana blir den 19e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater förstör Nicholls Fort i Spanska Florida, vilket har använts som bas för räder in på USAs territorium. Första Seminolekriget bryter ut då seminoleindianerna, som använt sitt område som tillflykt för förrymda slavar och gränsbrottslingar, anfalls av amerikanska soldater som går in i norra Spanska Florida. Spanska utposter angrips och ockuperas och brittiska medborgare dödas. Världens första ännu utkommande bergsvetenskapliga tidskrift, den svenska Jernkontorets annaler, börjar utges. Den svenska riksdagen antar en tulltaxa, som bland annat innehåller 350 importförbud. Kronprins Karl Johan ansluter Sverige till den heliga alliansen. Alla Europas monarker, förutom påven och sultanen, går med i alliansen. Samuel Owen provkör sin och Sveriges första ångbåt, Stockholmshäxan på Mälaren. Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius avslutar utgivningen av Svenska Folkwisor från forntiden. Den första luftballongsfärden i Lappland företas. Sverige lagstiftar, som första land i världen, om att alla barn under två år skall vaccineras mot smittkoppor. Den skotske prästen Robert Stirling uppfinner stirlingmotorn.
Födda, 3 januari, Samuel C Pomeroy, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.
8 januari, Isak Georg Stenman, svensk författare.
12 januari, Willis A Gorman, amerikansk demokratisk politiker och general.
26 januari, Benjamin Flanders, amerikansk republikansk politiker.
3 februari, Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1885–1889. Carl Olof Rosenius, svensk väckelsepredikant.
7 februari, Jean Frédéric Frenet, fransk matematiker.
20 februari, Anders Jönsson, svensk direktör och riksdagsman.
21 februari, Ebenezer Rockwood Hoar, amerikansk jurist och republikansk politiker.
24 februari, Timothy O Howe, amerikansk politiker och jurist.
5 mars, Rodman M Price, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Jersey 1854–1857.
16 mars, Hermann Willebrand, tysk arkitekt.
21 april, Charlotte Brontë, brittisk författare. Louis Wigfall, amerikansk politiker och general.
5 maj, Jean-Joseph Farre, fransk militär och politiker.
30 maj, Robert Prutz, tysk författare.
3 juni, Gustaf Andersson i Sundsvall, svensk jurist och riksdagsman.
4 juli, James B Howell, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
5 juli, Anders Melcher Myrtin, svensk häradshövding och riksdagsman.
14 juli, Arthur de Gobieau, fransk diplomat och historiefilosof.
21 juli, Paul Reuter, tysk baron och grundare av nyhetsbyrån Reuters.
5 augusti, Acton Smee Ayrton, brittisk jurist och politiker.
11 september, Carl Zeiss, tysk finmekaniker och optiker.
20 september, Fredrik August Dahlgren, svensk författare.
22 september, Fredrik Brusewitz, svensk disponent och politiker.
23 september, Elihu B Washburne, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1869.
28 september, Johan Knutson, finlandssvensk målare.
20 oktober, James W Grimes, amerikansk politiker.
28 oktober, Malwida von Meysenbug, tysk författare.
6 november, Curtis Hooks Brogden, amerikansk politiker.
7 november, Brita-Kajsa Karlsdotter, svensk textilkonstnär, känd för att ha utvecklat anundsjösömmen.
19 november, André Oscar Wallenberg, svensk bankir.
3 december, Christian Anders Sundin, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.
13 december, Clement Claiborne Clay, amerikansk politiker.
26 december, John McClannahan Crockett, amerikansk politiker.
Avlidna, 14 januari, Rutger Macklean, 73, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.
24 januari, Pehr Hörberg, 69, svensk konstnär.
27 januari, Samuel Hood, 91, viscount och engelsk amiral.
6 februari, Henrik Gahn, 69, svensk läkare.
11 februari, Sophie Piper, 58, svensk grevinna.
19 mars, Heinrich Christoph Koch, 66, tysk kompositör.
11 april, Christian Leberecht Vogel, 57, tysk konstnär.
13 maj, Joseph Hardtmuth, 57, österrikisk industriidkare.
5 juni, Giovanni Paisiello, 76, italiensk kompositör.
5 juli, Dorothea Jordan, 64, irländsk skådespelare.
27 juli, Olof Tempelman, 71, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.
29 augusti, Johann Hieronymus Schröter, 70, tysk astronom.
3 september, Friedrich Ludwig Schröder, 71, tysk skådespelare.
14 oktober, George Madison, 53, amerikansk militär och politiker, guvernör i Kentucky 1816.
6 november, Gouverneur Morris, 64, amerikansk politiker, senator 1800–1803.
27 december, Julie Reventlow, 53, dansk grevinna, salongsvärd och författare.
1817
1817, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
25 januari, Det första numret av den skotska tidningen The Scotsman ges ut.
12 februari, Slaget vid Chacabuco blir ett nederlag för Spanien.
4 mars, James Monroe efterträder James Madison som USAs president. Daniel Tompkins blir USAs nye vicepresident .
31 maj, Gioacchino Rossinis opera La gazza ladra ("Den tjuvaktiga skatan") har urpremiär på Teatro alla Scala i Milano.
4 juli, Eriekanalen börjar byggas vid Rome, New York, USA.
15 augusti, Genom en Kongressakt i USA (3 mars 1817) skapas Alabamaterritoriet genom att dela upp Mississippiterritoriet på mitten, och på denna dag skapas Mississippis konstitution.
22 augusti, Staden Araraquara, Brasilien grundas.
23 augusti, Jordbävning vid den antika staden Helike dödar 65 människor.
26 augusti, Joniska öarnas förenta stater antar sin konstitution.
31 oktober, Över hela Sverige hålls en jubelfest för att fira 300-årsdagen av Martin Luthers uppspikande av sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517.
15 augusti, Alabamaterritoret skapas.
10 december, Mississippi blir den 20e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater landstiger på Ameliaön och kastar ut smugglare, äventyrare och fribytare. Erik Gustaf Geijer utnämns till professor i historia vid Uppsala universitet. En svensk förordning om sockenstämmor och kyrkoråd antas. Den innebär inga förändringar, utan sätter bara den rådande ordningen på pränt. Sockensjälvstyret, som tidigare varit kyrkans och prästernas område, placeras dock under Kunglig Majestät Sveriges (och Nordens) första sockenstämmoförordning. Carl Henrik Anckarswärd blir talesman för riddarhusets opposition. Rosersbergs slott och Kungliga Djurgården tas över av kronprins Karl Johan. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet selen. Samuel Owen konstruerar Sveriges första hjulångare Amphitrite. Kaffeförsäljning på offentliga ställen förbjuds i Sverige. Fri läkarvård för könssjukdomar införs i Sverige. Två personer på Gotland, som har skålat för "femte Gustav" (vilket misstänks avse den avsatte Gustav IV Adolfs son) döms till döden men benådas. Militären och tecknaren Ulrik Thersner påbörjar utgivningen av sitt stora bildverk Fordna och närvarande Sverige. Bogors botaniska trädgård grundas.
Födda, 31 januari, Antenor Nydqvist, grundare av Nohab.
4 februari, August Anderson, svensk lantbrukare och politiker.
28 februari, James S Green, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.
27 mars, Karl Wilhelm von Nägeli, schweizisk botaniker.
22 april, Godlove Stein Orth, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863–1871, 1873–1875 och 1879–1882.
29 april, Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.
11 maj, Fanny Cerrito, italiensk ballerina och koreograf.
22 maj, Hjalmar August Abelin, svensk läkare.
13 juni, Erik af Edholm, svensk militär, hovmarskalk och chef för Kungliga Dramatiska Teatern 1866–1881.
8 juli, Carl Johan Bergman, svensk skolman och riksdagsman.
12 juli, Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
20 juli, Johan Henrik Nebelong, dansk arkitekt.
22 juli, Andrew Parsons, amerikansk demokratisk politiker.
24 juli, Carl Fredrik Bergstedt, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.
4 augusti, Frederick T Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1881–1885.
5 augusti, Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator 1867–1875.
15 augusti, J W Henderson, amerikansk demokratisk politiker.
7 september, Louise av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1863–1898, gift med Kristian IX.
9 september, John Collett Falsen, norsk politiker.
16 september, Waldo P Johnson, amerikansk politiker, senator 1861–1862.
2 oktober, Gunnar Wennerberg, svensk ecklesiastikminister och skapare av Gluntarne.
6 oktober, Gustaf Lagerbjelke, svensk greve, ämbetsman och politiker.
23 oktober, James W Denver, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1855–1857. Torsten Thure Renvall, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1884–1898.
12 november, Bahá'u'lláh (Guds återglans), i Teheran i Iran. stiftaren av religionen bahá'í år 1863.
19 november, James A McDougall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1861–1867.
20 november, Carl Björnstjerna, svensk greve, överhovstallmästare och riksdagsman.
30 november, Theodor Mommsen, tysk historiker, nobelpristagare.
14 december, Sofia Wilkens, svensk socialreformator.
16 december, John S Carlile, amerikansk politiker, senator 1861–1865.
22 december, Tuiskon Ziller, tysk filosof och pedagog.
Avlidna, 7 januari, Anton von Bucher, 70, tysk teolog.
11 februari, Maria Walewska, 31, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.
8 mars, Anna Maria Lenngren, 62, svensk författare.
12 april, Charles Messier, 86, fransk astronom.
30 maj, Tristram Dalton, 79, amerikansk politiker, senator 1789–1791.
2 juni, Clotilde Tambroni, 58, italiensk professor.
9 juni, Anne-Josèphe Théroigne de Méricourt, 54, fransk revolutionär.
14 juli, Germaine de Staël, 51, fransk författare.
18 juli, Jane Austen, 41, brittisk författare.
15 augusti, Peter Early, 44, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1813–1815.
18 september, David Hall, 65, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1802–1805.
7 oktober, Pierre Samuel du Pont de Nemours, 77, fransk nationalekonom.
11 oktober, Gertrudis Bocanegra, 52, mexikansk nationalhjältinna.
15 oktober, Johann Ludwig Burckhardt, 32, schweizisk forskningsresande och orientalist. Tadeusz Kościuszko, 71, polsk militär.
14 november, Policarpa Salavarrieta, 22, colombiansk nationalhjältinna.
15 november, Frans Suell, 73, svensk affärsman.
23 november, William C C Claiborne, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1812–1816, senator 1817.
7 december, William Bligh, 63, brittisk sjöfarare.
1818
1818, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
5 januari, Det tidigare Svenska Pommern uppgår i Preussen
5 februari, Karl XIV Johan blir kung av Sverige och Norge vid Karl XIIIs död (i Norge under namnet Karl III Johan). Hans son Oscar (I) blir kronprins
22 mars, Påsken inträffar på det tidigaste möjliga datumet.
5 april, Chile förklarar sig självständigt från Spanien.
11 maj, Karl XIV Johan kröns i Stockholm.
Augusti, USA skickar ut USS Ontario till Columbiafloden för att ta oregonterritoriet då Storbritannien inte gör anspråk på det, men Spanien och Ryssland däremot gör det
7 september, Karl XIV Johan kröns i Trondheim.
3 december, Illinois blir den 21a delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Kemisten Johan August Arfvedson upptäcker grundämnet litium. Kemisten Jöns Jacob Berzelius medverkar till upptäckten av grundämnet litium och utnämns till Vetenskapsakademiens ständiga sekreterare. I tredje bandet av sin bok Lärobok i kemien presenterar Berzelius sin tabellindelning för första gången. Sveriges första hjulångare Amphitrite börjar trafikera Mälaren mellan orterna Stockholm, Västerås och Uppsala. Högre artilleriläroverket i Marieberg i Stockholm grundas och blir av betydelse för artilleriets tekniska utveckling. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Uppsala universitet. Paracelsus grav öppnas för att få klarhet angående ryktet om mord.
Födda, 7 januari, Andrea Busiri Vici, italiensk arkitekt.
14 januari, Zacharias Topelius, finlandssvensk författare, tidningsman och historiker.
16 januari, C V A Strandberg, svensk tidningsman och lyriker.
28 januari, George S Boutwell, amerikansk politiker, USAs finansminister 1869–1873.
30 januari, Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848–1849.
8 februari, Austin Blair, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1861–1865, kongressledamot 1867–1873.
10 februari, Isham G Harris, amerikansk demokratisk politiker.
13 februari, Carl Ifvarsson, svensk hemmansägare och politiker
19 februari, Tod Robinson Caldwell, amerikansk politiker.
28 februari, David T Patterson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
12 mars, John S Hager, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.
1 april, Omar D Conger, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.
8 april, Kristian IX, kung av Danmark 1863–1906.
16 april, Charles J Folger, amerikansk politiker, USAs finansminister 1881–1884.
17 april, Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855–1881.
29 april, Olof Lagergren, svensk postmästare och riksdagsman.
5 maj, Karl Marx, tysk socialistisk teoretiker.
23 maj, Alfred von Fabrice, sachsisk greve, general och politiker.
27 maj, Amelia Bloomer, amerikansk dräktreformator, kvinnorätts- och nykterhetsaktivist. Anton Niklas Sundberg, svensk ärkebiskop 1870–1900.
28 maj, P G T Beauregard, amerikansk general i sydstatsarmén.
17 juni, Charles Gounod, fransk kompositör.
29 juni, Angelo Secchi, italiensk astronom.
1 juli, Ignaz Semmelweiss, ungersk läkare.
18 juli, Louis De Geer, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1876–1880.
13 augusti, Johan Daniel Herholdt, dansk arkitekt.
17 september, William Henry Barnum, amerikansk demokratisk politiker och industrialist.
2 oktober, Conrad Wilhelm Hase, tysk arkitekt.
4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker.
8 oktober, John Henninger Reagan, amerikansk politiker.
9 oktober, Henry Lippitt, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1875–1877.
17 oktober, Tassilo von Heydebrand und der Lasa, tysk schackförfattare.
18 oktober, Elizabeth F Ellet, amerikansk författare.
22 oktober, Charles Marie René Leconte de Lisle, fransk författare.
26 oktober, Ludwig Häusser, tysk historiker.
26 november, Louis Lacombe, fransk kompositör.
28 november, Karl Maximilian von Bauernfeind, tysk geodet.
2 december, Charles Potvin, belgisk författare.
5 december, Nikolaj Ivanovitj Koksjarov, rysk mineralog.
24 december, James Prescott Joule, brittisk fysiker.
28 december, Johan Jolin, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.
Avlidna, 2 januari, Martha Tiahahu, 17, malajisk upprorsledare.
12 januari, Johan Wingård, 79, svensk biskop.
19 januari, Zacharias Liljefors, 43, svensk orgelbyggare.
5 februari, Karl XIII, 69, svensk riksföreståndare 1809, kung av Sverige sedan 1809 och av Norge sedan 1814 (död klockan 22:05).
18 mars, Fredrik Söderman, 79, svensk violast.
19 mars, Thomas Posey, 67, amerikansk politiker, senator 1812–1813.
25 mars, Caspar Wessel, 72, norsk-dansk geodet och matematiker.
28 mars, Samuel Andreas Krebs, 52, norsk militär.
21 april, Aron Gustaf Silfversparre, 91, svensk friherre och hovmarskalk.
2 maj, Herman Willem Daendels, 55, nederländnsk militär.
10 maj, Paul Revere, 83, amerikansk militär.
26 maj, Michail Barclay de Tolly, 56, rysk fältmarskalk, krigsminister och prins.
1 juni, Bartha van Crimpen, 63, nederländsk patriot och nationalsymbol.
6 juni, Jan Henryk Dąbrowski, 62, polsk militär.
20 juni, Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, 59, drottning av Sverige från 1809 och av Norge från 1814 till 5 februari detta år, gift med Karl XIII.
29 juni, Carl Philipp Fohr, 22, tysk konstnär.
9 juli, Carl Peter Söderlöf, 74, svensk politiker.
28 juli, Gaspard Monge, 72, fransk matematiker.
29 juli, Johan Gabriel Oxenstierna, 68, svensk greve, ledamot av Svenska Akademien, en av rikets herrar samt kanslipresident 1786–1789.
12 augusti, Nikolaj Novikov, 74, rysk publicist och boktryckare.
18 september, Olof Swartz, 56, svensk naturforskare.
7 oktober, Gudmund Jöran Adlerbeth, 67, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska akademien. David Stone, 48, amerikansk jurist och politiker.
28 oktober, Abigail Adams, 73, amerikansk feminist, hustru till presidenten John Adams, mor till presidenten John Quincy Adams.
5 november, Heinrich Friedrich Füger, 66, tysk konstnär.
17 november, Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, 74, drottning av Storbritannien sedan 1761 (gift med Georg III)
8 december, Johan Gottlieb Gahn, 73, svensk bergsvetenskapsman. Ghaliyya al-Wahhabiyya, arabisk krigshjältinna.
1819
1819, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
29 januari, Den Wallinska psalmboken (uppkallad efter J O Wallin, som har författat 128 och bearbetat och översatt ännu fler av de 500 psalmerna) utges.
18 mars, Johan Aron af Borneman får i uppdrag att besiktiga Sveriges alla ekar, för att se vilka som är lämpliga för fartygsbyggen till flottan. Sveriges huvudsakliga ekbestånd har hittills vuxit i Svenska Pommern, men då detta 1815 har gått förlorat måste man se sig om efter andra ekar till flottan.
23 maj, Hjulångaren Caledonia inleder ångbåtstrafiken mellan Malmö och Köpenhamn
16 augusti, Peterloomassakern i Manchester.
20 september, Tyska förbundsdagen bekräftar Karlsbadbesluten, med skärpt censur som varar till 1848.
7 oktober, Södertälje kanal i Sverige öppnas för trafik
16 oktober, Storbritannien gör anspråk på Sydshetlandsöarna
14 december, Alabama blir den 22a delstaten att ingå i den amerikanska unionen
17 december, Republiken Colombia utropas i Sydamerika, med Simón Bolívar som president. Stockholms utbildningsanstalt för veterinärer (sedermera Veterinärhögskolan) inrättas. Stockholms prästsällskap, det första svenska prästsällskapet, bildas. Den svenska riksdagen fattar beslut om centralförsvar med centrum i Karlsborg. Karlsborgs fästning börjar byggas, vilket kommer att ta 90 år. Bildande av Välgörande fruntimmerssällskapet.
Födda, 1 januari, Arthur Hugh Clough, brittisk författare.
3 januari, Charles Piazzi Smyth, brittisk astronom.
6 januari, Robert C Wickliffe, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1856–1860.
14 januari, Frederick Steele, amerikansk militär.
20 januari, Göran Fredrik Göransson, svensk köpman och industriman, grundare av Sandvik AB.
22 januari, Morton S Wilkinson, amerikansk politiker, senator 1859–1865.
26 januari, Amédée de Noé, fransk karikatyrtecknare.
8 februari, Wilhelm Jordan, tysk författare. John Ruskin, brittisk författare.
10 februari, Albert Schwegler, tysk filosof och teolog.
14 februari, Christopher Sholes, amerikansk uppfinnare.
16 februari, James K Kelly, amerikansk demokratisk politiker, senator 1871–1877.
17 februari, Philipp Jaffé, tysk historiker. Max Schneckenburger, tysk poet.
22 februari, James Russell Lowell, amerikansk poet.
2 mars, Alois Emanuel Biedermann, schweizisk teolog.
6 mars, Oscar Björnstjerna, svensk diplomat, militär och politiker.
7 mars, Émile Blanchard, fransk zoolog.
8 mars, Preston Leslie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kentucky 1871–1875.
9 mars, Frederick Smyth, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1865–1867.
11 mars, Marius Petipa, fransk balettdansör och koreograf.
12 mars, Carl Adolf Cornelius, tysk kyrkohistoriker.
14 mars, Erik Edlund, svensk professor och riksdagsman.
21 mars, Anaïs Fargueil, fransk skådespelare.
24 mars, Friedrich Theodor von Frerichs, tysk läkare.
25 mars, Venceslaus Ulricus Hammershaimb, färöisk lingvist och präst.
26 mars, Louise Otto, tysk kvinnorättsaktivist.
28 mars, Joseph Bazalgette, brittisk ingenjör.
31 mars, Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst, tysk politiker, Tysklands rikskansler 1894–1900.
2 april, Édouard Dubufe, fransk konstnär.
3 april, Jean-Louis Borel, fransk militär.
4 april, Maria II, regerande drottning av Portugal 1826–1828 och 1834–1853.
16 april, Gustave Chouquet, fransk musikforskare.
18 april, Carlos Manuel de Céspedes, kubansk politiker.
19 april, John Lenning, svensk fabrikör och donator.
7 maj, Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom.
17 maj, Gustaf Rudolf Abelin, svensk militär.
19 maj, Nikolaj Adlerberg, Finlands generalguvernör 1866–1881.
24 maj, Viktoria, regerande drottning av Storbritannien 1837–1901.
31 maj, Walt Whitman, amerikansk diktare.
10 juni, Gustave Courbet, fransk målare, ledande inom den franska realismen.
12 juni, Charles Kingsley, brittisk författare.
28 juni, Carlotta Grisi, italiensk ballerina.
30 juni, Lucile Grahn, dansk ballerina. William Almon Wheeler, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1877–1881.
9 juli, Cowper Phipps Coles, brittisk bilitär och uppfinnare.
17 juli, Joseph Knabl, tysk skulptör.
1 augusti, Herman Melville, amerikansk författare, skrev bland annat Moby Dick.
3 augusti, Wilhelm Flensburg, svensk biskop.
13 augusti, George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.
26 augusti, Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, brittisk prinsgemål 1840–1861 (gift med drottning Viktoria).
15 september, Francis Napier, brittisk politiker.
18 september, Léon Foucault, fransk fysiker.
4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.
13 oktober, Aurelio Saffi, italiensk politiker.
20 oktober, Báb, grundaren av babi-religionen i Shiraz, Iran.
30 oktober, James T Lewis, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.
31 oktober, Alexander Randall, amerikansk politiker och diplomat.
1 november, John Miller Adye, brittisk militär.
6 november, Charles C Stockley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1883–1887.
9 november, Annibale de Gasparis, italiensk astronom.
12 november, Daniel Sanders, tysk filolog.
13 november, Estanislao Figueras, spansk politiker.
16 november, Wilhelm Marr, tysk journalist.
22 november, George Eliot, brittisk författare.
23 november, Ludwig von Hagn, tysk målare.
21 december, Robert Pleasant Trippe, amerikansk politiker.
23 december, Carl Siegmund Franz Credé, tysk läkare och professor.
30 december, John W Geary, amerikansk militär och politiker, guvernör i Pennsylvania 1867–1873.
Avlidna, 20 januari, Johann Michael Hahn, 60, tysk pietistisk teosof.
6 februari, Armistead Thomson Mason, 31, amerikansk politiker, senator 1816–1817.
8 februari, Cecilia Cleve, svensk bibliotekarie.
15 februari, Jacob Axelsson Lindblom, 72, svensk ärkebiskop sedan 1805.
23 mars, August von Kotzebue, 57, tysk författare, mördad.
23 april, Alexander Contee Hanson, 33, amerikansk politiker, senator 1816–1819.
13 maj, Johan David Flintenberg, 57, svensk historisk forskare.
28 juni, Antonia Santos, 37, colombiansk frihetshjältinna.
1 juli, Levin Winder, 61, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland 1812–1816.
19 augusti, James Watt, 83, brittisk uppfinnare.
12 september, Gebhard Leberecht von Blücher, 76, preussisk militär, fältmarskalk 1813.
18 september, John Langdon, 78, amerikansk politiker.
19 september, Göran Magnus Sprengtporten, 79, svensk militär och politiker.
26 oktober, Thomas Johnson, 86, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Maryland 1777–1779.
7 november, Caleb Strong, 74, amerikansk politiker, senator 1789–1796.
19 december, Henry Latimer, 67, amerikansk läkare och politiker, senator 1795–1801.
30 december, Josepha Mayer, född Weber och tidigare gift Hofer, tysk sopran.
1820
1820, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, En konstitutionell militär revolt i Cádiz, Spanien leder till att Spaniens parlament sammankallas den 7 mars samma år.
28 januari, En rysk expedition ledd av Fabian Gottlieb von Bellingshausen och Michail Lazarev når Antarktis kust.
29 januari, Vid Georg IIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg IV. Denne har varit landets ställföreträdande regent sedan 1811, då hans far omyndigförklarades på grund av galenskap.
30 januari, Den engelske styrmannen Edward Bransfield blir den förste person som siktar Antarktis fastland, när han passerar Trinity Land på Antarktiska halvön.
15 mars, Maine blir den 23e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
24 augusti, Ett konstitutionellt uppror utbryter i Porto, Portugal.
15 september, En revolution utbryter i Lissabon, Portugal.
25 oktober–20 november, Troppaukongressen i Opava hålls mellan Ryssland, Österrike och Preussen.
27 oktober, Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas i Kristianstad, Sverige
28 oktober, Den första svenska sparbanken för privatpersoner grundas i Göteborg av Eduard Ludendorff.
November, Uppsalamagistern Johan Johansson, kallad Valfisken, startar tidningen Argus, där han kritiserar universiteten för att vara konservativa och för lite samhällstillvända.
6 november, Sydamerikas förenade provinser gör anspråk på Falklandsöarna
16 december, En ny svensk skolordning införs, som delar upp gymnasierna i en lärdomsskola för präster och ämbetsmän och en mer praktisk näringsskola. Amerikanska flottan gör räder in i Afrika mot slavhandlare efter 1819 års beslut i USAs kongress. Byggandet av universitetsbiblioteket i Uppsala, Carolina Rediviva ("det återupplivade Carolina"), påbörjas.
Födda, 17 januari, Anne Brontë, brittisk författare.
24 januari, John Milton Thayer, amerikansk republikansk politiker och general.
4 februari, David C Broderick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.
15 februari, Arvid Posse, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.
20 februari, Mahlon Dickerson Manson, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1871–1873.
6 mars, Édouard Allou, fransk advokat.
14 mars, Viktor Emanuel II, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.
21 mars, Horace Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1876–1878.
24 mars, George G Wright, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1871–1877.
28 mars, William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
1 april, Henrik Gahn den yngre, svensk kemist och industriman.
16 april, Victor Alexandre Puiseux, fransk astronom och matematiker.
27 april, Herbert Spencer, brittisk liberal filosof.
26 maj, James Walter Wall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863.
27 maj, Mathilde Bonaparte, fransk salongsvärd.
2 juni, Willard Saulsbury, amerikansk demokratisk politiker, senator 1859–1871.
13 juni, Julius Faucher, tysk nationalekonom.
5 juli, Luke Pryor, amerikansk politiker.
10 juli, William Robert Taylor, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.
22 juli, Louis P Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
26 augusti, James Harlan, amerikansk politiker, senator 1855–1865 och 1867–1873.
30 augusti, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.
31 augusti, Joseph S Fowler, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
3 september, George Hearst, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1886 och 1887–1891
5 september, Georg Vierling, tysk kompositör.
8 september, William Thomas Hamilton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1880–1884.
17 september, Émile Augier, fransk författare.
27 september, Wilhelm Teuffel, tysk filolog.
29 september, Johan Andersson, svensk biskop och översättare. Henrik V, titulärkung av Frankrike 2–9 augusti 1830.
6 oktober, Jenny Lind, svensk operasångerska.
16 oktober, Gillis Bildt, svensk friherre, militär, riksdagsman och riksmarskalk, Sveriges statsminister 1888–1889.
16 november, Edvard Carleson, svensk riksdagsman, Sveriges justitiestatsminister 1874–1875.
28 november, Friedrich Engels, tysk kommunist och teoretiker
12 december, James L Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
Avlidna, 3 januari, Johan Fredrik Eek, 61, svensk militär.
9 januari, Charles-Louis Clérisseau, 98, fransk arkitekt och målare.
16 januari, Carl Niclas von Hellens, 74, finländsk botaniker.
29 januari, Georg III, 81, kung av Storbritannien sedan 1760 och av Irland 1760–1801.
30 januari, Josepha Barbara Auernhammer, 61, österrikisk tonsättare.
16 februari, Georg Carl von Döbeln, 61, svensk militär
4 mars, Samuel Gustaf Hermelin, 75, svensk friherre, kartograf, industriman och politiker.
11 mars, Benjamin West, 81, amerikansk konstnär.
14 april, Levi Lincoln, 70, amerikansk politiker (demokrat-republikan)
25 maj, Eric Ruuth, 73, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.
4 juni, Henry Grattan, 73, irländsk politiker.
10 juli, William Wyatt Bibb, 38, amerikansk politiker.
20 juli, Matthaeus Fremling, 75, svensk filosof.
5 augusti, Pehr Tham, 82, svensk överintendent (1809) och riddare av Nordstjärneorden.
6 augusti, Elisa Bonaparte, 43, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon I.
2 september, Jiaqing, 59, den femte Qing-kejsaren av Kina.
14 september, François Joseph Lefebvre, 64, fransk militär.
18 september, Caspar Trendelenburg, 65, svensk läkare, professor i obstetrik.
26 september, Daniel Boone, 85, amerikansk upptäcktsresande.
4 oktober, Claudine Picardet, 85, fransk kemist, mineralog, meteorolog och vetenskaplig översättare.
4 november, Robert Wilhelm De Geer, 70, finländsk greve, militär, ämbetsman och politiker.
25 december, James Burrill, 48, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820.
29 december, Pauline av Anhalt-Bernburg, 51, tysk regent och socialreformator.
1821
1821, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Stockholms Post-Tidningar slås ihop med Inrikes Tidningar och bildar Post- och Inrikes Tidningar.
21 januari, Peter Is ö upptäcks av ryske upptäcktsresande Fabian von Bellinghausen
22 februari, Spanien säljer Florida till USA
25 februari, Brand i Vimmerby
25 mars, Grekland utropar självständighet från Osmanska riket och Grekiska frihetskriget utbryter.
16 juni, Stockholms stads sparbank öppnas.
28 juli, Peru förklarar sig självständigt från Spanien
1 augusti, Norges storting upphäver adelskapet i Norge
10 augusti, Missouri blir den 24e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
15 september, El Salvador blir självständigt från Spanien.
27 september, Mexiko blir självständigt från Spanien.
1 oktober, Den första ångbåten över Östersjön avgår.
4 oktober, Stockholm återfår sitt gymnasium (som 1668 flyttades till Gävle), varvid adelsmän och välbeställda borgare i staden ej längre behöver anlita privatlärare.
5 november, En staty över Karl XIII, bekostad av hans adoptivson Karl XIV Johan, reses i Kungsträdgården.
6 december, Storbritannien gör anspråk på Sydorkneyöarna. Reguljär ångbåtstrafik startar mellan Stockholm och Norrköping genom Södertälje kanal. Restiden är två dygn. En kunglig förordning utfärdas om att varje svensk husförhörsrote skall utse en bofast man att "hafva uppsikt på helsotillståndet".
Födda, 1 januari, Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
9 januari, William Sharon, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1875–1881.
15 januari, John Cabell Breckinridge, amerikansk poltiker, USAs vicepresident 1857–1861.
17 januari, Ossian B Hart, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1873–1874.
19 januari, Ferdinand Gregorovius, tysk historiker och författare.
3 februari, Elizabeth Blackwell, brittisk läkare.
6 februari, Theodor Wijkander, svensk militär och politiker.
24 februari, S A Hedlund, svensk politiker och publicist.
2 mars, Axel Adlercreutz, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847–1866 och 1877–1880, justitiestatsminister 1870–1874.
9 april, Charles Baudelaire, fransk författare och kritiker.
12 april, Samuel G Arnold, amerikansk republikansk politiker, senator 1862–1863.
15 april, Joseph E Brown, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia 1857–1865, senator 1880–1891.
2 maj, Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.
30 juni, Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.
6 juli, Edmund Pettus, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897–1907.
13 juli, Nathan Bedford Forrest, konfedererad amerikansk general; föregångsman inom gerillakrigföring, grundare av och förste ledare (Grand Wizard) för Ku Klux Klan.
4 augusti, Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
5 augusti, Erik Häggström, svensk bruksägare, skeppsredare och riksdagsman.
21 augusti, Andreas Kim Taegon, koreansk romersk-katolsk präst och martyr, helgon.
22 september, John Conness, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.
27 september, Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare.
2 oktober, Nino Bixio, italiensk militär och frihetskämpe.
5 november, León Guzmán, mexikansk politiker.
11 november, Fjodor Dostojevskij, rysk författare.
4 december, Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, tysk astronom.
12 december, Gustave Flaubert, fransk författare.
28 december, Charles R Buckalew, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863–1869.
Avlidna, 5 januari, Carlo Porta, 45, italiensk poet.
31 januari, Abate Marchena, 52, spansk författare.
23 februari, John Keats, 25, brittisk poet.
15 mars, Abraham Niclas Edelcrantz, 66, svensk friherre, ämbetsman och teaterchef.
9 april, George Logan, 67, amerikansk politiker, senator 1801–1807.
5 maj, Napoleon Bonaparte, 51, kejsare av Frankrike 1804–1814 och 1815
15 maj, Hans Leierdahl Nansen, 56, norsk ämbetsman och politiker.
24 juni, Carl Mörner, 65, svensk greve, militär och riksståthållare i Norge.
4 juli, Richard Cosway, 78, brittisk konstnär.
7 augusti, Caroline av Braunschweig, 53, drottning av Storbritannien sedan 1820 (gift med Georg IV)
30 augusti, John Francis Mercer, 62, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1801–1803.
21 september, Joseph Bradley Varnum, 70, amerikansk politiker.
4 oktober, Marie Lachappelle, 52, fransk barnmorska.
6 oktober, Anders Jahan Retzius, 79, svensk naturforskare.
21 november, Jonas Rein, 61, norsk präst, politiker och författare.
13 december, William A Trimble, 35, amerikansk politiker, senator 1819–1821.
31 december, Louise-Félicité de Kéralio, 66, fransk författare och tidningsredaktör.
1822
1822, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
9 maj, Brand i Simrishamn
12 juni, En tredjedel av Norrköping, 358 hus, brinner ner, varvid 3 259 människor blir hemlösa
22 juni, Brand på Blasieholmen i Stockholm
4 september, Kungsör drabbas av en brand
7 september, Kejsardömet Brasilien utropas, och förklarar sig självständigt från Portugal
19 december, Borås stad brinner ner till grunden. Flottiljamiral James Biddle startar en eskad bestående av två frigatter, fyra kanonslupar, två briggar, fyra och två kanonbåtar i Karibien, där pirater härjar. Amerikanska flottan stiger i land på Kubas nordvästkust och bränner ner en piratstation. Det svenska kaffeförbudet upphävs. Göta kanalförbindelsen mellan Vänern och Vättern öppnas. Motala verkstad grundas av Baltzar von Platen. Fästningen Citadellet i Landskrona börjar användas som fängelse. En badanläggning för salta bad öppnas i Marstrand. Bergsskolan i Falun grundas och börjar utbilda bergsingenjörer. Då det råder missväxt i Norrland transporteras 600 tunnor råg och korn dit från södra Sverige. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid universitetet i Kristiania. På Ulriksdals slott inrättas den så kallade Invalidkåren, ett invalidsjukhus för gamla soldater. Här kommer bland annat finska soldater, som stannat i svensk tjänst efter den svenska förlusten av Finland 1809, att hamna. Snusvarumärket Ettan skapas under namnet Ljunglöfs No. 1 av Jacob Fredrik Ljunglöf.
Födda, 2 januari, Rudolf Clausius, tysk fysiker och matematiker.
6 januari, Heinrich Schliemann, tysk arkeolog.
13 februari, James B Beck, skotsk-amerikansk politiker.
16 februari, Francis Galton, engelsk antropolog och psykolog.
23 februari, Giovanni Battista de Rossi, italiensk fornforskare och arkeolog.
7 mars, Victor Massé, fransk operakompositör.
20 april, Carl Thiersch, tysk kirurg.
27 april, Ulysses S Grant, amerikansk militär och politiker, USAs president 1869–1877.
20 maj, Frédéric Passy, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.
26 maj, Edmond Goncourt, fransk författare.
2 juni, Gustav von Heidenstam, svensk fyrkonstruktör.
6 juli, Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.
19 juli, Augusta av Cambridge.
20 juli, Gregor Mendel, österrikisk ärftlighetsforskare.
27 augusti, William Hayden English, amerikansk politiker.
31 augusti, Galusha A Grow, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1861–1863.
3 september, Stefano Ussi, italiensk konstnär.
10 september, Gisle Johnson, norsk teolog av isländsk härkomst.
11 september, Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
17 september, Cornelius Cole, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.
19 september, Joseph R West, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.
22 september, Eppa Hunton, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.
3 oktober, Per Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
4 oktober, Rutherford B Hayes, amerikansk politiker, USAs president 1877–1881.
4 november, Auguste Nicolas Cain, fransk bildhuggare.
23 november, DeWitt C Leach, amerikansk politiker.
28 november, Robert H May, amerikansk affärsman och politiker. George E Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855–1861.
29 november, Albert von Maybach, preussisk ämbetsman.
12 december, Frederick A Sawyer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.
14 december, Anders Larsson i Bränninge, svensk godsägare, kronofjärdingsman och politiker.
24 december, Charles Hermite, fransk matematiker.
27 december, Louis Pasteur, fransk kemist och biolog
Avlidna, 9 januari, James Garrard, 72, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1796–1804.
19 januari, William Hindman, 78, amerikansk politiker.
24 januari, Ali Pascha av Tepelenë, pascha över Epirus, mördad.
5 februari, Jeremiah B Howell, 50, amerikansk politiker (demokrat-republikan), senator 1811–1817.
25 februari, William Pinkney, 57, amerikansk politiker, justitieminister 1811–1814.
2 mars, Manuela Medina, mexikansk frihetshjältinna.
9 mars, Caleb Hillier Parry, 66, brittisk läkare.
19 mars, Józef Wybicki, 74, polsk politiker.
3 april, Édouard du Puy, konsertmästare vid Kungliga Operan och operasångare.
20 maj, Otto Fabricius, 78, dansk zoolog och språkvetare.
25 juni, E T A Hoffmann, 46, tysk författare och kompositör.
8 juli, Percy Bysshe Shelley, 29, engelsk poet.
8 augusti, William Logan, 45, amerikansk jurist och politiker, senator 1819–1820.
22 augusti, William Herschel, 83, tysk-brittisk musiker och astronom, planeten Uranus upptäckare.
8 september, Sophie de Condorcet, 58, fransk feminist.
25 september, John Henry Bowen, amerikansk politiker.
13 oktober, Antonio Canova, 64, italiensk skulptör under nyklassicismen.
6 november, Claude Louis Berthollet, 73, fransk kemist och läkare.
24 november, Zofia Potocka, 62, grekisk-polsk spion.
26 november, Karl August von Hardenberg, 72, preussisk statsman.
15 december, Erik af Wetterstedt, 86, svensk ämbetsman.
23 december, Frei Galvão, brasiliansk präst och franciskanbroder, helgon.
1823
1823, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
April–oktober, Amerikanska flottan genomför landstiganden på Kuba i jakt på pirater
22 maj, Sveriges kronprins Oscar (I) gifter sig genom ombud med Josefina av Leuchtenberg.
19 juni, Det svenska kronprinsparets vigsel bekräftas vid en ceremoni i Storkyrkan
Juni, Ett oppositionsparti framträder vid den svenska riksdagen, bland annat lett av Carl Henrik Anckarsvärd, Anders Danielsson och Nils Månsson i Skumparp. Riksdagen beslutar att metallmyntfot skall återinföras, på grund av den fallande prisnivån. Staten börjar därför bygga upp silverreserverna.
1 juli, Centralamerikanska federationen skapas
10 juli, En färja till Öland kantrar i Kalmarsund, varvid omkring 40 människor drunknar
Juli, Den franske fysikern och forskaren Augustin-Jean Fresnel installerar världens första för fyr avsedda Fresnel-lins i fyren Cordouan, belägen vid Girondeviken.
31 augusti, Franska trupper stormar fästningen Trocadero i Spanien som hålls av liberala upprorsmän vilket markerar slutet på det Spanska inbördeskriget.
28 september, Sedan Pius VII har avlidit den 20 augusti väljs Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga till påve och tar namnet Leo XII. 3 000 attacker av pirater mot handelsmän har rapporterats i Karibien sedan 1815. Karl XIV Johan beslutar att börja låta bygga det kungliga slottet i Kristiania (nuvarande Oslo), fram till vilket gatan Karl Johans gate (mer känd som Karl Johan) leder. En badanläggning för salta bad öppnas i Varberg. Berättelser ur svenska historien av Anders Fryxell börjar ges ut. Per Adolf Norstedt startar ett bokförlag (Norstedts förlagsgrupp). Johan Aron af Borneman framlägger efter sin ekbesiktning (inledd 1819), ett förslag om att de svenska ekarna skall släppas fria och inte längre vara förbehållna flottan. Anti-Slavery Society bildas i Storbritannien.
Födda, 27 januari, Édouard Lalo, fransk kompositör.
28 februari, Ernest Renan, fransk filosof.
23 mars, Schuyler Colfax, amerikansk politiker, representanthusets talman och USAs vicepresident.
2 april, Samuel W Hale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.
18 april, Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.
10 maj, John Sherman, amerikansk politiker.
14 maj, Carl Björn, svensk trädgårdsmästare och riksdagsman.
23 maj, Ante Starčević, kroatisk politiker.
11 juni, James L Kemper, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.
1 juli, Charles B Farwell, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.
6 juli, Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
15 juli, Alexander av Hessen-Darmstadt, prins.
16 juli, Johannes Jonson, svensk hemmansägare och riksdagsman.
25 juli, Albert Lindhagen, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
3 augusti, Thomas J Robertson, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.
4 augusti, Oliver Hazard Perry Morton, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1877.
15 augusti, Orris S Ferry, amerikansk politiker och militär, senator 1867–1875.
28 september, Alexandre Cabanel, fransk målare.
3 oktober, Adolph Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
16 november, Henry G Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.
18 november, Charles Henry Bell, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.
29 november, La Fayette Grover, amerikansk demokratisk politiker.
6 december, Friedrich Max Müller, tysk orientalist.
7 december, Leopold Kronecker, tysk matematiker.
Avlidna, 8 januari, Francis Locke, 56, amerikansk politiker.
26 januari, Edward Jenner, 73, brittisk läkare, smittkoppsvaccinationens uppfinnare.
7 februari, Antoine-François Peyre, 83, fransk arkitekt. Ann Radcliffe, 58, engelsk författare.
22 mars, Adam Kazimierz Czartoryski, 88, polsk furste och tronpretendent.
3 april, Gustaf von Knorring, 50, svensk militär och konstnär. Erik Johan Stagnelius, 29, svensk lyriker.
23 april, John Williams Walker, 39, amerikansk politiker, senator 1819–1822.
24 april, David von Schulzenheim, 91, svensk läkare och nationalekonom.
29 april, Dwight Foster, 65, amerikansk politiker, senator 1800–1803.
18 maj, Friedrich Bury, 60, tysk konstnär.
1 juni, Louis Nicolas Davout, 53, fransk militär.
22 juli, William Bartram, 84, amerikansk naturforskare.
11 augusti, Herman Battram, 58, svensk ämbetsman.
20 augusti, Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, 83, påve sedan 1800.
11 september, David Ricardo, 51, brittisk nationalekonom.
13 september, John Wayles Eppes, 51, amerikansk politiker.
23 september, Matthew Baillie, 61, brittisk patolog.
8 oktober, Jean N Destréhan, plantageägare och kreolpolitiker i Louisiana.
30 oktober, Edmund Cartwright, 80, brittisk präst och uppfinnare.
1 november, Heinrich Wilhelm von Gerstenberg, 86, tysk författare.
3 december, Giovanni Belzoni, 45, italiensk arkeolog.
1824
1824, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
2 januari, Första numret av den konservativa morgontidningen Stockholms dagblad utkommer.
11 februari–11 oktober, Kronprins Oscar (I) är vicekung av Norge.
25 februari, Esaias Tegnér utses till biskop i Växjö.
25 mars, Brasilien får sin första konstitution.
17 maj, Norge börjar fira denna dag som nationaldag.
6 augusti, Simón Bolívars trupper besegrar spanjorerna i slaget vid Junin.
Oktober, Amerikanska flottan stiger i land på Kuba i jakt på pirater
26 oktober–2 december, Nationalrepublikanen John Quincy Adams besegrar demokraten Andrew Jackson i presidentvalet i USA. Jackson får visserligen flest elektorsröster, men eftersom han inte har fått absolut majoritet avgörs valet i representanthuset, som istället väljer Adams till president. Jackson blir därmed den ende presidentkandidat i USAs historia, som får flest elektorsröster, men ändå inte vinner valet.
November, Amerikanska flottan stiger i land på Puerto Rico i jakt på pirater. De svenska postverket öppnar den första ångbåtslinjen mellan Ystad och Stralsund. Läkaren och anatomen Anders Retzius (berömd för studier av fiskars anatomi, tändernas byggnad och de mänskliga kranietyperna) blir professor vid Karolinska institutet. Gustaf af Wetterstedt blir svensk utrikesminister och därmed kungens språkrör gentemot oppositionen. Han kommer att spela en viktig roll inom politiken på 1830-talet. En kunglig kungörelse ger tillstånd att bilda privatbanker i Sverige, främst för utlåning av kapital. Genom en kunglig förordning tillåts avyttring av svenska fastigheter och lantgods genom lotteri när de inte kan försäljas till sitt rätta värde. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Lunds universitet. Ett tjugotal häften av bröderna Grimms sagor utkommer på svenska.
Födda, 8 januari, Wilkie Collins, brittisk författare.
15 januari, Marie Duplessis, fransk kurtisan.
21 januari, Thomas Jonathan "Stonewall" Jackson, amerikansk sydstatsgeneral.
31 januari, Nils Johan Boström, svensk godsägare och riksdagsman.
7 februari, William Huggins, engelsk fysiker och astronom.
26 februari, Karl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist.
2 mars, Bedrich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.
4 mars, Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.
20 april, Alfred H Colquitt, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1894.
26 april, Otto Myrberg, svensk teolog.
16 maj, Levi P Morton, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1889–1893.
29 maj, Hans Michael Schletterer, tysk musiker.
18 juni, William E Smith, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878–1882.
20 juni, John Tyler Morgan, amerikansk general och politiker, senator 1877–1907.
21 juni, Adolf Wilhelm Roos, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867–1889.
26 juni, Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
28 juni, Paul Broca, fransk kirurg och antropolog, upptäckte talcentrum. Adolf W Edelsvärd, svensk arkitekt.
2 juli, Cyrus G Luce, amerikansk politiker.
21 juli, Stanley Matthews, amerikansk republikansk politiker och jurist.
27 juli, Alexandre Dumas den yngre, fransk författare.
13 augusti, Victor Kullberg, svensk urmakare.
4 september, Anton Bruckner, österrikisk tonsättare och organist.
3 oktober, Edward H Rollins, amerikansk republikansk politiker.
2 november, Sir William Peel, brittisk militär.
8 november, Johann Eissenhardt, tysk konstnär.
20 november, William Fletcher Sapp, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.
10 december, George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.
14 december, Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.
17 december, John Kerr, skotsk fysiker.
22 december, Matthew H Carpenter, amerikansk politiker, senator 1869–1875 och 1881–1885.
31 december, Theodore Medad Pomeroy, amerikansk republikansk politiker.
Avlidna, 10 januari, Viktor Emanuel I, 64, kung av Sardinien 1802–1821.
16 januari, Fabian Wrede, 63, svensk greve och militär.
31 januari, Malte Ramel, 76, svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien samt tillförordnad kanslipresident 1785–1786.
1 februari, Maria Theresia von Paradis, 64, österrikisk musiker och kompositör.
29 mars, Hans Nielsen Hauge, 52, norsk lekmannapredikant.
19 april, George Gordon Byron, 36, brittisk författare.
12 maj, Jean-François-Aimé Dejean, 74, fransk greve och militär.
15 juni, Paul Brigham, 78, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1797.
28 juli, James J Wilson, amerikansk publicist och politiker, senator 1815–1821.
30 juli, John Smith, amerikansk politiker, senator 1803–1808.
7 augusti, Nils von Rosenstein, 71, ständig sekreterare av Svenska Akademien 1786 och landshövding.
21 augusti, John Taylor, 70, amerikansk politiker, senator 1792–1794, 1803 och 1822–1824.
7 september, Nicholas Ware, 48, amerikansk politiker, senator 1821–1824.
16 september, Ludvig XVIII, 68, kung av Frankrike 1814–1815 och sedan 1815.
17 oktober, Birgitte Cathrine Boye, 82, dansk psalmförfattare.
20 november, Carl Axel Arrhenius, 67, svensk kemist.
5 december, Anne Louise Brillon de Jouy, 79, fransk kompositör.
21 december, James Parkinson, 69, brittisk kirurg, geolog och paleontolog.
1825
1825, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
3 februari, Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.
4 mars, John Quincy Adams efterträder James Monroe som USAs president . John Calhoun blir USAs nye vicepresident .
Mars, Amerikanska och brittiska soldater stiger i land på Kuba i jakt på pirater
17 april, Frankrike erkänner Haiti
13 maj, Portugal erkänner Brasilien
10 augusti, Nottebäck, Sverige drabbas av en skogsbrand
27 september, I England, Storbritannien invigs Stockton and Darlington Railway, världens första moderna järnväg
24 november, Arsenalen i Kungsträdgården brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen
3 december, Van Diemens land bryts ur Nya Sydwales
10 december, Storbritannien gör anspråk på Bouvetön av kapten Norris, som kallar den "Liverpoolön". I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna. Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas i Sverige. Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas. Esaias Tegnér fullbordar sitt epos Frithiofs saga. Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader. Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I). Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Adolph Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut. Hans Christian Ørsted blir den förste att framställa aluminium.
Födda, 11 januari, Bayard Taylor, amerikansk författare.
16 januari, George Edward Pickett, amerikansk militär. Carl Abraham Pihl, norsk ingenjör.
18 januari, Léon Carvalho, fransk sångare.
23 januari, Louis Ehlert, tysk kompositör.
29 januari, Henry Blasdel, amerikansk politiker, guvernör i Nevada 1864–1871.
1 februari, James W Throckmorton, amerikansk politiker.
17 februari, Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
30 mars, Samuel B Maxey, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1875–1887.
7 april, John H Gear, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1900.
9 april, Davis H Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
17 april, Jerome B Chaffee, amerikansk republikansk politiker, senator 1876–1879.
4 maj, Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.
8 maj, George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker.
9 maj, James Collinson, brittisk målare.
21 maj, Lars Magnus Carlsson, svensk gästgivare, godsägare och riksdagsman.
3 juni, Sofie Sager, svensk feminist och författare.
28 juni, Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
9 juli, A C Gibbs, amerikansk politiker, guvernör i Oregon 1862–1866.
28 augusti, Karl Heinrich Ulrichs, tysk jurist.
10 september, Wilhelm Henneberg, tysk kemist.
13 oktober, Charles Frederick Worth, brittisk modeskapare. Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
17 oktober, Greenbury L Fort, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1873–1881. William Rainey Marshall, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1866–1870.
25 oktober, Johann Strauss den yngre, österrikisk tonsättare, dirigent och violinist.
28 oktober, Aron Sjöcrona, svensk militär och riksdagspolitiker.
31 oktober, Charles Croswell, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1877–1881.
6 november, Charles Garnier, fransk arkitekt.
30 november, William Bouguereau, fransk målare.
2 december, Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
17 december, Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
18 december, John S Harris, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
Avlidna, 8 januari, Eli Whitney, 59, amerikansk uppfinnare.
3 februari, Henric Schartau, 67, svensk präst, grundare av schartauanismen.
5 februari, Elisabetta Canori Mora, 50, italiensk tertiar inom trinitarieorden. saligförklarad 1994.
17 februari, Maria Ardinghelli, 96, italiensk översättare, matematiker och fysiker.
9 mars, Anna Laetitia Barbauld, 81, brittisk författare.
19 april, Marc-Auguste Pictet, 72, schweizisk fysiker.
7 maj, Antonio Salieri, 74, italiensk kompositör
9 maj, Carl Pontus Gahn, 66, svensk militär.
22 maj, Laskarina Bouboulina, 54, grekisk nationalhjältinna.
11 juni, Daniel D Tompkins, 50, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1817–1825.
12 juli, Dorothea von Rodde-Schlözer, 54, tysk akademiker.
15 juli, Sir David Ochterlony, 67, angloindisk militär.
29 augusti, Martin Boos, 62, tysk teolog.
16 september, Franciszek Karpiński, 83, polsk poet.
21 oktober, Friedrich Theodor von Schubert, 66, tysk astronom och geograf.
7 november, Solomon P Sharp, 38, amerikansk politiker.
14 november, Jean Paul, 62, tysk författare.
17 november, Walter Leake, 63, amerikansk politiker.
1 december, Alexander I av Ryssland, 47, rysk tsar.
29 december, Jacques-Louis David, 77, fransk målare. Pietro Gamba, italiensk greve.
1826
1826, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
19 januari, Chile annekterar Chiloé
30 januari, Bron Menai Suspension Bridge, byggd av ingenjör Thomas Telford, öppnas mellan ön Anglesey och fastlandet i Wales
27 april, Stadsbrand i Norrköping
3 maj, Konung Karl XV av Sverige föds.
14 maj, En gränstvist, den så kallade Varangerfrågan, mellan Ryssland och Sverige–Norge om Finnmarken löses. Norges gräns mot Ryssland fastställs slutgiltigt.
18 maj, Peru erkänner Bolivia
Juni, Joseph Nicéphore Niépce lyckas framställa det första i dag bevarade fotografiet med en kamera. Det första fotografiet, som dock inte finns kvar i dag, togs redan under slutet av 1790-talet.
10 augusti, Den första Cowesveckan hålls vid Isle of Wight
18 augusti, Upptäcktsresanden Alexander Gordon Laing blir den förste europén som når Timbuktu
1 september, Borås Weckoblad (senare Borås Nya Tidning och efter 1838 Borås Tidning) börjar utges
7 oktober, Det första tåget rullar på Granite Railway i Massachusetts, USA. Vid provrökning i pipor utser en jury på sex män att tobaken Gefle Wapen är Sveriges bästa, före Ystads Panama. En falskmyntare i Karlskrona åker fast sedan han prånglat ut 2- och 3-riksdalersedlar. Svår missväxt råder i Sverige. Sveriges kronprins Oscar (I) blir storamiral.
Födda, 7 januari, John Wodehouse, brittisk politiker.
19 januari, Johan Teodor Nordling, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet. Rudolf Wall, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.
11 februari, Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.
25 februari, John B Page, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1867–1869.
7 mars, Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
23 mars, Léon Minkus, österrikisk kompositör.
9 april, Francis B Stockbridge, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1894.
25 april, John Long Routt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
29 april, George Frisbie Hoar, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1904.
30 april, Karl Benedikt Mesterton, svensk läkare och akademisk lärare.
3 maj, Karl XV, kung av Sverige och Norge 1859–1872.
16 maj, Edwin B Winans, amerikansk demokratisk politiker.
24 maj, Marie Goegg-Pouchoulin, schweizisk och internationell kvinnorättsaktivist.
5 juni, Ivar Hallström, svensk kompositör.
6 juni, Sixten Flach, svensk godsägare, kabinettskammarherre och riksdagspolitiker.
21 juni, Frederick Hamilton-Temple-Blackwood, brittisk politiker.
24 juni, Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
4 juli, Angus Cameron, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1881–1885. Stephen Foster, amerikansk kompositör.
2 augusti, John P Stockton, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865–1866 och 1869–1875.
5 augusti, Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
2 september, Jules Rémy, fransk upptäcktsresande.
4 september, Willard Warner, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871. Martin Wiberg, svensk mekaniker och uppfinnare.
26 september, Olof Nordenfeldt, svensk kammarherre, disponent och politiker.
8 oktober, Matt Whitaker Ransom, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.
29 oktober, Giuseppe Zanardelli, italiensk politiker.
10 november, Oden Bowie, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Maryland 1869–1872.
15 november, Olof Wikström, svensk riksdagsman.
16 november, John B Henderson, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.
24 november, Carlo Collodi, italiensk journalist, författare och sagoberättare.
3 december, George B McClellan, New Jerseys guvernör 1878-1881.
8 december, John Brown, brittisk betjänt.
15 december, Robert Waterman, amerikansk republikansk politiker.
28 december, James H Slater, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
Avlidna, 20 januari, Stanisław Staszic, 70, polsk filosof och författare.
28 januari, Gustaf von Paykull, 68, svensk författare och naturvetare.
2 februari, Jean Anthelme Brillat-Savarin, 70, fransk advokat, kokboksförfattare och politiker.
26 februari, John Gaillard, 60, amerikansk politiker, senator 1804–1826.
18 mars, Alexander McNair, 50, amerikansk politiker, guvernör i Missouri 1821–1824.
3 april, Frantz Gotthard Howitz, 36, dansk läkare och filosof.
13 april, Franz Danzi, 62, tysk kompositör.
2 maj, Antoni Malczewski, 32, polsk poet.
7 juni, Joseph von Fraunhofer, 39, tysk instrumentmakare och astronom.
5 juni, Carl Maria von Weber, 39, tysk kompositör.
4 juli, Thomas Jefferson, 83, amerikansk politiker, USAs president 1801–1809 (död klockan 12:30). John Adams, 90, amerikansk politiker, USAs president 1797–1801 (död klockan 18:20)
22 juli, Giuseppe Piazzi, 80, italiensk astronom.
13 augusti, René Laënnec, 45, fransk läkare, uppfinnare av stetoskopet.
19 augusti, Lars von Engeström, 74, svensk greve, diplomat och politiker samt kanslipresident maj–juni 1809 och utrikesstatsminister 1809–1824. Joseph McIlvaine, 56, amerikansk politiker, senator sedan 1823.
26 augusti, Waller Taylor, amerikansk politiker, senator 1816–1825.
25 september, Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, 45, drottning av Sverige 1797–1809, gift med Gustav IV Adolf.
3 oktober, Jens Baggesen, 62, dansk författare. Lorentz Kolmodin, 83, svensk byggmästare.
8 oktober, Friedrich Krupp, 39, tysk industrialist.
24 november, Clarke Abel, 37, brittisk botaniker och läkare.
31 december, William Gifford, 70, brittisk författare.
1827
1827, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
26 april–24 maj,Den kungliga nederländska flottans brittiskbyggda hjulångare Curaçao gör sin första transatlantiska korstning med ångmotor, från Hellevoetsluis i Nederländerna till Paramaribo i Nederländska Guyana
14 juni, Borås stad brinner ner till grunden
14 juli, I Norge införs en lag som kräver, att det vid varje huvudkyrka skall finnas en fast skola
4 september, En brand förstör största delen av Åbo.
Oktober–november, Amerikanska flottan jagar pirater på öarna Argenteire, Miconi och Androse i Egeiska havet. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Laga skifte införs i Sverige och är en mildare variant av enskiftet, för att skiftet skall passa alla delar av landet. Härigenom förenas, såvitt det är möjligt, tidigare sammanblandade jordägor i sammanhängande områden. Det räcker att en bonde vill, för att det skall genomföras. Träskulpturen av Karl Knutsson (Bonde), Sveriges äldsta autentiska kungaporträtt, blir en del av Gripsholmssamlingen. Hälsoinrättningarna i Karlberg och Mosebacke öppnas i Stockholm. Det kungliga lustslottet Rosendals slott på Djurgården i Stockholm står färdigt. Teknologiska institutet (sedermera Kungliga Tekniska högskolan) i Stockholm invigs.
Födda, 6 januari, John C Brown, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Tennessee 1871–1875.
21 januari, John Ireland, amerikansk demokratisk politiker.
9 februari, William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
17 februari, Elisabeth Blomqvist, finländsk kvinnorättsaktivist.
18 februari, Henry W Corbett, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.
24 februari, Lydia Becker, den brittiska kvinnorörelsens grundare.
5 mars, Charles Gidel, fransk litteraturhistoriker.
6 mars, Wilhelm Carl Heraeus, tysk kemist.
8 mars, Wilhelm Bleek, tysk lingvist.
11 mars, Franz Magnus Böhme, tysk musikolog.
20 mars, Alfred Assolant, fransk författare.
6 april, Frithiof Grafström, svensk kyrkoherde, författare och riksdagsman.
22 april, Henry Cooper, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1871–1877.
10 maj, William Windom, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1881 och 1889–1891.
19 maj, Leonidas Sexton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879.
7 juni, Alonzo J Edgerton, amerikansk republikansk politiker och jurist.
10 juni, Thomas W Ferry, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1883.
17 juni, Per Gustaf Näslund, svensk hemmansägare och riksdagsman.
6 juli, Gustaf Magnus Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
14 juli, Wilhelm Wallberg, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
19 juli, Orville H Platt, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1905.
6 augusti, George Franklin Drew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877–1881.
11 augusti, Edward Salomon, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.
13 augusti, Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
16 augusti, Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
22 augusti, Emil von Qvanten, finlandssvensk skald och publicist.
5 september, Goffredo Mameli, italiensk poet och patriot.
26 september, Daniel W Voorhees, amerikansk demokratisk politiker, senator 1877–1897.
27 september, Hiram Rhodes Revels, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
28 september, Aaron Augustus Sargent, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1873–1879.
2 oktober, Edmund J Davis, amerikansk republikansk politiker och militär.
5 oktober, Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.
24 oktober, George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.
7 november, Antti Ahlström, finländsk industriman och kommerseråd.
26 november, Alfred Moore Scales, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
19 december, Alessandro Arnaboldi, italiensk skald.
Avlidna, 23 januari, Domenico Alberto Azuni, 77, italiensk jurist.
17 februari, Johann Heinrich Pestalozzi, 81, schweizisk pedagog och författare.
1 mars, Christopher Gore, 68, amerikansk politiker.
5 mars, Alessandro Volta, 82, italiensk fysiker, uppfann den elektriska kondensatorn.
9 mars, Gustaf Erik Hasselgren, 45, svensk konstnär.
26 mars, Ludwig van Beethoven, 56, tysk kompositör
27 mars, François Alexandre de La Rochefoucauld, 80, fransk politiker.
23 april, Georgios Karaiskakis, 45, grekisk frihetskämpe. Johanna Wattier, 65, nederländsk skådespelare.
24 april, Israel Pickens, 47, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1821–1825.
14 maj, Louis Ramond de Carbonnières, 72, fransk politiker, geolog och botaniker.
31 maj, Pierre-Louis Prieur, 70, fransk politiker.
20 juni, Thomas Worthington, 53, amerikansk politiker, senator 1803–1807 och 1810–1814.
27 juli, Fredrique Eleonore Baptiste, svensk pjäsförfattare och skådespelare.
8 augusti, George Canning, 57, brittisk politiker, premiärminister april–augusti 1827.
9 augusti, John Elliott, 53, amerikansk politiker, senator 1819–1825.
23 september, Freeman Walker, 46, amerikansk politiker, senator 1819–1821.
12 oktober, John Eager Howard, 75, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1788–1791, senator 1796–1803.
17 oktober, Johanna Jacoba van Beaumont, nederländsk journalist, feminist och agitator.
1 november, Louis-François Cassas, 71, fransk landskaps- och arkitekturtecknare.
13 december, Fabrizio Ruffo, 83, italiensk kardinal.
1828
1828, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
4 mars, Andrew Jackson blir president i USA.
26 april, Brasilien och Danmark undertecknar ett handels- och sjöfartsfördrag, och diplomatiska förbindelser mellan de båda staterna upptas
27 augusti, Brasilien erkänner Uruguay genom fördraget i Montevideo
1 oktober, Den första järnvägen i Frankrike invigs, ursprungligen med hästdrivna tåg
31 oktober–2 december, Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen John Quincy Adams vid presidentvalet i USA.
29 november, Åtta personer dödas vid en drunkningsolycka under en rodd hem från ett bröllop över sjön Malmlången vid Karlsdal norr om Karlskoga, Sverige. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar en andra upplaga av The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Den svenska Snillekommittén avger sitt utlåtande. Endast fattiga och värnlösa barn behöver folkskolan. Detta resulterar emellertid att provskolan Nya Elementarskolan i Stockholm inleder sin verksamhet med Carl Jonas Love Almqvist som rektor. Sällskapet till belöning för trotjänare bildas i Sverige på initiativ av greven Carl Axel Löwenhielm. Magnus Brahe utnämns till generaladjutant för armén, varigenom han erhåller ett betydande inflytande på de svenska regeringsärendena, vilket är känt som Braheväldet. Så kallade snällposter, det vill säga postlinjer, inrättas för att den svenska postgången skall gå snabbare. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet torium. Kung Karl XIV Johan anbefaller växelundervisning i de svenska skolorna, det vill säga att den kunnigaste i klassen instruerar de övriga. Prosten Carl Emanuel Bexell grundar i Smålands Rydaholm den första nykterhetsföreningen i Sverige Adelsmannen Carl Magnus af Robson framför den första pläderingen i svensk riksdagshistoria för skydd av samerna. Israel Adolf af Ström grundar det svenska Skogsinstitutet, föregångaren till Skogshögskolan. Förslaget från 1823 om att frisläppa de svenska ekarna framförs på nytt, denna gång som kunglig proposition. Trävaruhandeln släpps fri.
Födda, 6 januari, Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.
17 januari, Lewis A Grant, general under amerikanska inbördeskriget.
23 januari, Saigō Takamori, japansk militär och samuraj.
30 januari, Frederick Low, amerikansk politiker och diplomat.
1 februari, George F Edmunds, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.
8 februari, Jules Verne, fransk författare. Antonio Cánovas del Castillo, spansk politiker.
2 mars, Frans Hedberg, svensk författare.
20 mars, Henrik Ibsen, norsk dramatiker.
22 mars, James Gairdner, engelsk historiker.
12 april, Charles Foster, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1891–1893.
13 april, Josephine Butler, brittisk socialreformator.
21 april, Hippolyte Taine, fransk filosof och litteraturhistoriker.
29 april, Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
8 maj, Henry Dunant, Röda korsets grundare. Charbel Makhlouf, libanesiskt helgon.
12 maj, Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet.
26 maj, Benjamin F Rice, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873. Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
17 juni, Fredrik Pettersson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
24 juni, Axel Gadolin, finländsk mineralog.
7 juli, Heinrich von Ferstel, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.
8 juli, David Turpie, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.
5 augusti, Lovisa av Nederländerna, drottning av Sverige och Norge 1859–1871, gift med Karl XV.
6 augusti, Lotten von Kraemer, svensk författare och instiftare av Samfundet De Nio. Andrew Taylor Still, amerikansk läkare, grundade osteopatin.
17 augusti, Maria Deraismes, fransk författare.
9 september, Lev Tolstoj, rysk författare.
1 oktober, Ebba Ramsay, svensk skolledare.
19 oktober, James F Wilson, amerikansk republikansk politiker.
27 oktober, Jacob Dolson Cox, amerikansk republikansk politiker och general.
1 november, Balfour Stewart, brittisk fysiker.
30 november, Gustav Zeuner, tysk ingenjör.
7 december, James D Porter, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.
18 december, Viktor Rydberg, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof och kulturhistoriker.
26 december, Carl Eric Carlsson, svensk kommunalordförande, godsägare och riksdagsledamot.
29 december, Karl Ludwig Kahlbaum, tysk psykiater.
Avlidna, 10 januari, Nicolas-Louis François de Neufchâteau, 77, fransk politiker och författare.
17 februari, Heinrich Gottlieb Tzschirner, 49, tysk teolog.
4 mars, John Geddes, 50, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1818–1820. Erik Sjöberg, 34, svensk författare.
26 mars, Elisabeth Olin, 87, svensk operasångerska.
27 mars, Johann Gottfried Tulla, 58, tysk ingenjör.
15 april, Francisco de Goya, 82, spansk konstnär.
2 maj, Thomas Tudor Tucker, 82, amerikansk politiker.
20 juni, Thomas Mann Randolph, 59, amerikansk politiker, kongressledamot 1803–1807, guvernör i Virginia 1819–1822.
7 juli, August Hermann Niemeyer, 73, tysk teolog, pedagog och författare.
9 juli, Gilbert Stuart, 72, amerikansk konstnär.
14 juli, Carl Weisflog, 57, tysk författare.
15 juli, Jean-Antoine Houdon, 87, fransk skulptör.
16 juli, William Few, 80, amerikansk politiker, senator 1789–1793.
2 augusti, Fredrik von Ehrenheim, 75, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler samt kanslipresident 1801–1809.
8 augusti, Carl Peter Thunberg, 84, svensk botaniker.
22 augusti, William Cocke, amerikansk politiker, senator 1796–1797 och 1799–1805. Franz Joseph Gall, 70, tysk läkare, frenologins grundläggare.
1 september, John Taylor Gilman, 74, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i New Hampshire 1794–1805 och 1813–1816.
27 september, William Chamberlain, 73, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1803–1805 och 1809–1811.
5 oktober, Thomas B Robertson, 49, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1820–1824.
5 november, Maria Fjodorovna, 69, rysk kejsarinna.
19 november, Franz Schubert, 31, österrikisk tonsättare.
13 december, Manuel Dorrego, 41, argentinsk politiker, landets president 1827-1828 (avrättad)
22 december, William Hyde Wollaston, 62, brittisk fysiker.
30 december, Gustaf Knös, 55, svensk orientalist och teolog.
Per August Jonsson, 1828-1852, Marianne Zetterströms mormors far
1829
1829, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
4 mars, Generalen Andrew Jackson blir USAs nye president, efterträdande John Quincy Adams.
30 mars, För första gången efter tonsättaren Johann Sebastian Bachs död uppförs hans verk Matteuspassionen i Berlin under ledning av den endast 20-årige Felix Mendelssohn.
31 mars, Sedan Leo XII har avlidit den 10 februari väljs Francesco Saverio Castiglioni till påve och tar namnet Pius VIII.
17 maj, Oroligheter utbryter i Kristiania på grund av den svenske ståthållarens förbud mot att fira "syttende maj". Det hela urartade i det så kallade "torgslaget" då ett trettiotal personer skadades lätt.
Juni, Esaias Tegnér lagerkransar den danske skalden Adam Oehlenschläger i Lunds domkyrka, vilket brukar räknas som skandinavismens födelse.
10 juni, Oxford vinner den första universitetsrodden mot Cambridge
14 juni, Brand i Öregrund
26 juli, Vid nuvarande Bellmansro invigs Bellmansbysten. Då hålls för första gången en Bellmansfest, vilken sedan återkommer varje år detta datum.
21 augusti, Sveriges och Norges drottning Desideria kröns.
8 oktober, George Stephenson besegrar med sin Rocket John Ericssons Novelty i lokomotivtävlingen i brittiska Rainhill.
November, Undervisning i fysik, kemi och konstruktionsritning inleds på Chalmerska Slöjde Skolan (sedermera Chalmers tekniska högskola) i Göteborg. John Ericsson uppfinner ångsprutan. Britterna förbjuder änkebränning i Indien genom Bengal Sati Regulation, 1829.
Födda, 21 januari, Oscar II, kung av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872-1905.
27 januari, John P Jones, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.
20 februariOdo William Leopold Russell, brittisk diplomat.
25 februari, Rufus W Co, bb, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.
2 mars, William B Allison, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.
6 april, Anna Haslam, irländsk kvinnorättskämpe.
10 april, William Booth, Frälsningsarméns grundare.
19 april, Thomas M Browne, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1891.
23 maj, Ole Jørgensen Richter, norsk politiker.
31 maj, Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt.
8 juni, John Everett Millais, brittisk målare och grundare av det Prerafaelitiska brödraskapet 1848.
16 juni, Geronimo, amerikansk indianhövding, apache.
18 juni, Isaac Stephenson, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman.
2 juli, Martis Karin Ersdotter, svensk hårkulla.
22 juli, Jonathan Chace, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.
6 augusti, James T Farley, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
23 augusti, Moritz Cantor, tysk matematikhistoriker.
26 augusti, Theodor Billroth, tysk kirurg.
17 september, Helmer Falk, svensk militär och politiker.
5 oktober, Chester A Arthur, amerikansk politiker, USAs president 1881–1885.
14 oktober, Franz von Holtzendorff, tysk liberal jurist och skriftställare.
4 november, Hanna Hammarström, Sveriges första tillverkare av telefontråd.
17 november, David Jerome, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1881–1883.
23 november, Giuseppe Mengoni, italiensk arkitekt och ingenjör.
19 december, Anna Schepeler-Lette, tysk socialreformator.
Avlidna, 6 januari, Josef Dobrovský, 75, tjeckisk filolog och historiker.
10 februari, Leo XII, född Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga, 68, påve sedan 1823.
4 mars, Grímur Jónsson Thorkelín, 76, isländsk historiker.
11 mars, William H Wells, 60, amerikansk politiker, senator 1799–1804 och 1813–1817.
17 mars, Sofia Albertina, 75, svensk prinsessa, dotter till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
19 mars, John Tayler, 86, amerikansk politiker.
6 april, Niels Henrik Abel, 26, norsk matematiker.
29 april, Deborah Sampson, 66, amerikansk frihetshjälte och soldat.
10 maj, Thomas Young, 55, engelsk fysiker, läkare och hieroglyftydare.
15 juni, Therese Huber, 65, tysk författare.
24 juni, Louis Friant, 70, fransk greve och militär.
7 juli, Jakob Friedrich von Abel, 78, tysk filosof.
18 augusti, Fredrik Gyllenborg, 61, svensk justitiestatsminister.
12 september, Juan Ignacio Molina, 89, chilensk-spansk geograf och historiker.
2 oktober, Samuel Ödmann, 78, svensk teolog och naturforskare.
9 november, Carl Zetterström, 62, svensk läkare, bibliognost och donator.
12 november, Jean-Baptiste Regnault, 75, fransk målare under nyklassicismen.
26 november, Thomas Buck Reed, 42, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.
6 december, Baltzar von Platen, 63, svensk politiker, mannen bakom Göta kanal.
18 december, Jean-Baptiste de Lamarck, 85, fransk biolog. Huang Lü, kinesisk optiker. Anders Emanuel Müller, svensk målare.
1830
1830, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
13 januari, Venezuela blir självständigt från Colombia
3 februari, Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
26 mars, Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.
6 april, Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
24 maj, Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven
13 maj, Sydcolombia blir självständigt från Colombia
28 maj, USAs president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.
26 juni, Vid Georg IVs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.
11 juli, Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december.
17 juli, Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
18 juli, Uruguay antar sin första grundlag
20 juli, Grekland ger judar medborgarrättigheter.
27–29 juli, Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
9 augusti, Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
25 augusti, Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
31 augusti, Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.
15 september, Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester[2], något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket.
22 september, Sydcolombia byter namn till Ecuador
27 oktober, Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.
1 november, Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
2 november, Jacques Laffitte blir fransk premiärminister. Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
10 november, En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
22 november, Charles Grey, 2e earl Grey blir brittisk premiärminister.
28 november, Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
29 november, Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.
5 december, Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
6 december, Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
12 december, Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
26 december, Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär. Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet. En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad. Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning. Metodistpredikanten G Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen. Hjälmare kanal öppnas. Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin. Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning. Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen. Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning. Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12. Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I. Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas. De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar. Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur. Frankrike tar Alger i besittning. På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna. Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.
Födda, 2 januari, Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
4 januari, Ernst Behm, tysk författare.
6 januari, Alfred Hegar, tysk läkare.
7 januari, Albert Bierstadt, amerikansk målare.
8 januari, Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general. Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
18 januari, Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
19 januari, George Blake Cosby, amerikansk general.
31 januari, James Blaine, amerikansk politiker. Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
3 februari, Robert Gascoyne-Cecil, 3e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
11 februari, August Eisenmenger, österrikisk målare.
14 februari, Anson Safford, amerikansk politiker.
15 februari, Abd ül-Aziz, osmansk sultan.
16 februari, Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
16 februari, Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
15 mars, Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
29 mars, Eli C D Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
9 april, John M Crebs, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1869–1873.
14 april, Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
24 april, Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
1 maj, Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
5 maj – John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
13 maj, Zebulon B Vance, amerikansk militär och politiker.
20 maj, Hector Malot, fransk författare.
29 maj, Louise Michel, fransk anarkist.
17 juni, Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1889–1893.
20 juni, Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
1 juli, Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
10 juli, Camille Pissarro, fransk målare.
25 juli, John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C Lomb)
18 augusti, Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916.
29 augusti, J Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
2 september, William P Frye, amerikansk politiker.
8 september, Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
15 september, Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll)
17 september, Ludvig Fredholm, svensk industri- och affärsman.
9 november, Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
26 november, Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
5 december, Christina Rossetti, brittisk poet.
10 december, Emily Dickinson, amerikansk poet.
16 december, Kálmán Tisza, ungersk statsman.
17 december, Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
31 december, Frederic Leighton, brittisk konstnär. Ismail Pascha, khediv av Egypten. Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868. Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare. Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare. Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe. Pepita de Oliva, spansk balettdansare.
Avlidna, 7 januari, Thomas Lawrence, 60, brittisk konstnär.
17 februari, Marcos Portugal, 67, portugisisk kompositör.
7 mars, Jacques Villeré, 68, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
17 mars, Laurent Gouvion Saint-Cyr, 65, marskalk av Frankrike.
16 april, József Katona, 38, ungersk författare.
16 maj, Jean-Baptiste Joseph Fourier, 62, fransk matematiker och fysiker.
1 juni, Sahajananda Swami, 49, indisk helig man.
4 juni, Antonio José de Sucre, 35, revolutionsledare och Bolivias förste president.
26 juni, Georg IV, 67, kung av Storbritannien sedan 1820.
29 juli, Erik Abraham Almquist, 63, svensk biskop.
30 augusti, Louis Henri II av Bourbon, 74, fransk prins.
15 september, William Huskisson, 60, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
18 september, William Hazlitt, 52, brittisk essäist.
23 september, Elizabeth Kortright Monroe, 62, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
24 september, Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen"
4 oktober, Ludwig Yorck von Wartenburg, 71, preussisk fältmarskalk.
5 oktober, Dinicu Golescu, 53, rumänsk författare.
14 oktober, John McLean, 39, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.
31 oktober, Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.
8 november, Frans I, 53, kung av Bägge Sicilierna sedan 1825.
21 november, Károly Kisfaludy, 42, ungersk författare.
30 november, Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, 69, påve sedan 1829.
4 december, William Branch Giles, 68, amerikansk politiker.
8 december, Benjamin Constant, 63, schweizisk författare och politiker.
9 december, Stephen R Bradley, 76, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.
10 december, Hugh Elliot, 78, brittisk diplomat.
17 december, Simón Bolívar, 47, sydamerikansk general och nationalist.
1831
1831, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Sedan Pius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnet Gregorius XVI.
3 februari, Kungariket Belgien utropas
10 februari, Den liberala morgontidningen Vestmanlands Läns Tidning börjar utges i Sverige
10 mars, Ludvig Filip I av Frankrike grundar Främlingslegionen.
7 april, Peter I av Brasilien abdikerar.
12 april, Broughton Suspension Bridge över River Irwell i England kollapsar när soldater marscherar över den
18 april, University of Alabama grundas.
April, Skånska Privatbanken, Sveriges äldsta enskilda bank, startar sin verksamhet i Ystad.
4 juni, Leopold I blir kung av Belgien
30 juni, Det svenska Dykeri- och Bergningskompaniets ensamrätt att dyka och bärga föremål från havsbotten upphör.
Juli, De första hästkapplöpningarna i Sverige anordnas av Patriotiska föreningen för Sveriges hästkultur på Ladugårdsgärdet i Stockholm, i kungens närvaro
19 juli, Jönköping, Sverige drabbas av översvämning
7 november, Slavhandel förbjuds i Brasilien.
19 november, Republiken Colombia i Sydamerika skrotas och ersätts av Nya Granada, Ecuador och Venezuela.
28 december, USS Lexington under Silas Duncans ledning förstör Puerto de Soledad och förklarar Falklandsöarna "fria från allt styre". Kapten Silas Duncan ombord på USS Lexington undersöker beslagtagandet av tre amerikanska segelfartyg vid Falklandsöarna och försöker skydda amerikanska intressen. Den första nykterhetsföreningen i Sverige grundas av Samuel Owen. Carl af Forsell ger ut Statistik över Sverige, det första statistiska arbetet som ger en samlad bild av Sverige. I södra Sverige öppnas, både i postens och i privat regi, diligenstrafik med bestämda linjer och priser. Sveriges första saluhall anläggs i Karlskrona.
Födda, 4 januari, Bainbridge Wadleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
11 januari, Kyrillos V av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria från 1874 till 1927.
14 januari, Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont. William D Washburn, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
17 februari, Niklas Biesèrt, svensk bruksägare och riksdagsman.
3 mars, Daniel Gould Fowle, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina 1889–1891.
15 mars, Edward A Perry, amerikansk demokratisk politiker, general och jurist, guvernör i Florida 1885–1889.
16 mars, Elise Hwasser, svensk skådespelare.
26 mars, Albert Schultz-Lupitz, tysk agronom.
4 april, Edward C Walthall, amerikansk general och politiker, senator 1885–1894 och 1895–1898.
12 april, Grenville M Dodge, amerikansk general för nordstaterna, järnvägsingenjör, affärsman och republikansk politiker
16 maj, Daniel Manning, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1885–1887.
1 juni, Redfield Proctor, amerikansk republikansk politiker.
13 juni, James Clerk Maxwell, brittisk matematiker och fysiker.
8 juli, John Pemberton, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
15 juli, Thomas Michael Holt, amerikansk industrialist och politiker, guvernör i North Carolina 1891–1893.
17 juli, Xianfeng, den sjunde Qing-kejsaren av Kina.
22 juli, Komei, japansk kejsare 1846–1867.
9 augusti, Axel Johan Erik Krook, publicist och författare.
15 augusti, Mária Lebstück, ungersk husarofficer.
24 augusti, August, svensk och norsk prins, yngste son till blivande Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
3 september, Henry L Mitchell, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Florida 1893–1897.
10 september, William A Peffer, amerikansk politiker, senator 1891–1897.
12 oktober, Anders Gustaf Jönsson, svensk hemmansägare och riksdagsman.
15 oktober, Isabella Bird, brittisk upptäcktsresande, författare, fotograf och naturalist.
18 oktober, Fredrik III, tysk kejsare och kung av Preussen.
23 oktober, Basil Lanneau Gildersleeve, amerikansk klassisk filolog.
26 oktober, John Willock Noble, amerikansk politiker och jurist.
1 november, Robert Arfwedson, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
8 november, Robert Bulwer-Lytton, brittisk diplomat och skald.
11 november, John George Brown, amerikansk målare.
19 november, James Garfield, amerikansk politiker, USAs president 4 mars–19 september 1881.
21 november, John Franklin Miller, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1881–1886.
30 november, Phineas Hitchcock, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1877.
27 december, Lucius Fairchild, amerikansk general, politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1866–1872.
Avlidna, 2 januari, Barthold Georg Niebuhr, 54, dansk-tysk historiker och politiker.
6 januari, Rodolphe Kreutzer, 64, fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent.
14 januari, Henry Mackenzie, 85, skotsk författare.
3 februari, Thomas Hope, 61, engelsk konstsamlare och författare.
9 februari, Ernst Schimmelmann, 83, dansk politiker.
12 mars, Friedrich von Matthisson, 70, fransk författare.
11 april, Carl Edvard Gyldenstolpe, 60, finländsk friherre och ämbetsman.
21 maj, Andreas Arfwidsson, 45, svensk konstnär.
27 juni, Sophie Germain, 55, fransk matematiker.
29 juni, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, 73, tysk politiker.
4 juli, James Monroe, 73, amerikansk politiker, USA:s president 1817–1825.
18 juli, Adolf Fredrik Munck, 82, svensk hovfunktionär under Gustav III.
24 augusti, August von Gneisenau, 70, preussisk greve och fältmarskalk.
28 september, Philippine Engelhard, 74, tysk poet.
14 oktober, Jean-Louis Pons, 69, fransk astronom.
14 november, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, 61, tysk filosof.
23 december, Emilia Plater, 25, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte. Charlotta Richardy, svensk textilfabrikör.
1832
1832, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
6 februari, Swan River-kolonin blir Västaustralien
6–9 februari, Amerikanska flottan landstiger på Sumatra och stormar ett fort som vedergällning mot de infödda i staden Quallah Battoo som plundrat det amerikanska skeppet Friendship
12 februari, Ecuador annekterar Galápagosöarna
12 februari, I England utbryter den andra kolerapandemin och börjar spridas, från East End of London. Den förklaras vara över tidigt i maj men fortsätter skörda dödsoffer ytterligare. Den kräver minst 3 000 liv. I Liverpool blir Kitty Wilkinson "Slummens helgon" och arbetar för bättre hygien
April, Den liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning börjar utkomma.
7 maj, Fördraget i London skapar det självständiga Grekland. Otto väljs till kung.
11 maj, Grekland erkänns som självständig stat; Fördraget i Konstantinopel avslutar Grekiska självständighetskriget i juli.
4 juni, Azorerna blir självstyrande en utomeuropeisk provins i Portugal
7 juni, Reform Act 1832 blir lag i Storbritannien.
17 augusti, Kina slutar tillverka kaststjärnor av järn.
26 september, Göta kanal mellan Vättern och Östersjön står färdig, varvid hela kanalen invigs och öppnas för trafik
14 november, Världens första spårvagn tas i bruk.
2 november–5 december, Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen Henry Clay och Antimasoniska partiets William Wirt vid presidentvalet i USA.
28 december, John Calhoun avgår som USAs vicepresident. Erik Gustaf Geijers Svenska folkets historia börjar utkomma. Förordet är daterat augusti. De svenska brukarägarnas hypotekskassa bildas. Lokala hypotekskassor bildas genom den nya kreditmarknad som uppstått. Konstnärer och konstvänner bildar Konstföreningen, ursprunget till Sveriges Allmänna Konstförening. Svenska privatbanker får tillstånd att utge egna sedlar. Några kvinnor i Ångermanland bildar ett nykterhetssällskap som förbinder sig att aldrig ge brännvin till barn. Munktells Mekaniska Verkstad grundas i Eskilstuna. Sveriges riksdagsfullmäktige upphör med den pantbanksverksamhet, som man övertog från Generalassistentkontoret 1792, på grund av olönsamhet. Kutschupproret kväses slutgiltigt i Indien. Handeln med kött, bröd och dricka blir fri i 37 svenska städer.
Födda, 1 januari, Charles N Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
17 januari, Henry Martyn Baird, amerikansk historiker.
23 januari, Edouard Manet, fransk konstnär.
27 januari, Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
3 februari, Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa. Abram P Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.
6 februari, John Brown Gordon, amerikansk general och politiker.
18 februari, Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.
21 februari, John L Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.
1 mars, Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.
15 mars, Antonin Proust, fransk politiker.
17 mars, Walter Q Gresham, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1893–1895. Philip W McKinney, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.
10 april, Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
20 maj, Garretson Gibson, Liberias president 1900–1904.
28 maj, Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
31 maj, Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker.
10 juni, Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
14 juni, Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
6 juli, Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863–1867.
17 juli, August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
24 juli, John J Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.
27 juli, Đura Jakšić, serbisk konstnär och poet.
31 juli, Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
2 augusti, Samuel E Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.
21 augusti, Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
10 september, Randall L Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
30 september, Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
3 oktober, Albert Samuel Gatschet, schweizisk-amerikansk etnograf. Lina Sandell, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
6 oktober, Janne Marcuson, svensk ångbåtskommissionär och riksdagsman.
11 oktober, Per Truedsson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
16 oktober, Gideon C Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.
29 oktober, Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.
30 oktober, Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
1 november, Richard B Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
12 november, Nancy Edberg, svensk simmare; pionjär i att göra simkonsten tillgänglig för kvinnor
18 november, Adolf Erik Nordenskiöld, mineralog och polarforskare.
8 december, Bjørnstjerne Bjørnson, norsk författare, nobelpristagare 1903.
14 december, Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
15 december, Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet.
28 december, Mark L De Motte, amerikansk republikansk politiker och jurist.
Avlidna, 27 januari, Andrew Bell, 78, skotsk läkare och pedagog.
9 februari, Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, 79, preussisk politiker, Preussens premiärminister 1792–1804 och 1806.
22 februari, Charlotte Cederström, 71, svensk poet och konstnär.
24 februari, Victor Escousse, fransk dramatiker.
10 mars, Muzio Clementi, 80, italiensk kompositör.
22 mars, Johann Wolfgang von Goethe, 82, tysk författare.
16 april, John Taylor, 61, amerikansk politiker.
17 april, Peter Anker, 87, norsk diplomat.
31 maj, Évariste Galois, 20, fransk matematiker.
1 juni, Thomas Sumter, 97, amerikansk militär och politiker.
6 juni, Jeremy Bentham, 84, brittisk filosof.
10 juni, Joseph Hiester, 79, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1820–1823.
29 juni, John Hely-Hutchinson, 2:e earl av Donoughmore, 75, brittisk militär.
19 juli, Karl Julius Weber, 65, tysk författare.
23 augusti, Johann Georg Wagler, 32, tysk zoolog.
2 september, Franz Xaver von Zach, 78, tysk astronom.
21 september, Sir Walter Scott, 61, skotsk författare.
27 september, Karl Christian Friedrich Krause, 51, tysk författare och filosof.
12 oktober, John Clark, 66, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.
26 oktober, Peter Lindegaard, 74, dansk trädgårdsmästare.
3 november, Pietro Generali, 58, italiensk kompositör.
8 november, Marie-Jeanne de Lalande, fransk astronom.
14 november, Charles Carroll, 95, amerikansk politiker, senator 1789–1792. Rasmus Rask, 44, dansk språkvetare.
15 november, Jean-Baptiste Say, 65, fransk ekonom och politiker.
26 december, Jacob Tengström, 77, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1817.
1833
1833, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
3 januari, Storbritannien kastar ut Argentinas guvernör över Falklandsöarna
23 januari, Storbritannien återerövrar Falklandsöarna
4 mars, USAs president Andrew Jackson tillträder sin andra ämbetstid, med sin trogne vapendragare, Martin Van Buren som USAs nye vicepresident .
1 augusti, Storbritanniens parlament antar den lag som från 1834 befriar alla kvarvarande slavar inom det Brittiska imperiet. King William's College i Isle of Man invigs officiellt.
12 augusti, Staden Chicago byggs vid Chicagoflodens estuarium av 350 nybyggare.
29 augusti, Storbritanniens parlament antar lagar som begränsar barnarbetet.
29 september, Tre år gammal blir Isabella II drottning av Spanien, under sin mor Maria Kristinas av Bägge Sicilierna förmyndarskap. Hennes farbror Don Carlos, hertig av Molina utmanar hennes anspråk på tronen, och så börjar det första carlistkriget.
31 oktober–15 november, Amerikanska soldater landstiger i Buenos Aires för att skydda USAs och andra staters intressen under ett uppror.
12–13 november, Stars Fell on Alabama: En spektakulär meteorskur från Leoniderna observeras i Alabama, USA.
23 november, En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken officiellt är i kraft ända till 1926.
25 november, En stor 8,7-skalig jordbävning slår till mot Sumatra.
14 december, Pojken Kaspar Hauser knivhuggs och avlider tre dagar senare. En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Göteborg. Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide. Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige. Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet. Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidslitteratur i översättning. Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen – världens första dator. Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut. Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår. American Anti-Slavery Society bildas.
Födda, 28 januari, Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
6 februari, J E B Stuart, amerikansk militär.
7 februari, Ricardo Palma, peruansk författare.
25 februari, Clement A Evans, amerikansk militär.
28 februari, Alfred von Schlieffen, preussisk militär.
21 mars, Carl Stål, svensk entomolog.
2 april, Alexander Järnefelt, finländsk officer, topograf och guvernör.
11 april, Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, Sveriges statsminister 1900–1902.
18 april, Petter Näsman, svensk hemmansägare och riksdagsman.
19 april, Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.
7 maj, Johannes Brahms, tysk tonsättare.
4 juni, Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
4 juni, Eliza Lynch, paraguayansk första dam.
24 juni, Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.
28 juli, James H Lane, amerikansk professor och militär.
1 augusti, Gilbert Carlton Walker, amerikansk politiker.
20 augusti, Benjamin Harrison, amerikansk politiker, USAs president 1889–1893.
28 augusti, Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
19 september, Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
16 oktober, Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
21 oktober, Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
22 oktober, Gustav Brandelius, svensk konstnär och officer.
12 november, Aleksandr Borodin, rysk kompositör. John Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.
30 november, Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
2 december, Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
3 december, John Aird, baronet och engelsk ingenjör.
10 december, Ellen Anckarsvärd, svensk feminist.
15 december, Benjamin Harrison Eaton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.
29 december, John James Ingalls, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1891. Kate Warne, amerikansk privatdetektiv.
Avlidna, 10 januari, Adrien-Marie Legendre, 80, fransk matematiker.
6 februari, Pierre André Latreille, 70, fransk entomolog.
4 mars, Charles Dominique Joseph Bouligny, 59, amerikansk politiker, senator 1824–1829.
11 mars, Franz Passow, 46, tysk klassisk filolog och lexikograf.
22 april, Richard Trevithick, 62, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
15 maj, Edmund Kean, 46, brittisk skådespelare.
23 maj, Richard Skinner, 54, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Vermont 1820–1823.
24 maj, John Randolph, 59, amerikansk politiker och diplomat.
28 maj, Johann Christian Friedrich Haeffner, 74, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.
1 juni, Olof Rudolf Cederström, 69, svensk greve, generalamiral och statsråd.
6 juni, Alexander Buckner, 48, amerikansk politiker, senator 1831–1833.
5 juli, Nicéphore Niépce, 68, den förste fotografen.
16 juli, Pierre-Narcisse Guérin, 59, fransk konstnär.
22 juli, Jesse Wharton, 50, amerikansk politiker.
3 augusti, Claire Démar, fransk feministisk journalist och författare.
13 augusti, Elias Wilhelm Ruda, 26, svensk skald och litteraturkritiker.
11 september, Anders Gamborg, 79, dansk filosof.
22 september, Marcus Wallenberg, 59, svensk biskop och författare.
27 september, Ram Mohan Roy, 61, indisk religionsstiftare.
25 oktober, Abbas Mirza, 44, persisk tronföljare.
23 november, Jean-Baptiste Jourdan, 71, fransk greve och militär.
17 december, Kaspar Hauser, 21, tyskt legendomspunnet hittebarn.
1834
1834, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Tyska tullföreningen avskaffar inbördes tullar.
3 januari, Den mexikanska staten kastar Stephen F Austin i fängelse i Mexico City.
9 januari, Storbritannien ockuperar Falklandsöarna
6 mars, York, Övre Kanada inkorporeras som "Toronto"
14 mars, John Herschel upptäcker den öppna stjärnhopen NGC 3603
3 juni, Karl XIV Johan besöker Uppsala högar under stora festligheter, som en nationell manifestation.
28 juni, Fäktmästaren Gustaf Johan Schartau presenterar Olympiska Föreningen i Nya Helsingborgs-Posten.
13 juli, Schartau bildar Olympiska Föreningen i Helsingborg.
17 juli, De "första" moderna olympiska spelen hålls i Ramlösa utanför Helsingborg. De är tänkta att hållas varje år, men kommer endast att spelas en gång till, 1836.
26 juli, En timmerman i Majorna i Göteborg blir Sveriges första offer för koleran. Den första koleraepidemin i landet börjar i Göteborg och sprids över hela landet. 25 000 människor insjuknar, varav 3 000 dör i Stockholm, 12 000 i hela Sverige.
29 juli, Office of Indian Affairs skapas i USA.
1 augusti, Med Slavery Abolition Act 1833 avskaffas slaveriet officiellt i det Brittiska imperiet.
14 augusti, Poor Law Amendment Act 1834 i Storbritannien förklarar att ingen arbetsför brittisk man kan få fattigvård utanför arbetshuset (en slags fattigstuga)
15 augusti, Med South Australia Act godkänns byggandet av en bosättning i South Australia.
19 augusti, Det första koleradödsfallet i Stockholm inträffar.
4 oktober, En brand i Vänersborg, Sverige förstör 187 fastigheter, vilket motsvarar 80% av staden
16 oktober, Westminsterpalatset förstörs vid en brand.
20 oktober, För att fira 24-årsdagen av sin ankomst till Sverige utfärdar Karl XIV Johan allmän amnesti för politiska fångar. Den verkliga orsaken till amnestin är, att man på så sätt vill bli av med den påstridige kaptenen Anders Lindeberg, som friats från en majestätsbrottsdom, men vägrar acceptera domslutet och kräver att få bli avrättad.
10 december, Sir Robert Peel efterträder Lord Melbourne som Storbritanniens premiärminister.
11 december, Sjätte Xhosakriget karaktäriseras av strider mellan vita bosättare och Bantufolket i Kapkolonin; nederländsktalande bosättare bosätter vid området norr om Oranjefloden.
17 december, Mellan Dublin och Kingston öppnas Irlands första järnväg, och är normalspårig. Charles Babbage påbörjar konceptet med designen av en "analytisk maskin", en mekanisk föregångare till datamaskinen. The Wilmington and Raleigh Railroad bildas i Wilmington, North Carolina, USA. San Salvador ersätter Guatemala City som huvudstad i Centralamerikanska federationen. Silvermyntfot återinförs i Sverige efter en myntrealisation. Riksbankssedlarna inlöses till halva värdet. Valutan blir stabilare och mer konvertibel mot andra valutor. Sveriges första mekaniska bomullsväveri inrättas i Rydboholm i Västergötland. Kung Karl XIV Johan utfärdar en svensk neutralitetsförklaring gentemot Ryssland och Storbritannien, vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring. General Carl Akrell får i uppdrag att reorganisera den optiska telegrafen i Sverige. En kampanj dras igång för att folk över hela Sverige ska börja använda träskor, detta för att minska kostnaderna för skoproduktion. Detta misslyckas dock.
Födda, 23 januari, Måns Hansson, svensk lantbrukare, kommunalpolitiker och riksdagsman. Alexandru Odobescu, rumänsk arkeolog, historiker, författare och politiker.
7 februari, Dmitrij Mendelejev, rysk kemist.
16 februari, Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
25 februari, Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
2 mars, Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.
4 mars, James W McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1883.
17 mars, Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman.
17 mars, Charles William Eliot, amerikansk pedagog och vetenskapsman, president av Harvard University 1869–1908.
24 mars, William Morris, brittisk formgivare och författare.
23 april, Adolf Hedin, svensk politiker med flera för tiden radikala liberala idéer, såsom allmän rösträtt, parlamentarism och religionsfrihet.
22 maj, Auguste Barth, fransk indolog.
8 juni, Ebenezer J Ormsbee, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1886–1888.
19 juni, Moritz Rubenson, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.
4 juli, Christopher Dresser, brittisk designer.
14 juli, James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
19 juli, Edgar Degas, fransk målare och skulptör.
22 juli, Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef.
5 augusti, Ole Anton Qvam, norsk politiker.
20 augusti, Francis T Nicholls, amerikansk militär och politiker.
9 september, Hultkläppen, svensk spelman.
15 september, Heinrich von Treitschke, tysk historiker och politiker.
1 oktober, Francis Cockrell, amerikansk general och politiker, senator 1875–1905.
9 oktober, Rufus Blodgett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887–1893.
10 oktober, Aleksis Kivi, finländsk författare.
14 oktober, Philipp Josef Pick, österrikisk dermatolog.
27 november, Michael Bernays, tysk litteraturhistoriker.
6 december, Henry W Blair, amerikansk republikansk politiker.
12 december, Wilhelmine Clauss-Szarvady, österrikisk pianist.
15 december, Charles Augustus Young, amerikansk astronom.
27 december, Charles Lamb, brittisk författare. Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.
Avlidna, 8 januari, Jacques-Julien Houtou de Labillardière, 78, fransk botaniker.
12 januari, William Wyndham Grenville, 1e baron Grenville, 74, brittisk politiker, premiärminister 1806–1807.
8 februari, Lewis David von Schweinitz, 53, tysk-amerikansk mykolog.
12 februari, Friedrich Schleiermacher, 65, tysk protestantisk teolog och filosof.
14 februari, Sir John Shore, 82, brittisk politiker.
26 februari, Alois Senefelder, 62, tysk uppfinnare.
28 februari, Isaac D Barnard, 42, amerikansk politiker, senator 1827–1831.
30 mars, Albert Kriegel, 30, tysk jurist.
12 april, Isabella Seymour-Conway, markisinna av Hertford, 74, brittisk adelsdam.
27 april, Thomas Stothard, 78, brittisk konstnär.
3 maj, Aleksej Araktjejev, 64, rysk greve och militär.
14 maj, Charlotta Aurora De Geer, 54, svensk grevinna, hovdam, salongsvärd och opinionsbildare.
20 maj, Gilbert du Motier, markis av Lafayette, 76, fransk general.
2 juni, Edward Lloyd, 54, amerikansk politiker, senator 1819–1826.
21 juli, Henry Leavenworth, 50, amerikansk militär.
24 juli, Carl Stellan Mörner, 73, svensk greve och ämbetsman.
25 juli, Samuel Taylor Coleridge, 61, brittisk författare.
24 augusti, William Kelly, 47, amerikansk jurist och politiker, senator 1822–1825.
2 september, Thomas Telford, 77, skotsk ingenjör.
24 september, Jonas Galusha, 81, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1809–1813 och 1815–1820. Peter I av Brasilien, 35, abdikerad kejsare av Brasilien.
5 oktober, María Josefa Pimentel, 83, spansk kulturpersonlighet och salongsvärd.
8 oktober, François Adrien Boïeldieu, 58, fransk tonsättare.
10 oktober, Thomas Say, 47, amerikansk entomolog, konkolog och herpetolog.
25 oktober, Axel von Rosen, 61, svensk greve och ämbetsman.
31 oktober, Éleuthère Irénée du Pont, 63, fransk-amerikansk kemist och industrialist.
6 november, Magnus Palmqvist, 73, svensk friherre och sjömilitär.
8 november, Gaudenz von Planta, 76, schweizisk politiker.
27 november, Rosalie de Constant, 76, schweizisk naturalist.
23 december, Thomas Robert Malthus, 68, brittisk nationalekonom.
27 december, Charles Lamb, 59, brittisk författare.
31 december, Jan Nejedlý, 58, tjeckisk författare.
1835
1835, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
6 januari, Svenska Missionssällskapet bildas, varmed Svenska kyrkan får en central organisation för missionsverksamheten
8 januari, USAs statsskuld uppgår till $0 för första gången
1 februari, Slaveriet avskaffas i Mauritius.
20 februari, Concepción, Chile förstörs vid en jordbävning.
8 juni, Staden Melbourne grundas av John Batman och John Pascoe Fawkner
29 juli, Tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm, Sverige, störtar ner efter att ha träffats av blixten
21 augusti, Jönköping, Sverige drabbas av en svår stadsbrand
5 november, Brand i Simrishamn, Sverige
16 november, Halleys komet når perihelium
1 december, Hans Christian Andersen publicerar sin första sagobok.
7 december, Järnvägen mellan Nürnberg och Fürth i Bayern invigs.
10 december, Amerikanska marinsoldater landstiger i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök
16 december, Storbrand utbryter i New York och ödelägger sydöstra Manhattan, kvarteren runt Wall Street, inklusive börsen.
19 december, Kemisten Jöns Jacob Berzelius upphöjs till friherre på sin bröllopsdag.
20 december, Texas självständighetsförklaring undertecknas i Goliad, Texas.
21 december, Raleigh and Gaston Railroad bildas i Raleigh i North Carolina, USA Indragningsmakten börjar tillämpas mot Aftonbladet. Tidningen utkommer dock ständigt under nya namn, som Det andra Aftonbladet och så vidare. Man gör försök med hästdragna omnibussar på bestämda linjer i Stockholm. Väddö kanal öppnas för trafik. Luxemburg deklarerar sig självständigt. Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas startas. Rådbråkning förbjuds i Sverige. Förslaget från Kommerskollegium om att tillåta kvinnor i behov av försörjning att bedriva sockerbageri utan att behöva ansöka om dispens, som antagits för Stockholms stad året innan, infördes nu i hela landet. Tackjärnshandeln släpps fri
Födda, 4 januari, Sir Alfred Comyn Lyall, angloindisk ämbetsman och skriftställare.
5 januari, Olympia Brown, amerikansk kvinnorättskämpe.
19 januari, Ludvig Michael Runeberg, finländsk konstnär, kaméskärare.
19 februari, Julius Krohn, finländsk folklorist och författare. Henry R Pease, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
1 mars, Matthias Joseph Scheeben, tysk katolsk teolog.
12 mars, Simon Newcomb, amerikansk astronom och matematiker.
14 mars, Manuel Fernández Caballero, spansk kompositör. Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
19 mars, Carl Lewenhaupt, svensk greve, diplomat och politiker.
24 mars, Jozef Stefan, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
25 mars, Adolph Wagner, tysk ekonom och politiker.
9 april, Leopold II belgiens kung 1865–1909.
26 maj, Edward Porter Alexander, amerikansk militär.
2 juni, Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903–1914.
5 juni, Amanda Kerfstedt, författare.
22 juni, John H Mitchell, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879, 1885–1897 och 1901–1905.
9 juli, William D Bloxham, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1881–1885 och 1897–1901.
10 juli, Carl Falk, svensk apotekare och riksdagsman.
7 augusti, Roswell P Flower, amerikansk demokratisk politiker.
15 augusti, James Wilson, amerikansk politiker, USAs jordbruksminister 1897–1913.
18 augusti, Telemaco Signorini, italiensk målare.
29 augusti, George W McCrary, amerikansk republikansk politiker och jurist.
1 september, William Stanley Jevons, brittisk nationalekonom och filosof.
9 oktober, Camille Saint-Saëns, fransk kompositör.
26 oktober, Thomas M Bowen, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1883–1889.
31 oktober, Adelbert Ames, amerikansk general och republikansk politiker, guvernör i Mississippi 1868–1870 och 1874–1876.
16 november, Gullbrand Elowson, svensk politiker och skolman.
18 november, Cesare Lombroso, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
25 november, Andrew Carnegie, amerikansk finansman.
29 november, Änkekejsarinnan Cixi, kinesisk regent.
30 november, Mark Twain, amerikansk författare.
4 december, Samuel Butler, författare.
30 december, John Börjeson, svensk skulptör.
Avlidna, 17 januari, Fredrik Cederborgh, 50, svensk författare.
7 februari, Diderich Hegermann, 71, norsk general.
16 mars, Nils Magnus Lindh, 59, svensk boktryckare.
1 april, Bartolomeo Pinelli, 53, italiensk illustratör och gravör.
7 april, James Brown, 68, amerikansk politiker och diplomat, senator 1813–1817 och 1819–1823.
16 maj, Felicia Hemans, 41, brittisk poet.
22 juni, Nils Lagergren, 61, svensk präst.
25 juni, Antoine-Jean Gros, 64, fransk konstnär.
28 juli, Édouard Mortier, 67, fransk militär, marskalk av Frankrike.
11 augusti, Olof Åhlström, 78, svensk kompositör.
30 augusti, William T Barry, 51, amerikansk politiker, senator 1815–1816, USAs postminister 1829–1835.
10 september, Willie Blount, 67, amerikansk politiker, guvernör i Tennessee 1809–1815.
23 september, Georg Adlersparre, 75, svensk greve. Vincenzo Bellini, 33, italiensk tonsättare.
7 oktober, Charles Tait, 67, amerikansk politiker, senator 1809–1819.
10 oktober, Kazimierz Brodziński, 44, polsk poet.
10 november, Anders Ljungstedt, 76, svensk affärsman och historiker.
11 november, Johann Hermann Mankell, 72, tysk-svensk lärare, musiker och kompositör. Eric Åkerland, 81, svensk grafiker och tecknare.
28 november, Katharina av Württemberg, 52, drottning av Westfalen.
5 december, August von Platen, 39, bayersk militär och deltagare i napoleonkrigen, sedermera tysk diktare.
6 december, Nathan Smith, 65, amerikansk politiker och jurist, senator 1833–1835.
12 december, Elias Kane, 41, amerikansk politiker, senator 1825–1835.
1836
1836, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
24 januari, Amerikanska marinsoldater lämnar Peru
2 mars, Texas bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik
6 mars, Efter 13 dagars belägring stormar mexikanska trupper ledda av generalen Antonio López de Santa Anna, den övergivna missionskyrkan San Antonio de Valero (senare känd som Alamo) i Texas. Av de drygt 200 texasbor som bitit sig fast i byggnaden stupar alla utom två. Bland de döda finns bland andra Davy Crockett och James Bowie.
17 mars, Peru delas upp i Nordperu och Sydperu
20 april, Wisconsinterritoriet skapas i USA.
15 juni, Arkansas blir den 25e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
19 juni, Cynthia Ann Parker kidnappas av Comancher.
Juli–december, USA ockuperar Nacogdoches, Texas för att stoppa hot från indianerna
29 juli, Triumfbågen i Frankrikes huvudstad Paris invigs
4 augusti, De andra olympiska spelen i Ramlösa hålls, varefter tävlingen dör ut och försvinner samt glöms bort.
7 augusti, Amerikanska marinsoldater landstiger återigen i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök
30 augusti, Staden Houston, Texas bildas
2 oktober, Charles Darwin återvänder till Storbritannien på båten HMS Beagle med biologisk data för evolutionsteorin.
22 oktober, Sam Houston tillträder som Texas president.
25 oktober, Bygget av järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad i North Carolina i USA påbörjas. På grund av brist på hjälp i Raleigh, dras sträckan om till att gå från Wilmington till Petersburg Railroad i Weldon
28 oktober, Peru-bolivianska konfederationen skapas i Sydamerika av Bolivia och Peru
30 oktober–2 december, Demokraten Martin Van Buren besegrar Whigpartisten William Henry Harrison och Hugh Lawson White från det sydliga Whigpartiet vid presidentvalet i USA.
25 november, Filipstads stad, Sverige återfår sitt stadsprivilegium
7 december, Amerikanska marinsoldater lämnar Peru
26 december, Kolonin South Australia skapas, dagen senare firad som Proclamation Day.
28 december, Spanien erkänner Mexiko. Peter Wieselgren grundar sin första nykterhetsförening i Västerstad. Med den nya "snellposten" skickas brev två gånger i veckan från Stockholm till Jönköping, där distributionen söderut förgrenas.
Födda, 8 januari, Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
24 januari, Hugh Smith Thompson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–86.
27 februari, Russell A Alger, amerikansk republikansk politiker och militär.
31 mars, Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
3 april, Carl Herslow, svensk liberal och tidningsman.
17 april, Adolf Tersmeden, svensk friherre, bruksägare och riksdagsman.
19 april, Ferdinand Cheval, fransk särlingskonstnär.
20 april, Joseph Millard, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.
13 maj, Albert Lundblad, svensk jurist och riksdagsman.
27 maj, Jay Gould, amerikansk finansman.
31 maj, Jules Chéret, fransk konstnär.
17 juni, Clas Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
24 juni, George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
28 juni, Lyman J Gage, amerikansk politiker.
9 juli, Sofia av Nassau, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II.
17 juli, Hjalmar Claëson, svensk häradshövding och riksdagsman (första kammarens minoritetsparti)
9 augusti, Alexander del Mar, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.
22 september, Fredrique Paijkull, svensk folkskolepionjär.
24 september, Christoph von Tiedemann, preussisk politiker.
10 oktober, William D Hoard, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
13 oktober, Lars Olsson Smith, svensk affärsidkare och brännvinsproducent, känd som Brännvinskungen.
15 oktober, James Tissot, fransk målare och illustratör.
29 oktober, James Ritty, amerikansk barägare och uppfinnare.
1 november, George E Spencer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
12 november, Anton Markstedt, svensk vicekonsul och riksdagsman.
18 november, W S Gilbert, brittisk operettförfattare.
15 december, Edward Murphy Jr, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
Avlidna, 12 januari, Johan Fredrik Wallenius, 70, finländsk läkare.
10 februari, Marie-Anne Pierrette Paulze, 78, fransk kemist.
6 mars, Davy Crockett, 49, amerikansk militär och politiker.
7 mars, Alexandre Parent du Châtelet, 45, fransk läkare.
7 april, William Godwin, 80, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.
7 maj, Norbert Burgmüller, 26, tysk kompositör.
20 juni, Emmanuel Joseph Sieyès, 88, fransk revolutionspolitiker och präst.
26 juni, Claude Joseph Rouget de Lisle, 76, fransk författare och kompositör.
28 juni, James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USAs president 1809–1817.
23 juli, Jean-Félix Adolphe Gambart, 36, fransk astronom.
21 augusti, Claude-Louis Navier, 51, fransk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
September, Theresa Berkley, engelsk uppfinnare.
5 oktober, Robert Henry Goldsborough, 57, amerikansk politiker, senator 1813–1819 och sedan 1835.
27 oktober, Joséphine-Rosalie de Walckiers, 71, belgisk bankir och kompositör.
6 november, Karl X, 81, kung av Frankrike 1824–1830.
9 november, James Pleasants, 67, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1822–1825.
2 december, Carl von Rosenstein, 70, svensk ärkebiskop sedan 1819.
1837
1837, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
4 januari, Morgontidningen Nya Wermlands-Tidningen börjar utkomma i Sverige
26 januari, Michigan blir den 26e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
4 mars, Martin Van Buren svärs in som USAs 8e president. Richard Johnson blir USAs nye vicepresident Chicago stad i Illinois, USA inkorporeras.
22 mars, Jyväskylä i Mellersta Finland får stadsprivilegier.
11 april, Svenska nykterhetssällskapet bildas och blir ett gemensamt organ för Sveriges nykterhetssällskap
1 maj, Det svenska optiska telegrafnätet öppnas för allmän korrespondens, vilket blir världens första statligt producerade teletjänst för allmänheten.
5 juni, Houstons stad i Texas inkorporeras
20 juni, När den brittiske kungen Vilhelm IV dör har han inga egna arvingar, så i stället blir hans brorsdotter Viktoria regerande drottning av Storbritannien. Hon kommer att få den längsta regeringstiden av alla brittiska monarker (hon dör först 1901, efter 63 år på tronen) och ge namn åt den viktorianska eran.
Juli, Immanuel Nobel, som råkat i finansiell kris i Sverige, beger sig med familjen till Ryssland, för att söka lyckan där. Den svenska fattigvårdskommittén tillsätts. Utredningen för samman frågor om fattigvård, skola och kommunalt självstyre. Genom utgivningen av Bevis att Napoleon aldrig har existerat grundar Adolf Bonnier Albert Bonniers Förlag. Lundastudenter vandrar över det frusna Öresund och förbrödras i danska Studenterforeningen. John Ericsson tar patent på fartygspropellern. Paniken 1837, en finansiell kris i USA som ledde till en mångårig recession. Aborigines' Protection Society bildas i Storbritannien.
Födda, 26 januari, Olof Rönnberg, svensk politiker.
28 januari, Addison G Foster, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.
9 februari, Charles F Manderson, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.
22 februari, Johan Eric Ericsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
18 mars, Grover Cleveland, amerikansk politiker, USAs president 1885–1889 och 1893–1897.
22 mars, Virginia di Castiglione, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
23 mars, Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
28 mars, Jacob H Gallinger, kanadensisk-amerikansk politiker.
5 april, Algernon Swinburne, brittisk poet.
17 april, J P Morgan, amerikansk finansman.
26 april, Henry Charlton Bastian, engelsk läkare.
27 april, Cheorin, koreansk drottning och regent.
5 maj, Anna Maria Mozzoni, grundaren av den italienska kvinnorörelsen.
6 maj, Lyman R Casey, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.
8 maj, Alphonse Legros, fransk-engelsk konstnär.
9 maj, Adam Opel, tysk, grundare av Opel.
22 maj, Aaron T Bliss, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
27 maj, Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern.
28 maj, Samuel D McEnery, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.
3 juni, Franz Bücheler, tysk filolog och språkvetenskapsman.
4 juni, Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.
12 juli, Jakob Jonatan Aars, norsk skolman.
19 juli, Johann Georg Bühler, tysk-indisk filolog och epigrafiker.
5 augusti – Anna Filosofova,grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
11 augusti, Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president 1887–1894.
28 augusti, William Campbell Preston Breckinridge, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.
18 september, Ewald Ährling, svensk skolman och Linné-forskare.
24 september, Mark Hanna, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897–1904.
12 oktober, Preston B Plumb, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1891.
13 oktober, Carl Nordenfelt, svensk borgmästare och politiker.
15 november, Afrikan Spir, rysk filosof.
22 november, Franklin MacVeagh, amerikansk bankman och politiker, USA:s finansminister 1909–1913.
23 november, Johannes Diderik van der Waals, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
28 november, John Wesley Hyatt, amerikansk uppfinnare.
9 december, Gotthard Werner, svensk konstnär, historiemålare.
12 december, Rufus E Lester, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1889–1906.
14 december, Albrecht Schrauf, österrikisk mineralog.
24 december, Elisabeth av Österrike-Ungern, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
25 december, Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
26 december, George Dewey, amerikansk amiral.
30 december, Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
Avlidna, 20 januari, John Soane, 83, brittisk arkitekt.
29 januari, Aleksandr Pusjkin, 37, rysk författare.
6 februari, Johan Anders Wadman, 59, svensk författare.
7 februari, Gustav IV Adolf, 58, kung av Sverige 1792–1809 (myndig 1796)
19 februari, Georg Büchner, 23, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.
31 mars, John Constable, 60, brittisk målare.
12 april, Abner Lacock, 66, amerikansk politiker, senator 1813–1819.
20 april, Reinhard Woltmann, 79, tysk vattenbyggnadsingenjör.
30 april, Luise Eleonore av Hohenlohe-Langenburg, 73, hertiginna och regent av Sachsen-Meiningen.
20 maj, Johan Afzelius, 83, svensk kemist.
24 maj, Gustaf Lagerbielke, 60, hovkansler, statsråd, ledamot av Svenska Akademien från 1810.
2 juni, Johan Gustaf Liljegren, 46, svensk riksantikvarie, riksarkivarie och kansliråd.
20 juni, Vilhelm IV, 71, kung av Storbritannien sedan 1830.
9 juli, Job von Witzleben, 53, preussisk militär.
10 augusti, John Williams, 59, amerikansk militär, diplomat och politiker, senator 1815–1823.
20 augusti, Bengt Franc-Sparre, 63, svensk greve och generallöjtnant.
22 augusti, Joseph Kerr, amerikansk politiker, senator 1814–1815.
29 augusti, John Brown, 79, amerikansk politiker, senator 1792–1805.
12 september, Friedrich August Rosen, 32, tysk sanskritist.
25 september, Isham Talbot, amerikansk politiker, senator 1815–1819 och 1820–1825.
28 september, David Barton, 53, amerikansk politiker, senator 1821–1831.
5 oktober, Hortense de Beauharnais, 54, drottning av Kungariket Holland.
9 oktober, Oliver H Prince, 55, amerikansk politiker, advokat och publicist, senator 1828–1829.
17 oktober, Johann Nepomuk Hummel, 58, österrikisk kompositör.
4 november, Jean-Louis Alibert, 69, fransk läkare.
24 november, Joseph Kent, 58, amerikansk politiker.
21 december, James De Wolf, 73, amerikansk slavhandlare och politiker, senator 1821–1825. Anne Pépin, senegalesisk signara.
1838
1838, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
28 januari, En hovmarskalk utnämns till major i Svea Livgarde, varvid en äldre officer förbigås. Härvid kritiserar publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe kung Karl XIV Johan och häcklar denne, vilket leder till att han döms till fängelse senare under året.
2 februari, Los Altos förklarar sin självständighet från Guatemala.
5 februari, Första numret utkommer av Erik Gustaf Geijers Litteraturbladet, vars programförklaring markerar hans så kallade "avfall" (omvändelse) till liberalismen.
19 februari, Brand i Växjö
7 mars, "Sveriges sångfågel", sopranen Jenny Lind, får sitt genombrott på operan i Stockholm i Carl Maria von Webers Friskytten.
4–22 april, Hjulångaren SS Sirius (1837) genomför en transatlantisk korsning till New York i New York i USA från Cork, Irland, Storbritannien
8–23 april, Isambard Kingdom Brunels hjulångare SS Great Western (1838) genomför en transatlantisk korsning till New York i New York i USA från Avonmouth i England i Storbritannien på 15 dagar, och inrättar en reguljär ångbåtstjänst
31 maj, Centralamerikanska federationen upplöses, och Costa Rica, Guatemala, El Salvador, Honduras, Los Altos och Nicaragua blir självständiga.
19 juni, Publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe anklagas och döms för majestätsförbrytelse, vilket leder till att det utbryter kravaller i Stockholm dagen därpå.
30 juni, Judereglementet upphävs. De svenska judarnas medborgerliga rättigheter utökas med ökad rörelsefrihet och större möjligheter att verka som näringsidkare när judereglemtentet ersätts med ett emancipationsedikt. För att inte underblåsa oroligheterna i Stockholm offentliggörs inte detta förrän i augusti.
19 juli, Då Crusenstolpes rätt att överklaga domen går ut, utan att något har gjorts åt saken, utbryter ånyo kravaller i Stockholm.
1 augusti, Slaveriet avskaffas i hela det brittiska imperiet.
10 augusti, Judereglementet 1838 i Sverige ger judar (mosaiska trosbekännare) fri bosättningsrätt, samt rätt att utöva alla yrken utom statliga ämbeten
24 september, Den liberala morgontidningen Östgöta Correspondenten börjar utges av Henrik Bernhard Palmaer.
24 december, Amerikanska flottan landstiger på Sumatra för att utföra vedergällning mot de infödda i städerna Quallah Battoo och Muckie för härjningar mot amerikanska skepp. Pitcairns kvinnor blir först i världen att få rösträtt. Erik Gustaf Geijer offentliggör sitt "avfall" från den konservativa åskådningen och meddelar sig nu vara liberal, vilket väcker uppståndelse i hela Sverige. Kung Karl XIV Johan benådar stortjuven Lasse-Maja (Lars Molin), efter att han avtjänat ett 25-årigt fängelsestraff på Karlstens fästning. Svenska kyrkans historia börjar ges ut av teologiprofessorn Henrik Reuterdahl, som resultat av ökat intresse för de medeltida urkunderna. Två halvofficiella bordeller, London och Stadt Hamburg, öppnar i Stockholm.
Födda, 6 januari, Max Bruch, tysk kompositör.
7 januari, Ernst Linder den äldre
17 januari, Liss Olof Larsson, svensk lantmannapolitiker.
30 januari, Alfred Ritter von Kropatschek, österrikisk militär och militärtekniker.
18 februari, Ernst Mach, österrikisk fysiker.
1 mars, Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
2 april, Léon Gambetta, fransk statsman.
18 april, Nils Håkansson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
10 maj, John Wilkes Booth, amerikansk skådespelare, Abraham Lincolns mördare.
27 juni, Bankim Chandra Chatterjee, indisk författare, som skrev en av de första romanerna på bengali.
8 juli, Ferdinand von Zeppelin, tysk general och luftskeppskonstruktör.
11 juli, Urban A Woodbury, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1894–1896.
20 juli, Paul Peter Waldenström, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
28 juli, John I Mitchell, amerikansk republikansk politiker.
30 juli, Henry A du Pont, amerikansk republikansk politiker, militär och affärsman, senator 1906–1917.
31 juli, Anton Martin, svensk borgmästare och riksdagsman.
12 augusti, Warner Miller, amerikansk republikansk politiker.
24 augusti, Ludvig Filip, fransk tronarvinge, greve av Paris.
31 augusti, Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare.
7 september, Sven Sjöblom, svensk lektor och riksdagspolitiker.
14 september, Hanna Ouchterlony, Frälsningsarméns grundare i Sverige.
27 september, Lawrence Sullivan Ross, amerikansk militär och politiker.
8 oktober, John Hay, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1898–1905.
21 oktober, Ludvig I av Portugal, kung av Portugal 1861–1889.
25 oktober, Georges Bizet, fransk kompositör.
29 november, Giovanni Losi, italiensk präst och missionär.
1 december, Theodor Decker, finländsk arkitekt.
3 december, Octavia Hill, engelsk filantrop och författare.
11 december, Emil Rathenau, tysk ingenjör och industriman, grundare av AEG.
22 december, Richert Vogt von Koch, svensk militär och författare.
24 december, John Morley, brittisk författare och politiker.
31 december, Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.
Avlidna, 5 januari, Maria Cosway, 77, brittisk-italiensk konstnär och pedagog.
6 februari, Piet Retief, 57, sydafrikansk boerledare.
2 mars, Ludwig Abeille, 77, tysk pianist och kompositör.
8 mars, Stephen Decatur Miller, 50, amerikansk politiker.
23 mars, Michael Anckarsvärd, 96, svensk greve, militär och politiker.
10 april, Johan Georg Chiewitz, 51, svensk grafiker.
4 maj, Christine Englerth, 70, tysk företagsledare.
4 juni, Anselme Gaëtan Desmarest, 54, fransk zoolog och författare.
12 juli, Ezra Butler, 74, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1826–1828.
18 juli, Jeduthun Wilcox, 69, amerikansk politiker, kongressledamot 1813–1817.
17 augusti, Lorenzo Da Ponte, 89, italiensk författare.
1 september, William Clark, 68, amerikansk upptäcktsresande.
5 oktober, Pauline Léon, 71, fransk feminist och politiker.
17 oktober, Nathan Sanford, 60, amerikansk politiker, senator 1815–1821 och 1825–1831.
10 november, Daniel Arosenius, 74, svensk präst.
13 november, George Jones, 72, amerikansk politiker, senator 1807.
11 december, Isaac Tichenor, 84, amerikansk politiker, senator 1796–1797 och 1815–1821.
1839
1839, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
4 januari, Amerikanska flottan lämnar Sumatra
20 februari, Nordperu och Sydperu går återigen samman efter tre år och blir Peru igen
19 april, Fördraget i London erkänner Belgien som ett självständigt kungarike.
25 augusti, Peru-bolivianska konfederationen i Sydamerika upplöses, när Bolivia och Peru går skilda vägar.
30 augusti, Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren inleder den första svenska världsomseglingen.
20 september, Mellan Amsterdam och Haarlem öppnas den första järnvägen i Nederländerna, och är bredspårig
3 oktober, I Bägge Sicilierna invigs en 7,4 kilometer lång järnväg av kung Ferdinand II av Bägge Sicilierna, vilket blir första järnvägen på Apenninska halvön.
3 december, Vid Fredrik VIs död efterträds han som kung av Danmark av sin kusin Kristian VIII.
24 december, Ett stort jordskred inträffar i Axmouth, Devon, England. En rapport av geologen William Daniel Conybeare och William Buckland blir en av de tidigaste vetenskapliga beskrivningarna av sådana händelser.
Jultiden, Carl Jonas Love Almqvist ger ut boken Det går an om en modern självständig kvinna på 1830-talet. Boken väcker våldsam debatt. Det svenska Realgymnasiet införs. I trakten av Kumla socken i Närke börjar man tillverka skor att lägga på lager och alltså inte på beställning, vilket benämns "Partiskomakeriet". Bondpojken A Andersson i Kumla är en av dem som börjar sälja skor i större partier, istället för skor tillverkade efter individuella mått. Skandinavismen grundas så smått av svenska, danska och norska studenter vid ett möte i Köpenhamn. Lars Johan Hierta grundar Liljeholmens stearinljusfabrik, Sveriges första. Daguerrotypin (fotografins föreångare) kommer till Sverige. Den svenske tjuven Lasse-Maja benådas av Karl XIV Johan. Under första halvåret är kronprins Oscar (I) svensk regent, under Karl XIV Johans vistelse i Norge. Han utger då den skolpolitiska artikeln "Om folkskolor", där han propagerar för allmän folkskola för alla svenska barn. Första afghankriget utbryter och pågår till 1842. Anti-Slavery International bildas i Storbritannien.
Födda, 1 januari, Ouida, brittisk författare
11 januari, Herman Hultberg, svensk jurist och riksdagsman.
19 januari, Paul Cézanne, fransk målare.
27 januari, Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898–1904. Karl Hugo Kronecker, tysk fysiolog
25 februari, Elias Carr, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1893–1897.
1 mars, Laura Netzel, finlandssvensk kompositör.
16 mars, Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
21 mars, Modest Musorgskij, rysk tonsättare.
25 mars, Marianne Hainisch, österrikisk feminist och kvinnorättsaktivist.
12 april, Nikolaj Przjevalskij, rysk upptäcktsresande.
29 april, Marcellus Stearns, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
1 maj, Hilaire de Chardonnet, fransk greve, ingenjör och kemist.
13 juni, Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
18 juni, Hjalmar Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
8 juli, John Davison Rockefeller, amerikansk industrimagnat.
20 juli, Samy Nisser, svensk disponent, militär och riksdagsledamot.
28 juli, Isabelle Gatti de Gamond, belgisk feminist.
7 augusti, John F Dryden, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1902–1907.
23 augusti, George Clement Perkins, amerikansk republikansk politiker.
26 augusti, Hernando Money, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1911.
14 september, Carl August Kihlberg, svensk arkitekt.
17 september, Victor Örnberg, svensk arkivman och släktforskare.
18 september, William J McConnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893–1897.
11 oktober, Jeanne Merkus, nederländsk diakonissa.
22 oktober, Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
30 oktober, Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.
4 november, Thomas M Patterson, irländsk-amerikansk politiker.
1 december, Anders Danielsson, svensk lantmannapolitiker.
2 december, Anders Larsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
5 december, George Armstrong Custer, amerikansk militär.
30 december, Albert-Auguste Cochon de Lapparent, fransk geolog.
Avlidna, 26 januari,, Jens Esmark, 75, dansk-norsk mineralog.
1 februari, Giuseppe Valadier, 76, italiensk arkitekt och arkeolog.
27 mars, Anders Hagert, 70, svensk präst.
2 april, Toussaint-Bernard Émeric-David, 83, fransk arkeolog och konsthistoriker.
5 april, John Tipton, 52, amerikansk politiker, senator 1832–1839.
8 april, Pierre Prévost, 88, schweizisk fysiker.
19 april, Aaron Ogden, 82, amerikansk politiker, senator 1801–1803.
22 april, Samuel Smith, 86, amerikansk politiker, senator 1803–1815 och 1822–1833.
29 april, Duncan McArthur, 67, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1830–1832.
13 maj, Joseph Fesch, 76, fransk kardinal.
18 maj, Caroline Bonaparte, 57, drottning av Neapel 1808–1815, syster till Napoleon Bonaparte.
21 maj, Johann Christoph Friedrich GutsMuths, 79, tysk pedagog.
23 juni, Lady Hester Stanhope, 63, brittisk resenär.
17 juni, Lord William Bentinck, 64, brittisk politiker och militär.
30 juni, Johan Olof Wallin, 59, svensk psalmdiktare och präst, svensk ärkebiskop sedan 1837.
1 juli, Mahmud II, 53, sultan i Osmanska riket sedan 1808.
27 augusti, Aleksandr Odojevskij, 36, rysk furste och författare.
24 september, Robert Y Hayne, 47, amerikansk politiker, senator 1823–1832.
20 oktober, John Russell, 6e hertig av Bedford, 73, brittisk politiker.
1 november, Erik Lundin, 62, svensk garvare, grönsakshandlare och gårdsägare.
12 november, Nahum Parker, 79, amerikansk domare och politiker, senator 1807–1810.
3 december, Fredrik VI, 71, kung av Danmark sedan 1808 och av Norge 1808–1814.
15 december, Aurelius Ignaz Fessler, 83, ungersk historiker.
1840
1840, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Hela metersystemet betraktas slutligen som genomfört i Frankrike
13 januari, Ångbåten Lexington fattar eld och sjunker i isiga vatten, 4 engelska mil utanför Long Islands kust; 139 människor omkommer, och bara fyra överlever.
17 januari, Republiken Rio Grande utropas
22 januari, Brittiska bosättare når Nya Zeeland och grundar officiellt staden Wellington.
19 januari, Kapten Charles Wilkes seglar runt Antarktis, och gör anspråk på Wilkes Land för USA.
16 februari, Spanien erkänner Ecuador
1 mars, Nya Zeelands guvernör William Hobson drabbas av ett slaganfall. Adolphe Thiers blir Frankrikes konseljpresident.
9 mars, Järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad byggs klart i USA från Wilmington, North Carolina till Weldon, North Carolina. Med 161.5 engelska mil är den världens längsta järnväg
Våren, Fem män, som är anställda som typografer vid Aftonbladet, börjar en vårkväll sjunga tillsammans, och fortsätter alltjämt under decennierna, under namnet Typografiska kören. Denna utvecklas sedermera till Bellmanskören, vilken grundas 1895 och än idag är aktiv.
April, Raleigh and Gaston Railroad i USA byggs klart från Raleigh, North Carolina till nära Weldon, North Carolina
1 maj, Världens första frimärke, One Penny Black, publiceras i Storbritannien. Det börjar gälla för användning först den 6 maj.
10 maj, Fem personer drunknar vid en båtolycka på sjön Mangen i Sverige
16 maj, Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas. Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.
Juli, Amerikanska flottan landstiger i Fiji för att genomföra vedergällning mot infödda som angripit amerikansk utforsknings- och kartläggningsprojekt
12 juli, World Anti-Slavery Convention hålls i London.
23 juli, Provinsen Kanada skapas genom Unionsakten.
7 oktober, Wilhelm II blir Nederländernas kung.
30 oktober–2 december, Whigpartisten William Henry Harrison besegrar demokraten Martin Van Buren vid presidentvalet i USA.
6 november, Rio Grande upplöses
7 december, Stockportviadukten i Greater Manchester, England står klar, som Västeuropas största murtegelbyggnadsverk. David Livingstone lämnar Storbritannien för Afrika. Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet. Sveriges kronprins Oscar (blivande kung Oscar I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården. Sveriges riksdag anslår medel till att bygga cellfängelser. En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk. Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds. Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare som ökar läsandet i Sverige.
Födda, 1 januari, Patrick Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1894–1895.
9 januari, Samuel Baldwin Marks Young, amerikansk militär.
18 januari, Ernst Rudorff, tysk kompositör. Alfred Percy Sinnett, brittisk teosof.
23 januari, Ernst Abbe, tysk fysiker.
22 februari, August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
14 mars, David B Henderson, skotsk-amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899–1903.
2 april, Émile Zola, fransk författare.
21 april, Johan Eneroth, svensk jurist, kronofogde och riksdagsman.
21 april, Cora L V Scott, amerikanskt medium, präst och författare.
4 maj, George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899.
7 maj, Pjotr Tjajkovskij, rysk kompositör.
27 maj, Lars Fredrik Nilson, svensk kemist.
7 juni, Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867.
30 juni, Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
2 juli, Frans Henrik Kockum den yngre, industriledare.
11 juli, Arthur Coke Burnell, brittisk ämbetsman, indolog.
15 juli, Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
12 augusti, Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
13 augusti, Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
30 augusti, Hazen S Pingree, amerikansk republikansk politiker.
12 september, Charles H Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
13 september, Alvah A Clark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.
1 oktober, Anthony Higgins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.
6 oktober, Thomas B Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917.
28 oktober, Joseph W Fifer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893.
29 oktober, Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
12 november, Auguste Rodin, fransk skulptör.
14 november, Claude Monet, fransk impressionist.
16 november, Henry Markham, amerikansk republikansk politiker.
21 november, Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
9 december, Olof Larsson i Rödön, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
Avlidna, 22 januari, Johann Friedrich Blumenbach, 87, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
23 februari, John Rutherfurd, 79, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791–1798.
11 mars, George Wolf, 62, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1829–1835.
28 mars, Anton Friedrich Justus Thibaut, 68, tysk rättslärd. Constance Koskull, dansk baronessa.
10 april, Hugh Lawson White, 66, amerikansk politiker, senator 1825-1840.
7 maj, Caspar David Friedrich, 65, tysk konstnär.
14 maj, Carl Ludvig Engel, 61, tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.
26 maj, William Sidney Smith, 75, brittisk amiral.
27 maj, Niccolò Paganini, 57, italiensk violinist och tonsättare.
26 juni, William Smith, amerikansk politiker och jurist, senator 1816–1823 och 1826–1831.
29 juni, Lucien Bonaparte, 65, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.
28 juli, John George Lambton, 48, brittisk statsman.
Juli, Manto Mavrogenous, grekisk nationalhjältinna.
1 augusti, Karl Otfried Müller, 43, tysk klassisk filolog.
20 september, José Gaspar Rodríguez de Francia, 74, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-1840.
22 september, Anne Lister, 49, engelsk dagboksskrivare.
24 oktober, John S Spence, 52, amerikansk politiker, senator 1836–1840.
26 november, Karl von Rotteck, 65, tysk historiker, statsvetare och politiker.
2 december, Christopher Ellery, 72, amerikansk politiker, senator 1801–1805.
6 december, John Hallock, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1829.
1841
1841, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
16 januari, Den liberala tidningen Sundsvalls Tidning börjar ges ut, då under namnet Alfwar och skämt.
26 januari, Storbritannien ockuperar Hongkong, och senare det året visar Hongkongöns första folkräkning att befolkningen uppgår till omkring 7 500
30 januari, En brand förstör två tredjedelar av Mayagüez, Puerto Rico.
11 februari, Nedre Kanada och Övre Kanada slås samman till Provinsen Kanada.
24 februari, Amerikanska flottan landstiger på Upoluön, Samoa för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en amerikansk sjöman
4 mars, William Henry Harrison blir USAs nye president efter Martin Van Buren .
April, USAs president Harrison avlider i sitt ämbete av lunginflammation, och efterträds som president av sin vicepresident, John Tyler .
3 maj, Nya Zeeland blir en separat brittisk besittning
3 maj, Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren avslutar den första svenska världsomseglingen.
18 juli, Peter II bestiger Brasiliens tron.
6 augusti, Den svenska Kongliga styrelsen för allmänna väg- och wattenbyggnader grundas med anledning av utbyggnaden av vägnätet
2 oktober, Den moderata morgontidningen Barometern börjar utges i Kalmar, Sverige
10 oktober, I Sverige tas Uppsala universitetsbiblioteks nya byggnad Carolina Rediviva i bruk. Amerikanska flottan landstiger på Drummondön för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en sjöman. En fransk läkare använder hasch som psykiatrisk behandling. Stegling förbjuds i Sverige. De svenska exporttullarna på sågade trävaror tas bort. Ett förslag om tvåkammarriksdag antas som vilande av den svenska riksdagen. Studentsången Längtan till landet (Vintern rasat ut) komponeras av Otto Lindblad. Sveriges riksdag beslutar att cellfängelser skall inrättas i hela Sverige. Det svenska stockstraffet avskaffas. Spö- och risstraff avskaffas som förvandlingsstraff för böter. University of Michigan grundas i USA.
Födda, 8 januari, Johan Boström, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
30 januari, Félix Faure, fransk politiker, Frankrikes president 1895–1899.
2 februari, Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman.
19 februari, Elfrida Andrée, svensk kvinnlig pionjär inom kyrkomusik, Sveriges första kvinna i statlig tjänst.
24 februari, Levi K Fuller, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1892–1894.
25 februari, Pierre-Auguste Renoir, fransk målare och skulptör. Margaret Maher, tjänsteflicka hos Emily Dickinson.
1 mars, Blanche Bruce, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
11 mars, Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
1 april, Knut Michaelson, svensk dramatisk författare och teaterchef.
20 april, John A Mead, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
23 april, John T Rich, amerikansk republikansk politiker.
7 maj, Per Sörensson, svensk kyrkoherde och politiker.
15 maj, James Henderson Berry, amerikansk demokratisk politiker.
28 maj, Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898.
22 juni, Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
26 juni, Paul Wallot, tysk arkitekt.
13 juli, Otto Wagner, österrikisk arkitekt.
9 augusti, Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
21 augusti, Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
8 september, Carl Snoilsky, svensk greve, diplomat och författare, ledamot av Svenska Akademien 1876. Antonín Dvořák, tjeckisk kompositör.
23 september, Joseph D Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
28 september, Georges Clemenceau, fransk politiker, konseljpresident 1906–1909 och 1917–1920. Francis P Fleming, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.
1 oktober, Sophus Christian Munk Aars, norsk naturskildrare.
8 oktober, Anders Huss, svensk kronofogde och riksdagsman.
11 oktober, Norman H Meldrum, amerikansk demokratisk politiker.
14 oktober, Wilhelm Carlson, svensk direktör och riksdagsman.
18 oktober, Bishop W Perkins, amerikansk republikansk politiker.
29 oktober, William A Harris, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
6 november, Armand Fallières, fransk politiker, Frankrikes president 1906–1913.
9 november, Edvard VII, kung av Storbritannien 1901–1910.
16 november, Alberto Cantoni, italiensk författare.
6 december, Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
8 december, Thomas R Bard, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1905.
14 december, Louise Héritte-Viardot, fransk dirigent, kompositör, pianist och sångare.
16 december, Anders Andersen-Lundby, dansk målare.
20 december, Ferdinand Buisson, fransk pedagog och politiker, nobelpristagare.
24 december, Henrik Åberg, svensk arkitekt.
Avlidna, 12 januari, Märta Helena Reenstierna, känd som Årstafrun, 87, författare till Årstadagboken, änka efter ryttmästaren Christian Henrik von Schnell på Årsta säteri i Brännkyrka socken.
15 januari, Friedrich Parrot, 48, balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.
23 januari, Charles E Dudley, 60, amerikansk politiker, senator 1829–1833.
25 februari, Philip Pendleton Barbour, 57, amerikansk politiker och jurist, talman i USAs representanthus 1821–1823 och domare i USAs högsta domstol 1836-1841.
8 mars, Robert Henrik Rehbinder, 63, finländsk greve och statsman.
4 april, William Henry Harrison, 68, amerikansk politiker, USA:s president sedan 4 mars detta år (död i lunginflammation)
25 april, Cordelia von Wedderkop, 67, svensk konstnär.
28 april, Pierre Chanel, 37, fransk katolsk präst, missionär och martyr, Oceaniens skyddshelgon.
30 april, Peter Andreas Heiberg, 82, dansk författare.
16 maj, Marie Boivin, 68, fransk barnmorska, medicinsk forskare och uppfinnare.
31 maj, George Green, 47, brittisk matematiker och fysiker.
23 juni, Étienne Garnier-Pagès, 39, fransk politiker.
27 juli, Michail Lermontov, 26, rysk poet.
14 augusti, Johann Friedrich Herbart, 65, tysk filosof och pedagog.
5 september, Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
16 september, Newton Cannon, 60, amerikansk politiker.
28 oktober, Johan August Arfwedson, 49, svensk kemist.
14 november, Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, 75, brittisk adelsman och diplomat.
23 december, Sir William Macnaghten, 48, angloindisk diplomat.
1842
1842, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
22 januari, A Bergmans uppspinneri vid Stadsgården i Stockholm brinner ner
30 mars, Crawford Long utför den första operationen med anestesi (diethylether)
5 maj, I Hamburg bryter en stadsbrand ut. Den pågår fram till 8 maj och förstör en tredjedel av Altstadt. 51 personer dör och 20 000 blir hemlösa.
18 juni, Den svenska folkskolestadgan utfärdas, vari beslutas att alla svenska barn skall gå i folkskola. Det tar dock några årtionden innan verksamheten helt fungerar. I stadgan tillsätts också skolstyrelser och inrättas lärarseminarier.
24 juli, Skeppsholmskyrkan i Stockholm invigs.
8 augusti, Kronoarbetskåren bildas i Sverige
29 augusti, Freden i Nanking sluts mellan Kina och Storbritannien.
9 september, Otaheiti ställs under Frankrikes protektorat
Oktober, Amerikanska soldater ockuperar i slutet av månaden San Diego i (dåvarande) Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka
19 oktober, Amerikanska soldater ockuperar Monterrey i Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka
16 November, Den sista avrättningen i Lappland och Västerbottens Lappmark Värkstäls av drängen Olof Salomonsson i Åsele för Rånmord
10 december, Haparanda, Sverige får stadsprivilegier. Den förordning som reglerar det antal stockar som de svenska sågverken får sälja upphävs. Kallvattenkurbad öppnas i Söderköping. Denna sorts kurbad blir mycket populär under 1840- och 1850-talet. Metodistpredikanten George Scott tvingas lämna Sverige efter att på en föredragsturné i USA ha uttalat sig nedlåtande om det andliga tillståndet i Sverige. Emilie Flygare-Carléns roman Rosen på Tistelön utkommer. En ångkarusell uppsätts i Kongliga Humlegården i Stockholm. Sveriges första plöjningstävlan arrangeras av Lars Gustaf von Celsing på hans gård Lindholm i Södermanland, med kronprins Oscar och prins Carl bland gästerna. Första afghankriget, som utbröt 1839, avslutas med britternas återtåg.
Födda, 9 januari, Edvard Thermænius, svensk fabriksägare och riksdagspolitiker.
11 januari, Erik Norman, svensk lantbrukare och liberal politiker.
13 januari, Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.
16 januari, Armin Baltzer, schweizisk geolog.
11 februari, Erik Gustaf Boström, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
23 februari, Eduard von Hartmann, tysk filosof.
26 februari, Camille Flammarion, fransk astronom.
2 mars, Enrique Gaspar y Rimbau, spansk diplomat och författare.
17 mars, Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
23 mars, Dudley C Haskell, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.
2 april, Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare, helgon (1954)
5 april, Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
11 april, Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
17 april, Maurice Rouvier, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.
30 april, Charles S Fairchild, amerikansk politiker, USAs finansminister 1887–1889.
26 maj, Evald Rygh, norsk politiker.
1 juni, Christoph Blumhardt, tysk teolog och socialdemokratisk politiker.
3 juni, Eugen Bracht, tysk konstnär.
7 juli, Helge Palmcrantz, svensk uppfinnare.
14 juli, Christian Lundeberg, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.
25 juli, Daniel Paul Schreber, tysk jurist.
24 augusti, August Næsström, svensk sågverksägare och riksdagsman.
24 september, Emma Livry, fransk ballerina.
26 september, Richard Wellesley, 1:e markis Wellesley, brittisk politiker.
10 oktober, Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
4 november, Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.
11 november, William R Webb, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.
12 november, John William Strutt, brittisk fysiker.
26 november, Alfred James Caldicott, brittisk kompositör och musikpedagog.
29 november, William E Cameron, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1882–1886.
9 december, Pjotr Kropotkin, rysk naturforskare, revolutionär och anarkist.
10 december, Jonas Nilsson, svensk lantbrukare och riksdagspolitiker.
17 december, Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
18 december, Nathan B Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1911.
31 december, Giovanni Boldini, italiensk konstnär.
Avlidna, 9 januari, Maria Dalle Donne, 63, italiensk läkare och direktör vid universitetet i Bologna. Alexandre Duval, 74, fransk dramatiker.
16 januari, Thomas Fearnley, 39, norsk konstnär.
23 januari, Pehr Aurén, 80, svensk lärare, matematiker och astronom.
29 januari, Pierre Cambronne, 71, fransk greve och militär. Nathan F Dixon, 67, amerikansk politiker, senator 1839–1842.
15 februari, Carlo Andrea Pozzo di Borgo, 77, korsikansk greve och rysk diplomat.
15 mars, Luigi Cherubini, 81, italiensk kompositör.
23 mars, Stendhal, eg. Marie-Henri Beyle, 59, fransk författare.
30 mars, Johan Fredrik Aminoff, 86, finländsk greve, militär och politiker. Elisabeth Vigée-Lebrun, 86, fransk målare.
11 april, Sándor Kőrösi Csoma, 58, ungersk orientalist.
22 april, Friederike Fliedner, 42, tysk diakonissa.
23 april, William George Keith Elphinstone, 60, brittisk militär.
8 maj, Jules Dumont d’Urville, 51, fransk upptäcktsresande.
10 maj, Amos Eaton, 65, amerikansk botaniker och geolog.
7 juni, James Barbour, 66, amerikansk politiker och diplomat.
9 juni, Outerbridge Horsey, 65, amerikansk politiker, senator 1810–1821.
26 juni, Peter Oluf Brøndsted, 61, dansk arkeolog.
1 juli, Thomas Veazey, 68, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.
14 juli, Ole Holck, 68, norsk militär och politiker.
24 juli, John Sell Cotman, 60, brittisk konstnär.
28 juli, Clemens Brentano, 63, tysk författare.
21 augusti, Leona Vicario, 53, mexikansk agent.
2 september, Carl Östberg, 78, svensk brukspatron och grosshandlare.
15 september, Pierre Baillot, 70, fransk violinist.
21 september, James Ivory, 77, brittisk matematiker.
24 september, Obadiah German, 76, amerikansk politiker, senator 1809–1815.
2 oktober, William Ellery Channing, 62, amerikansk präst.
26 november, Robert Smith, 85, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1809–1811.
18 december, Joseph Frank, 70, tysk läkare. Nodira, uzbekisk poet och regent.
1843
1843, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
25 mars, Bygget av Thames Tunnel, världens första undervattenstunnel. Ingenjör är Marc Isambard Brunel
Juni, Det första nordiska studentmötet i Uppsala, Sverige utlöser en våg av skandinavism
4 juni, Den svenska tidningen Nerikes Allehanda grundas
19 juli, Sjösättning av SS Great Britain, den första propellerdrivna båten med järnskrov att korsa Atlanten. Den är designad av Isambard Kingdom Brunel
15 augusti, Nöjesfältet Tivoli öppnar i Köpenhamn.
28 augusti, Sockennämnder införs i Sverige, vilka skall ledas av en vald ordförande, varför kyrkoherden inte längre automatiskt blir ordförande och Svenska kyrkans maktställning i socknarna försvagas
3 september, 1843-revolutionen i Aten resulterar i avskaffandet av den absoluta monarkin i Grekland.
31 oktober, Växjö brinner ner
29 november–16 december, Fyra amerikanska fartyg skickas till Afrika för att stoppa sjöröveri och slavhandel samt utföra vedergällning mot infödda för anfall mot amerikanska sjömän och skepp
13 december, Storbritannien erkänner Lesotho
19 december, En Julsaga publiceras, skriven av Charles Dickens inför jul i Storbritannien. Amerikanska sjömän och marinsoldater från Saint Louis landsätts i Kina efter bråk mellan kineser och amerikaner vid handelsstationen i Kanton. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar en andra upplaga av The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Kommunalförordningar utfärdas i Sverige, där rösträtten inte bara graderas efter mantal utan även efter beskattning. Sveriges första propellerdrivna ångfartyg sjösätts vid Motala verkstad. Det kurdiska Emiratet av Badinan, som grundades 1376, upplöses.
Födda, 19 januari, William Mulock, kanadensisk politiker.
25 januari, Hermann Schwarz, tysk matematiker.
26 januari, Erdmann Encke, tysk skulptör.
29 januari, William McKinley, amerikansk politiker, USAs president 1897–1901.
2 februari, Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker.
6 februari, Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
8 februari, Johan Wilhelm Runeberg, finländsk läkare och politiker.
19 februari, Adelina Patti, italiensk-amerikansk sopran.
9 mars, Abraham Abraham, amerikansk affärsman.
23 mars, Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
4 april, William Henry Jackson, amerikansk konstnär, fotograf och upptäcksresande.
15 april, Henry James, amerikansk författare.
25 april, Alice av Storbritannien, brittisk prinsessa, storhertiginna av Hessen, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Dwight M Sabin, amerikansk republikansk politiker.
12 maj, Thomas William Rhys Davids, brittisk indolog.
17 maj, Otto Intze, tysk vattenbyggnadsingenjör.
31 maj, Fredrikke Qvam, norsk kvinnorättskämpe.
3 juni, Fredrik VIII, kung av Danmark 1906–1912.
12 juni, David Gill, skotsk astronom.
15 juni, Edvard Grieg, norsk kompositör.
17 juni, Ehrenfried von der Lancken, svensk ämbetsman och riksdagsman.
2 juli, Antonio Labriola, italiensk marxist.
18 juli, Virgil Earp, amerikansk sheriff.
30 juli, William Hodges Mann, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1910–1914.
10 augusti, W Chrystie Miller, amerikansk skådespelare.
20 augusti, Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
29 augusti, Alfred Agache, fransk konstnär.
31 augusti, Wilhelm Spånberg, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal)
8 september, John B Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.
10 september, William John Gill, brittisk upptäcktsresande.
27 september, Selma Billström, svensk författare.
3 oktober, Johann Heinrich Wilhelm Dietz, tysk politiker och förläggare.
9 oktober, Christian Christiansen, dansk fysiker.
13 oktober, Otto Lueger, tysk ingenjör.
15 oktober, Herbert W Ladd, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1889–1890 och 1891–1892.
22 oktober, Louis A Wiltz, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1880–1881.
6 november, Job Adams Cooper, amerikansk republikansk politiker, advokat och affärsman, guvernör i Colorado 1889–1891.
27 november, Edwin C Burleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1916.
11 december, Robert Koch, tysk bakteriolog och nobelpristagare.
12 december, William P Dillingham, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1923.
29 december, Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare. Waren Tay, engelsk oftalmolog och kirurg.
Avlidna, 4 januari, Petronella Moens, 80, nederländsk författare.
11 januari, Francis Scott Key, 63, amerikansk jurist och poet.
18 januari, Friedrich von Adelung, 74, tysk filolog.
23 januari, Friedrich de la Motte Fouqué, 65, tysk författare.
26 januari, Julienne David, 65, fransk kapare.
4 februari, Theodoros Kolokotronis, 72, grekisk frihetskämpe.
20 februari, Mary Hays, 83, brittisk författare.
24 februari, Friedrich Buchholz, 75, tysk historiker.
18 mars, Jacques-Charles Bailleul, 80, fransk politiker.
21 mars, Guadalupe Victoria, 56, mexikansk militär och politiker, president 1824–1829.
27 mars, Samuel McRoberts, 43, amerikansk politiker, senator 1841–1843.
2 april, Charlotta Cronstedt, 83, svensk konstnär.
14 april, Joseph Lanner, 42, österrikisk kompositör.
28 maj, Noah Webster, 84, amerikansk språkvetare, journalist och jurist.
30 maj, Antonio Basoli, 74, italiensk konstnär.
7 juni, Friedrich Hölderlin, 73, tysk författare.
11 juni, Peter Wittgenstein, 74, rysk militär.
20 juni, Hugh S Legaré, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1841–1843. Per Winblad, 67, svensk skräddare och politiker.
7 juli, John Holmes, 70, amerikansk politiker, senator 1820–1827 och 1829–1833.
8 juli, Lars Hjortsberg, 70, svensk skådespelare.
9 juli, Washington Allston, 63, amerikansk målare och författare.
13 juli, Cajsa Wahllund, 72, finländsk krögare.
24 juli, Ulrika Clewberg, 68, svensk skådespelare och operasångare.
8 augusti, Adolph Henke, 68, tysk läkare.
22 augusti, Gustaf Gadolin, 74, finländsk teolog och statsman.
24 augusti, Samuel Enander, 54, svensk arkitekt.
11 september, Joseph Nicollet, 57, fransk matematiker, astronom och geograf.
19 september, Gaspard-Gustave Coriolis, 51, fransk ingenjör, fysiker och matematiker.
25 september, Sir Matthew Wood, 75, brittisk politiker.
3 oktober, Lewis F Linn, 46, amerikansk politiker, senator 1833–1843.
6 oktober, Archibald Campbell, 1e baronet, 74, brittisk militär.
19 oktober, Louis-Barthélémy Pradher, 60, fransk kompositör och pianist.
26 oktober, Johann Christian August Heinroth, 70, tysk psykiater.
18 november, Armand Beauvais, 60, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1829–1830.
12 december, Vilhelm I, 71, kung av Nederländerna 1815–1840.
14 december, John Claudius Loudon, 60, brittisk botaniker.
24 december, Charlotta Askenbom, 65, svensk skådespelare.
1844
1844, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
27 februari, Dominikanska republiken blir självständigt från Haiti
8 mars, Karl XIV Johan dör och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin son Oscar I
25 april, Spanien erkänner Chile
26 april, Karl XIV Johan begravs i Riddarholmskyrkan. Under begravningen kastas för sista gången i Sveriges historia så kallade begravningspengar till folket.
23 maj, Profeten Bábs deklaration utfärdas i Shiraz, Persien.
24 maj, Det första morsetelegrammet skickas mellan New York och Philadelphia, med budskapet "What hat God wrought"
3 juni, Vävare i Peterswaldau och Langenbielau i preussiska Schlesien startar protester och upplopp mot fabrikörer till följd av försämrade arbetsförhållanden och svält. Revolten slås ned av preussiska armén den 6 juni med elva dödsoffer som följd. Händelsen inspirerar senare Gerhart Hauptmann att skriva pjäsen Vävarna.
4 juni, En ny slussled i Trollhätte kanal i Sverige tas i bruk
28 september, Oscar I kröns tillsammans med sin hustru, drottning Josefina. Kungen får smeknamnet "Framtiden" av oppositionen, som hoppas mycket på hans liberala hållning.
18 november, Richard Dybecks Du gamla, du fria, sedermera Sveriges nationalsång, och Otto Lindblads Kungssången framförs för första gången
1 november–4 december, Demokraten James K Polk besegrar Whigpartisten Henry Clay vid presidentvalet i USA. USA använder soldater för att skydda Texas mot Mexiko. Den svenska riksdagen beslutar att sammanträda vart tredje år istället för vart femte, att lika arvsrätt skall införas och att indragningsmakten skall avskaffas. Det från 1841 vilande förslaget om tvåkammarriksdag förkastas. Många kristna och muslimska rörelser tar utgångspunkt i detta år för beräkningen av Kristus ankomst. Sverige antar de gregorianska reglerna för när påsken skall firas
Födda, 6 januari, Manuel González Prada, peruansk författare.
7 januari, Bernadette Soubirous, franskt helgon.
10 januari, Gustaf Johansson, finsk ärkebiskop 1899–1930.
15 januari, Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James-Youngerligan.
14 februari, Robert Themptander, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1884–1888.
18 februari, Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
20 februari, Ludwig Boltzmann, österrikisk fysiker
21 februari, Charles-Marie Widor, fransk organist och kompositör.
3 mars, Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie vid Carolina Rediviva (Uppsala universitetsbibliotek) 1904–1911.
7 mars, Antony Patrick MacDonnell, irländsk anglo-indisk statsman.
10 mars, Marie Spartali Stillman, brittisk målare.
14 mars, Umberto I, kung av Italien 1878-1900.
15 mars, Karl Hultkrantz, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
18 mars, Nikolaj Rimskij-Korsakov, rysk kompositör.
23 mars, Axel Johnson, svensk affärsman, grundare av Axel Johnsongruppen.
26 mars, Agustín de Argüelles, spansk statsman.
30 mars, Paul Verlaine, fransk poet.
4 april, John Riley Tanner, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897–1901.
9 april, Adolf Ahlsell, svensk ingenjör.
16 april, Anatole France, fransk författare, nobelpristagare 1921.
26 april, Lizardo Garcia, Ecuadors president mellan 1905–1906.
27 april, Alois Riehl, österrikisk filosof.
21 maj, Henri Rousseau, fransk målare.
22 maj, Mary Cassatt, amerikansk impressionist.
23 maj, Abdu'l-Bahá, Bahailedare.
3 juni, Garret Hobart, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1897–1899.
12 juni, Klaus Berntsen, dansk politiker.
20 juni, Francis E Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1893 och 1895–1929.
28 juni, Johan Abraham Björklund, svensk tidningsman.
30 juni, Elof Tegnér, svensk bibliotekarie och historiker.
25 juli, Thomas Eakins, amerikansk målare.
1 augusti, Levi Ankeny, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903–1909.
5 augusti, Ilja Repin, rysk konstnär.
16 september, William J Samford, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900–1901.
29 september, Miguel Juárez Celman, argentinsk politiker, president 1886–1890.
15 oktober, Friedrich Nietzsche, tysk filosof.
22 oktober, Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
25 oktober, Arthur William à Beckett, brittisk journalist och författare.
22 november, Oscar Norén, svensk tidningsman och godsägare. Paul Gerdt, rysk dansör och koreograf.
25 november, Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
1 december, Alexandra av Danmark, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII), Nils Boström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
Avlidna, 6 januari, Carl Erik Kjellin, 77, svensk matematiker och präst.
13 januari, Alexander Porter, 58, irländsk-amerikansk politiker och jurist.
15 januari, Joseph Duncan, 49, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1834–1838.
17 januari, Carl Detlof Cronhielm, 62, svensk greve och militär.
22 januari, Edward Kavanagh, 48, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maine 1843–1844.
27 januari, Cecilia, 36, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
15 februari, Henry Addington, 86, brittisk politiker, premiärminister 1801–1804.
21 februari, John Leeds Kerr, 64, amerikansk politiker.
27 februari, Nicholas Biddle, 58, amerikansk finansman, centralbankschef 1823–1836.
28 februari, Abel P Upshur, 53, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1843–1844.
29 februari, Johan Åström, 76, svensk psalmförfattare.
8 mars, Karl XIV Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, 81, fransk marskalk, kung av Sverige och Norge sedan 1818.
18 mars, Martin Disteli, 41, schweizisk konstnär.
22 mars, William Carroll, 56, amerikansk politiker.
24 mars – Bertel Thorvaldsen, 73, dansk skulptör.
26 mars, Agustín de Argüelles, 67, spansk statsman.
22 april, Henri Montan Berton, 76, fransk dirigent och operakompositör.
26 maj, Jacques Laffitte, 76, fransk statsman.
3 juni, Ludvig XIX, 68, titulärkung av Frankrike i 20 minuter 2 augusti 1830.
27 juni, Joseph Smith, 38, amerikansk grundare av mormonkyrkan. Hyrum Smith, 44, bror till Joseph Smith.
11 juli, Jevgenij Baratynskij, 44, rysk författare.
27 juli, John Dalton, 77, brittisk kemist och fysiker.
29 juli, Franz Xaver Wolfgang Mozart, 53, österrikisk tonsättare och pianist, son till Wolfgang Amadeus Mozart.
4 augusti, Jacob Aall, 71, norsk statsman, författare och industriidkare.
15 augusti, William S Fulton, 49, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1844.
30 augusti, Francis Baily, 70, engelsk astronom.
11 september, Vincenzo Camuccini, 73, italiensk målare.
16 september, Magnus Brahe den yngre, 54, svensk greve.
6 oktober, Carl Wildner, 70, svensk skådespelare och teaterdirektör.
14 oktober, Adélaïde Victoire Hall, 72, fransk-svensk målare.
28 oktober, Sándor Kisfaludy, 72, ungersk poet.
14 november, Flora Tristan, 41, fransk socialist och feminist.
21 november, Ivan Krylov, 75, rysk fabeldiktare.
23 november, Thomas Henderson, 45, brittisk astronom.
26 november, Gustaf Johan Billberg, 72, svensk jurist, zoolog och botaniker.
14 december, Melchor Múzquiz, 54, mexikansk militär och politiker, president 1832. Ching Shih, kinesisk piratdrottning.
1845
1845, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
3 mars, Florida blir den 27e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
4 mars, James Polk blir USAs nye president, efterträdande John Tyler . Demokraten George Dallas från Pennsylvania blir USAs nye vicepresident .
6 mars, Revolution utbryter i Ecuador.
21 april, Halmstad, Sverige härjas av brand
2 maj, En hängbro kollapsar i Great Yarmouth i England, Storbritannien och cirka 80 personer dödas, främst barn
17 maj, Gummisnodden uppfinns.
Juni, Ett nordiskt studentmöte hålls i Köpenhamn, Danmark
21 juni, Ett kastell på Kastellholmen i Stockholm, Sverige exploderar
26 juli–10 augusti, Isambard Kingdom Brunels järnångbåt Great Britain genomför en transatlantisk kosning från Liverpool i England, Storbritannien till New York i New York, USA som första skruvpropellerdrivna färdmedel
Augusti, John Franklins expedition med båtarna HMS Erebus och HMS Terror, som letar efter Nordvästpassagen, ses gå in i Baffinbukten. Expeditionen sågs aldrig igen av europeer
3 september, Den svenska indragningsmakten mot tidningar avskaffas.
11 september, Skellefteå får stadsprivilegier
6 oktober, Svenska slöjdföreningen instiftas av Nils Månsson Mandelgren
8 december, Asteroiden 5 Astraea upptäcks av Karl Ludwig Hencke, den femte upptäckta asteroiden totalt och den första på 38 år.
11 december, Sonderbund grundas av sju romersk-katolska schweiziska kantoner
29 december, Texas blir den 28e delstaten att ingå i den amerikanska unionen efter nio år som självständig republik. Lika arvsrätt för man och kvinna införs på den svenska landsbygden. Den svenska riksdagen beslutar om att slavarna på den svenska koloniön Saint-Barthélemy skall friköpas. Adolf von Rosen får ensamrätt att bygga järnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö/Ystad. Planerna kommer dock inte till stånd på grund av pengabrist Jönköpings Tändsticksfabrik grundas i Sverige. August Blanches drama "Läkaren", som för in sociala frågor på teatern, uppförs på Kongliga Dramatiska teatern. Jämtlands första tidning, Jemtlands Tidning, grundas.
Födda, 8 januari, Irving W Drew, amerikansk politiker, senator 1918.
14 januari, Henry Petty-Fitzmaurice, brittisk politiker.
19 januari, Joseph M Carey, amerikansk republikansk politiker och jurist.
20 januari, Hugo Hammarskjöld, svensk politiker.
30 januari, Albert Estopinal, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot 1908–1919.
22 februari, Lennart Groll, svensk politiker.
3 mars, Georg Cantor, tysk matematiker.
10 mars, Alexander III av Ryssland, rysk tsar.
27 mars, Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker, nobelpristagare.
23 april, George C Pendleton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1897.
24 april, Carl Spitteler, schweizisk författare, nobelpristagare 1919.
1 maj, Lawson Tait, skotsk gynekolog.
9 maj, Gustaf de Laval, ingenjör, uppfinnare och industriman, grundare av DeLaval
12 maj, Gabriel Fauré, fransk tonsättare, pianist och organist.
15 maj, Ilja Metjnikov, rysk fysiolog, nobelpristagare.
31 maj, Rookes Evelyn Crompton, brittisk industriman.
3 juni, Arthur von Posadowsky-Wehner, tysk politiker.
18 juni, Alphonse Laveran, fransk läkare, nobelpristagare.
22 juni, Richard Seddon, nyzeeländsk politiker.
29 juni, George W Atkinson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1890–1891, guvernör i West Virginia 1897–1901.
9 juli, Earlen av Minto, brittisk politiker.
7 augusti, Daniel Lindsay Russell, amerikansk politiker, kongressledamot 1879–1881, guvernör i North Carolina 1897–1901.
10 augusti, Abaj Qunanbajuly, kazakisk poet, kompositör och filosof.
1 september, Mimmi Bergh, finländsk pedagog, författare, översättare och feminist. Paul Sanford Methuen, brittisk militär.
12 september, Joshua Levering, amerikansk politiker, religiös ledare och nykterhetsaktivist.
18 september, Rafael Hertzberg, finlandssvensk författare, översättare, historiker, affärsman, uppfinnare och publicist.
7 oktober, Otto March, tysk arkitekt. Erik Olof Burman, svensk universitetslärare och filosof.
1 november, Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
4 november, Thomas Barlow (läkare), brittisk läkare.
5 november, Alfred-Louis Brunet-Debaines, fransk målare och gravör.
26 november, Johan August Ekman, svensk ärkebiskop 1900–1913.
18 december, Nikola Pašić, serbisk politiker.
24 december, Fernand Cormon, fransk konstnär. Georg I av Grekland, kung av grekland 1863–1913.
Avlidna, 1 januari, Eduard von Lichnowsky, 55, österrikisk furste och historiker.
2 januari, Hortense Haudebourt-Lescot, 60, fransk konstnär.
4 januari, Louis-Léopold Boilly, 83, fransk konstnär. Pehr Elfstrand, 61, svensk skeppsredare, grosshandlare och riksdagsman.
5 januari, Kazimierz Małachowski, 79, polsk militär.
11 januari, Etheldred Benett, 68, brittisk geolog.
20 januari, Edward Raczyński, 58, polsk greve, författare och mecenat.
22 januari, Pierre Hyacinthe Azaïs, 78, fransk filosof.
28 januari, Michael Benedicks, 76, svensk affärsman. Ernst von Houwald, 66, tysk friherre och dramatiker.
6 februari, Sebastián Miñano, 66, spansk författare.
13 februari, Henrich Steffens, 71, dansk-tysk naturforskare, filosof och poet.
14 februari, Joseph Lakanal, 82, fransk politiker.
15 februari, Adolf Fredrik von Willebrand, 78, finländsk friherre och ämbetsman.
17 februari, Robert Grosvenor, 1e markis av Westminster, 77, brittisk godsägare.
22 februari, Sydney Smith, 73, brittisk satiriker och politiker.
23 februari, Julie Charpentier, 75, fransk skulptör.
25 februari, Asher Robbins, 83, amerikansk politiker, senator 1825–1839.
9 mars, Sven Lidman, 60, svensk präst, riksdagsman och upptäcktsresande.
10 mars, Harriette Wilson, 59, brittisk kurtisan.
13 mars, John Frederic Daniell, 55, brittisk fysiker. Charles-Guillaume Étienne, 68, fransk författare.
14 mars, Anton Christian Wedekind, 81, tysk historiker.
16 mars, Isaac C Bates, 66, amerikansk politiker, senator 1841–1845.
23 mars, Abraham Rydberg, 64, svensk donator.
1 april, Manuel Blanco, 65, spansk botaniker och missionär.
3 april, Andreas Olsen, 54, norsk jurist och författare.
12 april, Zacharias Bång, 62, svensk militär.
14 april, Anders Hahr, 80, svensk brukspatron.
15 april, Maria Deland, 66, svensk skådespelare. Philippe Guerrier, 87, haitisk militär och politiker, Haitis president 1844–1845.
18 april, Nicolas-Théodore de Saussure, 77, schweizisk naturforskare.
20 april, Thomas Phillips, 74, brittisk konstnär.
29 april, Joachim Dietrich Brandis, 83, tysk-dansk läkare.
8 maj, Lovisa Charlotta Malm-Reuterholm, 77, svensk friherrinna, målare och författare.
11 maj, William H Roane, 57, amerikansk politiker, senator 1837–1841.
12 maj, János Batsányi, 82, ungersk poet. August Wilhelm Schlegel, 77, tysk författare.
17 maj, Jean-Baptiste Philibert Willaumez, 81, fransk sjömilitär.
19 maj, Maria Versfelt, 68, nederländsk skådespelare och författare.
26 maj, Jónas Hallgrímsson, 37, Islands nationalskald.
4 juni, Lars Molin (mer känd som Lasse-Maja), 59, svensk tjuv som ofta förklädde sig i kvinnokläder.
7 juni, Kaahumanu III, 50, Hawaiis drottning, medregent 1839–1845.
8 juni, Andrew Jackson, 78, amerikansk militär och politiker, USAs president 1829–1837.
14 juni, Steingrímur Jónsson, 76, isländsk biskop.
17 juni, Johannes Svensson, 69, svensk organist och kompositör.
10 juli, Christian Frederik Hansen, 89, dansk arkitekt.
11 juli, Johann Wilhelm Meigen, 81, tysk entomolog.
12 juli, Ludwig Persius, 42, tysk arkitekt. John Pope, 75, amerikansk politiker, senator 1807–1813. Henrik Wergeland, 37, norsk författare.
17 juli, Charles Grey, 2:e earl Grey, 81, brittisk politiker, premiärminister 1830–1834.
20 juli, Alexander Joseph Montagney Artôt, 30, belgisk violinist och tonsättare.
22 juli, Heinrich von Bellegarde, 87, österrikisk greve, fältmarskalk och statsman.
23 juli, Othniel Looker, 87, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1814.
25 juli, Pehr Lund, 60, svensk orgelbyggare.
29 juli, François-Joseph Bosio, 77, fransk skulptör.
17 augusti, Hieronymus Payer, 58, österrikisk musiker.
21 augusti, Christen Christensen, 39, dansk skulptör. Vincent-Marie Viénot de Vaublanc, 89, fransk politiker.
23 augusti, Amédée Louis Michel Lepeletier, 74, fransk entomolog.
26 augusti, Philippe de Girard, 70, fransk uppfinnare.
28 augusti, Nikolaus Becker, 35, tysk poet.
30 augusti, Buckner Thruston, 82, amerikansk jurist och politiker, senator 1805–1809.
2 september, Bernardino Rivadavia, 65, argentinsk politiker, president 1826–1827.
4 september, Pierre-Paul Royer-Collard, 82, fransk statsman och filosof.
9 september, Richard Cheatham, 46, amerikansk politiker, kongressledamot 1837–1839.
10 september, Joseph Story, 65, amerikansk jurist, domare vid USAs högsta domstol 1812–1845.
15 september, Klementyna Hoffmanowa, 46, polsk författare.
16 september, Johannes Kinker, 81, nederländsk filosof.
17 september, Erik Samuel Ödmann, 58, svensk präst och riksdagsman.
26 september, Gustaf Hjärne, 77, svensk-finländsk militär och ämbetsman, landshövding i Nylands och Tavastehus län 1816–1828, vice ordförande i senatens ekonomiedepartement 1833–1841.
12 oktober, Elizabeth Fry, 65, brittisk fängelsereformator och filantrop.
18 oktober, Jean-Dominique Cassini, 97, fransk astronom.
19 oktober, Clemens August von Droste zu Vischering, 72, tysk ärkebiskop av Köln.
23 oktober, Jacob Winroth, 80, svensk ämbetsman.
25 oktober, Frederik Thorkildsen Wexschall, 47, dansk violinist.
27 oktober, Jonas Andersson i Alandsköp, 80, svensk riksdagsman i bondeståndet. Jean Peltier, 60, fransk fysiker och meteorolog.
30 oktober, Nicolas Charlet, 53, fransk konstnär.
31 oktober, Johannes Reinhardt, 66, dansk zoolog.
2 november, Chrétien Urhan, 55, fransk kompositör.
3 november, Arnold Wallick, 66, dansk teatermålare.
6 november, Lars Johan Appelberg, 47, svensk flöjtist och kompositör.
10 november, Berndt Robert Gustaf Stackelberg, 61, svensk militär, guvernör i Svenska S:t Barthélemy 1812–1816.
14 november, Peter Hallberg, 79, svensk målarmästare.
24 november, Karl Wilhelm Wach, 58, tysk konstnär.
25 november, James Thomas, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1833–1836.
30 november, Nils Gabriel Sefström, 58, svensk kemist och mineralog.
2 december, Giovanni Simone Mayr, 82, tysk-italiensk kompositör.
7 december, John Cotton Smith, 80, amerikansk politiker, guvernör i Connecticut 1812–1817.
15 december, Lars Peter Wadsten, 80, svensk konstnär.
19 december, Friedrich Wilhelm Riemer, 71, tysk filolog.
21 december, Sir Robert Sale, 63, brittisk militär.
25 december, Wilhelm Friedrich Ernst Bach, 86, tysk kompositör.
27 december, Judah Dana, 73, amerikansk jurist och politiker, senator 1836–1837.
29 december, Charlotta Alm, 40, svensk ballerina. Karl von Birago, 53, österrikisk friherre och militäringenjör. Jahonotin Uvaysiy, uzbekisk poet.
1846
1846, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Januari, Den franske missionären och äventyraren Évariste Régis Huc anländer till Lhasa, som då är stängt för västerländska besökare.
16 januari, Åmål ödeläggs av en brand
10 februari, Många mormoner börjar flytta från Nauvoo, Illinois till Great Salt Lake ledda av Brigham Young.
3 mars, Österrike annekterar Krakow
25 april, Brand i Kungsbacka
13 juni, USA förklarar krig mot Mexiko
14 juni, Kalifornien bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik
16 juni, Sedan Gregorius XVI har avlidit den 1 juni väljs Giovanni Maria Mastai-Ferretti till påve och tar namnet Pius IX.
9 juli, USA annekterar Kalifornien
18 september, Sittande Manuel Bulnes väljs om vid presidentvalet i Chile.
23 september, Planeten Neptunus upptäcks.
28 december, Iowa blir den 29e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.Prins Prins Albert Edward av Storbritannien, avmålad i sjömanskostym. Fyraårige Prins Albert Edward av Storbritannien avmålas i sjömanskostym, och plagget slår igenom som finkläder för barn. Skråväsendet avskaffas med införandet av 1846 års Fabriks- och hantverksförordning. Skråna får inte längre styra priserna och kontrollera marknaden. Förbudet mot handeln på landsbygden minskas, så att handel får bedrivas på ett avstånd tre mil och mer från närmsta stad. Begränsningar för brukens produktion upphävs. Det första svenska gasverket anläggs i Göteborg och Sveriges första gatlyktor tänds i staden. Svenska änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts arbeta inom hantverk och viss handel. Säkerhetständstickan, "Tändas endast på lådans plån", uppfinns av professor Gustaf Erik Pasch vid Jönköpings Tändsticksfabrik. Predikanten Erik Jansson utvandrar av religiösa skäl med tusentalet hälsingebor till Amerika och grundar där staden Bishop Hill (döpt efter hemsocknen Biskopskulla socken). Fredrik August Dahlgrens folklust- och sångspel Wermlänningarne uppförs på Operan. Sveriges första sameskola invigs i byn Laxsjö i Krokoms kommun, Jämtlands län. Skråväsendet avskaffas i Sverige genom den nya Fabriks- och hantverksordningen. De före detta skråna omvandlades till hantverksföreningar med uppgift att granska yrkeskompetensen hos de som ansökte hos magistraten om att bedriva en borgerlig näring: de ansökande fick fortfarande gå som lärling, avlägga mästarprov och ansöka om burskap, med förbudet mot att bedriva flera hantverk försvann. Myndiga kvinnor (myndigförklarade ogifta kvinnor, änkor och frånskilda) fick rätten att fritt ansöka om att bedriva ett hantverksyrke utan burskap, och gifta kvinnor fick rätten att göra detsamma med makens tillstånd. Den nya Handelsordningen slopar skillnaden mellan minuthandel och grosshandel, ersätter handelsskråna med handelsföreningar, och ger alla män vid 21 år rätt att ansöka om att bedriva handel om de kan de fyra räknesätten och korrekt bokföring: kvinnor får samma rätt om de myndigförklaras (som ogifta) eller får makens tillstånd (som gifta), men deras handelsrätt begränsas fortfarande till vissa varor som anses passande för dem och behovsprövningen blir i praktiken fortsatt viktig. Den højere Dannelsesanstalt for Damer, den första högskolan för kvinnor, öppnas i Danmark.
Födda, 30 januari – F H Bradley, brittisk filosof.
3 februari, Judson Harmon, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1895–1897.
26 februari, Buffalo Bill, (död 1917)
27 februari, Simon Bamberger, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Utah 1917–1921.
16 mars, Gösta Mittag-Leffler, svensk matematiker.
5 april, Siegmund Exner, österrikisk fysiolog.
7 april, Jon Flatabø, norsk författare.
28 april, Oskar Backlund, svensk astronom.
5 maj, Lars Magnus Ericsson, svensk uppfinnare, grundare av Ericssonkoncernen.
25 maj, Naim Frashëri, albansk poet.
29 maj, Albert Apponyi, ungersk aristokrat och politiker.
25 juni, LeBaron B Colt, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1913–1924.
27 juni, Charles Stewart Parnell, irländsk politiker.
30 juni, Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
4 juli, S W T Lanham, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1903–1907.
7 juli, Percival W. Clement, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1919–1921.
19 juli, Edward Charles Pickering, amerikansk astronom.
2 augusti, George P Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885–1887, senator 1895–1907 och 1908–1913.
11 augusti, James Hoge Tyler, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1898–1902.
15 augusti, Albert J Hopkins, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.
28 augusti, Francis G Newlands, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.
18 september, Bernhard Riedel, tysk kirurg.
18 september, Sophie Alberti, dansk kvinnorättsaktivist.
3 oktober, Samuel Jean de Pozzi, fransk gynekolog.
6 oktober, George Westinghouse, amerikansk ingenjör och företagsledare.
21 oktober, Edmondo De Amicis, italiensk författare.
28 oktober, Louis E McComas, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
3 november, Ernst Koerner, tysk målare.
5 november, Edward Singleton Holden, amerikansk astronom.
7 november, Ignaz Brüll, österrikisk kompositör och pianist.
22 november, Alfred Stern, tysk historiker.
23 november, Ernst von Schuch, österrikisk dirigent.
17 december, Max von Hausen, tysk militär och politiker.
21 december, Hermann Ahlwardt, tysk politiker.
22 december, Oscar Alin, svensk historiker, statsvetare och politiker.
27 december, David Marston Clough, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1895–1899.
29 december, Maurice Rollinat, fransk poet.
31 december, Ferdinand Domela Nieuwenhuis, nederländsk politiker.
Avlidna, 28 januari, Sara Wacklin, 55, finländsk författare.
3 februari, Joseph Weigl, 79, tysk-österrikisk kompositör.
21 februari, Ninko, 45, japansk kejsare 1817–1846.
17 mars, Friedrich Wilhelm Bessel, 61, tysk matematiker och astronom.
16 april, Domenico Dragonetti, 83, italiensk musiker.
12 maj, Maria Medina Coeli, 82, italiensk forskare.
1 juni, Gregorius XVI, född Bartolommeo Alberto Cappellari, 80, påve sedan 1831.
25 juli, Louis Bonaparte, 67, kung av Kungariket Holland 1806–1810, yngre bror till Napoleon I.
25 augusti, Giuseppe Acerbi, 73, italiensk upptäcktsresande och reseskildrare.
16 september, Andreas Kim Taegon, 25, koreansk romersk-katolsk präst och martyr, helgon.
26 september, Thomas Clarkson, 86, brittisk abolitionist.
18 oktober, Erik Wallensköld, 67, finländsk ämbetsman.
2 november, Esaias Tegnér, 63, svensk författare och biskop, ledamot av Svenska Akademien från 1819.
18 december, Emilie Högqvist, 34, svensk skådespelare.
21 december, Auguste Bouquet, 36, fransk konstnär och satiriker.
29 december, Alexander Barrow, 45, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
1847
1847, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
20 mars, Sverige-Norge sluter sitt första handelsfördrag med Kina.
4 maj, Den svenska opera- och hovsångerskan Jenny Lind gör debut på Her Majesty's Theatre i London.
25 maj, Den svenska fattigvårdsförordningen införs. Varje församling ska ansvara för sina egna fattiga. Fullt arbetsföra personer kan få rätt till fattigvård. Fattigskatt införs
5 juni, Kristianstad brinner ner
26 juni, Danmarks första järnväg, som går mellan Köpenhamn och Roskilde, öppnas
26 juli, Republiken Liberia grundas i Västafrika av frigivna amerikanska slavar
14 november, Fribourg kaptitulerar
20 november, Zug kaptitulerar
24 november, Luzern kaptitulerar
25 november, Uri, Schwyz och Unterwalden kaptitulerar
1 december, Sonderbund återuppgår i Schweiz efter två år
22 december, Lars Johan Hierta motionerar till Sveriges riksdag om avskaffande av husagan. Man vill i Sverige ge arbetskraften fri rörlighet, så att den enskilde fritt kan söka arbete. Arbetslösheten ses nu som ett samhällsproblem och inte ett fel hos individen. Tiggeriet förbjuds men försvinner inte. Jenny Lind genomför en bejublad svensk turné, och det råder "Jenny Lind"-feber i Sverige. Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna bygger Sveriges första ånglok för en gruvjärnväg i Bergslagen. Enligt en ny kommunal lag i Stockholm ska lösaktiga kvinnor underkastas medicinska inspektioner en gång i veckan. Om de inte inställer sig får de en varning och ska inställa sig inom åtta dagar. Dyker de inte upp då heller får de ytterligare en varning, varpå de skickas till spinnhuset. Läkaren Ignaz Semmelweiss upptäcker att dödligheten i barnsängsfeber minskar om den som bistår vid förlossningen tvättar händerna först. Den kommunala besiktningsbyrån för registrering och undersökning av prostituerade för könssjukdom bildas i Stockholm. 1847 års fattigvårdförordning
Födda, 28 januari, William V Allen, amerikansk politiker.
11 februari, Thomas Edison, amerikansk uppfinnare.
13 februari Clelia Barbieri, italienskt helgon.
3 mars, Alexander Graham Bell, brittisk-amerikansk dövlärare och uppfinnare.
13 mars, Francis S White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914–1915.
18 mars, William O'Connell Bradley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.
23 mars, Alexandru Dimitrie Xenopol, rumänsk historiker.
29 mars, John D Works, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.
4 april, Sebastian Tham, svensk godsägare och riksdagsman.
7 april, Jens Peter Jacobsen, dansk författare.
30 april, Joseph H Earle, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1897.
29 juni, Charles Gide, fransk nationalekonom.
30 juni, Gina Krog, norsk kvinnorättsaktivist.
30 juni, Per Fredrik Landelius, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
20 juli, Max Liebermann, tysk konstnär.
11 augusti, Benjamin Tillman, amerikansk politiker.
21 augusti, Hale Johnson, amerikansk advokat och politiker. John Mellen Thurston, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.
23 augusti, George Taylor Jester, amerikansk demokratisk politiker.
28 augusti, Nathan F Dixon III, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1895.
5 september, Jesse James, amerikansk bandit.
30 september, Henry Augustus Buchtel, amerikansk republikansk politiker och präst, guvernör i Colorado 1907–1909.
30 september, Wilhelmina Drucker, nederländsk författare och feminist.
2 oktober, Paul von Hindenburg, tysk militär och statsman.
20 oktober, Oscar Swahn, svensk skytt, världens äldste OS-medaljör.
1 november, Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran)
8 november, Jean Casimir-Perier, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
18 december, Augusta Holmès, fransk kompositör.
21 december, John Chard, brittisk överste.
27 december, Henry Fitzalan-Howard, 15e hertig av Norfolk, brittisk politiker.
Avlidna, 12 januari, Isaac S Pennybacker, 41, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845-1847.
3 februari, Marie Duplessis, 23, fransk kurtisan.
9 mars, Mary Anning, 47, paleontolog.
21 april, Friedrich von Gärtner, 55, tysk arkitekt.
23 april, Erik Gustaf Geijer, 64, svensk historiker, filosof, författare och tonsättare.
1 maj, Jesse Speight, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845-1847.
21 maj, Jonas Henrik Gistrén, 79, svensk läkare, en av grundarna av Svenska Läkaresällskapet.
11 juni, John Franklin, 61, brittisk amiral och polarforskare.
14 juni, Jeanne-Geneviève Garnerin, 72, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.
8 juli, Erik Gabriel Melartin, 67, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1833.
14 augusti, John Mattocks, 70, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1843–1844.
13 september, Nicolas Charles Oudinot, 80, fransk militär.
7 oktober, Alexandre Brongniart, 77, fransk kemist, geolog och zoolog.
10 oktober, William Harper, 57, amerikansk politiker och jurist, senator 1826.
4 november, Felix Mendelssohn, 38, tysk tonsättare och dirigent.
16 december, Aleksej Venetsianov, 67, rysk målare.
17 december, Marie Louise av Österrike, 56, kejsarinna av Frankrike, ställföreträdande monark 1813–1814, regerande hertiginna av Parma 1815–1847.
24 december, John Fairfield, 50, amerikansk demokratisk politiker.
1848
1848, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern. Detta år har blivit känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbröt runt om i Europa, med början i Paris. De efterföljande händelserna blir i Sverige kända som Marsoroligheterna.
1 januari, Nya Zeeland inför provinsindelning
20 januari, Vid Kristian VIIIs död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik VII.
24 januari, Guldrushen i Kalifornien börjar.
21 februari, Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
22 februari, Februarirevolutionen utbryter i Paris.
1 mars, Marsrevolutionen bryter ut i Tyskland
18–19 mars, I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
Mars, Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter. Svenska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
2 april, Tyska förbundsdagen upphäver Karlsbadbesluten, slutet för den skärpta censuren som infördes 1819.
9 april, Danskarna besegrar slesvig-holsteinarna i slaget vid Bov.
23 april, Preussarna besegrar danskarna i slaget vid Slesvig. Nederlaget tvingar danskarna att överge Danevirke.
24 april, Förenade tyska trupper besegrar danskarna i slaget vid Oversö.
30 april, Sardinska trupper besegrar österrikarna i slaget vid Pastrengo.
6 maj, Österrikarna under Radetzky besegrar sardinerna i slaget vid Santa Lucia.
18 maj, Frankfurtparlamentet.
22 maj, Preussiska nationalförsamlingen konstitueras.
28 maj, Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Nybøl.
29 maj, Wisconsin blir den 30e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
5 juni, Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Dybbøl.
10 juni, Trupper från Kyrkostaten besegras av österrikarna i slaget vid Vicenza.
22 juni, Journées de Juin, ett folkligt uppror, som äger rum i Paris mellan 22 och 25 juni 1848.
6 juli, Norra tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
19 juli, Konferensen i Seneca Falls blir startpunkten för den amerikanska och västerländska kvinnorörelsen.
24 juli, Österrikarna besegrar sardinierna i slaget vid Custoza.
26 augusti, En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.
30 oktober, Mellan Barcelona och Mataro öppnas den första järnvägen i Spanien
7 november, Whigpartisten Zachary Taylor från Louisiana besegrar demokraten Lewis Cass från Michigan vid presidentvalet i USA, som för första gången genomförs på samma dag i alla delstater.
21 november, Schweiz federala konstitution träder i kraft
28 november, Bern utses till huvudstad i Schweiz. Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer. Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek. Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar. Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas. Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv. Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande. Sveriges första baptistförsamling grundas. Det uppmärksammade Sagerska målet utspelar sig i Stockholm.
Födda, 2 januari, James Benton Grant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.
19 januari, Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
5 februari, Belle Starr, amerikansk brottsling.
7 februari, Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
17 februari, Anders Gustaf Dalman, svensk riksskarprättare.
14 mars, Laura Fitinghoff, svensk författare.
18 mars, Prinsessan Louise, hertiginna av Argyll, brittisk prinsessa, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
19 mars, Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
26 mars, Edward O Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.
10 april, Hubertine Auclert, fransk rösträttsaktivist och feminist.
2 maj, Harald Hjärne, svensk historiker.
7 maj, William J Stone, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
10 maj, Lafayette Young, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.
15 maj, Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
22 maj, Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
23 maj, Otto Lilienthal, tysk flygpionjär.
7 juni, Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare. Paul Gauguin, fransk målare.
15 juli, Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
23 juli, Richard F Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.
27 juli, Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
14 augusti, Ernst von der Recke, dansk författare.
19 augusti, Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
2 september, Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
22 oktober, Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
2 november, Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902–1907.
8 november, Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
11 november, Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
12 november, Eduard Müller, schweizisk president.
25 november, William H Crain, amerikansk politiker.
18 december, Roger Allin, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.
22 december, Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.
Avlidna, 9 januari, Caroline Herschel, 97, brittisk astronom.
20 januari, Kristian VIII, 61, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark sedan 1839.
29 januari, John Winston Jones, 56, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1843–1845.
23 februari, John Quincy Adams, 80, amerikansk politiker, USAs president 1825–1829.
13 mars, Johan Niclas Byström, 64, svensk skulptör.
9 april, Gaetano Donizetti, 50, italiensk kompositör.
12 maj, Gottlob Christian Crusius, 62, tysk skolman, klassisk filolog och lexikograf.
5 juni, Gustaf Lorentz Sommelius, 36, svensk löjtnant och skald.
4 juli, François-René de Chateaubriand, 79, fransk högadlig militär.
7 augusti, Jöns Jacob Berzelius, 68, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien sedan 1837.
12 augusti, George Stephenson, 67, brittisk ingenjör.
21 september, Aleksandr Michajlovskij-Danilevskij, 59, rysk krigshistoriker.
25 oktober, Dixon H Lewis, 46, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.
15 november, Pellegrino Rossi, 61, italiensk politiker.
19 december, Emily Brontë, 30, brittisk författare.
23 december, James Cowles Prichard, 62, brittisk etnolog.
31 december, Ambrose H Sevier, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.
1849
1849, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
27 januari, Fayetteville and Western Plank Road Company bildas i USA för att bygga en plankväg från Fayetteville, North Carolina till Bethania, North Carolina
4 mars, Zachary Taylor efterträder James K Polk som USAs president. Millard Fillmore från New York blir USAs nye vicepresident.
3 april, Efter drygt sju månaders vapenvila utbryter åter strider i schleswig-holsteinska kriget.
22 april, Brand i Hedemora, Sverige
5 maj, Byggandet av den första hästdrivna järnvägen i öppet landskap, Sveriges första järnväg, Frykstabanan, påbörjas mellan Klarälven och Fryksta vid Frykensjöarna i Värmland.
11 maj, Uppsala studentkår grundas.
22 maj, Brand i Linköping, Sverige
4 juni, Det första liberala reformmötet i Örebro öppnas.
5 juni, Danmark blir en konstitutionell monarki
Juli, En amerikanska flottstyrka återfår en amerikan som tillfångatagits av österrikarna i Smyrna.
10 juli, En vapenvilasluts i schleswig-holsteinska kriget och löfte utfärdas om 4 000 man svensk-norska trupper till norra Schleswig som buffert mellan danskarna och tyskarna.
Oktober, Frykstabanan öppnas för trafik. North Carolinas generalförsamling i USA låter North Carolina Railroad bygga en järnväg från Goldsboro genom Raleigh och Salisbury till Charlotte. Sveriges första ångsåg anläggs i Tunadal utanför Sundsvall. Med centrum kring Sundsvall ("Sveriges Klondike") expanderar sågverksindustrin och ökar befolkningen i Norrland. Ett svenskt läroverksplakat utfärdas. Lärdoms- och apologistskolorna samt gymnasierna sammanslås till ett gemensamt läroverk. Plakatet väcker dock kritik, eftersom det inte innehåller några konkreta bestämmelser. Fredrika Bremer anträder som ensam kvinna en resa till Amerika. Sveriges sista veteransjukhus, Invalidkåren på Ulriksdal, läggs ned, då den siste invaliden där avlider. Därmed har de sista finska soldaterna i svenska armén försvunnit. Storbritannien besegrar sikherna och lägger under sig Punjab. Hedemora, Lidköping och Linköping drabbas av bränder. Harrods grundas, Knightsbridge, London. Grundandet av Bedford College (London), den första institutionen för högre utbildning för kvinnor.
Födda. 13 januari, Alfhild Agrell, svensk författare.
18 januari, Richard Pischel, tysk indolog.
19 februari, Hans Dahl, norsk konstnär.
22 januari, August Strindberg, svensk författare, dramatiker och konstnär.
29 januari, Newton C Blanchard, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904–1908.
2 februari, Martin Huss, svensk godsägare och riksdagsman.
4 februari, Jean Richepin, fransk författare och poet.
5 februari, August Palm, svensk socialdemokratisk agitator - Mäster Palm.
13 februari, Randolph Churchill, brittisk politiker (tory), finansminister 1886–1887.
18 februari, Alexander Kielland, norsk författare.
4 mars, Albert Stutzer, tysk lantbrukskemist.
9 mars, Josef Kohler, tysk jurist.
14 mars, Erik Anders Wijkander, svensk fysiker.
19 mars, Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
6 april, John William Waterhouse, brittisk målare, prerafaelit.
15 april, Victor Henri Hutinel, fransk läkare.
17 april, William R Day, amerikansk politiker och jurist, USAs utrikesminister 1898 och domare i USAs högsta domstol 1903–1922.
29 april, Wilhelm Bergström, svensk disponent och politiker.
3 maj, Bertha Benz, tysk affärskvinna, Carl Benzs fru och den första person som kört en längre biltur, år 1888.
14 maj, Jean-Jacques Winders, belgisk arkitekt.
31 maj, Carl Fredrik Hill, svensk konstnär.
21 juni, Johan August Brinell, svensk metallurg.
10 juli, John W Griggs, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1898–1901.
12 juli, William Osler, kanadensisk läkare.
19 juli, Alphonse Aulard, fransk historiker.
23 augusti, William S West, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.
9 september, Rienzi Melville Johnston, amerikansk publicist och demokratisk politiker, senator 1913.
26 oktober, Ferdinand Georg Frobenius, tysk matematiker.
29 november, John Ambrose Fleming, brittisk elektroingenjör och fysiker.
6 december, Charles Thomas, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901, senator 1913–1921. August von Mackensen, tysk militär.
11 december, Ellen Key, svensk författare, pedagog och feminist.
25 december, Magnus Blix, svesk fysiolog.
Avlidna, 11 januari, Ray Greene, 83, amerikansk politiker, senator 1797–1801.
28 januari, David L Morril, 76, amerikansk politiker, senator 1817–1823, guvernör i New Hampshire 1824–1827.
13 februari, Christian Rummel, 61, tysk musiker.
28 februari, Josepha von Siebold, 77, tysk obstetriker.
12 mars, Thomas Morris, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1801–1803.
15 mars, Giuseppe Gasparo Mezzofanti, 74, italiensk kardinal och lingvist.
3 april, Juliusz Słowacki, 39, polsk poet.
10 maj, Hokusai, 88, japansk ukiyo-ekonstnär.
11 maj, Julie Récamier, 71, fransk salongsvärd.
10 juni, Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, 64, fransk marskalk.
15 juni, James K Polk, 53, amerikansk politiker, USAs president från 1845 till 4 mars detta år.
7 juli, Goffredo Mameli, 21, italiensk poet och militär.
23 augusti, Edward Hicks, 69, amerikansk målare.
25 september, Johann Strauss den äldre, 45, österrikisk kompositör.
7 oktober, Edgar Allan Poe, 40, amerikansk författare.
17 oktober, Frédéric Chopin, 39, polsk tonsättare och pianist
26 november, Anders Fredrik Granstedt, 49, finländsk arkitekt.
2 december, Adelaide av Sachsen-Meiningen, 57, drottning av Storbritannien 1830–1837 (gift med Vilhelm IV)
1850
1850, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
29 januari, Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USAs kongress. Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".
7 mars, Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 marstal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
16 mars, Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
19 mars, American Express bildas av Henry Wells och William Fargo.
4 april, Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporeras.
15 april, San Francisco i Kalifornien, USA inkorporeras.
19 april, Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.
23 maj, USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.
1 juni, Österrike börjar utge frimärken.
3 juni, Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas"
18 juni, Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
19 juni, Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna
Juli, Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan order om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
2 juli, Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswigholsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
9 juli, USAs vicepresident Millard Fillmore blir USAs 13e president efter president Zachary Taylors död.
24 juli, Strider utbryter åter i schleswig-holsteinka kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
30 juli, Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige
9 september, Kalifornien blir den 31a delstaten att ingå i den amerikanska unionen. New Mexicoterritoriet skapas i USA av kongressen.
13 september, För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
18 september, Fugitive Slave Law antas av USAs kongress.
29 september, Romersk-katolska hierarkin återskapas i England och Wales av påve Pius IX.
,
1 oktoberUniversity of Sydney invigs.
12 oktober, Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas
19 oktober, Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
28 oktober, Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afroamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.
November, I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén"
29 november, Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.
16 december, De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland. Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag. Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland. I Malmö undertecknas, under Oscar Is medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig. Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår. Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaymaniyya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.
Födda, 6 januari, Xaver Scharwenka, polsk–tysk pianist och kompositör.
15 januari, Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet. Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
15 februari, Albert B Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.
27 januari, John Collier, brittisk målare. Edward Smith, brittisk sjökapten.
3 mars, Martin N Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
6 mars, Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
8 mars, Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
13 mars, James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
26 mars, Amalia Riégo, spansk operasångare.
11 april, Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
17 april, Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
3 maj, Johnny Ringo, amerikansk revolverman.
14 maj, Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.
15 maj, Andrew H Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
5 juni, Pat Garrett, amerikansk sheriff.
7 juli, William E Mason, amerikansk republikansk politiker.
8 juli, Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
12 juli, Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913.
31 juli, Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
5 augusti, Guy de Maupassant, fransk författare.
7 augusti, John L Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
25 augusti, James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.
2 september, Woldemar Voigt, tysk fysiker.
4 september, Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
6 september, Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
7 september, Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
27 september, William L Terry, amerikansk demokratisk politiker.
26 september, Emma Forsayth, samoansk legendar, känd som "drottning Emma"
30 oktober, John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
3 november, William E English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.
9 november, Joseph Shield Nicholson, brittisk nationalekonom. Ignacio Bolívar, spansk vetenskapsman.
13 november, Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bland annat Skattkammarön.
15 november, Victor Laloux, fransk arkitekt. William Allen Sturge, engelsk läkare.
Avlidna, 20 januari, Adam Oehlenschläger, 70, dansk skald och dramatiker.
22 januari, Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
27 januari, Otto Wilhelm Klinckowström, 71, svensk-finländsk friherre, militär och hovman. Johann Gottfried Schadow, 85, tysk skulptör och grafiker.
25 februari, Daoguang-kejsaren, 67, kinesisk kejsare.
27 mars, Wilhelm Beer, 53, tysk astronom.
31 mars, John C Calhoun, 68, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.
16 april, Marie Tussaud, 88, fransk vaxskulptör.
23 april, William Wordsworth, 80, brittisk poet.
9 maj, Joseph Louis Gay-Lussac, 71, fransk fysiker och kemist.
13 maj, Erik Jansson, 41, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
16 maj, William Hendricks, 67, amerikansk politiker.
29 maj, Franklin H Elmore, 50, amerikansk bankman och politiker.
18 juni, Leonard Wilcox, 51, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.
4 juli, William Kirby, 90, brittisk entomolog.
9 juli, Zachary Taylor, 65, amerikansk militär och politiker, USAs president sedan 1849.
14 juli, Nathaniel Silsbee, 77, amerikansk politiker, senator 1826–1835.
18 augusti, Honoré de Balzac, 51, fransk författare.
26 augusti, Ludvig Filip I, 76, kung av Frankrike 1830–1848.
22 september, Johann Heinrich von Thünen, 67, tysk nationalekonom.
23 september, José Gervasio Artigas, 86, Uruguays nationalhjälte.
24 oktober, John H Harmanson, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot sedan 1845.
3 november, Thomas Ford, 49, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
6 november, Friedrich Wilhelm von Brandenburg, 58, preussisk militär och statsman.
19 november, Richard Mentor Johnson, 70, amerikansk demokratisk politiker, USAs 9e vicepresident.
10 december, Józef Bem, 56, polsk general.
22 december, William Plumer, 91, amerikansk politiker och predikant.
23 december, Samuel Bell, 80, amerikansk politiker och jurist.
24 december, Frédéric Bastiat, 49, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
1851
1851, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Januari, Utlänningar massakreras i Jaffa, Osmanska riket, bland dem amerikaner. USA sätter skickar eskader i Medelhavet till Levantkusten.
1 januari, De sista mindre striderna i schleswig-holsteinska kriget utspelas.
10 januari, Johan August Gripenstedt blir svensk finansminister.
11 januari, Taipingupproret i Kina inleds officiellt av Hong Xiuquan.
15 januari, Christian Female College grundas av Missouri General Assembly.
23 januari, Slantsingling i USA avgör om nya staden i Oregonterritoriet skall namnges efter Boston, Massachusetts, eller Portland, Maine. Portland vinner.
28 januari, Northwestern University bildas.
12 februari, Edward Hargraves meddelar att han funnit guld i Australien.
15 februari, I Boston i Massachusetts, USA räddar medlemmar av Boston Vigilance Committee förrymde slaven Shadrach Minkins från en rättssal efter att han anhållits av amerikanska marskalkar.
1 mars, Victor Hugo använder termen Europas förenta stater i ett tal till Frankrikes nationalförsamling.
11 mars, Giuseppe Verdis opera Rigoletto har premiär vid La Fenice i Venedig.
27 mars, För första gången ser vita Yosemitedalen.
30 mars, En folkräkning genomförs i Storbritannien.
9 april, San Luis, den äldsta permanenta bosättningen i Colorado, USA grundas av bosättare från Taos, New Mexico.
20 april, Ramón Castilla förlorar makten i Peru.
21 april, John Stuart Mill gifter sig med Harriet Taylor.
28 april, Santa Clara College bildas i Santa Clara i Kalifornien, USA.
1 maj, Den första världsutställningen, "The Great Exhibition of works of Industry of All Nations" öppnar i London. Sverige finns representerat, om än ganska blygsamt, och får beröm för sina järnprodukter.
11 juni, Den svenske författaren Carl Jonas Love Almqvist flyr till Amerika anklagad för giftmordförsök och reversförfalskning.
Juli, Odödliga partiet i schack spelas.
1 juli, Victoria skiljs från New South Wales. Serieförgiftaren Hélène Jégado arresteras i Rennes, Frankrike.
10 juli, California Wesleyan College bildas i Santa Clara i Kalifornien, USA.
28 juli, En total solförmörkelse inträffar i Sverige.
29 juli, Annibale de Gasparis i Neapel upptäcker asteroiden 15 Eunomia.
Augusti, Styrkor från amerikanska kanonslupen Dale utkräver upprättelse för det olagliga fängslandet av kaptenen på en amerikansk valfångstbrigg vid Johannesön öster om Afrika.
1 augusti, Virginia stänger sitt Reform Constitutional Convention och beslutar att alla vita män har rätt att rösta.
22 augusti, Yachten America vinner första America's Cup.
15 september, Saint Joseph's University bildas i Philadelphia, Pennsylvania, USA.
18 september, Tidningen New York Times grundas.
30 september, Fregatten Eugenies kastar loss från Karlskrona, Sverige för att påbörja sin resa som Svenska flottans första fartyg på världsomsegling.
Oktober, Nyhetsbyrån Reuters bildas.
15 oktober, Staden Winona, Minnesota i USA grundas.
18 oktober, The Great Exhibition of works of Industry of All Nations stängs.
24 oktober, Ariel och Umbriel, naturliga satelliter till Uranus, upptäcks av William Lassell.
13 november, Denny Party landsriger vid Alki Point, och blir de första bosättarna i vad som kommer att bli Seattle i USA. Första skyddade sjökabeln för telegrafi läggs över Engelska kanalen.
14 november, Herman Melvilles roman Moby-Dick; or The Whale publiceras i USA av Harper & Brothers, New York, efter att ha publicerats den 19 oktober i London av Richard Bentley, i tre volymer som The Whale.
2 december, Vid en statskupp upplöser Frankrikes president Louis Napoleon nationalförsamlingen och förklarar en ny konstitution.
6 december, Rättegången mot Hélène Jégado börjar.
9 december, Den första YMCA-föreningen i Nordamerika bildas i Montréal, Québec.
24 december, Kongressbiblioteket i USA eldhärjas.
26–27 december, Ett krigsfartyg ur Brittiska flottan bombarderar Lagosön; Oba Kosoko såras och flyr till Epe. Gustaf Lagerbjelkes förslag om en riksdag bestående av fyra stånd och en riksnämnd antas som vilande av den svenska riksdagen. Studentsången Sjungom studentens lyckliga dag skrivs av "Sångarprinsen" prins Gustav. Ersta diakonisällskap grundar ett sjukhus enligt moderna principer i Stockholm. En kurs för civilingenjörer inrättas vid Mariebergs högre artilleriläroverk. IOGT grundas i Utica i USA.
Födda, 17 januari, Arthur Burdett Frost, amerikansk illustratör.
7 februari, Robert J Gamble, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1913.
12 februari, Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
21 februari, Thomas Sterling, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1925.
14 mars, John S Little, amerikansk demokratisk politiker.
24 mars, Jim Hogg, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1891–1895.
26 mars, Archibald Meston, australisk politiker.
16 april, Ernst Josephson, svensk målare och poet.
21 april, Sílvio Romero, brasiliansk författare.
16 maj, Johann Baptist von Anzer, tysk katolsk missionsledare.
17 maj, Johan de la Gardie, svensk godsägare och riksdagsman.
29 maj, Fred Dubois, amerikansk politiker, senator 1891–1897 och 1901–1907.
9 juni, Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906–1909, grundare av FBI.
12 juni, James Smith Jr, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
22 juni, Johan Laurentz, svensk arkitekt.
30 juni, H B Higgins, australisk jurist och politiker, justitieminister 1904.
20 juli, Arnold Pick, tjeckoslovakisk neurolog och psykiater.
21 juli, Sam Bass, amerikansk tågrånare och westernikon.
24 juli, Edward Miller Gard Eddy, järnvägsman och chefsjärnvägskommissarie i New South Wales 1888–1897
3 augusti, George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
5 augusti, Maria Anholm, svensk kvinnosakskvinna, missionär och reseskildrare.
14 augusti, Doc Holliday, amerikansk tandläkare och revolverman.
20 augusti, Abraham Berge, norsk politiker och statsminister
28 september, Alice Bonthron, svensk handikappedagog.
6 oktober, William P Longley, amerikansk bandit.
31 oktober, Louise av Sverige, drottning av Danmark 1906–1912, gift med Fredrik VIII.
5 november, Charles Dupuy, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 25–27 juni 1894, 16–17 januari 1895 och 16–18 februari 1899.
18 november, Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
21 november, Désiré-Joseph Mercier, belgisk katolsk ärkebiskop och kardinal.
15 december, Carl Gustaf Hellqvist, svensk konstnär.
20 december, Theodore E Burton, amerikansk republikansk politiker, senator 1909–1915 och 1928–1929. Knut Wicksell, svensk nationalekonom och politisk aktivist.
24 december, Édouard de Castelnau, fransk militär.
Avlidna, 24 januari, Gaspare Spontini, 76, italiensk operatonsättare.
1 februari, Mary Shelley, 53, brittisk författare, skrev berättelsen om Frankenstein.
18 februari, Carl Gustav Jacob Jacobi, 46, tysk matematiker.
9 mars, Hans Christian Ørsted, dansk fysiker och kemist.
11 mars, George McDuffie, 60, amerikansk politiker.
22 mars, Isaac Hill, 61, amerikansk demokratisk politiker, senator 1831–1836, guvernör i New Hampshire 1836–1839. Göran Wahlenberg, 70, svensk botaniker.
25 april, Joseph Lecompte, 53, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1833.
3 maj, Thomas Hickman Williams, 50, amerikansk politiker, senator 1838–1839.
9 maj, Gustaf Idestam, 49, finländsk bergmästare.
10 juni, Hans von Linstow, 64, dansk-norsk arkitekt.
19 juli, Louis Jacques Mandé Daguerre, 63, fransk uppfinnare och fotograf.
9 juli, Karl Gützlaff, 48, tysk evangelisk missionär i Kina.
4 september, Levi Woodbury, 61, amerikansk politiker, USAs finansminister 1834–1841.
19 september, Carl Fredrik af Wingård, 69, svensk ärkebiskop sedan 1839.
19 oktober, Marie Theresia Charlotte, 72, fransk prinsessa.
30 november, Anders Henrik Falck, 79, finländsk ämbetsman.
19 december, William Turner, 76, brittisk konstnär.
1852
1852, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
14 januari, President Louis-Napoleon Bonaparte proklamerar en ny konstitution för Frankrike.
15 januari, Nio män från olika hebreiska välgörenhetsorganisationer går samman och bildar vad som blir Mount Sinai Hospital i New York i New York i USA.
17 januari, Storbritannien erkänner boerkolonierna i Transvaals självständighet
3 februari, Slaget vid Caseros utkämpas i Argentina: De argentinska provinserna Entre Ríos och Corrientes allierar sig med Brasilien och medlemmar av Coloradopartiet i Uruguay, och besegrar Buenos Aires-trupperna under Juan Manuel de Rosas.
3–12 februari, Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök
11 februari, De första offentliga damtoaletterna i Storbritannien öppnas på Bedford Street i London.
15 februari, Great Ormond Street Hospital for Sick Children i London i England, Storbritannien tar emot sin första patient
25 februari, HMS Birkenhead sjunker utanför Kapstaden. Bara 193 personer av 643 ombord överlever då trupper står kvar på däcket för se till att kvinnor och barn kommer i livbåtarna.
2 mars, Den första amerikanska experimentella ångdrivna brandvagnen testas
13 mars, Furstendömet Montenegro grundas
20 mars, Uncle Tom's Cabin av Harriet Beecher Stowe publiceras.
3 april, Henrik Reuterdahl blir svensk ecklesiastikminister.
8 maj, Sverige–Norge är ett av de länder som undertecknar Londontraktaten, vilken skall garantera Danmarks tronföljd.
3 augusti, Staden Vasa i Finland förstörs i en brand.
17 september, Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök
2 november, Demokraten Franklin Pierce från New Hampshire besegrar Whigpartisten Winfield Scott från Virginia vid presidentvalet i USA.
4 november, Camillo di Cavour blir Piedmontes konseljpresident.
December, Western Railroad i USA får i uppdrag att bygga en järnväg från Fayetteville, North Carolina till kolfälten vid Egypt, North Carolina
2 december, Napoleon III blir Frankrikes kejsare. Det första statliga ingreppet i den svenska produktionen sker, genom utfärdandet av landets första arbetsskyddslag. Det blir förbjudet med nattarbete för barn och ungdom. I USA blir Massachusetts först av USAs delstater att införa obligatorisk skola för barnen. I Sverige avskaffas den akademiska jurisdiktionen, det vill säga universitetens rätt att själv agera domstol för sina lärare och studenter. Passagerartrafik med hästdragna omnibussar på fasta linjer öppnas permanent i Stockholm. Amalia Assur blir Sveriges första kvinnliga tandläkare.
Födda, 22 januari, Joshua W Alexander, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1919–1921.
2 april, Frederick B Fancher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1899–1901.
13 april, Sir Hector Macdonald, brittisk general.
25 april, Fritz Eckert, svensk arkitekt.
30 april, John Riégo, norsk skådespelare.
1 maj, Calamity Jane, amerikansk vildavästernhjältinna.
5 maj, Pietro Gasparri, italiensk kardinal.
11 maj, Charles W Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USAs vicepresident 1905-1909.
14 maj, Alton B Parker, amerikansk jurist och politiker.
23 maj, Mathilda Grabow, svensk opera- och konsertsångerska.
23 maj, Weldon B Heyburn, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.
25 juni, Antoni Gaudí, spansk arkitekt.
1 juli, Pontus Herman Henriques, svensk teknisk lärare och läroboksförfattare.
19 juli, Johan August Gustafsson, träskulptör, även kallad JAG.
5 augusti, Ole Juul, norsk konstnär.
14 augusti, Carl Aarsleff, dansk bildhuggare.
30 augusti, Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.
2 september, Paul Bourget, fransk författare och kritiker.
12 september, Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
13 september, Obadiah Gardner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1913.
18 september, Gustav Aagaard, norsk präst och psalmförfattare.
14 oktober, Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
3 november, Meiji, japansk kejsare 1867–1912.
7 november, Johan Ramstedt, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
8 november, Axel Otto Lindfors, svensk läkare, universitetslärare och författare.
24 november, Gustaf Knaust, svensk grosshandlare och riksdagsman.
4 december, John Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
14 december, Carl Oskar Vilhelm Fredrik, svensk prins, son till Karl XV och Lovisa av Nederländerna.
15 december, Henri Becquerel, fransk fysiker, mottagare av nobelpriset i fysik 1903
19 december, Albert Abraham Michelson, amerikansk fysiker.
22 december, Opie Read, amerikansk journalist och humorist.
25 december, Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20e guvernör 1899–1903.
Avlidna, 1 januari, John George Children, 74, brittisk kemist, mineralog och zoolog.
14 februari, Thomas Carlin, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842.
24 februari, Ethan Allen Brown, 75, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822.
22 mars, Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, 84, drottning av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814, gift med Fredrik VI. Jeremiah Morrow, 80, amerikansk politiker.
5 april, Felix zu Schwarzenberg, 51, österrikisk furste och politiker.
7 maj, Matthias Alexander Castrén, 38, finländsk lingvist och resenär.
30 maj, George Chinnery, 78, brittisk konstnär.
29 juni, Henry Clay, 75, amerikansk statsman.
17 juli , Salvadore Cammarano, 51, italiensk librettist.
19 juli, John McKinley, 72, amerikansk jurist och politiker, domare vid USAs högsta domstol 1838–1852.
Augusti, Tahirih, iransk poet, teolog och feminist.
15 augusti, Johan Gadolin, 92, finländsk fysiker och kemist.
18 augusti, James Finlayson, 79, skotsk-finländsk industriman.
24 augusti, Sarah Guppy, 81, brittisk designer, uppfinnare och ingenjör.
14 september, Arthur Wellesley Wellington, 83, brittisk hertig, politiker och militär.
24 september, Prins Gustaf, 25, den svenske sångarprinsen.
4 oktober, Jean Schneitzhoeffer, 66, fransk kompositör.
7 oktober, William Henry Haywood, 50, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.
18 november, John Andrew Shulze, 77, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1823–1829.
24 november, Walter Forward, 66, amerikansk politiker, USAs finansminister 1841–1843.
27 november, Ada Lovelace, 36, brittisk matematiker och den första datorprogrameraren.
15 december, Cornelius P Van Ness, 70, amerikansk diplomat, jurist och politiker, guvernör i Vermont 1823–1826.
1853
1853, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
12 februari, Staden Puerto Montt grundas vid Reloncavísundet i Chile.
4 mars, Franklin Pierce efterträder Millard Fillmore som USAs president . Alabamademokraten William King blir USAs vicepresident .
11–13 mars, Amerikanska soldater landstiger i Nicaragua under politiska oroligheter
18 mars, Mellan Bombay och Thana öppnas den första järnvägen i Indien
28 mars, Krimkriget bryter ut.
April, Amerikanska marinsoldater lämnar Buenos Aires, Argentina
18 april, USAs vicepresident William King avlider i sjukdom, under sin påbörjade ämbetstid .
15 maj, Då Sveriges riksdag har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
12 maj–31 oktober, Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.
Juni, Det tredje och sista liberala reformmötet i Örebro hålls.
24 juni, Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
14 juli, Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA, öppnas. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms. Japansk tavla föreställande Matthew Calbraith Perrys besök 1853.
Juli, Matthew Calbraith Perry besöker Japan, som återigen börjar öppna sin ekonomi för handel med västerländska stater
24 september, Nya Kaledonien blir en fransk koloni inom Franska Oceanien
30 oktober, Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
1 november, Det svenska Kongliga Elecktriska Telegraf-Werket bildas
1 november, Slaget om Sinop.
November, Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
December, Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.
9 december, Stockholms stadsmission grundas i Sverige
30 december, Genom Gadsdenfördraget köper USA mark från Mexiko att använda för järnvägsbygge i sydväst. Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän. Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö. En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö. Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen. En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin. En andra koleraepidemi utbryter i Sverige. Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona. 1853 års fattigvårdförordning. Haussmanns ombyggnation av Paris påbörjas.
Födda, 1 januari, Harry A Richardson, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
15 januari, Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.
19 januari, Stephen M White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
28 januari, José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
3 februari, George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
16 februari, Charles J Hughes, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1911.
21 mars, Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904. William W Stickney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900–1902.
30 mars, Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
6 april, Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
14 april, Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
23 april, Winthrop M Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.
13 maj, Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
19 maj, K A Wallenberg, svensk bankman.
28 maj, Carl Larsson, svensk konstnär.
5 juni, Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
18 juli, Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
31 juli, Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
19 augusti, Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
2 september, Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
4 september, Julia Håkansson, svensk skådespelare.
20 september, Chulalongkorn, kung av Siam 1868-1910.
25 september, Alexander S Clay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1910. Allen M Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912–1915.
13 oktober, Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
20 oktober, Louise Abbéma, fransk målare.
23 november, Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
24 november, Bat Masterson, amerikansk sheriff.
12 december, Henrik Menander, arbetardiktare.
14 december, Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär. William Henry Thompson, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.
17 december, Henric Westman, svensk godsägare, donator.
28 december, Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
29 december, Horace Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1892 och 1895–1901.
31 december, Tasker Howard Bliss, amerikansk militär.
December, Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare. Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
Avlidna, 12 januari, William H Cabell, 80, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805–1808. Jacques-Joseph Corbière, 86, fransk politiker.
14 januari, William Upham, 60, amerikansk politiker, senator 1843–1853.
3 februari, Ferdinando Quaglia, 72, italiensk miniatyrmålare, tecknare och litograf.
14 mars, Julius von Haynau, 66, österrikisk friherre och militär.
17 mars, Christian Doppler, 49, österrikisk fysiker och matematiker.
20 mars, Robert James Graves, 56, irländsk läkare.
13 april, Leopold Gmelin, 64, tysk kemist, James Iredell Jr, 64, amerikansk politiker, senator 1828–1831.
18 april, William R King, 67, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1853.
28 april, Ludwig Tieck, 79, tysk poet.
April, Élisa Garnerin, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.
10 maj, Jacob Burnet, 83, amerikansk jurist och politiker, senator 1828–1831.
11 maj, Nikita Bitjurin, 75, rysk munk, geograf och sinolog.
5 juni, Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.
7 juni, Laure Junot, 53, fransk memoarförfattare.
29 juni, Eduard Boas, 38, tysk författare.
28 juli, Karl Alexander Alcenius, 33, finländsk skolhistoriker.
21 augusti, Maria Quitéria, 61, brasiliansk nationalhjältinna.
22 augusti, Carl Karsten, 70, tysk metallurg.
31 augusti, Amalia, 48, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
14 september, Hugh Edwin Strickland, 42, brittisk zoolog och geolog.
25 september, Fredrik Blom, 72, svensk arkitekt.
5 oktober, Mahlon Dickerson, 83, amerikansk politiker, marinminister 1834–1838.
14 oktober, Elisha Mathewson, 86, amerikansk politiker, senator 1807–1811.
6 november, Samuel Grubbe, 67, svensk filosof och politiker.
14 november, Johann August Zeune, 75, tysk geograf och främjare av blindundervisningen.
15 december, Georg Friedrich Grotefend, 78, tysk språkforskare. Meta Forkel-Liebeskind, tysk författare och översättare.
1854
1854, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1 mars, Östra Jönköping drabbas av en stadsbrand
20 mars, Det republikanska partiet i USA bildas formellt med det första partimötet som hålls i Ripon i Wisconsin
23 mars, En stor stadsbrand drabbar Örebro
25 mars, Östgötha Enskilda Bank i Linköping blir rånat, och blir ett av de största bankrånen i Sveriges historia.
4 april–17 juni, Amerikanska och brittiska skepp seglar till Kina för att landsätta styrkor under oroligheter i och kring Shanghai
10 maj, I Danmark införs tyendeloven, vilken reglerar tjänsteflickornas arbetsförhållanden
29 maj, Republiken Maryland utropas.
9–15 juli, Amerikanska flottan bombarderar och bränner San Juan del Norte, Nicaragua som vedergällning för mord på amerikanske ministern i Nicaragua
16 augusti, Bomarsunds fästning på Åland kapitulerar villkorslöst inför fransk-engelsk övermakt.
27 augusti, Den brittiske advokaten Alfred Wills ger sig av mot toppen av berget Wetterhorn i Schweiz, och påbörjar "alpinismens guldålder"
1 september, Mellan Christiania och Eidsvoll öppnas den första järnvägen i Norge
2 september, Bomarsunds fästning sprängs av den fransk-engelska hären.
5 november, Brittiska ställningar anfalls av ryssarna i slaget vid Inkerman, men dessa kastas tillbaka sedan franska trupper kommit till britternas undsättning.
18 november, Sveriges riksdag bifaller beslutet om stambanor. North Carolinas generalförsamling i USA beslutar att järnvägen Atlantic & North Carolina Railroad skall gå från Goldsboro genom New Bern till den nybyggda hamnen i Morehead City vid Beaufort. Sveriges riksdag förkastar det vilande förslaget om en riksdag med fyra stånd och en riksnämnd. Judar som är födda i Sverige får rätt att bosätta sig i alla landets städer. Den första svensktillverkade symaskinen uppvisas. Sveriges första järnvägsstation byggs i Järle norr om Örebro. Göteborgs konstförening grundas. Den första telegrafkabeln mellan Göteborg och Stockholm anläggs. Bildande av Fruntimmersällskapet för fångars förbättring.
Födda, 1 januari, George Earle Chamberlain, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.
3 januari, Lee Slater Overman, amerikansk politiker, senator 1903–1930.
12 januari, Hugo Birger, svensk konstnär. Aleksandr Rediger, rysk militär och skriftställare.
20 januari, Furnifold McLendel Simmons, amerikansk politiker, senator 1901–1931.
26 januari, Frank D Jackson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1894–1896.
2 februari, August Bondeson, svensk läkare och författare.
7 februari, Robert B Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
4 mars, Julia Brinck, tredje svenska kvinnliga läkaren.
14 mars, Paul Ehrlich, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
15 mars, Emil von Behring, tysk läkare och bakteriolog, nobelpristagare.
25 mars, John Lind (politiker), svensk-amerikansk politiker.
18 april, Nils af Ursin, finländsk skolman och politiker.
9 juni, John F Shafroth, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1909–1913.
13 juni, Max Vogler, lyriker och belletrist; recensent och litteraturhistoriker.
16 juni, Hugo Thimig, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.
21 juni, Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.
3 juli, Leoš Janáček, tjeckisk kompositör.
6 juli, Georg Simon Ohm, tysk fysiker.
12 juli, George Eastman, amerikansk uppfinnare.
30 juli, John Sharp Williams, amerikansk demokratisk politiker.
3 augusti, Johanna Ambrosius, tysk poet.
18 augusti, James Paul Clarke, amerikansk demokratisk politiker.
1 september, Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
10 september, John L M Irby, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1897.
21 september, Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker.
27 september, Sixten Sparre, svensk löjtnant.
16 oktober, Oscar Wilde, författare, dramatiker och samhällssatiriker
18 oktober, Salomon August Andrée, svensk ingenjör, fysiker och äventyrare (född i Gränna)
20 oktober, Arthur Rimbaud, fransk poet.
6 november, John Philip Sousa, amerikansk kompositör och dirigent av främst marschmusik.
8 november, Johannes Rydberg, svensk fysiker.
10 november, Arvid Kempe, svensk lektor och politiker (liberal)
18 november, Fountain L. Thompson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1910.
21 november, Benedictus XV, född Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa, påve 1914–1922.
27 november, Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.
12 december, Georges Vacher de Lapouge, fransk antropolog.
14 december, Carl Magnus Fürst, svensk läkare, professor och anatom. Roberto Johann Wernicke, argentinsk patolog.
Avlidna, 18 januari, Robert M Charlton, 46, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853.
27 februari, Hughes Felicité Robert de Lamennais, 71, fransk teolog och filosof.
13 mars, Carl Oscar, 1, svensk prins, son till Karl XV och Lovisa av Nederländerna.
18 april, Józef Elsner, 84, polsk kompositör. Nehemiah R Knight, 73, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1817–1821, senator 1821-1841.
19 april, John Davis, 67, amerikansk politiker.
2 maj, Sulpiz Boisserée, 70, tysk konst- och arkitekturhistoriker.
27 juni, Amalie Beer, 87, tysk-judisk salongsvärd.
7 juli, Henrik Bernhard Palmær, 52, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
24 juli, Jonathan Roberts, 82, amerikansk politiker, senator 1814–1821.
31 augusti, Philip Barker Webb, 61, brittisk botaniker.
9 september, Angelo Mai, 72, italiensk kardinal och klassisk filolog.
18 september, John W Taylor, 70, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1820–1821 och 1825–1827.
22 september, Wilhelm Faxe, 87, svensk biskop.
26 september, Herman Wedel Major, 40, norsk psykiater (omkommen med hela sin familj vid ett skeppsbrott under en emigrationsresa till USA)
9 oktober, Carl Gustaf Mannerheim, 57, finländsk greve, naturforskare och ämbetsman.
18 november, Edward Forbes, 39, brittisk naturforskare.
26 november, Matthijs Siegenbeek, 80, nederländsk språkforskare.
3 december, Johann Peter Eckermann, 62, tysk författare.
28 december, James Turner Morehead, 57, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1834–1836, senator 1841–1847.
1855
1855, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska genom en kabel under Öresund.
15 februari, North Carolinas generalförsamling i USA ger Western North Carolina Railroad i uppdrag att bygga en järnvägslinje från Salisbury till delstatens västra delar
9 mars, Teologen Lars Anton Anjou blir svensk ecklesiastikminister.
30 april, Järnvägen Stockholm–Göteborg (Västra stambanan) påbörjas strax väster om Alingsås.
15 maj–15 november, världsutställningen i Paris.
19–21 maj, Amerikanska soldater skyddar amerikanska intressen i Shanghai, Kina
1 juli, De första svenska frimärkena utkommer, då enhetligt porto (fyra skilling banco, grundporto för brev) införs i hela landet. Det första motivet är Sveriges riksvapen. Allmänna brevlådor införs.
3–5 augusti, Amerikanska soldater slåss mot pirater vid Hongkong
8 september, Under Krimkriget intar brittiska och franska trupper Sevastopols fästning, efter nära ett års belägring.
12 september–4 november, Amerikanska soldater landstiger på Fijiöarna för att söka krigsskadestånd för anfall på amerikanska residenter
25–26 september, Hungerupplopp utbryter i Jönköping, Sverige
17 oktober, Henry Bessemer tar patent på Bessemermetoden för framställandet av stål
15 november, Hijazupproret bryter ut i Hijaz som protest mot osmansk anti-slaveri-politik.
21 november, Sverige–Norge ingår i Stockholm med Storbritannien och Frankrike förbundet Novembertraktaten mot Ryssland.
25–29 november, USA och vissa europeiska stater skickar soldater till Uruguay för att stoppa ett revolutionsförsök Montevideo. Kokain isoleras i sin rena form för första gången av Gaedecke. Sverige avskaffar spö- och risslitning och dödsstraff vid rån, samt kyrkoplikten. Den evangeliska väckelserörelsen börjar bygga missionshus i Sverige. Illustrerad tidning, en svensk veckotidskrift för aktualiteter, börjar utkomma. Husbehovsbränningen av brännvin inskränks i en ny svensk lag. En officiell klassificering av Bordeauxviner genomförs inför den stundande världsutställningen i Paris. Sverige finns representerat vid världsutställningen i Paris. Sir Henry Bessemer konstruerar sin ugn för stålframställning I Paraguay anfalls ett amerikanskt flottfartyg på Paranáfloden. Svenska lärarinnors pensionsförening grundas.
Födda, 14 januari, Morris Simmonds, tysk läkare.
22 januari, Albert Neisser, tysk läkare. Carrie E Breck, amerikansk sångförfattare.
24 januari, Christian Ingerslev Baastrup, dansk radiolog.
13 februari, Paul Deschanel, fransk politiker, Frankrikes president 18 februari–21 september 1920.
20 februari, John Börjeson, svensk lektor.
1 mars, Adolfo Apolloni, italiensk skulptör.
13 mars, Percival Lowell, amerikansk astronom.
16 mars, Johan Forssell, svensk folkskollärare och först liberal, sedan socialdemokratisk politiker. Josef Maria Eder, österrikisk kemist. Aleksej Polivanov, rysk general.
24 mars, Andrew W Mellon, amerikansk bankman, konstsamlare, filantrop och långvarig finansminister.
7 april, Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
25 april, Hjalmar Lundbohm, svensk LKAB-disponent, som "byggde" Kiruna.
7 maj, Jacques Hermant, fransk arkitekt.
1 juni, Lord Edmund Talbot, brittisk politiker.
3 juni, Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
10 juni, Charles A Culberson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1895–1899, senator 1899–1923.
14 juni, Robert M La Follette, amerikansk politiker, senator 1906–1925.
22 juni, Ewert Camitz, svensk disponent och politiker (liberal)
28 augusti, Harry Lane, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.
2 september, M Hoke Smith, amerikansk publicist och politiker.
27 oktober, Ivan Vladimirovitj Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.
2 november, Henrik Schück, svensk litteraturhistoriker, ledamot av Svenska Akademien 1913–1947.
7 november, William D Jelks, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1901–1907.
12 november, Amandus Adamson, estländsk skulptör och målare.
23 november, John I. Cox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Tennessee 1905–1907. Alfred Dalin (död 1919), svensk skolman.
Avlidna, 26 januari, Gérard de Nerval, 46, fransk författare.
23 februari, Carl Friedrich Gauss, 77, tysk matematiker, kallad "matematikernas konung"
2 mars, Nikolaj I, 58, Rysslands kejsare.
3 mars, Jacques-Charles Dupont de l'Eure, 88, fransk advokat och statsman, president i franska republikens provisoriska regering 24 februari–9 maj 1848. James Sevier Conway, 58, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1836–1840.
28 mars, William S Archer, 66, amerikansk politiker, senator 1841–1847.
31 mars, Charlotte Brontë, 38, brittisk författare.
18 april, Jean-Baptiste Isabey, 88, fransk målare.
5 maj, Seabury Ford, 53, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
7 maj, Walter T Colquitt, 55, amerikansk politiker, senator 1843–1848.
18 maj, John Canfield Spencer, 67, amerikansk politiker.
6 juni, Andrew Parsons, 37, amerikansk demokratisk politiker.
7 juni, Friederike Lienig, 64, lettisk (balttysk) entomolog.
1 juli, Antonio Rosmini, 58, italiensk katolsk präst, filosof och ordensgrundare.
4 juli, Horace Eaton, 51, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848. John Alexander Greer, 52, amerikansk politiker.
21 juli, Per Daniel Amadeus Atterbom, 65, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1839.
18 augusti, Thomas Metcalfe, 75, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1828–1832.
27 augusti, Hans Olof Holmström, 70, svensk ärkebiskop sedan 1852.
28 augusti, Henry W Collier, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.
4 september, Franz Sedmigradsky, 71, svensk ritlärare, målare och titulärråd.
8 oktober, Samuel Dickinson Hubbard, 56, amerikansk politiker.
15 oktober, Camille Roqueplan, fransk målare.
11 november, Søren Kierkegaard, 42, dansk filosof och författare.
23 november, Louis Mathieu, greve Molé, 74, fransk politiker.
6 december, William Swainson, 66, brittisk naturforskare.
1856
1856, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
29 januari, Den 223 engelska mil långa järnvägen North Carolina Railroad i USA byggs färdigt från Goldsboro genom Raleigh och Salisbury till Charlotte
7 februari, Sveriges kronprins Karl (XV) blir vicekung av Norge.
5 mars, Järnvägarna mellan Örebro och Ervalla, och mellan Ervalla och Nora stod klara. Den förstnämnda var en del av den planerade Köping-Hults Järnväg, och den senare var den så kallade Nora-Ervalla Järnväg. Detta var Sveriges första allmänna, normalspåriga järnvägar för lokomotivdrift.
30 mars, Krimkriget slutar genom fördraget i Paris. Ryssland förbinder sig att inte befästa Åland.
16 april, Parisdeklarationen undertecknas av representanter för Storbritannien, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sardinien, Osmanska riket och Österrike.
1 maj, Orten Döderhultsvik i Sverige får stadsprivilegium under namnet Oskarshamn
7 maj, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) grundas. Den välkomnar alla sorters människor och betonar tron och den lutherska bekännelsen starkt.
10 maj, 10 personer dödas vid en gruvolycka utanför Filipstad, Sverige
19–22 september, Amerikanska soldater landstiger i norra Nya Granada för att skydda amerikanska intressen under ett uppror
20 september, Den liberala tidningen Christianstads-Bladet startas i Sverige
29 september, Fredrika Bremer ger ut sin roman Hertha, vilken kommer att ha stor betydelse för den svenska jämställdhetspolitiken
8 oktober, De kinesiska myndigheterna i Guangzhou bordar ett kinesiskt piratfartyg som seglat under engelsk flagg. Detta blir upptakten till det andra opiumkriget.
15 oktober, André Oscar Wallenberg grundar Stockholms Enskilda Bank, Sveriges första egentliga affärsbank
20 oktober, Mellan Lissabon och Carregado öppnas den första järnvägen i Portugal
22 oktober–6 december, Amerikanska soldater landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Kantonunder bråk mellan britter och kineser, samt utföra vedergällning för ett angrepp på en obeväpnad båt under amerikansk flagg
1 november, Van Diemens land byter namn till Tasmanien
4 november, Demokraten James Buchanan besegrar Knownothings–Whigpartisten Millard Fillmore och republikanen John C. Frémont vid presidentvalet i USA.
21 november, Niagara University öppnas i Niagara Falls, New York.
27 november, Statskupp i Luxemburg leder till att Luxemburg antar en ny konstitution, då Wilhelm III av Nederländerna skriver på den utan samtycke från Luxemburgs deputeradekammare.
1 december, Järnvägslinjerna Malmö–Lund och Göteborg–Jonsered invigs i Sverige. Robert Mushet patenterar en förbättrad version av Bessemerprocessen för stålframställandet. Under detta år och två år framåt införs tullfrihet på flera svenska jordbruksprodukter och tullinskränkningar på flera komsumtionsvaror. Import- och exportförbud upphävs på kvarvarande varor. Ett stort studentmöte hålls i Uppsala. Oscar I bjuder in studenterna till Drottningholms slott och yttrar att "Hädanefter är krig skandinaviska bröder emellan omöjligt". De första så kallade "mindre folkskolorna" införs i Sverige för att sprida skolan i landsbygden. I dessa kunde även outexaminerade lärare undervisa. Den första motionen i den svenska riksdagen om begränsning av arbetstiden till tolv timmar (från Nils Hansson) avvisas. Självmord avkriminaliseras i Sverige. Löjtnant Per W Luthander grundar Åbro bryggeri i Vimmerby. Dräktreformrörelsen leder till grundandet av National Dress Reform Association i USA.
Födda, 12 januari, Charles W Gates, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1915–1917. John Singer Sargent, amerikansk konstnär.
29 januari, Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare.
2 februari, Robert Latham Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907–1925.
4 februari, Jonas Gifting, svensk militär, korpral.
25 februari, Karl Lamprecht, tysk historiker.
4 mars, Edmond Noel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1908–1912.
8 mars, Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
17 mars, Michail Vrubel, rysk konstnär.
22 april, Thomas Mitchell Campbell, amerikansk demokratisk politiker.
24 april, Philippe Pétain, fransk militär och politiker, Frankrikes statschef 1940–1944.
27 april, Tongzhi, den åttonde Qing-kejsaren av Kina.
1 maj, Samuel H Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.
6 maj, Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen. Sigmund Freud, österrikisk psykolog.
15 maj, L Frank Baum, amerikansk författare.
29 maj, Edvard Hedin, Helgelseförbundets grundare.
6 juni, Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
4 juli, William Tilghman, amerikansk sheriff.
5 juli, Hedworth Lambton, brittisk militär.
10 juli, Nikola Tesla, serbisk-amerikansk uppfinnare.
26 juli, George Bernard Shaw, irländsk författare och nobelpristagare.
15 augusti, Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
18 augusti, Frank W Higgins, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
26 augusti, Clara Schønfeld, dansk skådespelare.
5 september, William B McKinley, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1926. Thomas E Watson, amerikansk politiker, publicist och författare.
13 september, Sergej Vinogradskij, rysk mikrobiolog.
27 september, Carl Peters, tysk upptäcktsresande.
7 oktober, William A Massey, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.
12 oktober, Henry F Lippitt, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911–1917.
10 november, Rudolf Ekholm, svensk skohandlare och politiker.
12 november, Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker.
29 november, Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917.
6 december, Hans Molisch, österrikisk botaniker.
22 december, Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
24 december, Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär
25 december, Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
28 december, Woodrow Wilson, amerikansk politiker, USAs president 1913–1921, mottagare av Nobels fredspris 1919. Anna Sterky – politiker, feminist
Avlidna, 1 januari, John M Berrien, 74, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1829–1831.
10 februari, William Henry Sleeman, 67, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.
17 februari, Heinrich Heine, 58, tysk författare.
18 februari, Wilhelm von Biela, 73, österrikisk astronom och baron.
29 februari, Auguste Chapdelaine, 42, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
10 mars, Karl Ludwig Friedrich von Hinckeldey, 50, tysk jurist, Preussens generalpolisdirektör, avliden i en duell.
26 april, George Troup, 75, amerikansk politiker.
14 maj, Théodore Guérin, 57, fransk romersk-katolsk nunna, helgon.
23 juni, Ivan Kirejevskij, 50, rysk författare.
11 juli, Josef Kajetán Tyl, 48, tjeckisk författare.
20 juli, Emil Aarestrup, 55, dansk skald och läkare.
29 juli, Robert Schumann, 46, tysk romantisk tonsättare.
19 augusti, Anna Maria Rüttimann-Meyer von Schauensee, 83, schweizisk salongsvärd.
25 september, Herman Kellgren, 34, finländsk orientalist.
7 oktober, William Hall, 81, amerikansk demokratisk politiker.
8 oktober, Théodore Chassériau, 37, fransk historie- och porträttmålare, gravör.
23 oktober, Juana Ramírez, 61, venezuelansk frihetshjältinna.
4 november – Paul Delaroche, 59, fransk konstnär.
9 november, John M Clayton, 60, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1849–1850.
23 november, Manuela Sáenz, 58, colombiansk nationalhjältinna.
21 december, August von Hartmansdorff, 64, konservativ svensk politiker. Catharina Lidman, svensk konsthantverkare.
1857
1857, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
4 mars, Franklin Pierce efterträds som USAs president av den förre utrikesministern, James Buchanan. John C Breckinridge blir USAs nye vicepresident.
14 mars, Öresundstullen, som funnits sedan 1429 och som Sverige erlagt till Danmark sedan 1720, upphävs genom Öresundstraktaten, som sluts i Köpenhamn. De utländska staterna köper sig för alltid fria från tullen, genom att erlägga en avgift på 30,5 miljoner danska riksdaler, av vilka Sverige bidrar med 1,5 miljoner.
18 mars, Republiken Maryland uppgår i Liberia.
1 april, Öresundstraktaten träder i kraft
9 maj, Sepoyupproret bryter ut i Brittiska Indien.
Maj–juni, USA skickar fler soldater till Nicaragua för att skydda William Walker och hans män från att utsättas för hämnd av de infödda, som han slåss mot
6 juni, Prins Oscar (II) gifter sig med Sofia av Nassau.
12 juni, Elfrida Andrée avlägger organistexamen som privatist och blir därmed Sveriges första kvinnliga organist.
13 juli, Frimärket Gul tre skilling banco, som senare kom att bli världens dyraste och mest berömda frimärke, poststämplas i Kopparberg.
29 augusti, Järnvägen mellan Örebro och Arboga invigdes. Denna var en del av den planerade Köping–Hults Järnväg.
10 september, Det ryska linjeskeppet Lefort förliser i en storm utanför Tyterskär i Finska viken på väg från Reval (dagens Tallinn) till Kronstadt utanför Sankt Petersburg. Samtliga 826 ombordvarande omkommer.
14–17 september, Det första skandinaviska kyrkomötet avhålls i Köpenhamn, på initiativ av Frederik Hammerich och med inledning av N F S Grundtvig.
November–december, USA använder fartygen USS Saratoga, USS Wabash och Fulton för att skydda William Walker från ännu ett attentatsförsök i Nicaragua
31 december, Viktoria I av Storbritannien utser Ottawa till att bli Kanadas huvudstad. Reuters pressbyrå grundas i England. Efter ett svenskt ständerbeslut utsträcks beväringarnas övningstid från tolv till trettio dagar. Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt håller inför den svenska riksdagen de så kallade blomstermålningarna om Sveriges lysande framtidsutsikter. Syftet är att förmå riksdagen att ta utlandslån för att bygga järnvägarna. Man är tveksam, eftersom Sverige inte har haft någon statsskuld på årtionden. Det första sliperiet för framställning av så kallad mekanisk trämassa anläggs vid Trollhättefallen. Papperskvaliteten är dock mycket dålig. En telegrafförbindelse upprättas mellan Stockholm och Haparanda. Malmös första sjukhus öppnas. Stockholms första moderna hotell öppnas vid Gustav Adolfs torg, och drivs av Oscar Is kökschef, Régis Cadier. Hotellet har tillkommit genom donationer av grosshandlaren Abraham Rydberg, som får låna sitt namn till den klassiska maträtten Biff Rydberg. Ett sällskap bildas för att arbeta för införandet av "Ni" som tilltalsord i Sverige. En nyhet i dammodet kommer till Sverige, nämligen krinolinen. En portugisisk diplomat och en engelsman utkämpar en pistolduell i Lill-Jansskogen i Stockholm, varvid "veterligen ingen sårades". Stockholms befolkning passerar 100 000 människor.
Födda, 12 februari, Eugène Atget, fransk fotograf.
22 februari, Robert Baden-Powell, brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen. Heinrich Hertz, tysk fysiker.
26 februari, Émile Coué, fransk psykolog. Edwin S Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1921.
8 mars, Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
9 mars, Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
13 mars, Herbert Plumer, brittisk fältmarskalk.
16 mars, Arthur R Gould, amerikansk republikansk politiker, senator 1926–1931.
22 mars, Paul Doumer, fransk politiker, Frankrikes president 1931–1932.
26 mars, August Nilsson, svensk tidningsman och riksdagsledamot.
10 april, Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
19 april, Napoleon B Broward, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905–1909.
20 april, Herman Bang, dansk författare och journalist.
9 maj, Luigi Illica, italiensk librettist.
31 maj, Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti, påve 1922–1939.
2 juni, Edward Elgar, brittisk kompositör. Karl Gjellerup, dansk författare, nobelpristagare.
11 juni, Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperantorörelsen.
1 juni, Martha Hughes Cannon, amerikansk politiker.
24 juli, Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare 1917.
25 juli, George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
2 augusti, Aloys Schulte, tysk historiker.
8 augusti, Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
23 augusti, Lave Beck-Friis, svensk friherre, häradshövding och riksdagsledamot.
30 augusti, Alexandra Gripenberg, finländsk kvinnorättsaktivist.
6 september, John B Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917–1933.
15 september, William Howard Taft, amerikansk politiker, USAs president 1909–1913.
9 oktober, Ivo Vojnović, kroatisk författare.
11 oktober, Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
13 oktober, Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
20 oktober, Charles N Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
27 oktober, Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.
30 oktober, Axel Munthe, svensk läkare och författare, författare till "Boken om San Michele"
9 september, Ernst Siemerling, tysk läkare.
17 november, Joseph Babinski, fransk neurolog.
1 december, Samuel M Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1925.
3 december, Joseph Conrad, polskfödd brittisk författare.
16 december, Edward Barnard, amerikansk astronom.
18 december, William V Sullivan, amerikansk advokat och politiker, senator 1898–1901.
30 december, Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.
Avlidna, 15 januari – Samuel Prentiss, 74, amerikansk politiker och jurist, senator 1831–1842.
25 januari, Andrew Stevenson, 73, amerikansk politiker och diplomat.
27 januari, Dorothea von Lieven, 71, politiskt aktiv rysk furstinna.
15 februari, Michail Glinka, 52, rysk kompositör.
9 mars, Domenico Savio, 14, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954)
20 april, Benjamin Tappan, 83, amerikansk demokratisk politiker, senator 1839–1845.
1 maj, Stephen Adams, 49, amerikansk politiker.
2 maj, Alfred de Musset, 46, fransk författare.
21 maj, Catherine Bagration, 73, rysk furstinna och skönhetsikon, värd för en politisk salong.
23 maj, Augustin Louis Cauchy, 67, fransk matematiker.
25 maj, Andrew Butler, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1846-1857.
29 maj, Agustina de Aragón, 71, spansk nationalhjältinna.
23 juni, Christian Molbech, 73, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker med mera.
19 juli, Stefano Franscini, 60, schweizisk statistiker och politiker.
29 juli, Charles Lucien Bonaparte, 54, fransk naturalist och ornitolog.
3 augusti, Eugène Sue, 53, fransk författare.
2 september, Benjamin Ruggles, 74, amerikansk politiker, senator 1815–1833.
5 september, Auguste Comte, 59, fransk filosof, grundare av positivismen.
15 september, John Henderson, 60, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
28 oktober, Louis Eugène Cavaignac, 55, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
24 november, Sir Henry Havelock, 62, brittisk general.
24 december, Robert C Nicholas, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1841. Elizabeth Philpot, brittisk fossilsamlare och paleontolog.
1858
1858, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
2–27 januari, Soldater från två amerikanska krigsfartyg landsätts i Uruguay för att skydda amerikansk egendom under revolutionsförsök i Montevideo
3 februari, Den svenske konstnären Egron Lundgren påbörjar sin resa från London till Indien, för att, som brittisk krigsreporter, bevaka Sepoyupproret.
11 februari, Bernadette Soubirous uppges ha fått sin första uppenbarelse av Vår Fru av Lourdes, central för Romersk-katolska kyrkans kult av jungfru Maria.
16 mars, Ludvig Manderström blir svensk statsminister för utrikesärendena.
20 mars, Egron Lundgren anländer till Calcutta i Indien.
April, Brand i Skara, Sverige
7 april, Louis De Geer den äldre inträder i den svenska regeringen som justitieminister.
11 april, Republiken Nya Granada i Sydamerika skrotas och ersätts av Granadinska konfederationen.
27 april, SGU inrättas och Sveriges geologiska uppbyggnad börjar kartläggas
11 maj, Minnesota blir den 32a delstaten att ingå i amerikanska unionen
Maj, Sex svenska kvinnor döms till landsförvisning på grund av sin katolska tro, vilket framkallar harm i det katolska Europa.
2 juni, Giovanni Battista Donati upptäcker kometen Donatis komet.
15 juni, En ny svensk lag införs, som gör att ogifta kvinnor, som har fyllt 25 år, kan ansöka i domstol om att bli myndiga. Kvinnor som gifter sig blir åter omyndiga och dessutom måste särskilt domstolsbeslut tas om kvinnan vill sköta sina egna affärer.
15 juni, Jeddahmassakern 1858 äger rum i staden Jeddah på arabiska halvön.
17 juni, Järnvägen Atlantic and North Carolina Railroad invigs i USA, och består av 95 engelska mil från Goldsboro, North Carolina till New Bern, North Carolina
16 juli, Statyn av Jöns Jacob Berzelius i Katthavet (nuvarande Berzelii park) i Stockholm avtäcks.
18 juli, Göran Fredrik Göransson framställer rent tackjärn för första gången genom den nya Bessemermetoden. Det sker vid Edske masugn vid gränsen mellan Gästrikland och Dalarna cirka 4 kilometer väster om Hofors.
29 juli, Harrisfördraget mellan USA och Japan undertecknas.
5 augusti, Det första telegrammet sänds mellan Europa och Amerika genom den transatlantiska telegrafkabeln.
19 november, British Columbia blir en brittisk kronkoloni
1 oktober, Husagan avskaffas i Sverige. Myndiga anställda får ej längre agas, medan manliga under arton och kvinnliga under sexton fortfarande tillåts agas (fram till 1920)
6–16 oktober, Amerikanska marinsoldater utför vedergällning mot infödda på Fijiöarna för mord på två amerikanska medborgare på Waya
26 oktober, Det svenska Konventikelplakatet, instiftat 1726, avskaffas, vilket medför ökad trosfrihet för frikyrkliga samfund. Privata bönemöten tillåts. En konventikelförordning införs dock, enligt vilken kyrkoherden tillåts ingripa mot förkunnelse som anses kunna leda till kyrklig söndring. Det första finskspråkiga läroverket inrättas i Jyväskylä. Den ryske statsmannen Nikolaj Muravjov-Amurskij tvingar Kina att avstå från Amurområdet. I Sverige införs småskola som den svenska folkskolans skolår 1-2. Den svenska yrkeskategorin småskollärare bildas, genom att hemundervisningslärarna får seminarieutbildning och yrkesstatus.
Födda, 1 januari, John Gaston Grant, amerikansk republikansk politiker.
2 januari, Beatrice Webb, brittisk socialistisk reformator.
4 januari, Edvard Glæsel, dansk trädgårdsarkitekt.
5 januari, Gustaf af Geijerstam, svensk författare.
15 januari, Albert W Gilchrist, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1909–1913.
6 februari, Jonathan P Dolliver, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1910.
15 februari, William Henry Pickering, amerikansk astronom.
28 februari, Richard P Ernst, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927. Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922–1928.
17 mars, William E Chilton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917. Harald Molander, svensk författare och teaterregissör.
18 mars, Rudolf Diesel, uppfinnare av dieselmotorn.
30 mars, Arvid Nordquist, svensk grundare av Arvid Nordquist H A B
3 april, Bert M Fernald, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1909–1911, senator 1916–1926.
15 april, Émile Durkheim, fransk sociolog.
11 maj, Carl Hauptmann, tysk författare och filosofie doktor.
16 maj, Robert S Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909–1913.
28 maj, Carl Nyberg, svensk uppfinnare och industriman
5 juni, Carl Swartz, svensk högerpolitiker och fabrikör, Sveriges statsminister från 30 mars till 19 oktober 1917.
8 juni, Aleksandr Ragoza, rysk militär.
13 juni, Emma Bendz, svensk författare.
16 juni, Gustaf V, kung av Sverige 1907–1950.
18 juni, William C Redfield, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1913–1919.
19 juni, Richard Markgren, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
1 juli, Willard Leroy Metcalf, amerikansk konstnär.
16 juli, Petar Bojović, serbisk militär.
21 juli, Lovis Corinth, tysk konstnär.
25 juli, William C McDonald, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912–1917.
15 augusti, Edith Nesbit, brittisk författare. John K Shields, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1913–1925.
21 augusti, Kronprins Rudolf av Österrike, österrikisk ärkehertig, kronprins.
1 september, Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
15 september, Frank A Briggs, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1897–1898. Charles de Foucauld, romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.
3 oktober, Eleonora Duse, italiensk skådespelare.
9 oktober, Bruno Gebhardt, tysk historiker.
11 oktober, Nils Kreuger, svensk konstnär.
19 oktober, George Albert Boulenger, brittisk zoolog.
24 oktober, Ebba Munck af Fulkila, svensk hovfröken.
27 oktober, Theodore Roosevelt, amerikansk politiker, USAs president 1901–1909
8 november, Lawrence Y Sherman, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1913–1921.
20 november, Selma Lagerlöf, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien.
21 november, Charles A Towne, amerikansk politiker.
23 november, Albert Ranft, svensk teaterchef och skådespelare.
30 november, Jagadish Chandra Bose, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet.
3 december, Ida Emilia Aalberg, finländsk skådespelare.
22 december, Giacomo Puccini, italiensk kompositör.
28 december, Samuel H Piles, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905–1911.
31 december, Harry S New, amerikansk republikansk politiker. Gottfrid Adlerz, zoolog. Alina Jägerstedt
Avlidna, 19 januari, Wilhelm Linsén, 27, finländsk arkitekt.
15 februari, Joachim Wilhelm Pipping, 39, finländsk läkare.
26 februari, Thomas Tooke, 83, brittisk nationalekonom och statistiker.
30 mars, Marie Kinnberg, svensk fotograf och målare.
10 april, Thomas Hart Benton, 76, amerikansk politiker, senator 1821–1851. William Marks, 79, amerikansk politiker, senator 1825–1831.
27 april, Sir William Peel, 33, brittisk militär.
6 maj, Josiah J Evans, 71, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1853-1858.
15 juni, Ary Scheffer, 63, nederländsk-fransk målare.
15 juli, Aleksandr Ivanov, 51, rysk målare.
1 augusti, Karl Gustav Bonuvier, 81, svensk-finländsk skådespelare och teaterdirektör.
3 september, George Tyler Wood, 63, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i Texas 1847–1849.
1 oktober, Alois Negrelli, 59, österrikisk ingenjör och järnvägspionjär.
15 oktober, Carl Gustaf Mosander, 61, svensk kemist och lärare.
31 oktober, Carl Thomas Mozart, 74, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart.
3 november, Harriet Taylor Mill, 51, brittisk författare, filosof och kvinnorättskämpe.
16 november, Robert Hanna, 72, amerikansk politiker, senator 1831–1832.
17 november, Robert Owen, 87, brittisk industriägare och samhällsreformator.
30 december, Carl Zeyher, 59, tysk entomolog och botaniker.
1859
1859, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
10 januari, Ett ångkök öppnas på Regeringsgatan 82 i Stockholm, vilket blir stadens första.
24 januari, Valakiet och Moldavien enas under Alexandru Ioan Cuza och blir Förenade furstendömena Valakiet och Moldavien.
14 februari, Oregon blir den 33e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
3 mars, Den största slavaktionen någonsin, "The Weeping Time", inträffar då Pierce M Butler säljer 436 män, kvinnor, barn, vilka alla i veckor vistats i ett häststall vid hästkapplöpningsbanan i Savannah i Georgia, USA
22 mars, En förening för främjande och drift av Trädgårdsföreningen i Linköping bildas.
April, Konstnären Egron Lundgren återvänder till London. Brand i Uddevalla, Sverige
5 maj, Braslien och Venezuela enas om att gränsen mellan dem skall gå i vattnet mellan Amazonfloden och Orinocofloden
Juni, Slaget vid Solferino äger rum i norra Italien söder om Gardasjön den 24 juni. Frankrike och Sardinien segrade mot Österrike.
8 juli, Oscar I avlider fyra dagar efter sin 60-årsdag och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin son Karl XV (i Norge under namnet Karl IV)
31 juli–2 augusti, Amerikanska flottstyrkor landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Shanghai
Oktober, Brand i Göteborg, Sverige
24 november, Charles Darwin publicerar sin skrift On the Origin of Species.
December, Brand i Uppsala, Sverige. USAs kongress godkänner att USAs flotta kan åka till Paraguay och utföra vedergällning för en attack mot amerikanskt flottfartyg på Paranáfloden 1855. 200 amerikanska soldater korsar Rio Grande i jakten på mexikanske banditen Juan Cortina. Den liberala morgontidningen Göteborgs-Posten börjar utges. Karl XV samtycker till att avskaffa det norska riksståthållarämbetet. Viktor Rydbergs Den siste athenaren utkommer. Svenska kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. Amalia Eriksson uppfinner och börjar sälja Grännas berömda polkagrisar. Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona grundar den svenska Tidskrift för hemmet, ett språkrör för olika kvinnofrågor. Stora teatern i Göteborg invigs under namnet Nya teatern. Bonniers börjar utge "Öreskrifter" för folket, vilket breddar det svenska bokläsandet. Karl XIIs grav öppnas av Anders Fryxell. Stockholm inrättar kommunal renhållning. Judiska barn får tillåtelse att gå i svenska skolor. En regel införs, vilken säger att prostituerade i Stockholm inte får röra sig i grupp, inte vara ute efter klockan elva och aldrig vistas på vissa gator i Gamla stan, de underkastas också regelbundna tvångsmässiga registreringar och undersökningar för könssjukdom, den så kallade reglementeringen. Tyska leksakstillverkaren Märklin grundas. Kvinnor tillåts bedriva minuthandel i stad och på marknad och driva handelsbod på landet (gift kvinna dock endast med makens tillstånd). Lärokurs för fruntimmer öppnar i Stockholm.
Födda, 11 januari, George Nathaniel Curzon, brittisk politiker och statsvetare.
12 januari, Henry Heitfeld, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
15 januari, Elmore Y Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.
27 januari, Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.
10 februari, Alexandre Millerand, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.
14 februari, Justus Hagman, svensk skådespelare.
17 februari, Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
18 februari, Svante Arrhenius, svensk fysiker och kemist, nobelpristagare.
24 februari, Gustaf Werner, svensk affärsman och donator.
16 mars, Aleksandr Popov, rysk uppfinnare och pionjär inom radiohistorien.
15 april, Luren Dickinson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.
2 maj, Jerome K Jerome, brittisk författare.
12 maj, William Alden Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1919.
22 maj, Arthur Conan Doyle, brittisk författare, Sherlock Holmes fader.
12 juni, Thomas J Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1933.
13 juni, Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.
2 juli, Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
6 juli, Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
13 juli, Sidney Webb, brittisk socialistisk reformator.
20 juli, Adolf av Schaumburg-Lippe, prins av Schaumburg-Lippe.
28 juli, Wilhelm Sarwe, svensk missionär, räddade livet på Josip Broz Tito.
4 augusti, Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
7 augusti, Gustave Belot, fransk lärare, filosof.
21 augusti, Westmoreland Davis, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1918–1922.
12 september, Alice Ayres, engelsk barnsköterska, känd för sitt tappra försök att rädda barnen hon passade vid en brand.
14 september, William Robert Robertson, brittisk fältmarskalk.
16 september, Frank R Gooding, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1928.
17 september, Fredrik Thesleff, finländsk arkitekt.
22 september, Anna Sahlstén, finländsk målare.
18 oktober, Henri Bergson, fransk filosof, nobelpristagare.
15 november, Oscar Bernadotte, svensk prins. Christopher Hornsrud, norsk politiker, Norges förste socialdemokratiske statsminister 1928. Anton Wiklund, svensk tävlingscyklist och företagare.
23 november, Billy the Kid, amerikansk bandit.
2 december, Georges Seurat, fransk konstnär och målare.
7 december, Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
9 december, Algernon Ashton, brittisk tonsättare, pianopedagog och essäist.
22 december, Otto Hölder, tysk matematiker.
26 december, William Stephens, amerikansk politiker.
29 december, Venustiano Carranza, mexikansk president.
Avlidna, 18 januari, William Slade, 72, amerikansk politiker, kongressledamot 1831–1843, guvernör i Vermont 1844–1846.
20 januari, Bettina von Arnim, 73, tysk författare.
28 januari, Carl Adolph Agardh, 73, svensk teolog, matematiker, naturforskare, ledamot av Svenska Akademien.
23 februari, Zygmunt Krasiński, 47, polsk författare.
5 mars, Henry S Geyer, 68, amerikansk politiker och advokat, senator 1851–1857.
19 mars, Oliver H Smith, 64, amerikansk politiker.
3 april, Tilghman Tucker, 57, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
14 april, George M Bibb, 82, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1844–1845.
16 april, Alexis de Tocqueville, 53, fransk politisk teoretiker och historiker.
5 maj, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, 54, tysk matematiker.
6 maj, Alexander von Humboldt, 89, tysk naturforskare.
20 maj, Josip Jelačić, 57, ban av Kroatien.
11 juni, Klemens von Metternich, 86, österrikisk statsman.
8 juli, Charlotte von Siebold, 70, tysk gynekolog.
8 juli, Oscar I, 60, kung av Sverige och Norge sedan 1844.
13 juli, Angélique Brûlon, 87, fransk löjtnant, första kvinnan som mottog Hederslegionen.
4 augusti, Jean-Marie Vianney, 73, fransk katolsk församlingspräst, helgon.
22 augusti, John Wesley Davis, 60, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1845–1847.
15 september, Isambard Kingdom Brunel, 53, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
16 september, David C Broderick, 39, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.
22 oktober, Louis Spohr, 75, tysk tonsättare och violinist.
29 oktober, James C Jones, 50, amerikansk politiker.
20 november, Mountstuart Elphinstone, 80, anglo-indisk statsman och hävdatecknare.
28 november, Washington Irving, 76, amerikansk författare.
2 december, John Brown, 59, amerikansk slaverimotståndare.
8 december, Thomas de Quincey, 74, brittisk författare.
16 december, Wilhelm Grimm, 73, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
18 december, Wilhelm Gabriel Lagus, 73, finländsk professor i allmän lagerfarenhet. Ana Joaquina dos Santos e Silva, portugisisk affärsidkare.
1860
1860, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
13 februari, Brand i Uppsala
24 februari, I Danmark tillträder Regeringen Hall 2.
1 mars, Amerikaner bosatta i Kisembo, Portugisiska Västafrika ropar på hjälp från amerikanska och brittiska skepp för att skydda liv och egendom under konflikter med infödda
3 maj, Karl XV kröns i Stockholm med sin hustru Lovisa av Nederländerna.
11 maj, Brand i Uddevalla
17 maj, Sportklubben TSV 1860 München grundas i München. Statsbanan Hallsberg–Örebro börjar byggas.
1 juli, Nya Kaledonien blir en separat fransk koloni, skild från Franska Oceanien
2 juli, Staden Vladivostok grundas i Ryssland.
16 juli, Tamms kanal invigs.
5 augusti, Karl XV kröns i Trondheim med sin hustru.
21 september, Det svenska passtvånget upphävs och människor kan nu resa fritt såväl inom som utom Sverige. Utrikes gäller passfriheten till 1917
30 oktober, Den första svenska dissenterlagen utfärdas. Svenska medborgare får rätt att gå ur statskyrkan och ingå i något annat, av staten godkänt kristet samfund. Att stå helt utanför religiösa samfund tillåts dock inte, men det medför i alla fall en viss trosfrihet för svenska katoliker.
27 september–8 oktober, Amerikanska soldater landstiger vid Panamaviken i norra Granadinska konfederationen för att skydda amerikanska intressen under en revolution
6 november, Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraterna John C Breckinridge och Stephen A Douglas och konstitutionsunionisten John Bell vid presidentvalet i USA och blir därmed republikanska partiets förste president i USA.
20 december, South Carolina bryter sig loss från USA och blir självständig republik. Brännvinsbränning till husbehov förbjuds i Sverige. Judar tillåts bosätta sig och äga fast egendom var de vill i hela Sverige.
Strömsholms och Eskilstuna kanaler invigs. Nils Ericsson adlas och börjar skriva efternamnet med ett S, något som brodern John anser tyda på högfärd. Skarpskytterörelsen bildas av frivilliga krafter som ett komplement till det svenska försvaret. De svenska städerna börjar inrätta renhållningsverk. Emilie Flygare-Carlén utkommer med romanen Ett köpmanshus i skärgården. Den svenska riksdagen beslutar att inrätta seminarium för kvinnliga folkskollärare. Namnlösa sällskapet för vittra idrotter grundas. Étienne Lenoir bygger den första fungerande förbränningsmotorn. Den hemliga förbrytarorganisationen Maffian grundas på Sicilien.
,
Födda, 1 januariCharles Lwanga, ugandisk kristen martyr, helgon.
11 januari, Aron Johansson, svensk arkitekt.
17 januari, Douglas Hyde, Irlands president 1938–1945.
21 januari, Karl Staaff, svensk politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet 1907–1915, Sveriges statsminister 1905–1906 och 1911–1914.
22 januari, Chase Osborn, amerikansk republikansk politiker och publicist, guvernör i Michigan 1911–1913.
29 januari, Anton Tjechov, rysk författare.
2 februari, Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
7 februari, Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
11 februari, Nathan W Hale, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1905–1909.
18 februari, Anders Zorn, svensk konstnär.
2 mars, Susanna M Salter, amerikansk politiker.
9 mars, Frank B Gary, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1908–1909.
1 april, Carl Ericsson, svensk jurist och politiker (liberal)
2 april, George S Nixon, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1912.
3 april, Frederik Willem van Eeden, nederländsk författare.
11 april, Ferdinand Boberg, svensk arkitekt.
26 april, Józef Bilczewski, polsk romersk-katolsk ärkebiskop, helgon. Charles Henderson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Alabama 1915–1919.
2 maj, Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
4 maj, Bogi Thorarensen Melsteð, isländsk historiker.
9 maj, James Matthew Barrie, skotsk författare. John L McLaurin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1903.
12 majm Paul U Bergström, svensk affärsman.
15 maj, Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
17 maj, Austin Lane Crothers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland 1908–1912.
29 maj, Isaac Albéniz, spansk tonsättare.
25 juni, Alfred Petersson i Påboda, svensk politiker.
5 juli, Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USAs utrikesminister 1909.
7 juli, Gustav Mahler, österrikisk tonsättare och dirigent.
28 juli, Elias M Ammons, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1913–1915.
12 augusti, Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
20 augusti. Raymond Poincaré, fransk politiker, Frankrikes president 1913–1920. Henry T Rainey, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1933–1934.
22 augusti, Gustaf Fröding, svensk poet
27 augusti, Carl Anton Larsen, norsk sjökapten, valfångare och upptäcktsresande.
4 september, Mikito Takayasu, japansk oftalmolog.
13 september, John Pershing, amerikansk general.
18 september, Alberto Franchetti, italiensk tonsättare.
20 september, James Gillett, amerikansk republikansk politiker.
12 oktober, Chester I Long, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909. August Strömberg, svensk skomakare och spelman.
21 oktober, Billy Claiborne, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O K Corral.
22 oktober, Claes Tholin, svensk socialdemokratisk politiker, partiordförande 1896–1907.
7 november, Fletcher D Proctor, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1906–1908.
9 november, LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910–1913.
12 november, Ola Hansson, svensk poet, författare och journalist.
23 november, Hjalmar Branting, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister från 10 mars till 27 oktober 1920, 1921–1923 och 1924–1925.
8 december, Otto W Zeidlitz, svensk präst, pedagog och esperantopionjär.
12 december, Richard Yates, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1901–1905.
17 december, Carl Lindhagen, svensk jurist och politiker.
28 december, Gustaf Windahl, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
,
Avlidna, 6 januariWilliam Martin Leake, 82, brittisk arkeolog.
8 februari, Carl Eduard Rotwitt, 47, dansk statsman.
6 mars, Gustafva Sofia Hjärne, 80, svensk-finländsk författare och salongsvärd.
8 apri, István Széchenyi, 68, ungersk politiker.
18 april, Anders Retzius, 63, svensk anatom och etnograf.
6 maj, Littleton Waller Tazewell, 85, amerikansk politiker, senator 1824–1832.
8 maj, Horace Hayman Wilson, 73, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
13 maj, Christian Gottlob Gmelin, 67, tysk kemist.
22 maj, William C Preston, 65, amerikansk politiker, senator 1833–1842.
5 juni, Samuel D Ingham, 80, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1829–1830.
24 juni, Jérôme Bonaparte, 75, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813, bror till Napoleon I.
1 juli, Charles Goodyear, 59, amerikansk uppfinnare.
22 augusti, Giuseppe De Fabris, 70, italiensk skulptör.
21 september, Arthur Schopenhauer, 72, tysk filosof.
12 oktober, Sir Harry Smith, 73, brittisk koloniguvernör.
20 oktober, Alexandra Feodorovna, 62, rysk kejsarinna.
22 oktober, Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare
29 oktober, Gaetano Errico, 69, italiensk katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
6 november, Charles Napier, 74, brittisk amiral.
17 december, Desideria, 83, drottning av Sverige och Norge 1818–1844, gift med Karl XIV Johan.
19 december, James Andrew Broun Ramsay, 48, brittisk politiker, markis av Dalhousie. Robert Roberts, afroamerikansk butler, författare och abolitionist.
1861
1861, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
9 januari, Mississippi lämnar den amerikanska unionen
10 januari, Florida lämnar den amerikanska unionen
29 januari, Kansas blir den 34e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
8 februari, South Carolina uppgår i Amerikas konfedererade stater.
19 februari, Livegenskapen upphävs i Ryssland genom Emancipationsreformen 1861
21 februari, Mariehamn i Finland får stadsprivilegier
4 mars, Abraham Lincoln blir USAs president. Hannibal Hamlin blir USAs nye vicepresident. Texas utträder ur den amerikanska unionen
8 mars, Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.
17 mars, Italien utropar sig till stat och Viktor Emanuel II blir dess förste kung
12 april, Det amerikanska inbördeskriget inleds
20 maj, Arkansas uppgår i Amerikas konfedererade stater
31 maj, Bahrain ställs under brittiskt beskydd
1 juli, Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
21 juli, I första slaget vid Bull Run besegrar en sydstatsarmé på 32 000 man en nordstatsarmé på 35 000 man.
Augusti, Änkekejsarinnorna Cixi och Ci'an samt Prins Gong tar makten från Tongzhikejsarens förmyndarråd i en statskupp (Xinyoukuppen). Detta blir början på Cixis välde över Kina som varar fram till hennes död 1908.
1 oktober, Högre lärarinneseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.
29 november, Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas
14 december, Den svenska tidningen Norrbottens-Kuriren grundas
20 december, Göteborgs museum invigs i det Ostindiska Huset, på Norra Hamngatan. Invigningstalare är landshövding O I Fåhraeus. Högbo Stål & Jernwerk och Sandvikens masugn- och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent. Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor. En svensk förordning utfärdas om brevbäring i städerna. De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag. En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5 000 människor närvarar vid avrättningen. Dödsstraffet för barnamord avskaffas i Sverige.
Födda, 26 januari, Louis Anquetin, fransk målare. Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
29 januari, William M Butler, amerikansk republikansk politiker.
2 februari, Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop.
8 februari, Per Forssman, svensk ingenjör, disponent och riksdagsman (högern)
15 februari, Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933. Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.
17 februari, Helene av Waldeck och Pyrmont.
25 februari, Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
27 februari, Prins Carl, prins, av Sverige och Norge.
15 mars, Joseph M Devine, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
17 mars, Charles Laval, fransk konstnär, målare.
25 mars, Emanuel L Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
28 mars, Alfred B Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.
16 april, Albin Lavén, svensk skådespelare.
20 april, James D Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
23 april, Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
26 april, Amos W Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
27 april, William Lorimer, engelsk-amerikansk politiker.
6 maj, Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
16 maj, H H Holmes, amerikansk seriemördare.
21 maj, Abel Ayerza, argentinsk läkare.
1 juni, Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
2 juni, Concordia Selander, svensk skådespelare. Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USAs 27e president, William Howard Taft.
6 juni, Joseph M Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
7 juni, Malcolm R Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
19 juni, Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
26 juni, Karl Herxheimer, tysk dermatolog.
4 juli, Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och militär, senator 1925–1929.
11 juli, George W Norris, amerikansk politiker.
24 juli, Alexander James Carlyle, brittisk präst och historiker.
26 augusti, Bruno Tacke, tysk lantbrukskemist.
3 september, James Hartness, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
15 september, Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.
8 oktober, Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
10 oktober, Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
29 oktober, Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist)
30 oktober, Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
2 november, Maurice Blondel, fransk katolsk filosof.
6 november, Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1914–1919, James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
11 november, Elsa Eschelsson, svensk jurist.
8 december, Aristide Maillol, fransk målare och skulptör.
15 december, Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, landets riksföreståndare 1918 och president 1931–1937.
16 december, Oscar Branch Colquitt, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
17 december, Axel Lundegård, svensk författare.
24 december, Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
Avlidna, 2 januari, Fredrik Vilhelm IV, 65, kung av Preussen.
4 januari, Marie-Thérèse Figueur, 86, fransk militär och memoarskrivare.
17 januari, Lola Montez, 39, irländsk skådespelare. Malla Silfverstolpe, 78, svensk författare.
21 februari, Lars Levi Læstadius, 61, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
8 mars, Heinrich Rudolf Schinz, 83, schweizisk zoolog.
10 mars, Taras Sjevtjenko, 47, Ukrainas nationalskald.
8 april, Elisha Otis, 49, amerikansk uppfinnare.
22 april, Anne Elizabeth Baker, 74, brittisk filolog.
29 maj, Joachim Lelewel, 75, polsk historiker.
3 juni, Stephen A Douglas, 48, amerikansk demokratisk politiker.
9 juni, Carl Axel Löwenhielm, 88, svensk greve, diplomat, militär och politiker.
15 juli, Adam Jerzy Czartoryski, 91, polsk furste och statsman.
12 augusti, Eliphalet Remington, 67, amerikansk vapentillverkare.
16 augusti, Ranavalona I, madagaskisk drottning.
22 augusti, Xianfeng, 30, den sjunde Qing-kejsaren av Kina avlider i Jehol, där han sökt sin tillflykt efter den brittisk–franska invasionen av Peking.
26 augusti, Johan Fredrik Berwald, 73, svensk violinist, dirigent och tonsättare.
7 september, Willie Person Mangum, 69, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.
18 oktober, Fredrik Woldstedt, 48, finländsk astronom.
10 november, Moritz Schreber, 53, tysk reformpedagog.
29 november, Carl Johan Fahlcrantz, 86, svensk konstnär.
14 december, Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, 42, brittisk prinsgemål sedan 1840 (gift med drottning Viktoria)
20 december, Vincenzo Pucitta, 83, italiensk kompositör.
1862
1862, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
8 januari, Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.
30 januari, Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.
18 februari, Sällskapet Concordia i Örebro instiftas. Sällskapets syfte är kulturell samvaro.
9 mars, Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) i strid med sydstaternas CSS Virginia i sjöslaget vid Hampton Roads.
17 mars, Mellan Helsingfors och Tavastehus öppnas den första järnvägen i Finland
21 mars, Sverige inför en kommunallag, samt inrättar landstingen som får ansvar för sjuk- och hälsovård.
22 mars, Italien erkänner San Marinos självständighet under italienskt protektorat
1 maj–1 november, Världsutställning hålls i London.
21 maj, En kvartersbrand utbryter i Göteborg
1 augusti, Statsbanan Hallsberg–Örebro invigs.
3 augusti, Örebro stadsbibliotek invigs.
28–30 augusti, Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run
17 september, Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
30 september, I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern"
3 oktober, Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
10 oktober, För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
12 oktober, Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling i Sverige på Tacksägelsedagen
21 oktober, USA erkänner Liberia
4 november, Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar. Franska skolan grundas i Stockholm. De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avgifter. Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris. Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien. Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé. Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma. Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus utkommer och väcker långvarig teologisk strid. Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm. Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet. Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan. Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej. Otto von Bismarck blir Ministerpresident i Preussen. Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen). Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis". Spritföretaget Bacardi grundas. Gymnasist föreningen GGF Verdandi introduceras till Vasaskolan i Gävle och anses också vara av av de äldsta elevföreningarna i Sverige.
Födda, 4 januari, Alexander Samuelson, svensk-amerikansk glasingenjör (död 1934)
10 januari, Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933. (död 1941)
23 januari, Ovington Weller, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927 (död 1947)
28 januari, Martin K Gantz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893 (död 1916)
3 februari, James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USAs högsta domstol 1914–1941 (död 1946)
4 februari, Hjalmar Hammarskjöld, svensk politiker, Sveriges statsminister 1914–1917 (död 1953)
7 februari, Horace F Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919 (död 1941)
27 februari, Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare (död 1930), Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935 (död 1941)
4 mars, George H Prouty, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910 (död 1918)
23 mars, Olga Adamsen, svensk skådespelare (död 1948)
31 mars, Claude A Swanson, amerikansk demokratisk politiker (död 1939)
9 april, Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare (död 1938)
11 april, Samuel Winslow, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1925 (död 1940)
14 april, Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör (död 1920)
24 april, Nathaniel B Dial, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925 (död 1940)
27 april, Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare (död 1921)
8 maj, Emilie Rathou, Vita bandets grundare (död 1948)
11 maj, Franklin S Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927 (död 1935)
13 maj, Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman (död 1939)
30 maj, Anton Ažbe, slovensk konstnär (död 1905)
5 juni, Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare (död 1930)
12 juni, James H Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1918 (död 1918)
4 juli, Walter L Fisher, amerikansk republikansk politiker (död 1935)
14 juli, Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker (död 1918)
15 juli, Frank P Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911 (död 1929)
17 juli, Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker (död 1906)
25 juli, Alfred Paloheimo, finländsk finans- och industriman (död 1949)
2 augusti, Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare (död 1935)
7 augusti , Victoria av Baden, drottning av Sverige 1907–1930, gift med Gustaf V (död 1930)
22 augusti, Claude Debussy, fransk kompositör (död 1918), Hjalmar von Sydow, svensk politiker (död 1932)
25 augusti, Louis Barthou, fransk politiker (död 1934)
29 augusti, Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare (död 1949)
30 augusti, Lawrence C Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1919–1931 (död 1958)
19 september, Arvid Lindman, svensk politiker, sjömilitär och industriledare, Sveriges statsminister 1906–1911 och 1928–1930 (död 1936)
20 september, Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf (död 1952)
25 september, Léon Boëllmann, fransk kompositör (död 1897)
6 oktober, Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913 (död 1929), Albert J Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899–1911 (död 1927)
9 oktober, Henry L Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923 (död 1943)
10 oktober, Nils Sonesson, svensk politiker, borgmästare i Söderhamn (död 1932)
11 oktober, Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare (död 1914)
19 oktober, Bertram Tracy Clayton, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1899–1901 (död 1918)
21 oktober, Folke Zettervall, svensk arkitekt (död 1955)
22 oktober, Alexandra Skoglund, svensk lärare och politiker (död 1938)
23 oktober, August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare (död 1914)
10 november, Axel Welin, svensk ingenjör (död 1951)
15 november, Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare (död 1946)
17 november, Anna Bugge-Wicksell, svensk diplomat (död 1928)
29 november, Gustav von Kahr, tysk politiker (död 1934)
12 december, Bruce Ismay, brittisk affärsman, direktör för White Star Line.
18 december, Ulrich Wilcken, tysk historiker och papyrusforskare (död 1944)
19 december, Ruth Bré, tysk lärare, författare och feminist (död 1912)
20 december, Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917–1919 (död 1926)
22 december, Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943–1947 (död 1947)
28 december, Morris Rosenfeld, amerikansk poet (död 1923)
31 december, Albert Sleeper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921 (död 1934)
Avlidna, 4 januari, John Hemphill, 58, amerikansk politiker, senator 1859–1861.
10 januari, Samuel Colt, 47, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
18 januari, John Tyler, 71, amerikansk politiker, USAs president 1841–1845.
21 januari, Božena Němcová, 41, tjeckisk författare.
3 februari, Jean-Baptiste Biot, 87, fransk fysiker.
8 februari, Elisha D Cullen, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1855–1857.
9 februari, Carl Norstedt, 64, svensk boktryckare.
18 februari, Pierre Bretonneau, 83, fransk läkare.
24 februari, Bernhard Severin Ingemann, 72, dansk författare.
27 februari, Gabriele Possenti, 23, italiensk passionistbroder, helgon.
17 mars, Jacques Fromental Halévy, 62, fransk kompositör.
18 mars, Jacob Letterstedt, 65, svensk företagsledare och donator.
23 mars, Sophie Adlersparre, 54, svensk konstnär.
6 april, Albert Sidney Johnston, 59, amerikansk militär, general i sydstatsarmén, stupade i slaget vid Shiloh.
19 april, Louis P Harvey, 41, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
22 april, Carl Gustaf Söderstrand, 61, finländsk målarmästare och företagare.
1 maj, J L C Schroeder van der Kolk, 65, nederländsk läkare.
5 maj, Carl August Adlersparre, 51, svensk greve, kammarherre och författare.
6 maj, Henry David Thoreau, 44, amerikansk författare och filosof.
9 maj, Theodor Bilharz, 37, tysk läkare.
12 maj, Ib Ibsen, 60, dansk anatom.
13 maj, Fredric Westin, 79, svensk historie- och porträttmålare.
25 maj, Juana Azurduy de Padilla, 81, boliviansk gerillaledare och frihetshjältinna.
28 maj, Lev Mej, 40, rysk författare.
29 maj, Anton Wilhelm Arppe, 72, finländsk arkitekt. Henry Thomas Buckle, 40, brittisk historiker.
17 juni, Charles Canning, 49, brittisk statsman. Giuseppe Montanelli, 49, italiensk jurist, politiker och författare.
20 juni, Barbu Catargiu, 54, rumänsk politiker.
2 juli, Charles Mayer, 63, tysk pianist.
18 juli, Johan Peter Hollman, 73, svensk guldsmed.
24 juli, Martin Van Buren, 79, amerikansk politiker, USAs president 1837–1841.
25 juli, Reuel Williams, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843.
16 augusti, Warren Winslow, 52, amerikansk demokratisk politiker.
20 augusti, Sydenham Moore, 45, amerikansk militär och politiker.
28 augusti, Albrecht Adam, 76, tysk batalj- och hästmålare.
8 september, Charlotta Arfwedson, 86, svensk konstnär och politisk aktivist.
12 september, John Renshaw Thomson, 61, amerikansk politiker, senator 1853–1862.
17 september, Bonaventura Carles Aribau, 63, nykatalansk skald.
26 september, Hans Christian Petersen, 69, norsk jurist och politiker.
30 september, Jacob W Miller, 62, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
10 oktober, Ludwig Hassenpflug, 68, kurhessisk statsman.
17 oktober, Charles Tillinghast James, 57, amerikansk ingenjör och politiker, senator 1851–1857.
8 november, Anders Johan Hipping, 73, finländsk präst och historiker.
13 november, Ludwig Uhland, 75, tysk poet.
17 november, Leopold Kupelwieser, 66, österrikisk konstnär.
21 november, Eugen Hess, 38, tysk målare.
20 december, James Pearce, 57, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
28 december, Georg Theodor Chiewitz, 47, svensk-finländsk arkitekt.
1863
1863, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, 1862 års kommunalförordningar träder i kraft, vilket innebär att de svenska socknarna avskaffas och i stället får Sverige cirka 2 500 primärkommuner, varav 88 är städer.
10 januari, Londons tunnelbana öppnas för trafik.
4 februari, Första aktieauktionen på Stockholmsbörsen inleder den moderna handeln med aktier i Sverige
9 februari, Internationella Röda Korset grundas
21 april–2 maj, Bahá'u'lláh tillkännager i Ridvánträdgården invid floden Tigris utanför Bagdad att han är Den som Gud skall uppenbara – den "världsundervisare" som profeten Báb 19 år tidigare utlovat skulle komma för att uppenbara Guds budskap om enhet och om en ny och högre världsordning.
28 maj, En stor fest, med 200 personer till bordet, hålls för ryske anarkisten Michail Bakunin med maka Antonia i Stockholm på Hotel Phoenix, där bland andra August Blanche hyllningstalar, deklamerar dikter och utbringar skålar.
20 juni, West Virginia blir den 35e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
1–3 juli, Nordstaterna besegrar sydstaterna i slaget vid Gettysburg, som blir vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget.
13 juli-16 juli, Upplopp i New York som protest mot orättvisa inkallningar till armén.
16 juli, Amerikanska USS Wyoming utför vedergällning för skott avlossade mot amerikanska fartyget Pembroke i Shimonoseki, Japan
22 juli, Det så kallade Skodsborgsmötet hålls mellan den svenske kungen Karl XV och Fredrik VII av Danmark. Karl XV lovar danskarna militärt stöd, i händelse av krig, utan att fråga statsråden.
1 augusti, Berns salonger i Stockholm, Sverige öppnas
September, Bygget av järnvägen Western Railroad från Fayetteville, North Carolina till kolfälten i Egypt, North Carolina i USA slutförs
8 september, Ulriksdalskonferensen, en svensk-norsk regeringskonferens, hålls på Ulriksdals slott med anledning av den hotande dansk-tyska konflikten om Schleswig-Holstein. Den svenska regeringen upphäver kungens löfte från Skodsborgsmötet. Detta blir början till slutet för skandinavismen.
5 november, Halva den halländska staden Varberg brinner ner, varvid 1 200 människor blir hemlösa
6 november, Skandinaviska kreditaktiebolaget bildas
15 november, Då Fredrik VII dör barnlös efterträds han som kung av Danmark av Kristian IX, som har utsetts till dansk tronföljare genom avtal 1852 och 1853, eftersom han genom sitt äktenskap med Louise av Hessen-Kassel är släkt med det danska kungahuset och dessutom i rakt nedstigande led är ättling till den danske 1500-talskungen Kristian III.
16 november, Efter att lagen om att ogifta kvinnor som har fyllt 25 år kan ansöka i domstol om att bli myndiga infördes i Sverige 1858 har domstolarna blivit överhopade av sådana ärenden, eftersom oväntat många kvinnor har velat utnyttja möjligheten. Därför ändras lagen denna dag, så att ansökan i domstol inte längre behövs, ogifta kvinnor blir från och med nu automatiskt myndiga när de fyller 25 år. Regeln om att de åter blir omyndiga om de gifter sig kvarstår dock och för män kvarstår myndighetsåldern 21 år, som har varit sedan 1721.
18 november, Kristian IX undertecknar en ny grundlag, novemberförfattningen, som blir gemensam för Danmark och Slesvig, men inte för Holstein. Därmed inkluderas Schleswig i Danmark, medan Holstein lämnas utanför.
19 november, Prins Fredrik av Augustenburg utropar sig till hertig Fredrik VIII av Schleswig-Holstein som en reaktion på den nya danska grundlagen.
24 december, Tyska trupper från Hannover och Sachsen tågar in i Holstein, varvid den danska armén omedelbart evakuerar till Slesvig.
December, Alfred Nobel uppfinner dynamiten. Karl XV undertecknar en ny svensk riksdagsordning. Louis De Geers förslag om svensk tvåkammarriksdag antas som vilande. En svensk förordning om allmänt kyrkomöte utfärdas. Kyrkomötet skall sammanträda vart femte år och är tänkt att ersätta prästeståndet, dock utan beslutsrätt. Kyrkomötet får dock vetorätt i frågor som rör kyrkan och prästerliga privilegier. Judar utan svenskt medborgarskap tillåts gifta sig med judar med svenskt medborgarskap. Borgerlig vigsel införs. Blandäktenskap mellan judar och kristna tillåts i Sverige. Det svenska nattvardstvånget upphävs. Försök görs med beläggning av asfalt på Drottninggatans och Regeringsgatans trottoarer i Stockholm. Den svenska folkopinionen visar att den sympatiserar med Polen i dess frihetskamp mot Ryssland. Svea Livgarde fyller 250 år.
Födda, 1 januari, Pierre de Coubertin, fransk baron, idrottsledare, skapare av de moderna olympiska spelen.
6 januari, Gustaf Oscar Wallenberg, svensk affärsman, diplomat och politiker (liberal)
7 januari, John M Evans, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1921 och 1923–1933.
12 januari, Swami Vivekananda, indisk filosof.
17 januari, David Lloyd George, brittisk politiker, premiärminister 1916–1922.
20 januari, Ture Stenberg, svensk arkitekt.
27 februari, Joaquín Sorolla, spansk målare.
3 mars, Arthur Machen, brittisk författare.
12 mars, Gabriele D'Annunzio, italiensk författare.
19 mars, Alfred Hellerström, svensk arkitekt.
24 mars, William Sherman Jennings, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905.
1 april, Harald Jacobson, svensk poet.
2 april, Mabel Cahill, irländsk tennisspelare.
3 april, Henry van de Velde, belgisk målare, arkitekt och formgivare.
26 april, Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
29 april, William Randolph Hearst, amerikansk tidningsman.
2 maj, Norris Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
4 maj, Charles S Deneen, amerikansk republikansk politiker.
6 maj, Albert Friedrich Speer, tysk arkitekt.
20 maj, Marion Butler, amerikansk politiker, jurist och publicist, senator 1895–1901.
23 maj, Henry W Keyes, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1917–1919, senator 1919–1937.
1 juni, Gustaf Richard Stenbeck, svensk psykiater och ämbetsman.
2 juni, Thomas Clarke Rye, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1915–1919.
3 juni, William H King, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1941.
21 juni, Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
29 juni, Carl Olsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
7 juli, John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
30 juli, Henry Ford, amerikansk industripionjär.
31 juli, Sidney Johnston Catts, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1917–1921.
1 augusti, Gaston Doumergue, fransk politiker, Frankrikes president 1924–1931.
12 augusti, Margaretta Eagar, irländsk barnflicka, verksam i Rysslands kejserliga familj.
3 september, Hans Aanrud, norsk författare.
13 september, Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare. Franz von Hipper, tysk sjömilitär.
23 september, George Washington Hays, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1913–1917.
24 september, Edvin Gullstrand, svenskt justitieråd.
30 september, Reinhard Scheer, tysk sjömilitär.
20 oktober, Juho Jaakko Karvonen, finländsk läkare och professor.
9 november, Cornelius Hofstede de Groot, nederländsk konsthistoriker och konstsamlare.
21 november, Arthur Quiller-Couch, brittisk författare och litteraturvetare.
11 december, T Coleman du Pont, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.
12 december, Edvard Munch, norsk konstnär.
15 december, Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.
16 december, George Santayana, spansk filosof och författare.
18 december, Franz Ferdinand, Österrikes tronföljare.
23 december, Åke Thomasson, svenskt justitieråd. Abdul Karim, indisk muslimsk betjänt hos drottning Viktoria av Storbritannien.
Avlidna, 4 januari, William Dunn Moseley, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1845–1849.
5 januari, Moses Wisner, 47, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
17 januari, Horace Vernet, 73, fransk målare.
27 januari, Edward Robinson, 68, amerikansk teolog.
13 februari, Presley Spruance, 77, amerikansk politiker, senator 1847–1853.
18 februari, James Harlan, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
18 mars, Powhatan Ellis, 73, amerikansk politiker, jurist och diplomat, senator 1825–1826 och 1827–1832.
1 april, Jakob Steiner, 67, schweizisk matematiker.
10 maj, Thomas Jonathan "Stonewall" Jackson, 39, amerikansk militär.
29 juni, Fabian Langenskiöld, 52, finländsk friherre och politiker.
3 juli, Little Crow, siouxhövding.
21 juli, Josephine Kablick, 76, tjeckisk botaniker och paleontolog.
26 juli, Sam Houston, 70, amerikansk politiker, Republiken Texas president 1836–1838 och 1841–1844. Emma Livry, 21, fransk ballerina.
13 augusti, Eugène Delacroix, 65, fransk konstnär.
14 augusti, Colin Campbell, 70, brittisk fältmarskalk.
16 september, Richard Brodhead, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.
20 september, Jacob Grimm, 78, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
16 oktober, Erik Johan Längman, 64, finländsk industrialist och donator.
15 november, Fredrik VII, 55, kung av Danmark sedan 1848.
3 december, John Wales, 80, amerikansk politiker, senator 1849–1851.
13 december, Friedrich Hebbel, 50, österrikisk författare och dramatiker.
1864
1864, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
16 januari, Danmark säger nej till ett avtal från Preussen och Österrike om att skrota den så kallade novemberförfattningen
1 februari, Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider och rycker in i Slesvig.
2 februari, Preussiska trupper går till angrepp mot den danska försvarslinjen Danervirke men besegras i slaget vid Mysunde.
3 februari, Österrikiska trupper erövrar danska positioner på Kongshøj, söder om huvudställningen Danevirke.
5-6 februari, Danska armén under Christian de Mezas överbefäl utrymmer Danevirke och drar sig tillbaka till skanslinjen vid Dybbøl
16 februari, En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. Självmord avkriminaliseras genom 1864 års lag. Dessutom avskaffas straffet landsförvisning, vilket innebär att svenska medborgare inte längre kan utvisas ur riket.
6 mars, Kravaller utbryter i Stockholm då Sveriges regering vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.
6 april, Nästan hela Ronneby i Blekinge brinner ner till grunden i en stor stadsbrand.
18 april, Efter dryga två veckors artilleribombardemang stormas de danska positionerna på Dybbølhöjden av preussiska trupper. Detta blir krigets mest uppmärksammade slag.
22 april, USAs kongress antar 1864 års myntakt, som gör texten "In God We Trust" (som senare kom att antas som landets valspråk) obligatorisk på alla amerikanska mynt.
5–7 maj, Slaget i vildmarken under det amerikanska inbördeskriget utkämpas.
9 maj, En dansk flotteskader besegrar en österrikisk-preussisk i slaget vid Helgoland.
28 maj, Joniska öarnas förenta stater skrotas och de Joniska öarna tillfaller Grekland.
18 juni, Fullständig näringsfrihet införs med Förordningen för utvidgad näringsfrihet, som avskaffar mästarskapstvång och kooperationstvång, burskapsägande borgares monopol, och handel och hantverk får utövas fritt både på landsbygd och i stad, både av myndiga personer, samt av omyndiga som fått sin förmyndares tillstånd
29 juni–1 juli, Preussiska trupper landstiger på ön Als och tvingar danskarna att dra sig tillbaka till Kegnaes.
3 juli, Danskarna besegras av preussarna i slaget vid Lundby. Detta blir krigets sista större drabbning.
4 juli, Bukarests universitet grundas.
14 juli–3 augusti, Amerikanska marinsoldater beskyddar landets minister i Japan under ett förhandlingsmöte i Yedo
22 augusti, Första Genèvekonventionen undertecknas i Schweiz
3 september, Alfred Nobels laboratorium i Heleneborg i Stockholm exploderar varvid hans yngre bror Emil dödas
4–14 september, USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna tvingar Japan och fursten av Nagato att tillåta utländska skepp att få åka genom Shimonosekisundet i enlighet med avtal
28 september, Första internationalen grundas i London.
21 oktober, Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras
30 oktober, Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Sachsen-Lauenburg.
31 oktober, Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
Oktober, Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.
8 november, Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraten George B McClellan vid presidentvalet i USA.
1 december, Södra stambanan i Sverige mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö
15 december, Under järnvägsarbetet vid landeriet Udden utanför Kristinehamn, Sverige dödas tre arbetare vid ett jordras
23 december, Paraguay anfaller Brasilien. Sandsjöolyckan, en järnvägsolycka inträffar på Södra stambanan vid Sandsjö station, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas. Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen först att täcka hela Sverige. Klasser införs i den svenska folkskolan. Studentexamen börjar avläggas vid universiteten i Sverige. Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken som vid denna tid, 1864, är anpassade för kvinnor. Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd. En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras. Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning. Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier. Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist. Den svenska lanthandeln blir helt fri. Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt. I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken. Detta kommer att pågå till 1918. Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas. Contagious Diseases Acts införs i Storbritannien. Wallåkra stenkärlsfabrik grundas.
Födda, 1 januari, Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
14 januari, Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
20 januari, Mathilda Malling, (pseudonym, Stella Kleve), svensk författare.
2 februari, Margot Asquith, brittisk författare.
5 februari, Carl Teike, tysk kompositör.
6 februari, John Henry Mackay, brittisk-tysk författare.
21 februari, Albin Belar, slovensk seismolog, naturforskare, miljökämpe och uppfinnare.
24 februari, Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär.
5 mars, Filip Månsson, svensk konstnär. Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och bankdirektör.
12 mars, Alice Tegnér, svensk tonsättare
13 mars, Benjamin M Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Alabama 1931–1935.
14 mars, Alfred Redl, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.
15 mars, Carl Edvard Johansson, svensk som bidrog till uppkomsten av kombinationsmåttsatsen
25 mars, Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
27 mars, Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
8 april, Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
17 april, Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör.
21 april, Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
4 maj, Gustaf Steffen, svensk sociolog.
5 maj, Sir Henry Hughes Wilson, brittisk militär.
8 maj, Clarence W Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913.
30 maj, Rudolf Abelin, svensk trädgårdsodlare.
3 juni, Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär.
10 juni, Ninian Comper, brittisk arkitekt.
11 juni, Richard Strauss, tysk tonsättare.
13 juni, Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman.
20 juni, Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927.
24 juni, Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.
13 juli, John Jacob Astor IV, amerikansk miljonär, uppfinnare och författare.
16 juli, Carl Nærup, norsk litteraturkritiker.
18 juli, Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931.
20 juli, Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare. William F Whiting, amerikansk republikansk politiker och affärsman, handelsminister 1928–1929.
29 juli, Nils Andersson, svensk jurist, folkmusikuppteknare och utgivare av Svenska Låtar.
17 augusti, Robert F Broussard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918.
9 september, Louis Lingg, tysk anarkist.
11 september, John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931.
18 september, Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
21 september, Gertrud Törnell, svensk högerkvinna.
27 september, Andrej Hlinka, slovakisk katolsk präst och politiker.
29 september, Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof.
5 oktober, Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
17 oktober, Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1915–1920.
25 oktober, John F Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
30 oktober, Theodor Wiegand, tysk arkeolog.
5 november, Truman H Newberry, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
9 november, Paul Sérusier, fransk målare.
24 november, Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
25 november, Albert G Schmedeman, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1933–1935.
26 november, Herman Gorter, nederländsk poet och filosof.
6 december, William S Hart, amerikansk skådespelare.
7 december, Per Olsson i Fläsbro, svensk hemmansägare, trävaruhandlare och riksdagspolitiker.
Avlidna, 2 januari, Lemuel J. Bowden, 48, amerikansk politiker, senator 1863–1864. Johan Gabriel Richert, 79, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.
7 januari, Caleb B Smith, 55, amerikansk politiker, jurist och publicist.
27 januari, Leo von Klenze, 79, tysk arkitekt.
7 februari, Vuk Karadžić, 76, serbisk språkreformator.
11 mars, Richard Roberts, 74, brittisk ingenjör och uppfinnare.
7 april, Robert Francis Withers Allston, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.
2 maj, Giacomo Meyerbeer, 72, tysk-fransk kompositör och pianist.
12 maj, J E B Stuart, 31, amerikansk sydstatsgeneral.
4 juni, Peter von Köppen, 71, rysk geograf och etnograf.
23 juni, Christian Ludwig Brehm, 77, tysk ornitolog.
16 juli, Julia Baranova, 74, rysk hovdam och pedagog.
13 augusti, Lars Henrik Törnroth, 67, finländsk läkare.
15 september, John Hanning Speke, 37, brittisk upptäcktsresande.
20 september, Charles B Mitchel, 49, amerikansk politiker.
29 september, Jared W Williams, 67, amerikansk demokratisk politiker.
1 oktober, Reuben Wood, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, guvernör i Ohio 1850–1853.
27 oktober, Andreas Randel, 58, svensk kompositör och musiker (violinist)
2 november, Nathaniel P Tallmadge, 69, amerikansk politiker.
7 november, Samuel Medary, 63, amerikansk demokratisk politiker.
13 november, James Henry Hammond, 56, amerikansk politiker.
23 november, Friedrich Georg Wilhelm von Struve, 71, tysk astronom.
8 december, George Boole, 49, brittisk matematiker och filosof.
31 december, George M. Dallas, 72, amerikansk demokratisk politiker, USAs vicepresident 1845–1849.
1865
1865, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
7 januari, Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer under namnet Alingsås Weckoblad.
17 januari, Svenska tidningen Jönköpings-Posten utkommer med sitt första nummer
25 februari, Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt inför en ni-reform på sitt departement. Från och med nu skall alla tilltalas "Ni", och flera titlar avskaffas.
Februari, Sverige ansluter sig helt och hållet till frihandelssystemet genom en handelstraktat med Frankrike.
9–10 mars, Amerikanska soldater skyddar amerikanska residenters liv och egendom i norra Colombia under en revolution
6 april, Kemikoncernen BASF grundas i Mannheim.
9 april, Amerikanska inbördeskriget slutar i och med Sydstaternas kapitulation efter slaget vid Appomattox Court House.
14 april, Den amerikanske presidenten Abraham Lincoln mördas. Lincoln efterträds av sin vicepresident, krigsdemokraten Andrew Johnson.
26 april, Federala soldater lyckas inringa Lincolns baneman, skådespelaren John Wilkes Booth och en av hans medsammansvurna, i en ladugård. Byggnaden sätts i brand, vilket leder till att Booth försöker fly, men skjuts till döds under sitt flyktförsök.
2 juli, Karlstad, Sverige drabbas av brand, som bränner ner nästan hela staden. Staden börjar genast återuppbyggas, varvid Rådhuset, läroverket och frimurarehuset uppförs.
5 juli, William Booth grundar "Östra Londons kristna mission", föregångaren till Frälsningsarmén.
11 juli, Spanien erkänner Dominikanska republiken
21–23 juli, Ett mindre uppror äger rum i Edeforsen i Norrbotten. Orsaken är, att det bolag, som skall anlägga järnvägen mellan Luleå och Gällivare har gått i konkurs. Arbetarna protesterar mot en längre tids uteblivna löner, men upproret slås ner av militär
31 juli, Landskrona får järnvägsförbindelser
29 oktober, En blåval hittas strandad i Askimsviken vid Göteborg. Den blir känd som Malmska valen och blir ett permanent utställningsföremål på Naturhistoriska museet i staden.
Oktober, Det sista svenska ståndsriksdagen med de fyra stånden Adel, Präster, Borgare och Bönder, sammanträder.
4 december, Louis De Geers sedan riksdagen 1862–1863 vilande representationsförslag om tvåkammarriksdag bifalls av de två lägre stånden (borgare och bönder)
7 december, Representationsförslaget antas av adeln.
8 december, Prästerskapet följer adelns exempel och antar representationsförslaget. Därmed är de fyra stånden avskaffade i Sverige och landet har fått en tvåkammarriksdag. Representationsreformen i Sverige är ett faktum.
18 december, USAs kongress ratificerar det 13e tillägget till konstitutionen, som förbjuder slaveriet. Vattenförsörjningen i Sverige blir kommunalt ansvar och avloppsledningar börjar nedläggas i Stockholm. Lunds botaniska trädgård anläggs i Sverige. Den första svenska utbildningen av tandläkare, som mest består av några års lärlingskap, införs. Axel Broström inköper sitt första fartyg, galeasen Mathilda, för några tusenlappar, vilket lägger grunden till den världsledande Broströmkoncernen. Gregor Mendel framlägger sina teorier om ärftlighet. Greklands nationalsång blir Hymnos pros tin Elephtherian. Det finländska företaget Nokia grundas. Jenny Rossanders Lärokurs för fruntimmer startar i Stockholm. Tysklands lokala kvinnoföreningar förenas i den nationella Allgemeiner Deutscher Frauenverein, som organiserar den första kvinnorörelsen i Tyskland.
Födda, 7 januari, George Grantham Bain, amerikansk nyhetsfotograf.
26 januari, Axel Wallengren, svensk journalist, poet och författare.
28 januari, Kaarlo Juho Ståhlberg, finländsk politiker, Finlands förste president.
16 februari, Anna von Zweigbergk, svensk journalist
17 februari, Ernst Troeltsch, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
19 februari, Sven Hedin, svensk forskningsresande, författare.
21 februari, Gustaf Uddgren, svensk manusförfattare och tidningsman.
3 mars, Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, dramaturg och tidningsman.
9 mars, Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
16 mars, Knut Leonard Tallqvist, finländsk orientalist.
17 mars, Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
18 mars, Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.
1 april, Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
15 april, Olga Boznańska, polsk målare.
26 april, Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.
5 maj, Emil Norlander, svensk journalist och revyförfattare.
20 maj, Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk socialdemokratisk finansminister.
25 maj, Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
27 maj, Alfred Andersson, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
3 juni, Georg V, kung av Storbritannien 1910–1936 och av Irland 1927–1936.
9 juni, Carl Nielsen, dansk kompositör.
29 juni, William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1940.
8 juli, Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal)
14 juli, Arthur Capper, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1919–1949.
1 augusti, Prins Eugen, svensk prins och konstnär.
7 augusti, Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.
13 september, William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
18 september, Carl Bastiat Hamilton, svensk militär och politiker.
23 september, Suzanne Valadon, fransk målare.
4 oktober, Magnus Myrström, svensk tidningsman och högerpolitiker.
6 oktober, Marcus A Coolidge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1937.
10 oktober, Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
16 oktober, Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk.
17 oktober, James Rudolph Garfield, amerikansk politiker.
26 oktober, Benjamin Guggenheim, amerikansk affärsman.
2 november, Paul Olaf Bodding (död 1938), Warren G Harding, amerikansk politiker, USAs president 1921–1923.
28 november, Robert E Lee Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
1 december, Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25e guvernör.
8 december, Jean Sibelius, finländsk kompositör.
11 december, Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
25 december, Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939.
30 december, Rudyard Kipling, brittisk författare och poet.
Avlidna, 14 januari – Marie-Anne Libert, 82, belgisk botaniker och mykolog.
15 januari, Edward Everett, 70, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1852–1853.
19 januari, Pierre-Joseph Proudhon, 56, fransk socialistisk-anarkistisk tänkare.
28 januari, Felice Romani, 76, italiensk författare.
14 februari, Thomas Holliday Hicks, 66, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1858–1862, senator 1862–1865.
8 mars, J A Pripp, 70, svensk bryggare, grundare av Pripps.
18 mars, Friedrich August Stüler, 65, tysk arkitekt.
1 april, John Milton, 57, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865. Giuditta Pasta, 67, italiensk operasångerska.
15 april, Abraham Lincoln, 56, amerikansk politiker, USAs president sedan 1861 (mördad)
20 maj, William K Sebastian, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1861.
21 maj, Jeremiah Clemens, 50, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.
19 juni, Evangelis Zappas, 64, grekisk filantrop.
23 juni, William Wilkins, 85, amerikansk politiker.
6 juli, Sofia Wilhelmina, 64, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
9 juli, Johan Henrik Thomander, 67, svensk biskop, översättare och författare.
4 augusti, Pendleton Murrah, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1863-1865.
13 augusti, Ignaz Semmelweis, 47, ungersk läkare.
1 september, Albert Clinton Horton, 66, amerikansk demokratisk politiker.
2 september, William Rowan Hamilton, 60, irländsk astronom och matematiker. William Medill, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1853–1856.
8 september, John Page, 78, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.
18 oktober, Lord Palmerston, 80, brittisk politiker, premiärminister 1855–1858 och 1859-1865.
9 november, Jacob Collamer, 74, amerikansk politiker och jurist.
12 november, Elizabeth Gaskell, 55, brittisk författare.
10 december, Leopold I av Belgien, 74, kung av Belgien 1831–1865.
14 december, William A Barstow, 52, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856.
16 december, Philip Allen, 80, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1851–1853, senator 1853-1859.
31 december, Fredrika Bremer, 64, svensk författare.
1866
1866, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
15 juni, Stockholmsutställningen, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa. Det är både en industriutställning och en konstexposition.
20 juni–7 juli, Amerikanska soldater utför vedergällning i Newchwang, Kina för överfall på amerikanske konsuln
22 juni, Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren. En ny svensk riddarhusordning fastställs
27 juni, Den preussiska armén besegrar den österrikiska armén i Slaget vid Náchod.
3 juli, I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.
6 augusti, Vancouverön förenas administrativt med British Columbia
1 oktober, Svenska Baptistsamfundet bildas
3 oktober, Preussen annekterar Bremen-Verden, som tidigare tillhört Hannover
17 oktober, Strömstads Tidning kommer ut för första gången.
November, Amerikanska soldater i Matamoros, Mexiko kapitulerar och tvingas tre dagar senare dra sig tillbaka av USAs federala statsmakt
18 december, College of Wooster startas i Ohio, USA
28 december, Falkenbergs stad erhåller stapelstadsrättigheter. Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor. Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem. Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas. Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm. Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal. Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg. Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner. Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter. Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera bilder av staden. Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker. Kockums mekaniska verkstads AB i Malmö grundas. Den brittiske doktorn John Langdon Down blir den första med att beskriva utvecklingsstörningen Downs syndrom. Flickskolekommittén 1866 rekommenderar en rad reformer i kvinnors rättigheter, så som att inrätta gymnasium för kvinnor, tillåta studier vid universitetet, och öppna en rad yrken för kvinnor, samt ge bidrag till de flickskolor som uppfyllde kraven: dessa rekommendationer uppfylls under de närmaste åren. Den första transatlantiska kabeln för telegraftrafik läggs mellan Irland och New Foundland.
Födda, 10 januari, Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog.
15 januari, Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop 1914–1931, mottagare av Nobels fredspris 1930.
29 januari, Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
4 februari, Władysław Podkowiński, polsk målare.
12 februari, Nils Björk, svensk banvakt, småbrukare och politiker (socialdemokrat)
17 februari, Henry Hollis Horton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927–1933.
21 februari, August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
22 februari, Erika Aittamaa, svensk vantmakare.
17 mars, Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
19 mars, Emilio De Bono, italiensk militär och politiker.
3 april, James Hertzog, sydafrikansk militär, jurist och politiker.
4 april, Anne Sullivan, amerikansk lärare.
13 april, Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
22 april, Hans von Seeckt, tysk militär, generalöverste.
23 april, Eugene Elliott Reed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.
25 april, Paul O Husting, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.
10 maj, Léon Bakst, rysk målare och scenograf.
17 maj, Erik Satie, fransk kompositör.
27 juni, Else Lehmann, tysk skådespelare.
29 juni, Erich Adickes, tysk filosof.
3 juli, Albert Gottschalk, dansk målare
11 juli, Richard Beer-Hofmann, österrikisk författare.
14 juli, Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
13 augusti, Giovanni Agnelli, italiensk industrialist, grundare av Fiat.
16 augusti, Karl Fazer, finländsk bagare och företagsledare.
3 september, Hugh Ike Shott, amerikansk republikansk politiker och publicist.
10 september, Jeppe Aakjær, dansk författare.
21 september, H G Wells, brittisk science fictionförfattare.
25 september, Thomas H Morgan, amerikansk zoolog och genetiker, nobelpriset i medicin 1933.
12 oktober, Ramsay MacDonald, brittisk politiker, premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.
30 oktober, Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
29 november, Waldemar von Baussnern, tysk kompositör.
6 december, Viktor Ståhle, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
10 december, Karl Wiligut, tysk nazist.
12 december, Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
21 december, Adolf Rising, svensk apotekare, grundare av Astra.
22 december, Nils Erik Nilsson i Antnäs, svensk hemmansägare och högerpolitiker.
Avlidna, 26 januari, André B Roman, 70, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1831–1835 och 1839–1843.
18 februari, Ferdinand Wolf, 69, österrikisk filolog.
22 mars, Christopher Jacob Boström, 69, svensk filosof.
30 mars, John McDougal, amerikansk politiker.
26 april, Hermann Goldschmidt, 63, tysk astronom och målare.
11 maj, George Edmund Badger, 71, amerikansk politiker.
7 juni, Chief Seattle, amerikansk indianhövding.
25 juli, Brita Sofia Hesselius, 65, svensk fotograf.
27 augusti, John Motley Morehead, 70, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1841–1845.
7 september, Clement Comer Clay, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837.
26 september, Carl Jonas Love Almqvist, 72, svensk författare.
7 oktober, Robert F Stockton, 71, amerikansk militär och demokratisk politiker, senator 1851–1853.
18 oktober, Philipp Franz von Siebold, 70, tysk naturforskare och forskningsresande.
5 november, Henrik Renqvist, 77, finländsk präst och väckelseledare.
1 december, George Everest, 76, brittisk överste och geograf.
20 december, James Semple, 68, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, senator 1843–1847.
1867
1867, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern. Detta år hade en av de kallaste vintrarna och den kallaste uppmätta våren man känner till. Snön låg i söder oavbrutet till den 20 maj, i norr till den 3 juli, och sommaren dominerades av kraftiga regn och översvämningar samt 10–20 grader ända in i november. Orsaken var en tillfällig klimatförändring i den nordliga väderbalansen på grund av vulkanutbrott.
15 januari, Den första svenska tvåkammarriksdagen sammanträder. Dess medlemmar hade till tre fjärdedelar tillhört den gamla ståndsriksdagen. Andra kammaren domineras av bönder, medan Första består av mycket rika personer, till och med exklusivare än Riddarhuset. Till en början är intresset för riksdagsvalen begränsat och valdeltagandet mycket lågt.
16 januari, Svenska Telegrambyrån (SvT), grundas. SvT är Sveriges första nyhetsbyrå
17 februari, Första båt, en passerar genom Suezkanalen.
1 mars, Nebraska blir den 37e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
16 mars, Klassningssällskapet Germanischer Lloyd bildas.
27 mars, Peru överlämnar Acre till Bolivia då fördraget i Ayacucho skrivs på
29 mars, Brittiska Nordamerikaakten skapar Dominionen Kanada, känd som Kanadensiska konfederationen. Härmed enas Provinsen Kanada (Québec och Ontario), New Brunswick, och Nova Scotia från 1 juli. Ottawa blir huvudstad, och John A. Macdonald blir Kanadas första premiärminister.
30 mars, USA köper Alaska (Ryska Amerika) av Ryssland för 7,2 miljoner dollar. Kejsardömet Österrike bildar Österrike-Ungern i det så kallade Ausgleich.
11 maj, Hertigdömet Limburg införlivas i Nederländerna
13 juni, Amerikanska soldater landstiger på Formosa och bränner hyddor som vedergällning för mordet på männen från ett förlist amerikanskt fartyg
1 juli, Dominionen Kanada skapas genom den Brittiska Nordamerikaakten 1867
1 augusti, Akademiska sjukhuset i Uppsala invigs
1 oktober, Järnvägen mellan Arboga och Köping invigs som en del av planerade Köping-Hults Järnväg.
18 oktober (NS), USA tar över Alaska från Ryssland efter köpet, och julianska kalendern ersätts av gregorianska kalendern. Amerikanska marinsoldater ockuperar Managua och León i Nicaragua. Den moderna rosen föds, med introduceringen av Rosa "La France" av Jean-Baptiste Guillot. I Sverige utkommer "Folkskolans sångbok" av Fredrik Sandberg. Det svenska Lantmannapartiet bildas av greve Arvid Posse, Emil Key och Carl Ifvarsson och samlar i första hand Andra kammarens bönder. (Partier är vid den här tiden en sammanslutning av olika grupperingar i riksdagen och inte därutanför, varför man alltså inte bedriver några valkampanjer). Lantmannapartiet arbetar för sparsamhet med statens medel, nedbantning av militären och byråkratin samt en omfördelning av skattetrycket. Publicisten Adolf Hedin framträder som ledare för ett nyliberalt parti i Andra kammaren. Alfred Nobel får patent på sin uppfinning dynamiten. Skörden fryser och regnar bort, och Sveriges sista betydande missväxt utbryter, framförallt i Norrland, med hungersnöd som följd. I Tornedalen benämns året lavåret. En särskild svensk sjökrigsskola inrättas. De svenska järnvägarna förenas till ett sammanhängande nät med en sammanbindningsbana genom centrala Stockholm. Den första roddtävlingen inför publik i Stockholm äger rum. Karl Marx publicerar första delen av Kapitalet.
Födda, 8 januari, Emily Greene Balch, amerikansk författare, mottagare av Nobels fredspris 1946.
14 januari, James H Hughes, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1943.
17 januari, Carl Laemmle, tysk-amerikansk filmproducent.
21 januari, Ludwig Thoma, tysk författare.
25 januari, Adelaide Cabete, portugisisk kvinnorättsaktivist.
7 februari, Laura Ingalls Wilder, amerikansk författare.
8 februari, Kirtland I. Perky, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1912–1913.
10 februari, Holm O Bursum, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1925.
13 februari, Harold Mahony, irländsk tennisspelare.
27 februari, Wilhelm Peterson-Berger, svensk tonsättare och musikskriftställare.
14 mars, Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare.
29 mars, Cy Young, amerikansk basebollspelare.
9 april, Chris Watson, Australiens tredje premiärminister.
16 april, Wilbur Wright, amerikansk flygpionjär.
17 april, Sten Konow, norsk orientalist.
3 maj, Carrie Martyn, engelsk kristen socialist, fackföreningsorganisatör och guvernant.
15 maj, Gustaf Eliasson, svensk grosshandlare och politiker (liberal)
21 maj, Augustus O Stanley, amerikansk demokratisk politiker.
26 maj, Mary av Teck, drottning av Storbritannien 1910–1936 (gift med Georg V)
29 maj, Charles A Rawson, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1922.
2 juni, Erkki Kaila, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1935–1944.
4 juni, Gustaf Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944–1946.
8 juni, Dagny Juel, norsk författare Frank Lloyd Wright, amerikansk arkitekt.
23 juni, Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.
1 juli, Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker, rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
8 juli, Käthe Kollwitz, tysk konstnär.
3 augusti, Stanley Baldwin, brittisk politiker, premiärminister i tre omgångar: 1923–1924, 1924–1929 och 1935–1937.
7 augusti, Emil Nolde, tysk expressionistisk målare.
22 augusti, Herbert E Hitchcock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1938.
18 september, John Leonard Brolin, svensk dekorationsmålare.
26 september, Friedel J Pick, tjeckisk-österrikisk läkare.
29 september, Walther Rathenau, tysk industriman och politiker.
2 oktober, Theodore F Green, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1933–1937, senator 1937-1961. Nilo Peçanha, Brasiliens president 1909–1910.
5 november, Max Wilms, tysk läkare.
7 november, Marie Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare 1903 och 1911
13 november, Theodor Hansén, svensk lantbrukare och politiker
16 november, William F Kirby, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1916–1921.
18 november, Eugenie Beskow-Heerberger, svensk barnboksförfattare.
24 november, Frank L. Smith, amerikansk republikansk politiker.
26 november, Halvord Lydell, svensk privatlärare.
1 december, Robert P Lamont, amerikansk politiker och affärsman.
4 december, Elvira Madigan, dansk cirkusartist.
5 december, Józef Piłsudski, polsk politiker, president efter frigörelsen 1918.
10 december, Beda Stjernschantz, finländsk målare.
29 december, Mortimer Peterson, svensk filmproducent.
30 december, Simon Guggenheim, amerikansk republikansk politiker, affärsman och filantrop, senator 1907–1913. Cirka 1867 – Scott Joplin, amerikansk musiker och kompositör
Avlidna, 30 januari, Ezekiel F.Chambers, 78, amerikansk politiker och jurist, senator 1826–1834. Komei, 35, japansk kejsare 1846–1867.
3 februari, Maximilian zu Wied-Neuwied, 84, tysk upptäcktsresande.
6 mars, Peter von Cornelius, 83, tysk målare.
18 april, Robert Smirke, 86, brittisk arkitekt.
25 april, Isak Georg Stenman, 51, svensk författare.
12 maj, Eduard Gerhard, 71, tysk arkeolog.
27 juni, Karl Sederholm, 78, finländsk präst och författare.
19 juli, Ferdinand Maximilian, 34, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863–1867 (avrättad)
3 augusti, August Boeckh, 81, tysk klassisk filolog och arkeolog.
19 augusti, William B Campbell, 60, amerikansk politiker.
24 augusti, Thomas Brown, 81, amerikansk politiker (whig), guvernör i Florida 1849–1853.
25 augusti, Michael Faraday, 75, brittisk fysiker och kemist.
31 augusti, Charles Baudelaire, 46, fransk författare och kritiker.
3 september, James A McDougall, 49, amerikansk demokratisk politiker, senator 1861-1867.
9 oktober, Ignacy Feliks Dobrzyński, 60, polsk pianist.
5 november, Leopoldo O'Donnell, 58, spansk militär och statsman.
2 december, Giuseppe Bofondi, 72, italiensk kardinal.
6 december, Giovanni Pacini, 71, italiensk operatonsättare.
9 december, Pauline de Bassano, 53, fransk hovfunktionär.
1868
1868, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
4 januari, Japan avskaffar shogunatet
Februari–juni, Amerikanska soldater landstiger i Japan för att skydda amerikanska intressen under inbördeskriget
7–26 februari, Amerikanska soldater landstiger i Uruguay för att skydda utlänningar under uppror i Montevideo
12 mars, Basutoland ställs under brittiskt beskydd
April, USA-soldater landstiger i Aspinwal i Colombia för att skydda resenärer och skatter under frånvaron av lokala poliser eller militär då Colombias president avlidit
17 april, Folkhögskolan Hvilan grundades den 17 april i Åkarp och är landets äldsta folkhögskola. Under hösten 1868 anlände eleverna till de tre folkhögskolorna som alla firar 150 år 2018, Folkhögskolan Hvilan, Önnestads folkhögskola och Lunnevads folkhögskola.
Maj, Lunds universitet firar med stor pompa sitt 200-årsjubileum.
22 juni, Arkansas återinträder i den amerikanska unionen
25 juni, Florida, Louisiana, North Carolina och South Carolina återinträder i den amerikanska unionen.
1 juli, Världens första kabelspårväg, West Side and Yonkers Patent Railway, öppnas i New York.
14 juli, Den första internationella roddarregattan i Norden hålls i Helsingborg.
25 juli, Wyomingterritoriet skapas i USA.
September, Drottning Isabella II av Spanien avsätts och går i exil.
19 september, Dalslands kanal i Sverige står färdig
1 november, Önnestads folkhögskola, en av landets äldsta folkhögskolor, grundas.
2 november, Nya Zeeland inför officiellt nationell normaltid. Presidentval i USA.
3 november, Republikanen Ulysses S Grant besegrar demokraten Horatio Seymour vid presidentvalet i USA.
11 november, Den nederländska diplomaten Dirk de Graeff van Polsbroek sluter det första handelsfördraget mellan Sverige-Norge och Japan.
30 november, Karl XII-statyn avtäcks i Kungsträdgården i Stockholm på kungens dödsdag. Skulpturen är utförd av Johan Peter Molin.
9 december, Världens första trafikljus i korsningen mellan Great George Street och Bridge Streets Londons borough Westminster i England, Storbritannien. Persiska och franska arkitekter börjar arbeta på en utvecklingsplan för Teheran, som uppskattningsvis detta år har 155 000 invånare, av vilka cirka 8 000 är militärer och 17 000 tjänstefolk och hembiträden. I Sverige utkommer "Folkskolans läsebok". Den svenska konventikelförordningen upphävs och det första svenska kyrkomötet hålls. I Sverige avskaffas prygelstraff i krigstid. Svenska Läsebok för folkskolan ges ut. Den kommer att forma generationer av svenska skolbarn och har utarbetats av historieprofessorn och ecklesiastikministern F F Carlson. Järnverket i Munkfors, Sandvikens Jernverk AB, byggs, vilket blir det första svenska järnverket där martinprocessen tillämpas. En ordningsstadga för Sveriges städer utfärdas, vari bland annat bestäms, att svinmat, döda djur och sopor inte längre får kastas i vattendrag eller på gator och torg. Borlunda kyrka uppförs. Skrivmaskinen uppfinns av Christopher Scholes. Marie Goegg-Pouchoulin grundar den första kvinnorättsrörelsen i Schweiz, Association internationale des femmes, som också blev världens första internationella kvinnoorganisation.
Födda, 3 januari, Isidor Behrens, grundare av Allmänna Idrottsklubben.
11 januari, William Jackson, amerikansk republikansk politiker, senator 1912–1914.
23 januari, Juventino Rosas, mexikansk-kubansk kompositör.
29 januari, Leonard Typpö, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare.
3 februari, William J Harris, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1932.
7 februari, Johan Throne Holst, norsk företagsledare, grundare av Freia och Marabou.
23 februari, Anna Hofman-Uddgren, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör.
27 februari, George Frederick Still, engelsk barnläkare.
17 mars, Nathan E Kendall, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1909–1913, guvernör i Iowa 1921–1925.
22 mars, Vydūnas, litauisk filosof och författare.
26 mars, Sven Nyblom, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor)
28 marsCuno Amiet, schweizisk målare.
1 april, Edmond Rostand, fransk författare.
3 april, Elijah S Grammer, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1932–1933.
7 april, Herman Lundborg, svensk läkare och rasbiolog.
14 april, Peter Behrens, tysk arkitekt.
16 april, Spottiswoode Aitken, amerikansk skådespelare.
20 april, Charles Maurras, fransk författare.
22 april, Miles Poindexter, amerikansk politiker och jurist, senator 1911–1923. Egil Unander-Scharin, svensk industriman och affärsman.
1 maj, Fredrik Karl av Hessen, tysk prins, vald men aldrig tillträdd kung av Finland 1918.
6 maj, Gaston Leroux, fransk författare, skrev Fantomen på Operan.
17 maj, Horace E Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
18 maj, Nikolaj II, rysk tsar.
21 maj, Walter Welford, engelsk-amerikansk politiker.
4 juni, Thomas F Bayard, Jr., amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1929.
5 juni, William W Brandon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1923–1927.
7 juni, Carl Browallius, svensk skådespelare.
18 juni, Miklós Horthy, österrikisk-ungersk sjöofficer. Ungerns statschef 1920-1944.
28 juni, John F. Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
30 juni, Lauri Ingman, finsk statsminister 1918–1919 och 1924–1925 samt finsk ärkebiskop 1930–1934.
4 juli, Albert H Roberts, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921.
9 juli, Gustav Noske, tysk politiker.
10 juli, Aleksandr Lukomskij, rysk militär.
12 juli, Stefan George, tysk poet.
17 juli, Carl Schedin, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundare)
24 juli, Alfred Buri, schweizisk konstnär.
3 augusti, Levi Rickson, svensk författare, kompositör, journalist och textförfattare.
10 augusti, Hugo Eckener, tysk ingenjör. Carl Deurell, svensk skådespelare.
11 augusti, Joseph Nicolas, fransk läkare.
31 augusti, Ludwig Pick, tysk patolog.
6 september, Axel Hägerström, svensk filosof.
11 september, Henry J Allen, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1919–1923, senator 1929–1930.
13 september, Christian Ericsson i Funäsdalen, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
17 september, Emil Kléen, svensk författare och journalist.
25 september, Kristian Birch-Reichenwald Aars, norsk filosofisk och naturvetenskaplig författare.
27 september, Abraham Buschke, tysk läkare.
18 oktober, Ernst Didring, svensk författare.
6 november, John Forsell, svensk baryton, hovsångare och operachef.
10 november, Gichin Funakoshi, japansk karatemästare.
22 november, John Nance Garner, amerikansk demokratisk politiker, USAs vicepresident 1933–1941.
5 december, Arnold Sommerfeld, tysk fysiker.
9 december, Fritz Haber, tysk kemist, nobelpristagare.
29 december, Ida Högstedt, svensk författare.
Avlidna, 3 januari, Moritz Hauptmann, 75, tysk musikteoretiker och tonsättare.
12 januari, Frederick Steele, 48, amerikansk militär, nordstatsgeneral.
7 februari, Fabian Vilhelm af Ekenstam, 81, svensk alkemist och Swedenborgsanhängare.
11 februari, Léon Foucault, 48, fransk fysiker.
29 februari, Ludvig I, 81, kung av Bayern.
1 mars, Herman Wilhelm Bissen, 69, dansk skulptör.
4 mars, Richard H Bayard, 71, amerikansk diplomat, jurist och politiker, senator 1836–1839 och 1841–1845.
16 mars, David Wilmot, 54, amerikansk politiker och jurist.
28 mars, James T Brudenell, 70, brittisk general, känd för "Lätta brigadens anfall"
3 april, Franz Berwald, 71, svensk tonsättare.
25 april, William Cabell Rives, 74, amerikansk politiker och diplomat.
13 maj, Ernst Linder den äldre, 30, finländsk godsägare, kommunalpolitiker och chefredaktör.
1 juni, James Buchanan, 77, amerikansk jurist och demokratisk politiker, USAs ambassadör i Ryssland 1832–1833 och i Storbritannien 1853–1856, senator för Pennsylvania 1834–1845, utrikesminister 1845–1849 och president 1857–1861.
8 juni, Sofia Ahlbom, 64, svensk tecknare, gravör, litograf, fotograf, kartograf och författare.
16 juli, Johan Ernst Rietz, 52, svensk språkforskare.
1 augusti, Pierre-Julien Eymard, 57, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
17 augusti, Carl Otto Mörner, 87, svensk friherre och militär.
27 augusti, Franz Xaver Schnyder von Wartensee, 82, schweizisk tonsättare och skriftställare. David Lowry Swain, 67, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.
27 september, Alexander Walewski, 58, fransk politiker och ambassadör.
9 oktober, Howell Cobb, 53, amerikansk politiker och general.
13 november, Gioacchino Rossini, 76, italiensk kompositör av bland annat Barberaren i Sevilla.
30 november, August Blanche, 57, svensk författare.
6 december, August Schleicher, 47, tysk språkforskare.
14 december, Walter Lowrie, 84, skotsk-amerikansk politiker.
1869
1869, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1 januari, Hesslemeteoritens nedslag, första bevittnade meteoritnedslag i Sverige
4 mars, Ulysses S Grant påbörjar sin ämbetstid som USAs 18e president, och efterträder därmed Andrew Johanson. Indianarepublikanen Schuyler Colfax blir USAs vicepresident
6 mars, Dmitrij Mendelejev skapar periodiska systemet
10 maj, Första transamerikanska järnvägen knyts samman i Promontory i Utah, USA
15 maj, National Woman's Suffrage Association bildas i USA.
10 juli, Gävle brinner ner. En av de mest förödande stadsbränderna i Sveriges historia, som lämnar cirka 8 000 personer utan hem.
25–30 juli, Ett stort rättskrivningsmöte anordnas i Stockholm i skandinavistisk anda.
1 september, Göteborgs gymnastiksällskap, Sveriges första gymnastikförening, bildas
4 november, Det första numret av tidningen Nature utkommer.
17 november, Suezkanalen invigs
8 december, Påven Pius IX öppnar det första Vatikankonciliet. Den svenska utvandringen till Nordamerika skjuter fart på grund av missväxten, även om den detta år tar slut. En murarstrejk i Stockholm leder fram till det första svenska kollektivavtalet. L O Smith anlägger en spritförädlingsfabrik på Reimersholme i Stockholm. Efter impulser från Frankrike börjar han där producera varmrenat, finkelfritt konsumtionsbrännvin, vilket blir mycket mindre hälsofarligt än dåtidens vanliga brännvin. Margarin och celluloid börjar tillverkas. Ladies National Association for the Repeal of the Contagious Diseases Acts bildas.
Födda, 22 januari, Rasputin, eg. Grigorij Jefimovitj, rysk mystiker.
25 januari, Lotten Olsson, svensk skådespelare.
31 januari, Irvine Lenroot, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1918–1927.
2 februari, Smith W Brookhart, amerikansk politiker, senator 1922–1926 och 1927–1933.
3 februari, Harold Hilton, engelsk golfspelare.
4 februari, Bill Haywood, amerikansk socialist och fackföreningsman.
9 februari, Clarence Morley, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925–1927. Anders de Wahl, svensk skådespelare.
12 februari, August Ander, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
19 februari, Arthur Oliver Villiers Russell, brittisk politiker.
26 februari, Nadezjda Krupskaja, rysk politiker, gift med Vladimir Lenin.
27 februari, Alice Hamilton, amerikansk läkare.
3 mars, Henry Wood, brittisk dirigent. William M Calder, amerikansk republikansk politiker.
5 mars, Helfrid Lambert, svensk skådespelare och operettsångerska.
12 mars, Joseph Sherman Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, senator 1917–1923.
14 mars, Algernon Blackwood, engelsk författare
18 mars, Neville Chamberlain, brittisk politiker, premiärminister 1937–1940.
21 mars, Albert Kahn, amerikansk arkitekt. Florenz Ziegfeld, amerikansk teaterproducent
22 mars, Emilio Aguinaldo, president på Filippinerna
23 mars, Calouste Gulbenkian, armenisk affärsman och filantrop
25 mars, John Alvin Anderson, svensk-amerikansk fotograf.
30 mars, Hubert Henry Davies, brittisk författare och pjäsförfattare.
8 april, Harvey Cushing, amerikansk hjärnkirurg.
9 april, James Thomas Heflin, amerikansk politiker, senator 1920–1931.
11 april, Gustav Vigeland, norsk skulptör
12 april, Henri Landru, fransk seriemördare.
15 april, Signe Brander, finländsk fotograf
26 april, Albert Gebhard, finländsk konstnär
28 april, Clement CalhounYoung, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1927–1931.
30 april, Hans Poelzig, tysk arkitekt.
5 maj, Hans Pfitzner, tysk kompositör
7 maj, Vilhelm Lundström, svensk riksdagsledamot och klassisk filolog.
12 maj, Albert Engström, svensk författare och konstnär.
10 juni, William Squire Kenyon, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1922.
25 juni, Heinrich Lüders, tysk indolog.
27 juni, Emma Goldman, internationell anarkist. Hans Spemann, tysk embryolog, nobelpristagare i medicin
28 juni, Lydia Wahlström, svensk historiker och författare.
2 juli, Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.
3 juli, Thomas G Burch, amerikansk demokratisk politiker.
20 juli, Joseph Wellington Byrns, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1935–1936.
29 juli, Ossian Brofeldt, svensk skådespelare och sångare.
7 augusti, Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
11 augusti, Earl L Brewer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1912–1916.
13 augusti, Tony Garnier, fransk arkitekt.
23 augusti, James Rolph, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 27e guvernör.
6 september, Felix Salten, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi.
19 september, Ben Turpin, amerikansk stumfilmsskådespelare.
2 oktober, Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare.
6 oktober, Bo Bergman, diktare och ledamot i Svenska Akademien.
20 oktober, Johannes Linnankoski, finsk författare, dramatiker och diktare.
21 oktober, Stina Berg, svensk skådespelare.
4 november, Sigge Wulff, svensk varietéartist. Fritz Schumacher, tysk arkitekt och stadsplanerare.
5 november, Karl Jakob Herman Hallendorff, svensk historiker och skolman. Nicholas Longworth, amerikansk republikansk politiker, talman i USAs representanthus 1925–1931.
13 november, Ernst Öberg, svensk skådespelare.
21 november, Erik Dan Bergman, svensk journalist och författare.
22 november, André Gide, fransk författare och nobelpristagare.
26 november, Maud av Storbritannien, drottning av Norge 1905–1938, gift med Haakon VII.
30 november, Gustaf Dalén, svensk ingenjör och fysiker, nobelpristagare.
6 december, Otto Nordenskjöld, svensk upptäcktsresande.
13 december, Oliver Shoup, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1919–1923.
18 december, Hilma Borelius, svensk litteraturhistoriker och författare.
22 december, Bainbridge Colby, amerikansk demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1920–1921.
31 december, Henri Matisse, fransk konstnär. Josephine Bakhita, sudanesisk slav, barnflicka och helgon.
Avlidna, 1 januari, Martin W Bates, 82, amerikansk politiker, senator 1857–1859.
16 februari. Oscar Patric Sturzen-Becker, 57, svensk skald.
28 februari, Alphonse de Lamartine, 78, fransk författare och politiker.
3 mars, James Guthrie, 76, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1853–1857.
8 mars, Hector Berlioz, 65, fransk kompositör.
20 april, Carl Loewe, 72, tysk kompositör.
28 maj, Ernst Wilhelm Hengstenberg, 66, tysk teolog och orientalist.
16 juni, Charles Sturt, 74, brittisk upptäcktsresande.
22 juli, Henry H Crapo, 65, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1865-1869.
30 juli, Isaac Toucey, 76, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1848–1849, USAs marinminister 1857–1861.
6 augusti, David J Baker, 76, amerikansk jurist och politiker.
6 september, Jonathan Worth, 66, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1865–1868.
10 september, John Bell, 73, amerikansk politiker.
8 oktober, Franklin Pierce, 64, amerikansk politiker, USAs president 1853–1857.
12 november, Carl Georg Brunius, 77, svensk klassisk filolog, arkitekt och konsthistoriker. Friedrich Overbeck, 80, tysk målare, tecknare och illustratör.
29 november, Giulia Grisi, 58, italiensk operasångerska.
8 december, Narcisa de Jesús Martillo y Morán, 37, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.
14 december, Pietro Tenerani, 80, italiensk skulptör.
1870
1870, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
26 januari, Virginia återuppgår i USA
3 februari, Det 15e tillägget till USAs konstitution ger svarta rösträtt.
12 februari, Kvinnor får rösträtt i Utahterritoriet, USA.
17 februari, I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-10 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem
23 februari, Mississippi återinträder i den amerikanska unionen
5 mars, England och Skottland spelar 1-1 på Kennington Oval i London, i den första fotbollslandskampen någonsin. Arrangör är Football Association.
30 mars, Texas återinträder i USA
22 april, Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner)
29 april, Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna Claes Theodor Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
2 maj, Prince Rupert's Land byter namn till "Northwest Territories"
3 juni, Louis De Geer den äldre avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
17–18 juni, Amerikanska soldater landstiger i Mexiko och förstör piratskeppet Forward, som gått på grund omkring 40 engelska mil uppför Tecapánfloden
28 juni, Julen blir federal helgdag i USA
Juni, Tientsinmassakern äger rum i staden Tientsin i Kina.
15 juli, Manitoba blir en provins i Kanada
18 juli, Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen. Krig, Frankrike mot Preussen.
19 juli, Frankrike förklarar krig Preussen.
1 september, Första Vatikankonciliet avbryts. I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga.
4 september, Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts.
21 september, Amerikanska soldater landstiger i Hawaii och hissar USAs flagga på halv stång då drottning Kalama avlidit, och amerikanska konsuln i Honolulu inte skulle ansvara för detta
2 oktober, En folkomröstning i Rom säger med 133 681 röster mot 1 507 för att uppgå i Italien.
6 oktober, Rom blir huvudstad i det enade Italien.
8 oktober, Léon Gambetta sticker i väg från det belägrade Paris i en luftballong.
17 oktober, Kyrkostaten uppgår i Italien
8 november, Nystartade Weather Bureau gör sin första officiella väderprognos, "High winds at Chicago and Milwaukee and along the Lakes" ("Kraftiga vindar vid Chicago och Milwaukee och längsmed sjöarna")
16 november. Spaniens Cortes Generales förklarar Amadeo de Saboya som kung Amadeus I av Spanien.
29 november, Vid Ersta diakonianstalt i Sverige börjar man att varje söndag i advent tända sju ljus i en julgran.
30 december, Spaniens premiärminister Juan Prim avlider efter att ha blivit skjuten tre dagar tidigare. I USA utexamineras 2% av 17-åringarna från high school. Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten. Ickeprotestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot. En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Svenska staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas. Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs. Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg, Sverige
Födda, 2 januari, Ernst Barlach, tysk skulptör (död 1938)
8 januari, Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker (död 1930)
23 januari, Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist) (död 1940)
25 januari, Helge von Koch, svensk matematiker (död 1924)
2 februari, Julia Svedelius, svensk författare (död 1955)
5 februari, Alfred E Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938 (död 1943)
6 februari, James Braid, skotsk professionell golfspelare (död 1950)
10 februari, Alessandro Bonci, italiensk operasångare (död 1940), Frank L Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930 (död 1930)
12 februari, Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker (död 1924)
13 februari, Leopold Godovskij, polsk-amerikansk pianist (död 1938)
15 februari, Cut Nyak Meutia, indonesisk nationalhjältinna (död 1910)
21 februari, William Larrabee, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931–1943 (död 1960)
23 februari, Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist) (död 1940)
10 mars, William E Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922 (död 1922)
12 mars, Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben
21 mars, Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker (död 1935)
31 mars, James M Cox, amerikansk demokratisk politiker och publicist (död 1957)
3 april, Agda Östlund, svensk sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb (död 1942)
11 april, Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare (död 1941)
17 april, Lars Israel Wahlman, svensk arkitekt (död 1952)
20 april, Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1925–1929 (död 1935)
22 april, Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker (död 1924)
30 april, Franz Lehár, ungersk kompositör (död 1948), Maria Sandel, svensk författare (död 1927)
9 maj, Harry Vardon, brittisk golfspelare (död 1937)
11 maj, Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien (död 1942)
19 maj, Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal (död 1936), Reginald Lee, brittisk besättningsman ombord på Titanic (död 1913)
24 maj, Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare (död 1936)
4 juni, Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; helgonförklarad (död 1957)
1 juli, Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångerska och samhällsarbetare (död 1970)
7 augusti, Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, tysk industriman (död 1950)
10 augusti, Lars Sonck, finländsk arkitekt (död 1956)
12 augusti, Hubert Gough, brittisk militär (död 1963)
14 augusti, Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist (död 1955)
21 augusti, Carl Apolloff, svensk skådespelare (död 1967)
27 augusti, Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1936 (död 1936)
31 augusti, Maria Montessori, italiensk framstående pedagog, grundade Montessoripedagogiken (död 1952)
2 september, Luise av Österrike-Toscana, prinsessa av Sachsen 1891–1903 (död 1947)
9 september, Jakob Kukk, estländsk biskop (död 1933)
26 september, Kristian X, kung av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944
2 oktober, Hilma Svedal, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska (död 1965)
8 oktober, Louis Vierne, fransk organist och kompositör (död 1937)
13 oktober, Ben W Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915 (död 1957)
9 november, Magnus Enckell, finländsk konstnär (död 1925)
21 november, Sigfrid Edström, svensk industriman, SAF-ordförande (död 1965)
25 november, Johan Johanson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker (död 1949)
9 december, William P Pollock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919 (död 1922)
10 december, Adolf Loos, österrikisk arkitekt och kulturkritiker (död 1933)
14 december, Dirk Jan de Geer, nederländsk konservativ politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940 (död 1960), Karl Renner, österrikisk socialdemokratisk politiker, förbundspresident 1945–1950 (död 1950)
15 december, Josef Hoffmann, österrikisk arkitekt (död 1956)
Avlidna, 14 januari, John S Barry, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
19 januari, James S Green, 52, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.
21 januari, Aleksandr Herzen, 57, rysk författare.
26 januari, Cesare Pugni, 67, italiensk tonsättare.
10 februari, Mats Olof Andersson, 71, svensk konstnär.
17 mars, Karl Friedrich Neumann, 76, tysk orientalist och historiker.
26 mars, Pierre Soulé, 68, fransk-amerikansk diplomat och politiker.
15 april, Emma Willard, 83, amerikansk skolpionjär.
20 april, William Beal, 54, brittisk religiös författare.
9 maj, Lawrence Brainerd, 76, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854–1855.
10 maj, Robert Wilson, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
25 maj, Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
6 juni, Ferdinand von Wrangel, 73, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
9 juni, Charles Dickens, 58, brittisk författare.
18 juni, Nils Haqvin Selander, 66, svensk astronom och riksdagsman.
20 juni, Jules Huot de Goncourt, 39, fransk skriftställare.
26 juni, James Syme, 70, skotsk kirurg. Armand Barbès, 60, fransk politiker.
28 juni, Henrik Reuterdahl, 74, svensk ärkebiskop sedan 1856.
13 juli, Clelia Barbieri, 23, italienskt helgon.
21 augusti, Gustav Struve, 64, tysk politiker.
2 september, Arthur Saint-Léon, 48, fransk balettdansör och koreograf.
7 september, Cowper Phipps Coles, 51, brittisk militär och uppfinnare.
8 september, Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.
12 oktober, Robert E Lee, 63, amerikansk militär.
24 oktober, Antonio María Claret, 62, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
26 oktober, Andreas Aagesen, 53, dansk rättslärd.
23 november, Giuseppina Bozzachi, 17, italiensk ballerina. John Hopkins Clarke, 81, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853.
28 november, Frédéric Bazille, 28, fransk målare, tidig impressionist.
5 december, Alexandre Dumas den äldre, 68, fransk författare.
6 december, Bedford Brown, 75, amerikansk politiker, senator 1829–1840.
17 december, Saverio Mercadante, 75, italiensk kompositör.
28 december, Wilson Lumpkin, 87, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841. Anna Greta Matsdotter, samisk nåjd.
1871
1871, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
2 januari, Amadeus I blir kung av Spanien.
18 januari, Kejsardömet Tyskland grundas
26 mars, Pariskommunen skapas officiellt.
27 mars, Första rugby union-landskampen slutar med att Skottland slår England med 4–1 .
29 mars, Royal Albert Hall öppnas i London av drottning Victoria av Storbritannien.
Mars, Den revolutionära Pariskommunen bildas i Paris av radikala socialister.
10 maj, Freden i Frankfurt am Main, där Frankrike får avstå Alsace-Lorraine till Tyskland, avslutar officiellt det fransk-tyska kriget 1870–1871.
10–12 juni, Amerikanska flottstyrkor anfaller fem fort i Korea som vedergällning för invånarnas anfall på amerikaner, bland annat för att ha bränt skonaren General Sherman samt skjutit på amerikanska småbåtar på Saleefloden
16 juni, Den så kallade Nordvästra stambanan mellan Laxå och Charlottenberg invigs i Sverige
18 juli, Stockholm centralstation invigs
20 juli, British Columbia går med i den kanadensiska konfederationen.
Juli, I Sverige påbörjar Stockholms Handelsbank sin verksamhet.
3 oktober, Hjalmar Stolpe inleder arkeologiska utgrävningar på Björkö för att finna Birka.
8–10 oktober, En stor brand ödelägger stora delar av Chicago i Illinois, USA.
10 november, Henry Morton Stanley finner David Livingstone i Ujiji vid Tanganyika. Antalet husligt anställda flickor i Storbritannien kulminerar med att omfatta 13% av den kvinnliga befolkningen i England och Wales. Antalet manliga anställda har nått sin kulmen ännu tidigare. Ett förslag till en ny svensk-norsk unionsakt förkastas av det norska stortinget. Kemiingenjören Carl Daniel Ekman är en av banbrytarna inom pappersmassaindustrin och lyckas genom sulfitmetoden frigöra cellulosan i trämassan vid pappersframställning. De svenska och norska järnvägsnäten knyts samman i Arvika. Den svenska Skärgårdsflottan avskaffas, eftersom den har blivit föråldrad, när ång- och pansarfartyg mer och mer börjar göra sitt intåg i sjöfarten. Charles Darwins "On the Origin of Species" utkommer på svenska, och heter då Om arternas uppkomst. 1871 års fattigvårdförordning
Födda, 17 januari, David Beatty, brittisk amiral.
1 februari, Holger Rosman, svensk historieforskare.
2 februari, Olga Preobrajenska, rysk ballerina.
3 februari, Marie Christensen, dansk socialdemokratisk politiker, bland annat verksam för att förbättra tjänsteflickornas situation
4 februari, Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919–1925. Gerda Lundequist, svensk skådespelare.
7 februari, Wilhelm Stenhammar, svensk kompositör.
5 mars, Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst.
12 mars, Oscar Hedström, svensk motorcykelkonstruktör.
19 mars, John Henry Taylor, engelsk golfspelare. Marie Vetsera, österrikisk friherrinna.
21 mars, Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
12 april, August Endell, tysk arkitekt, formgivare och författare.
18 april, Hjalmar Arwin, svensk ingenjör.
5 maj, Alberto Cametti, italiensk musikhistoriker.
11 maj, Stjepan Radić, kroatisk politiker.
27 maj, Georges Rouault, fransk expressionistisk målare.
31 maj, John G Townsend, amerikansk republikansk politiker.
2 juni, Torben Grut, svensk arkitekt.
14 juni, Jacob Ellehammer, dansk urmakare och uppfinnare.
10 juli, Marcel Proust, fransk författare.
17 juli, Lyonel Feininger, tysk målare och grafiker.
18 juli, Sada Yacco, japansk geisha och skådespelare.
27 juli, Ollie Murray James, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1918.
4 augusti, John Garland Pollard, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1930–1934.
10 augusti, Aino Sibelius, Jean Sibelius hustru.
13 augusti, Karl Liebknecht, tysk politiker.
19 augusti, Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
23 augusti, Sofia Panina, rysk politiker.
25 augusti, Nils Edén, svensk liberal politiker och professor, Sveriges statsminister 1917–1920.
26 augusti, Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
29 augusti, Albert Lebrun, fransk politiker, Frankrikes president 1932–1940.
30 augusti, Ernest Rutherford, brittisk-nyzeeländsk fysiker, nobelpristagare.
31 augusti, James E Ferguson, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1915–1917.
19 september, Magnus Johnson, svensk-amerikansk politiker.
28 september, Pietro Badoglio, italiensk militär och politiker. Fred P Cone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937–1941.
30 september, Ruben Liljefors, svensk tonsättare och dirigent
2 oktober, Cordell Hull, amerikansk jurist, diplomat och politiker.
6 oktober, Frederick George Creed, brittisk ingenjör.
9 oktober, Clyde M Reed, amerikansk republikansk politiker, senator 1939–1949.
13 oktober, Hilda Borgström, svensk skådespelare.
17 oktober, Thaddeus H Caraway, amerikansk demokratisk politiker.
19 oktober, Fred Green, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1927–1931.
22 oktober, Karl Wilhelm Bodin, svensk lantbrukare och högerpolitiker.
12 november, Riley J Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1937.
18 november, Gerardo Machado, Kubas president 1925–1933.
19 november, Edward H Moore, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949.
26 november, Pat Morris Neff, amerikansk politiker.
5 december, Gustaf Henning Elmquist, svensk ämbetsman och socialpolitiker.
Avlidna, 25 januari, Jeanne Villepreux-Power, fransk marinbiolog.
28 januari, Édouard Lartet, 69, fransk domare, geolog och arkeolog.
8 februari, Moritz von Schwind, 67, tysk-österrikisk målare och grafiker.
11 februari, Filippo Taglioni, 93, italiensk balettdansör och koreograf.
1 mars, Johan Henrik Nebelong, 53, dansk arkitekt. Pepita de Oliva, (Josefa de la Oliva), född Josefa Durán y Ortega, spansk balettdansare.
3 mars, Michael Thonet, 74, tysk möbelformgivare.
18 mars, Augustus De Morgan, 64, brittisk matematiker.
30 mars, Lovisa av Nederländerna, 42, drottning av Sverige och Norge sedan 1859, gift med Karl XV.
2 april, Jacob M Howard, 65, amerikansk politiker. Francisco Javier de Istúriz, 80, spansk politiker.
23 april, Émile Deschamps, 80, fransk poet.
27 april, Sigismund Thalberg, 59, österrikisk pianist och kompositör.
28 april, James M Mason, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1847–1861.
1 maj, Charles Manly, 75, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1849–1851.
11 maj, John Herschel, 79, brittisk astronom.
13 maj, Daniel-François-Esprit Auber, 89, fransk kompositör.
9 juni, Anna Atkins, 72, engelsk botaniker.
9 juli, John Slidell, amerikansk diplomat och politiker.
2 augusti, Matthias Akiander, 69, finländsk historiker och språkvetare.
5 september, Carl Edward Norström, 56, svensk järnvägsbyggare.
22 september, Edward Law, 1:e earl av Ellenborough, 81, brittisk politiker.
1 oktober, Magnus Kristian Retzius, 76, svensk läkare.
18 oktober, Charles Babbage, 79, brittisk matematiker.
26 oktober, Thomas Ewing, 81, amerikansk politiker, USAs finansminister 1841, USAs inrikesminister 1849–1850.
2 november, Athalia Schwartz, 50, dansk pedagog, debattör och författare.
29 november, John Bigler, 66, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kalifornien 1852–1856.
21 december, John A Winston, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1853–1857.
21 december, Louise Aston, 57, tysk författare och feminist.
1872
1872, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Svenska frimärken börjar tryckas i pressar av cylindertyp.
17 februari, I Skottland, Storbritannien införs obligatorisk skolgång för barnen i åldern 5–13 år.
14 juni, Fackföreningar godkänns i Kanada
18 september, Karl XV dör och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin bror Oscar II
5 november, Republikanen Ulysses S Grant besegrar demokraten Horace Greeley vid presidentvalet i USA
13 november, En stormflod drabbar kustbyar i södra Östersjön
30 november, Skottland och England spelar 0-0 i Glasgow, i den första officiellt erkända fotbollslandskampen någonsin. Betty Pettersson från Visby blir Sveriges första kvinnliga student. Provinsen British Columbia i Kanada inför ett icke-religiöst skolsystem. Tillverkning av symaskiner påbörjas på Husqvarna Vapenfabrik. Artur Hazelius påbörjar Skandinavisk-etnografiska samlingen, vilket blir grunden för Nordiska museet och Skansen i Stockholm. Den svenska rätten att friköpa sig från beväringstjänst upphör. I Malmö blir de schweiziska bröderna Cloetta de första som startar fabriksmässig chokladframställning i Sverige med sin "Ång-Choklad-Fabrik". Guerrierkurserna för kvinnor öppnar i Moskva i Ryssland.
Födda, 4 januari, Kerstin Hesselgren, svensk politiker och socialreformator, den första kvinnan i riksdagens första kammare
6 januari, Aleksandr Skrjabin, rysk tonsättare och pianist.
15 januari, Ludvig Mylius-Erichsen, dansk författare och polarforskare.
24 januari, Herbert Baddeley, brittisk tennisspelare. Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare. John W Harreld, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.
6 februari, Gustaf Aronsson, svensk operasångare och skådespelare.
7 mars, Piet Mondrian, nederländsk konstnär.
31 mars, Aleksandra Kollontaj, rysk politiker, författare och diplomat.
9 april, Léon Blum, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1946–1947.
22 april, Henning Berger, svensk författare.
1 maj, Hugo Alfvén, svensk kompositör.
12 maj, Anton Korošec, slovensk politiker.
4 juni, Birger Ljungström, svensk ingenjör och uppfinnare.
15 juni, Siri Thunström, svensk börsspekulant.
1 juli, Louis Blériot, fransk flygpionjär.
4 juli, Calvin Coolidge, amerikansk politiker, USAs president 1923–1929.
5 juli, Édouard Herriot, fransk politiker.
8 juli, John H Bankhead II, amerikansk politiker, senator 1931–1946.
10 juli, Ivar Wickman, svensk läkare.
12 juli, Emil Hácha, tjeckoslovakisk jurist och politiker.
16 juli, Roald Amundsen, norsk polarforskare.
18 juli, Julius Fucik, tjeckisk kompositör.
21 juli, August Bruhn, svensk kyrkoherde och politiker (liberal)
3 augusti, Håkon VII, dansk prins, kung av Norge 1905–1957.
13 augusti, Richard Willstätter, tysk-judisk kemist och nobelpristagare.
19 augusti, Matilda Ksjesinskaja, rysk ballerina.
21 augusti, George White, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1931–1935.
23 augusti, Ida Otterström, svensk skådespelare.
26 augusti, James Couzens, kanadensisk-amerikansk affärsman och politiker.
19 september, Ole H Olson, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1934–1935.
28 september, Lena Ashwell, brittisk skådespelare.
4 oktober, John Wigforss, svensk författare, journalist och tidningsman.
6 oktober, Carl Gustaf Ekman, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924–1932, Sveriges statsminister 1926–1928 och 1930–1932.
11 oktober, Harlan Fiske Stone, amerikansk jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol.
11 november, David I Walsh, amerikansk demokratisk politiker.
7 december, Johan Huizinga, nederländsk filolog och kulturhistoriker.
9 december, Fredrik Ramel, svensk diplomat och ämbetsman.
11 december, Alexander Starve Drenova, albansk poet.
22 december, Georg Blomstedt, svensk skådespelare och körsnär.
31 december, Frank Henry Cooney, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Montana 1933–1935.
Avlidna, 4 januari, Arnold Naudain, 81, amerikansk politiker, senator 1830–1836.
20 januari, David S Jackson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1847–1848.
21 januari, Thomas Bragg, 61, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1855–1859.
24 januari, Friedrich Adolf Trendelenburg, 69, tysk filosof och filolog.
7 februari, James W Grimes, 55, amerikansk politiker.
8 februari, Earl of Mayo, 49, brittisk politiker, vicekung i Indien, mördad.
10 mars, Giuseppe Mazzini, 66, italiensk politiker och revolutionär.
28 mars, Humphrey Marshall, 60, amerikansk diplomat, general och politiker.
29 mars, Isaac P Walker, 56, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
2 april, Samuel Morse, 80, amerikansk vetenskapsman, telegrafiska alfabetets uppfinnare.
20 april, Anna Colas Pépin, 85, senegalesisk signara.
26 maj, Robert Wight, 75, skotsk botanist.
28 maj, Sofia av Bayern, 67, ärkehertiginna av Österrike.
5 juni, Nils Strindlund, 79, svensk politiker, bondeståndets talman 1853–1854 och 1856–1858.
9 juni, James Walter Wall, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863.
13 juli, Max Högqvist, 31, utomäktenskaplig son till Oscar I och Emilie Högqvist.
26 juli, Alexander Randall, 52, amerikansk politiker och diplomat.
30 juli, John Henry Hubbard, 68, amerikansk politiker, kongressledamot 1863–1867.
11 augusti, Andrew Smith, 74, brittisk läkare och naturforskare.
3 september, Immanuel Nobel, 71, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
18 september, Karl XV, 46, kung av Sverige och Norge sedan 1859. Augustus Seymour Porter, 74, amerikansk politiker, senator 1840–1845.
10 oktober, William H Seward, 71, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1861–1869.
20 november, Lars Johan Hierta, 71, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker.
21 november, Torgeir Augundsson, 71, norsk bondespelman.
28 november, Mary Somerville, 91, skotsk författare.
31 december, Aleksis Kivi, 38, finländsk författare.
1873
1873, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Japan antar den gregorianska kalendern. I USA träder Kaliforniens brottsbalk i kraft.
17 januari, Första slaget om befästningen under Modockriget i USA.
11 februari, Spanska republiken grundas
4 mars, Vid begynnelsen av Ulysses S Grants andra ämbetstid blir Senator Henry Wilson från Massachusetts, USAs nye vicepresident.
12 mars, Charlotte Yhlen erhåller sin läkarlegitimation i USA som första svenska kvinnliga läkare.
25 mars, Emily von Vegesack erhåller sin läkarlegitimation i USA som andra svenska kvinnliga läkare.
Maj, Amerikanska soldater gör räder in Remolina, Mexiko under jakt på boskapstjuvar
7 maj–9 oktober, Amerikanska soldater landstiger i flera omgångar vid Panamaviken för att skydda amerikanska intressen under lokala bråk i norra Colombia
9 maj, Börsen i Wien kraschar, och världen går in i en lång lågkonjunktur, som varar fram till 1896. Slaget vid Montejurra i Spanien utkämpas under tredje karlistkriget.
12 maj, Oscar II kröns i Stockholm tillsammans med sin hustru Sofia av Nassau. De blir det sista svenska kungaparet som kröns.
23 maj, Kanadas parlament startar Kanadas ridande polis. Galopptävlingen Preakness Stakes hålls för första gången i Baltimore, Maryland, USA.
27 maj, Den svenska riksdalern ersätts av kronan, indelad i 100 ören. Denna valuta införs även i Norge och Danmark och Sverige går i valutaunion med dessa länder. Svenska, norska och danska kronor är alltså gångbara i alla tre länderna. Guldmyntfot införs, vilket gör valutan stabilare.
1 juli, Prince Edward Island blir en provins i Kanada
2 juli, Tidningen Ystads Allehanda utkommer med sitt första nummer
18 juli, Oscar II kröns i Trondheim tillsammans med sin hustru Sofia av Nassau.
21 juli, Det svenska ståthållarämbetet i Christiania avskaffas och ersätts av ett norskt statsministerämbete
25 september, Johan Peter Molins fontän i Kungsträdgården i Stockholm avtäcks.
24 oktober, Artur Hazelius öppnar sitt museum, Skandinavisk-etnografiska samlingen. Museet är ett led i hans arbete att rädda ett minne av det gamla bondesamhället.
Oktober, En ny svensk dissenterlag utfärdas. Denna ger icke-protestantiska medborgare rätt att utträda ur statskyrkan och att bilda egna församlingar.
7 november, Alexander Mackenzie blir Kanadas andra premiärminister i ordningen. I Toulon stänger Frankrikes sista bagno igen. Svenska kvinnor erhåller rätt att avlägga akademiska examina med några få undantag (juridisk licentiat och teologi). Anna Hierta-Retzius och Ellen Anckarsvärd bildar den första organiserade svenska kvinnosaksföreningen, Föreningen för gift kvinnas äganderätt. Uppfinnaren Helge Palmcrantz tar patent på sin uppfinning, den flerpipiga kulsprutan. Det sista utbrottet av kolera inträffar i Sverige. Den svenska generalstaben lägger fram ett förslag till allmän värnplikt att ersätta indelningsverket, vilket dock förkastas av båda kamrarna i Sveriges riksdag. Alfred Nobel bosätter sig i Paris. Stencilapparaten uppfinns av Thomas Edison.
Födda, 1 januari, Gustavo Giovannoni, italiensk arkitekt.
2 januari, Thérèse av Jesusbarnet, fransk karmelitnunna, mystiker, helgon och kyrkolärare. Anton Pannekoek, nederländsk astronom och tänkare.
2 februari, Konstantin von Neurath, tysk politiker.
4 februari, George Bennard, amerikansk evangelist och sångförfattare.
7 februari, Thomas Andrews, irländsk affärsman och fartygskonstruktör.
13 februari, Fjodor Sjaljapin, rysk operasångare.
18 februari, Thomas F Ford, amerikansk demokratisk politiker.
7 mars, Alex Groesbeck, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1921–1927.
11 mars, Knut Lindroth, svensk skådespelare.
17 mars, Wilhelm Kreis, tysk arkitekt.
19 mars, Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
31 mars, William Denney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1921–1925.
1 april, Bibb Graves, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1927–1931 och 1935–1939. Sergej Rachmaninov, rysk-amerikansk kompositör.
2 april, Lauritz Weibull, historiker.
5 maj, Leon Czolgosz, William McKinleys mördare.
1 juni, Carl Barcklind, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
3 juni, Otto Loewi, tysk-amerikansk nobelpristagare i fysiologi/medicin.
9 juni, Emmy Albiin, svensk skådespelare.
13 juni, Karin Swanström, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör.
21 juni, Märta Måås-Fjetterström, svensk textilkonstnär.
24 juni, Hugo Simberg, finländsk konstnär.
29 juni, Leo Frobenius, tysk etnograf.
7 juli, Halvdan Koht, norsk politiker.
12 juli, Oscar von Sydow, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister från 23 februari till 13 oktober 1921.
10 augusti, Wilhelm Berndtson, svensk skådespelare.
9 september, Max Reinhardt, österrikisk teaterregissör.
14 september, Josiah Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1946.
21 september, Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.
8 oktober, Ma Barker, amerikansk brottsling och gängledare. Ejnar Hertzsprung, dansk astronom.
9 oktober, Carl Flesch, ungersk-tysk violinist och pedagog. Karl Schwarzschild, tysk astronom.
14 oktober, Ray Ewry, amerikansk friidrottare.
18 oktober, Ivanoe Bonomi, italiensk politiker.
20 oktober, Jon Julius Munch-Petersen, dansk vattenbyggnadsingenjör och professor.
27 oktober, James J Davis, walesisk-amerikansk politiker.
29 oktober, Lester J Dickinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1931–1937.
16 november, W C Handy, amerikansk blueskompositör.
20 november, Conrad Adolf Björkman, evangelist, förläggare och författare.
27 november, Alfred Ander, svensk kypare och spårvagnsförare.
4 december, William B Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wyoming 1923–1924.
7 december, Willa Cather, författare.
10 december, Hilda Fredriksen, norsk skådespelare.
11 december, Josip Plemelj, slovensk matematiker.
17 december, Ford Madox Ford, författare.
30 december, Al Smith, amerikansk politiker, guvernör i New York 1915–1917. Miklós Bánffy, ungersk greve och politiker
Avlidna, 9 januari, Napoleon III, 64, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
26 januari, Amelia av Leuchtenberg, 60, kejsarinna av Brasilien.
31 januari, Joel Aldrich Matteson, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1853–1857.
19 februari, Robert Wilhelm Ekman, 64, finländsk konstnär.
4 mars, Alfred Iverson, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855-1861. Nikolaus August, 41, svensk prins, son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
25 mars, Wilhelm Marstrand, 62, dansk målare.
5 april, Andrew B Moore, 66, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.
15 april, Christopher Hansteen, 88, norsk astronom och fysiker.
28 april, Giovanni Maria Benzoni, 63, italiensk skulptör.
1 maj, David Livingstone, 60, brittisk missionär och upptäcktsresande.
7 maj, Salmon P Chase, 65, amerikansk jurist.
8 maj, John Stuart Mill, 66, brittisk filosof.
21 maj, Ange Guépin, 67, fransk läkare och publicist.
16 juni, Moritz Heinrich Romberg, 77, tysk neurolog.
8 juli, Franz Xaver Winterhalter, 68, tysk konstnär.
28 juli, Rinaldo Rinaldi, 80, italiensk skulptör.
6 augusti, Odilon Barrot, 82, fransk politiker.
17 augusti, William M Meredith, 74, amerikansk politiker (whig), USAs finansminister 1849–1850.
18 augusti, Ludvig Manderström, 67, svensk diplomat och politiker.
7 september, Mathias Weckström, 70, finländsk tjänsteman och författare.
6 oktober, Friedrich Wieck, 88, tysk pianist.
13 november, Gabrio Casati, 75, greve och italiensk statsman.
27 november, Richard Yates, 55, amerikansk politiker.
14 december, Louis Agassiz, 66, schweizisk-amerikansk zoolog och geolog.
16 december, Nino Bixio, 52, italiensk militär och frihetskämpe
25 december, Hardin Richard Runnels, 53, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.
1874
1874, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, New York annekterar Bronx.
5 januari, Island får sin första konstitution av den danska kungen Kristian IX och därmed (begränsat) självstyre
12–20 februari, USA skicar fartyg till Hawaii för att skydda amerikanska intressen under kröningen av en ny kung
8 april, Sveriges justitieminister Axel Adlercreutz avgår och efterträds av Edvard Carleson.
27 april, Hildegard Björck avlägger Mediko-filosofisk examen och blir därmed den första kvinnan i Sverige att avlägga någon form av akademisk examen.
29 maj, Schweiz antar en ny konstitution
7 augusti, Den svenska Publicistklubben grundas
20 oktober, Vislanda-Bolmens Järnvägsaktiebolag bildas.
23 november, Östra stambanan mellan Katrineholm och Nässjö i Sverige står färdig
23 december, Fredrik von Otter blir svensk sjöförsvarsminister.
29 december, Spanien återinför monarkin. I Sverige erhåller gift kvinna rätt att själv förvalta sin arbetsförtjänst/inkomst. Kemisten Carl Daniel Ekmans sulfitcellulosametod börjar användas för första gången, vid pappersmassafabriken i Bergsvik. Wallinska skolan får som första svenska privata gymnasium för flickor examensrätt. Ännu finns inga kommunala eller statliga gymnasier. Den svenska föreningen Handarbetets vänner bildas. Grand Hôtel uppförs på Blasieholmen i Stockholm. Svenska kvinnor får rätt att bedriva högre studier, även inom teologi och juridik. En svensk byggnadsstadga utfärdas för rikets städer med krav på stadsplan som skall godkännas centralt. Malmö Borgarskola grundas. Första upplagan av Svenska Akademiens ordlista utkommer. Tysk-österrikaren Siegfried Marcus konstruerar vad som anses vara världens första bil. I Storbritannien bildas ett sällskap för att bekämpa opiumhandeln.
Födda, 1 januari, Frank Knox, amerikansk politiker och publicist. Gustave Whitehead, tysk-amerikansk flygpionjär.
4 januari, John W Thomas, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933 och 1940–1945.
6 januari, Frederick W Mulkey, amerikansk republikansk politiker, senator 1907 och 1918.
29 januari, John D Rockefeller Jr, amerikansk miljardär.
3 februari, Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
8 februari, Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
9 februari, Amy Lowell, amerikansk poet, vinnare av Pulitzerpriset för poesi 1926 (postumt)
11 februari, Elsa Beskow, svensk barnboksförfattare och illustratör. Anders Lindewall, godsägare i Uppsala län och ledamot av riksdagens andra kammare.
15 februari, Ernest Henry Shackleton, brittisk polarforskare.
3 mars, Henry Stanley Plummer, amerikansk invärtesläkare och endokrinolog.
16 mars, Frédéric François-Marsal, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 11–13 juni 1924.
24 mars, Harry Houdini, ungersk-amerikansk utbrytarkung.
26 mars, Robert Frost, amerikansk poet.
12 april, William B Bankhead, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1936–1940.
16 april, Herbert Adams, brittisk författare.
25 april, Guglielmo Marconi, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
3 maj, José de la Cruz Mena, nicaraguansk kompositör och orkesterledare.
8 maj, Inessa Armand, rysk politiker.
22 maj, Daniel Malan, sydafrikansk politiker, premiärminister 1948–1954.
8 juni, Hildur Malmberg, svensk skådespelare.
12 juni, Robert Archer Cooper, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i South Carolina 1919–1922.
14 juli, Abbas II, egyptisk khediv.
18 juli, Oscar Bergström, svensk operasångare (basbaryton) och skådespelare.
19 juli, Jörg Lanz von Liebenfels, österrikisk konsthistoriker, rasideolog och nazist.
9 augusti, Reynaldo Hahn, venezuelansk-fransk tonsättare.
10 augusti, Herbert Hoover, amerikansk politiker, USAs president 1929–1933.
24 augusti, Anders Christian Andersen, dansk författare.
1 september, Nils Sandström, svensk direktör och högerpolitiker.
13 september, Henry F Ashurst, amerikansk demokratisk politiker, senator 1912–1941. Arnold Schönberg, österrikisk-amerikansk tonsättare.
21 september, Gustav Holst, brittisk kompositör.
30 september, Per Tysk, svensk lantbrukare och politiker (socialdemokrat)
16 oktober, Otto Mueller, tysk expressionistisk målare och grafiker.
20 oktober, Charles Ives, amerikansk kompositör.
22 oktober, Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.
23 oktober, Robert Dinesen, dansk regissör, producent och manusförfattare.
9 november, Matthew M Neely, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1929, 1931–1941 och 1949–1958.
30 november, Winston Churchill , brittisk politisk ledare, författare, nobelpristagare. Lucy Maud Montgomery, kanadensisk författare.
11 december, Felix Hébert, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.
17 december, William Lyon Mackenzie King, Kanadas premiärminister 1921–1926, 1926-1930 och 1935–1948.
21 december, Lynn Frazier, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1917–1921, senator 1923–1941.
23 december, Harry Graham, brittisk författare. Margaret Rogers, tjänsteflicka i Vita huset.
Avlidna, 13 januari, Victor Baltard, 68, fransk arkitekt.
23 januari, Lydia Baxter, 64, amerikansk poet.
4 februari, Hartvig Nissen, 58, norsk skolman.
15 februari, Henrik Gahn, 53, svensk kemist och industriman. Hjalmar Högqvist, 34, utomäktenskaplig son till Oscar I och Emilie Högqvist.
17 februari, Adolphe Quetelet, 77, belgisk statistiker, astronom, fysiker och matematiker.
18 februari, Louis Wigfall, 57, amerikansk politiker och general.
19 februari, Carl Ernst Bock, 64, tysk läkare.
2 mars, Neil Arnott, 85, brittisk läkare och fysiker.
5 mars, Carl Abraham Axell, 62, svensk godsägare, grosshandlare och skeppsredare.
6 mars, Louise Rasmussen, 58, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.
18 mars, Millard Fillmore, 74, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853. Ossian B Hart, 53, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1873-1874.
20 mars, Hans Christian Lumbye, 63, dansk kompositör.
9 april, Jens Lauritz Arup, 80, norsk biskop.
27 april, Nils Nordlander, 77, svensk kyrkoherde, kunglig hovpredikant 1833.
5 maj, Charles Gleyre, 68, schweizisk målare inom akademismen.
11 maj, Franklin Buchanan, 73, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
20 juni, John Ruggles, 84, amerikansk uppfinnare, jurist och politiker, senator 1835–1841.
21 juni, Erik Julin, 77, finländsk affärsman. Anders Ångström, 59, svensk fysiker och astronom, spektralanalysens fader.
22 juni, Elias Sehlstedt, 65, svensk lyriker.
29 juni, Anton Frederik Tscherning, 78, dansk politiker och militär.
8 juli, Agnes Strickland, 77, brittisk författare.
11 juli, Tod Robinson Caldwell, 56, amerikansk politiker. Erik Häggström, 52, svensk bruksägare, skeppsredare och riksdagsman.
23 juli, Eric Gustaf Öström, 61, svensk guldsmed.
8 augusti, Augustin Theiner, 70, tysk teolog och kyrkohistoriker.
12 september, François Guizot, 86, fransk historiker, politiker och talare.
23 september, Harris Flanagin, 56, amerikansk politiker.
1 oktober, Ludvig Bødtcher, 81, dansk poet.
5 oktober, Francis Walker, 65, brittisk entomolog.
6 oktober, Alphonse Périn, 76, fransk målare. Thomas Tellefsen, 50, norsk kompositör och pianist.
8 oktober, Vítězslav Hálek, 39, tjeckisk poet.
20 oktober, Carl Gustav Homeyer, 79, tysk jurist.
23 oktober, Abraham Geiger, 64, tysk rabbin.
24 oktober, Frederik Christian Olsen, 72, dansk skolman och litteraturhistoriker.
25 oktober, Christiane Bøcher, 76, dansk-norsk skådespelare.
26 oktober, Peter Cornelius, 49, tysk kompositör.
27 oktober, Karl Ludwig Grotefend, 66, tysk historiker, arkivarie och numismatiker.
29 oktober, Andrzej Artur Zamoyski, 74, polsk politiker.
2 november, Phoebe Palmer, 66, amerikansk predikant och författare.
21 november, Marià Fortuny, 36, spansk konstnär.
7 december, Konstantin von Tischendorf, 59, tysk professor.
16 december, Abraham Capadose, 79, nederländsk läkare.
22 december, Johann Peter Pixis, 86, tysk kompositör.
31 december, Alexandre Auguste Ledru-Rollin, 67, fransk politiker.
1875
1875, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1 januari, En svensk hälsovårdsstadga införs och innebär bland annat att hushållsavfall ska kastas i tunnor istället för gropar
27 januari, Svenska teatern i Stockholm grundas.
18 februari, Askfyllningssalen på Vulcans tändsticksfabrik i Tidaholm, drabbades av en explosionsartad brand varvid 46 personer dog; huvudsakligen flickor under 20 år. Detta är sannolikt den dödligaste industriolyckan i Sverige
Maj, Första delen av den äldre upplagan av uppslagsverket Nordisk familjebok utkommer
7 maj, Ryssland annekterar Sachalin och Nordkurilerna
11 maj, Sveriges justitieminister Edvard Carleson avgår och efterträds av Louis De Geer den äldre
20 maj, 20 stater antar en internationell konvention om metersystemets införande
8 september, Teosofiska Samfundet instiftas i New York
5 oktober, Christiania får hästspårvägar
11 oktober, Egypten ockuperar Harar
30 oktober, Stockholms brandkår inrättas.
4 november, Kungariket Tonga grundas
14 november, Betty Pettersson avlägger Sveriges första kvinnliga studentexamen.
15 november, En stor järnvägsolycka inträffar vid Lagerlunda i Östergötland, när två tåg (med loken Svea och Einar) krockar med varandra. 9 personer dödas
22 november, USAs vicepresident Henry Wilson avlider i ämbetet. Tyfoidfeber härjar i Montréal, Kanada på en klosterskola. Offrens lik stjäls av likplundrare innan släktingar anländer från USA. Efter detta ändras Quebecs anatomilagstiftning. Den svenska riksdagen beslutar att införa metersystemet med en övergångsperiod fram till 1888. I Sverige genomförs en Ni-reform. Alla skall i fortsättningen tilltalas med "Ni", inte titel, som tidigare. Alfred Nobel uppfinner spränggelatinet. De sista och strängaste reglerna för prostituerade införs i Stockholm, Sverige. De måste ha med sig ett sundhetsbevis och bli medicinskt undersökta två gånger i veckan. Dessa regler upphävs först 1918.Norge ansluter sig till guldmyntfoten. Krig i siktekrisen utbryter mellan Tyskland och Frankrike.
Födda, 11 januari, Reinhold Glière, rysk kompositör.
12 januari, Marika Stiernstedt, svensk författare.
14 januari, Olof Andersson i Höör, svensk skomakare och politiker. Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932–1935, Sveriges statsminister från 6 augusti till 24 september 1932. Albert Schweitzer, tysk teolog, bibelforskare, musiker, läkare och missionär, mottagare av Nobels fredspris.
16 januari, Leonor Michaelis, tysk-amerikansk biokemist.
20 januari, Henrik Sjöberg, svensk friidrottare.
22 januari, D W Griffith, amerikansk filmregissör.
11 februari, Ross S Sterling, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
21 februari, Jeanne Calment, äldsta kvinnan i världen.
24 februari, Konstantin Hierl, tysk nazistisk politiker, ledare för Reichsarbeitsdienst.
1 mars, Hugo Lundström, svensk skådespelare.
7 mars, Maurice Ravel, fransk pianist och kompositör.
22 mars, Johan Filip Nordlund, svensk massmördare.
26 mars, Syngman Rhee, sydkoreansk politiker, president 1948–1960.
2 april, Walter P Chrysler, amerikansk bilindustripionjär.
21 april, Johan Eklöf, svensk skådespelare.
4 maj, John J Blaine, amerikansk republikansk politiker.
10 maj, Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
23 maj, Alfred P Sloan, från 1923 till 1937 ordförande för General Motors.
28 maj, Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1941.
6 juni, Thomas Mann, tysk författare.
13 juni, Miriam A Ferguson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1925–1927 och 1933–1935.
16 juni, Fredrik Ljungström, svensk uppfinnare.
17 juni, Göta Klintberg, svensk skådespelare.
23 juni, Carl Milles, svensk skulptör.
28 juni, Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemannintegralen.
15 juli, Hill McAlister, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1933–1937.
30 juli, K G Ossiannilsson, svensk författare.
31 juli, Adolf Alexandersson, svensk fiskare och politiker.
8 augusti, David Knudsen, norsk skådespelare.
11 augusti, Raymond E. Willis, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941–1947.
26 augusti, Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
1 september, Edgar Rice Burroughs, amerikansk författare.
3 september, Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
15 september, Henry D Hatfield, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
18 september, Harald Berglin, svensk arkitekt.
20 september, Matthias Erzberger, tysk politiker.
22 september, Carl Grimberg, svensk historiker.
9 oktober, Grazia Deledda, italiensk författare, nobelpristagare 1926.
12 oktober, Aleister Crowley, engelsk ockultist.
17 oktober, Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
19 oktober, Theodor Duesterberg, tysk politiker.
26 oktober, Svetozar Pribićević, serbisk politiker av kroatisk börd.
27 oktober, Zara Backman, svensk skådespelare.
29 oktober, Alva B Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1924 och 1933–1941.
6 november, Richard L Murphy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933–1936.
8 november, Qiu Jin, kinesisk revolutionär, feminist och poet.
9 november, Helge Kihlberg, svensk dansare och skådespelare.
19 november, Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
21 november, Gottfrid Larsson, svensk konstnär.
25 november, Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
2 december, Emanuel Vigeland, norsk målare.
9 december, Charlotte Bill, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
12 december, Gerd von Rundstedt, tysk generalfältmarskalk.
20 december, Carl Oscar Johansson i Sollefteå, svensk kamrer och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
Avlidna, 12 januari, Tongzhi, 18, den åttonde Qing-kejsaren av Kina.
23 januari, Charles Kingsley, 55, brittisk författare.
12 februari, Frans Henrik Kockums, 72, svensk industriman.
17 februari, Friedrich Wilhelm August Argelander, 75, tysk astronom.
22 februari, Camille Corot, 78, fransk landskaps- och porträttmålare. Charles Lyell, 77, brittisk geolog.
28 februari, Sophia Isberg, 56, svensk skulptör.
7 mars, John Edward Gray, 75, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
25 mars, Johannes Magnusson, 70, svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
11 april, Andrew Jackson Hamilton, 60, amerikansk politiker och jurist.
5 maj, James Turner Morehead, 76, amerikansk politiker, kongressledamot 1851–1853.
17 maj, John Cabell Breckinridge, 54, amerikansk poltiker, USAs vicepresident 1857–1861.
20 maj, Jesse D Bright, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845–1862.
3 juni, Georges Bizet, 36, fransk kompositör.
23 juli, Isaac Merritt Singer, 63, amerikansk uppfinnare av symaskiner.
31 juli, Andrew Johnson, 66, amerikansk politiker, USAs president 1865–1869.
4 augusti, H C Andersen, 70, dansk författare.
6 augusti, Gabriel García Moreno, 53, ecuadoriansk politiker, Ecuadors president (mördad)
11 augusti, William Alexander Graham, 70, amerikansk politiker.
24 augusti, Nestor Tallgren, 50, finländsk arkitekt och författare.
15 september, Guillaume Duchenne, 68, fransk neurolog.
19 oktober, Charles Wheatstone, 73, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
21 november, Orris S Ferry, 52, amerikansk politiker och militär, senator 1867–1875.
6 december, Johann Karl Rodbertus, 70, tysk nationalekonom.
25 december, Tom Morris Jr, 24, skotsk golfspelare.
1876
1876, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, Brittiska Bass Brewerys röda triangel blir världens första registrerade varumärkessymbol
7 mars, Alexander Graham Bell får patent på telefonen
20 mars, Det svenska statsministerämbetet inrättas. Louis De Geer den äldre blir Sveriges förste statsminister
1 april, Den tyska maskintillverkaren Orenstein & Koppel GmbH grundas.
10 maj–10 november, Världsutställning i Philadelphia.
18 maj, Amerikanska soldater landstiger tillfälligt i Matamoros, Mexiko som står utan styre
25 juni, Siouxindianerna under Sitting Bull och Crazy Horse besegrar amerikanerna under general Custer i slaget vid Little Bighorn.
28 juni, Ställdalenmeteoritens nedslag, andra bevittnade meteoritnedslag i Sverige
22 juli, En storbrand utbryter i Söderhamn.
1 augusti, Colorado blir den 38e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
2 augusti, Wild Bill Hickok skjuts ihjäl av Jack "Crooked Nose" McCall.
6 oktober, Vislanda-Bolmens Järnvägsaktiebolag (ViBJ) beviljas koncession.
16 oktober, Palmgrenska samskolan grundas i Stockholm och blir först i Sverige med samundervisning för pojkar och flickor
24 oktober, Stockholms utskänknings aktiebolag bildas.
1 november, Nya Zeelands indelning i provinser avskaffas
7 november, Republikanen Rutherford B Hayes besegrar demokraten Samuel J Tilden vid presidentvalet i USA.
29 november, Porfirio Díaz blir Mexikos president.
5 december, Branden vid Brooklyn Theater dödar minst 278 människor, enligt vissa uppskattningar kanske över 300.
6 december, Den första kremeringen i USA genomförs. Det är Francis Julius LeMoyne som byggt krematoriet. Lars Magnus Ericsson öppnar en liten firma för telegrafisk utrustning i Stockholm. Den blir grunden till telefonföretaget LM Ericsson (nuvarande Ericsson). Elektriska bågljuslampor installeras vid sågverk i Dalarna och Hälsingland. Några smeder från Degerfors i Värmland utvandrar till Ural i Ryssland, för att skapa en smedindustri där. De har värvats av den svensk-ryske ingenjören Aleksander Hasselblatt. De sista postfärderna över Ålands hav med isbåt genomförs. Anledningen till att isbåtlinjerna läggs ner är, att de har konkurrerats ut av ångbåtar. Då metersystemet så smått börjar införas i Sverige upphör bruket att sätta upp milstolpar i landet.
Födda, 5 januari, Konrad Adenauer, tysk politiker; västtysk förbundskansler 1949–1963, utrikesminister 1951–1955.
9 januari, Hans Bethge, tysk litteraturvetare.
12 januari, Jack London, amerikansk författare.
21 januari, Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare.
24 januari, Davis Elkins, amerikansk republikansk politiker, bankman och industrialist, senator 1911 och 1919–1925.
29 januari, Emile Stiebel, svensk operasångare och skådespelare.
8 februari, Cherokee Bill, amerikansk bandit.
17 februari, Henry Asbury Christian, amerikansk läkare.
19 februari, Constantin Brâncuşi, rumänsk skulptör.
26 februari, Victoria Strandin, svensk dansare.
2 mars, Lewis L Morgan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1912–1917. Pius XII, född Eugenio Maria Giuseppe Giovanni Pacelli, påve 1939–1958.
12 mars, Elbert Lee Trinkle, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1922–1926.
5 april, Maurice de Vlaminck, fransk målare.
7 april, Heinrich Tessenow, tysk arkitekt
9 april, Ettore Bastico, italiensk fältmarskalk.
13 april, Are Waerland, svensk författare.
13 april, Anna Sissak-Bardizbanian, svensk journalist.
24 april, Erich Raeder, tysk storamiral. marinchef 1938–1943.
3 maj – James E Murray, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1934–1961.
12 maj, Emanuel Landelius , svensk kirurg.
22 juni, Madeleine Vionnet, fransk modeskapare.
26 juni, Vincent Harris, brittisk arkitekt.
9 juli, Karl Johanson, svensk lantbrukare och högerpolitiker.
18 juli, William Wain Prior, dansk generalmajor.
24 juli, Julius P Heil, tysk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1939–1943.
25 juli, Elisabeth av Bayern, drottning av Belgien. Sidney C Roach, amerikansk republikansk politiker.
6 augusti, Carl Gustaf Pettersson, svensk båtkonstruktör.
7 augusti, Mata Hari, nederländsk exotisk dansare och kurtisan.
8 augusti, Pat McCarran, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1954.
14 augusti, Alexander I av Serbien.
18 augusti, George B Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
25 augusti, Eglantyne Jebb, brittisk filantrop och grundare av Rädda Barnen.
5 september, Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
20 september, Hedvig Lindby, svensk skådespelare.
21 september, Mathias Taube, svensk skådespelare.
22 september, André Tardieu, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 7–10 maj 1932.
23 september, Thomas Whitfield Davidson, amerikansk demokratisk politiker.
15 oktober, Manda Björling, svensk skådespelare.
23 oktober, George Alfred Carlson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1915–1917.
1 november, Olga Andersson, svensk skådespelare. Torgny Segerstedt, svensk publicist och religionshistoriker.
5 november, Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
8 november, Charley Paterson, svensk skådespelare.
13 november, Cary A Hardee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1921–1925.
14 november, Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
18 november, Olof Ahlberg, svensk skulptör.
23 november, Manuel de Falla, spansk tonsättare. Thomas M Storke, amerikansk demokratisk politiker och publicist, senator 1938–1939.
27 november, Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
6 december, Fred Duesenberg, amerikansk racerförare och bildesigner, grundare av bilmärket Duesenberg.
10 december, Sven Wingquist, svensk uppfinnare.
23 december, Edwin Meredith, amerikansk publicist och politiker, USAs jordbruksminister 1920–1921.
Avlidna, 15 januari, Eliza McCardle Johnson, 65, amerikansk presidentfru.
10 februari, Reverdy Johnson, 79, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1849–1850. August Söderman, 43, körmästare vid kungliga teatern.
17 februari, Llewellyn Lloyd, 83, engelsk björnjägare och zoolog.
19 februari, Fredrik Johan Berling, 67, svensk boktryckare och publicist.
31 mars, Jurij Samarin, 56, rysk politisk författare.
16 april, Trusten Polk, 64, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1857–1862.
23 april, Archibald Dixon, 74, amerikansk politiker, senator 1852–1855.
28 april, Thomas Aird, 73, brittisk författare.
8 maj, Konrad Pettersson Lundqvist Tector, mördare (avrättad)
18 maj, Gustaf Adolf Eriksson Hjert, mördare (avrättad)
20 maj, Willis A Gorman, 60, amerikansk demokratisk politiker och general.
7 juni, Josefina av Leuchtenberg, 69, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
8 juni, George Sand, 71, fransk författare och feminist.
21 juni, Antonio López de Santa Anna, 82, mexikansk militär, politker och president i Mexico.
25 juni, George Armstrong Custer, 36, amerikansk militär (stupad)
1 juli, Michail Bakunin, 62, rysk anarkist.
19 juli, George E Pugh, 53, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855–1861.
28 juli, Mortimer Collins, 49, brittisk författare.
2 augusti, Wild Bill Hickok, 39, legendomspunnen revolverman i vilda västern (skjuten bakifrån). Gustaf Henrik Mellin, 73, svensk prost och skald.
23 augusti, Joseph R Underwood, 84, amerikansk jurist och politiker, senator 1847–1853.
14 september, Robert Rhett, 75, amerikansk politiker.
18 oktober, Francis Preston Blair, 85, amerikansk journalist och politiker.
24 oktober, Suzanne Voilquin, 74, fransk feminist, journalist, författare, barnmorska, resenär och memoarskrivare.
6 november, Giacomo Antonelli, 70, italiensk kardinal.
9 november, Friedrich Ritschl, 70, tysk klassisk filolog.
30 november, Christian Winther, 80, dansk poet.
31 december, Catherine Labouré, 70, fransk mystiker och nunna, helgon.
1877
1877, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
30 januari,Denna dag startar Satsumaupproret efter en väpnad konflikt mellan Saigōs samurajer och den japanska regeringen.
4 mars, Rutherford B Hayes påbörjar sin ämbetstid som USAs president, och efterträder därmed Ulysses S Grant. Den republikanske kongressmannen William Wheeler från New York blir USAs nye vicepresident .
24 april, Det rysk-turkiska kriget 1877–1878 bryter ut, då Ryssland förklarar krig mot det osmanska riket.
10 juli, Sveriges första hästspårvägslinje öppnas i Stockholm
10 augusti, Offentliga avrättningar förbjuds i Sverige
21–22 augusti, I Stockholm demonstreras telefonen för första gången i Sverige
6 september, Viktor Rydbergs Kantat framförs vid Uppsala universitets 400-årsjubileum.
11 september, I Sverige införs statsbidrag till kommunerna att ordna med fortsättningsskolverksamhet
24 september, Satsumaupproret upphör.
Oktober, Det första brännvinskriget utbryter i Stockholm mellan Brännvinskungen L O Smith och Utskänkningsbolaget och varar till 1879. Smith försöker nämligen få monopol på svensk tillverkning av finkelfritt brännvin, vilket bolaget motsäger sig.
2 november, Det svenska Sundhetskollegium ombildas till Medicinalstyrelsen
8 december, Det första testnumret av Dimmalætting (Färöarnas första tidning) utkommer. Helga de la Bracheaffären avslöjas. Gustaf de Laval tillverkar en handdriven separator för mjölk. Det statliga svenska Telegrafverket presenterar telefonen för Sveriges regering och framhåller då nackdelen, att telefonen inte kan producera skrivna meddelanden. Det manuella påfyllandet av askarna ersätts av automatisk askpåfyllning vid Jönköpings Tändsticksfabrik. Uppfinnaren Alfred Nobel förbättrar sin uppfinning dynamiten. Den italienska frimurarlogen Propaganda Due, P2, grundas i Rom. Anglo-Egyptian Slave Trade Convention förbjuder den sudanesiska slavhandeln till Egypten.
Födda, 3 januari, Josephine Hull, amerikansk skådespelare.
11 januari, Oskar Andersson, svensk skämt- och serietecknare.
16 januari, Andrew W Hockenhull, amerikansk demokratisk politiker, New Mexicos 10e guvernör 1933–1935.
22 januari, Luigi Antonelli, italiensk dramatiker. Hjalmar Schacht, tysk politiker, riksbankschef.
17 februari, André Maginot, fransk politiker.
12 mars, Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker.
15 mars, Axel Frische, dansk teaterledare, dramatiker och författare.
18 mars, Edgar Cayce, amerikansk mystiker.
19 mars, Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
3 april, Karl C Schuyler, amerikansk republikansk politiker, senator 1932–1933.
9 april, Jonas Hasselman, svensk civilingenjör och konstruktör.
25 maj, Hasse Zetterström, Hasse Z, svensk författare, humorist.
26 maj, Isadora Duncan, amerikansk dansös.
3 juni, Raoul Dufy, fransk målare.
2 juli, William Comstock, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1933–1935.
12 juli, Arthur Hyde, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1929–1933.
28 juli, Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
2 augusti, Albert Ståhl, svensk skådespelare.
6 augusti, Wallace H White, amerikansk republikansk politiker.
20 augusti, Ned Maddrell, den siste modersmålstalaren av manx.
23 augusti, Henning Liljegren, svensk filmproducent och biografägare.
25 augusti, Svea Textorius, svensk skådespelare och sångare.
1 september, Rex Beach, amerikansk författare och vattenpolospelare.
5 september, Maja Sandler, svensk humanitär aktivist.
11 september, Felix Dzerzjinskij, sovjetisk politiker.
13 oktober, Theodore G Bilbo, amerikansk politiker, senator 1935–1947.
19 oktober, Olof Thörnell, Sveriges första överbefälhavare.
31 oktober, Josiah O Wolcott, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1921.
12 november, Warren Austin, amerikansk politiker och diplomat, senator 1931–1946, FN-ambassadör 1946–1953.
6 december, Paul Bonatz, tysk arkitekt.
11 december, Clyde R Hoey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1954.
15 december, Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
30 december, Nils Aréhn, svensk skådespelare.
Avlidna, 4 januari, Cornelius Vanderbilt, 82, amerikansk affärsman.
5 februari, C V A Strandberg, 59, svensk tidningsman och lyriker.
27 februari, Joseph Johnson, 91, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1852–1855.
1 mars, Jack "Crooked Nose" McCall, amerikansk revolverman, Wild Bill Hickoks mördare (avrättad)
6 mars, Joseph Autran, 63, fransk poet.
11 mars, Ferdinand von Quast, 69, tysk arkitekt och konstskriftställare.
25 mars, Caroline Chisholm, 68, australisk filantrop och politisk aktivist.
7 april, Amos Nourse, 82, amerikansk republikansk politiker och professor.
6 maj, Johan Ludvig Runeberg, 73, Finlands nationalskald.
9 maj, Elena Asachi, 87, österrikiskfödd rumänsk pianist.
1 juni, Jens Andersen Hansen, 71, dansk politiker.
12 juli, Georg Adolf Erman, 71, tysk fysiker och geolog.
14 juli, Moritz August von Bethmann-Hollweg, 82, tysk jurist och politiker.
5 augusti, Gustav av Wasa, 77, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 augusti, Wilson Shannon, 75, amerikansk demokratisk politiker.
3 september, Adolphe Thiers, 80, fransk historiker, statsman och politiker, chef för verkställande makten i Frankrike (Frankrikes statschef) 1871 och Frankrikes president 1871–1873.
5 september,Crazy Horse, siouxledare.
17 september, Henry Fox Talbot, 77, brittisk uppfinnare på fotografins område.
20 september, Lewis V Bogy, 64, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1877.
23 september, Urbain Le Verrier, 66, fransk astronom.
24 september, Saigō Takamori, 49, japansk militär och samuraj.
10 oktober, Peter Wieselgren, 77, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker.
29 oktober, Nathan Bedford Forrest, 56, konfedererad amerikansk general, föregångsman inom gerillakrigföring, grundare av och förste ledare (Grand Wizard) för Ku Klux Klan.
1 november, Oliver Hazard Perry Morton, 54, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1877.
30 december, Giuseppe Mengoni, 48, italiensk arkitekt och ingenjör.
31 december, Gustave Courbet, 58, fransk målare, ledande inom den franska realismen.
1878
1878, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
5 januari, Dimmalætting blir officiell tidning på Färöarna. Sveriges nationalbibliotek, Kongliga Biblioteket, får egen byggnad i Humlegården i Stockholm
20 februari, Sedan Pius IX har avlidit den 7 februari väljs Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci till påve och tar namnet Leo XIII.
16 mars, Ön Saint-Barthélemy, Sveriges sista koloni, som Gustav III förvärvade 1784, säljs tillbaka till Frankrike
2 maj, En ny omgång smeder utvandrar från Degerfors till svenskkolonin i Uralbergen, som bildats två år tidigare.
13 juni–13 juli, Berlinkongressen reglerar stormakternas förhållanden i östra Europa.
21 juli, Vegaexpeditionen under Adolf Erik Nordenskiöld med fartyget Vega startar för att finna Nordostpassagen.
22 juli, En rysk beskickning anländer till Kabul.
7 augusti, Frälsningsarméns handlingsdokument skrivs under
14 augusti, Storbritannien begär att få skicka en beskickning till Kabul, men nekas, vilket utlöser andra afghankriget, som varar till 1880.
20 augusti, Nordenskiölds expedition ankrar vid Kap Tjeljuskin, den eurasiska kontinentens nordligaste udde.
Augusti, Svenska missionsförbundet bildas som en utbrytning ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
26 september, Båten Vega fryser fast i isen under Vegaexpeditionen.
4 oktober, Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ) invigs och öppnas för trafik.
11 oktober, Den senaste (och sista?) av Svenska kyrkans officiellt fastställda "katekesutvecklingar", långkatekesen, ges ut
14 oktober, Stockholms högskola grundas i Sverige efter en insamling bland allmänheten och ett tidsbegränsat bidrag från Stockholms stad
21 oktober, Tidningen Bohusläningen grundas av Ture Malmgren i Uddevalla, Sverige
31 oktober, Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm, Sverige härjas av en våldsam eldsvåda i "århundradets brand". "När Eldkvarn brann" blir ett talesätt i Stockholm.
1 november, I Sverige införs en läroverksstadga som delar in läroverksstadierna i "högre allmänna läroverket" med 9-årig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med 3- eller 5-årig studiegång och utan slutexamen.
22 november, Metersystemet införs officiellt i Sverige
6 december, På Hotell Witt i Kalmar förevisas fonografen för första gången i Sverige. Gustaf de Laval uppfinner separatorn, som snabbt kan separera grädden från mjölken, och grundar AB Separator. Ericsson börjar tillverka bordstelefonen, men eftersom telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, har patent på telefonen, kan bellkoncernen blockera den svenska marknaden. Slåttermaskinen konstrueras av uppfinnaren Helge Palmcrantz. Universitetshusen i Uppsala och Lund börjar uppföras under ledning av H T Holmgren respektive Helgo Zettervall. Bestuzjevkurserna för kvinnor öppnar i St Petersburg i Ryssland. Den berömda leksaksaffären Claestorpsboden grundas i gamla operahuset i Stockholm och kommer att existera till 1973. Brännvinskungen Lars Olsson Smith arrangerar en alkoholkongress i Paris, där finkelspritens skadlighet vetenskapligt bevisas. Sveriges första läroplan för folkskolan, en så kallad "Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor", antas. Thomas Edison konstruerar glödlampan. Fotbollsklubben Manchester United FC bildas. Tyska ersätter franska som andraspråk vid svenska läroverk. Svenska Federationen grundas för att avskaffa den så kallade reglementeringen av prostituerade. Nuvarande Pågen grundas i Malmö under namnet A Påhlssons bageri.
Födda, 4 januari, Rosa Grünberg, svensk skådespelare och opera- och operettsångerska.
6 januari, Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
12 januari, Ferenc Molnár, ungersk dramatiker.
13 januari, Harry Bernard amerikansk skådespelare.
25 januari, Ernst Alexanderson, svensk ingenjör. Harry L Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1921–1923.
26 januari, Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
29 januari, Walter F George, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1957.
8 februari, Martin Buber, österrikisk judisk religionsfilosof och professor.
15 februari, John W Björling, svensk skådespelare, bryggeriarbetare och timmerman.
19 februari, Harriet Bosse, norsk-svensk skådespelare.
26 februari, Kazimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
4 mars, Tyra Leijman-Uppström, svensk skådespelare.
5 mars, Ellen Trotzig, svensk konstnär.
8 mars, Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
12 mars, Gemma Galgani, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
16 mars, Clemens August von Galen, tysk romersk-katolsk biskop och kardinal, saligförklarad. Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926–1941.
7 april, Ivar Tengbom, svensk arkitekt och professor.
17 april, Per Jonas Edberg, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet)
26 april, Rafael Guízar Valencia, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.
4 maj, William M Whittington, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1925–1951.
5 maj, Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
10 maj, Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
21 maj, Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
26 maj, Thomas H Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
2 juni, Tyra Dörum, svensk skådespelare.
3 juni, Thomas Jefferson Lilly, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
4 juni, Thomas D Schall, amerikansk republikansk politiker.
5 juni, Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär.
15 juni, Wollmar Boström, svensk kammarherre, diplomat, kabinettssekreterare och tennisspelare.
1 juli, Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof.
22 juli, Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
27 juli, Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
28 juli, Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
29 juli, James M Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.
2 augusti, Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
12 augusti, Robert D Carey, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.
23 augusti, Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
14 augusti, Anton de Verdier, svensk skådespelare.
2 september, Maurice René Fréchet, fransk matematiker.
8 september, James V McClintic, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
20 september, Upton Sinclair, amerikansk författare.
24 september, Ivan Bratt, svensk läkare, alkoholpolitiker och entreprenör.
26 september, Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.
9 oktober, Erland Colliander, svensk skådespelare.
16 oktober, Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare. Franz Reichelt, österrikisk skräddare och fallskärmsdesigner.
22 oktober, Erik Forslund, svensk skådespelare.
7 november, Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.
12 november, John Lindlöf, svensk skådespelare och regissör.
14 november, Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
20 november, Albert W Hawkes, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1943–1949.
21 november, Ibra Charles Blackwood, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1931–1935.
22 november, Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
23 november, Ernest King, amerikansk amiral.
18 december, Josef Stalin, sovjetisk politiker, statschef (diktator) 1924–1953.
22 december, Knut Frankman, svensk skådespelare.
25 december, Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
Avlidna, 9 januari, Viktor Emanuel II, 57, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.
27 januari, John Bozman Kerr, 68, amerikansk diplomat och politiker.
7 februari, Pius IX, 85, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve sedan 1846.
8 februari, Elias Fries, 83, svensk botaniker och professor, ledamot av Svenska Akademien 1847–1878.
12 februari, Alexander Duff, 71, skotsk missionär i Indien.
26 februari, Angelo Secchi, 59, italiensk astronom.
2 mars, Benjamin Wade, 77, amerikansk politiker, senator 1851–1869.
6 mars, Asa Biggs, 67, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
1 april, Madame Restell, 66, amerikansk abortör.
9 april, Edward J Masterson, 25, amerikansk sheriff, mördad.
17 maj, Eric Gustaf Lilliehöök, 70, svensk militär och riksdagsman.
28 maj, Lord John Russell, 85, brittisk statsman, premiärminister.
6 juni, Robert Stirling, 87, skotsk präst och uppfinnare av stirlingmotorn.
13 juni, Carl Stål, 45, svensk entomolog.
27 juni, Sidney Breese, 77, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
17 juli, Aleardo Aleardi, 65, italiensk diktare.
21 juli, Sam Bass, 27, amerikansk tågrånare och westernikon.
23 juli, Carl von Rokitansky, 74, österrikisk anatom.
23 augusti, Adolf Fredrik Lindblad, 77, svensk kompositör.
22 september, Wilhelm Zimmermann, 71, tysk författare och politiker.
11 oktober, William P Longley, 27, amerikansk bandit.
24 oktober, John S Carlile, 60, amerikansk politiker, senator 1861–1865.
16 november, Đura Jakšić, 46, serbisk konstnär och poet.
17 november, Karl Theodor Keim, 52, tysk protestantisk teolog.
14 december, Alice av Storbritannien, 35, brittisk prinsessa, storhertiginna av Hessen, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
29 december, Onslow Stearns, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.
1879
1879, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Gemensam tid för hela Sverige, Järnvägstid eller Normaltid, införs för att anpassa Sverige efter järnvägen
25 februari, Sveriges första skidtävling hålls i Bellevueparken i Stockholm.
27 mars, Japan annekterar Ryukyuöarna
26 maj, En strejk utbryter vid Haeffners sågverk i Sundsvall, vilket blir inledningen till Sundsvallsstrejken, Sveriges första strejk av masskaraktär. 5 000 sågverksarbetare strejkar och konflikten leder till att arbetarna bildar fackföreningar och industriägarna branschorganisationer.
5 juni, Sundsvallsstrejken avslutas.
20 juli, Adolf Erik Nordenskiöld ankommer med sitt fartyg Vega till Berings sund och har därmed fullbordat Nordostpassagen.
14 augusti, Spanien erkänner Peru som självständig stat
16 augusti, Ståltillverkaren AB Bofors-Gullspång framställer sitt första stålgöt av lämplig storlek och kvalitet för att bearbetas till en kanon under ledning av metallurgen Carl Danielsson.
24 september, Hästspårvagnar införs i Göteborg, Sverige
1 november, Svenska staten tar för första gången över en privat järnväg, Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg
5 november, Den första godtemplarlogen i Sverige grundas i Göteborg. Independent (senare International) Order of Good Templars (IOGT) införs efter amerikansk förebild. Det kristna inslaget är till en början stort och den nya nykterhetsrörelsen kräver total avhållsamhet från alkohol; den gamla krävde endast måttfullhet.
31 december, Thomas Edisons första offentliga demonstration av det elektriska ljuset äger rum i Menlo Park i New Jersey. August Strindbergs roman Röda Rummet utkommer. Läkaren och gastronomen Charles Emil Hagdahl, "Den moderna matlagningskonstens fader i Sverige", utkommer med sin bok Kokkonsten som vetenskap.Prinsessan Eugénie bildar det svenska Eugeniahemmet för "bostad, vård och underhåll åt obotligt sjuka, lytta och vanföra barn". Det första brännvinskriget, som utbröt 1877, vinns av L O Smith, som anordnar gratis båtturer till sin fabrik för kunderna. Därmed har det finkelfria Absolut Rent Brännvin segrat i Stockholm. Kontrahenterna Smith och Utskänkningsbolaget bildar ett gemensamt spritaktiebolag. Thomasstål framställs av fosfathaltigt järn. Bryggeriet Aberlour grundas. I Sverige invigs specialskolan Tomtebodaskolan för synskadade barn. Det första Flickskolemötet hålls, de skulle sedan komma att hållas fram till 1901.
Födda, 20 januari, Ruth St Denis, amerikansk dansös.
3 februari, Guy Gillette, amerikansk demokratisk politiker.
6 februari, Othon Friesz, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.
9 februari, Natanael Berg, svensk kompositör och musikadministratör.
14 februari, Gaetano Catanoso, italienskt helgon.
19 februari, Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
7 mars, Rudolf Sahlberg, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
8 mars, Otto Hahn, tysk kemist.
14 mars, Albert Einstein, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker
19 mars, Hugh Richard Arthur Grosvenor, brittisk militär.
24 mars, Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
29 mars, Frank Kugler, amerikansk idrottare.
2 april, Alexander Moissi, österrikisk teaterskådespelare.
12 april, Fred H, Brown, amerikansk demokratisk politiker och befattningshavare. Luke Lea, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.
13 april, Redfield Proctor Jr, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925. Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
14 april, Adolf Bergman, svensk friidrottare.
21 april, Kartini, indonesisk kvinnorättsaktivist och feminist.
26 april, Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
3 maj, Clyde L Herring, amerikansk demokratisk politiker.
10 maj, Carl Bergsten, svensk arkitekt.
15 maj, Ernst Schultz, dansk friidrottare.
2 juni, Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
11 juni, Max Schreck, tysk skådespelare.
6 juli, Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
9 juli, Ottorino Respighi, italiensk tonsättare. Carlos Chagas, brasiliansk läkare.
2 augusti, James M Tunnell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1947.
8 augusti, Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister. Emiliano Zapata, mexikansk bonderevolutionär.
9 augusti, Jeanna Oterdahl, svensk lärare och författare.
11 augusti, Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
15 augusti, Ethel Barrymore, amerikansk skådespelare.
27 augusti, Otis F Glenn, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933.
31 augusti, Taisho, japansk kejsare 1912–1926.
1 september, Gusten Widerbäck, konstnär.
10 september, Stanley C Wilson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1931–1935.
15 september, Theodor Olsson, svensk skådespelare och sceninspektör vid Dramaten.
18 september, Arvid Gabrielson, svensk språkforskare.
20 september, Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
7 oktober, Joe Hill, (egentligen Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare och fackföreningsman
20 oktober, Inglis Fletcher, amerikansk författare.
29 oktober, Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
1 november, Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920–1921 och 1939–1941.
7 november, Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker.
9 november, Milan Šufflay, kroatisk historiker och politiker.
30 november, Henry Horner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933–1940.
1 december, Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.
8 december, Manne Göthson, svensk skådespelare, manusförfattare, regiassistent och regissör.
10 december, Hanna Grönvall, svensk politiker.
15 december, Bert H Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949.
18 december, Paul Klee, schweizisk konstnär.
19 december, Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
24 december, Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin, drottning av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944, gift med Kristian X.
26 december, Christie Benet, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918.
Avlidna, 3 januari, Anna Johansdotter Norbäck, 74, svensk religionsgrundare.
8 januari, Baldomero Espartero, 85, spansk militär och politiker.
10 februari, Honoré Daumier, 70, fransk litograf, målare och skulptör.
7 mars, Carl Sandberg, 80, svensk arkivman, samlare av historiska handlingar.
30 mars, Thomas Couture, 63, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
9 april, Ernst Richter, 70, tysk musiker.
16 april, Bernadette Soubirous, 35, franskt helgon.
4 maj, Axel Eurén, 75, svensk präst, skolman och författare.
15 maj, Gottfried Semper, 75, tysk arkitekt.
18 maj, Asahel Peck, 75, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
3 juni, Frances Ridley Havergal, 42, brittisk psalmförfattare.
9 juni, Aleksandr Solovjov, 32, rysk revolutionär.
24 juni, Charles Hays, 45, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1869–1877.
15 juli, Johann Friedrich von Brandt, 77, tysk zoolog.
19 juli, Louis Favre, 53, schweizisk ingenjör.
6 augusti, Johann von Lamont, 73, skotsk-tysk fysiker och astronom.
2 september, John Collett Falsen, 61, norsk statsman
3 september, Louis Cavagnari, 38, anglo-indisk militär och diplomat.
7 september, Shepherd Leffler, 68, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.
17 september, Eugène Viollet-le-Duc, 65, fransk arkitekt.
8 oktober, George Vickers, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.
1 november, Zachariah Chandler, 65, amerikansk politiker.
5 november, James Clerk Maxwell, 48, brittisk matematiker och fysiker.
30 november, August Bournonville, 74, dansk balettdansör och koreograf.
22 december, Carl Axel Trolle, 69, svensk lanthushållare, riksdagsman.
25 december, John Lenning, 60, svensk fabrikör och donator1880
1880
1880, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
2 februari, De första elektriska gatljusen installeras i Wabash, Indiana, USA
19 april, Louis De Geer den äldre avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Posse
24 april, Vegaexpeditionen återvänder till Stockholm, Sverige efter att Adolf Erik Nordenskiöld med fartyget Vega har fullbordat Nordostpassagen
27 juli, Slaget vid Maiwand under andra afghankriget utkämpas.
1 september, Slaget vid Kandahar innebär slutet på andra afghankriget, som började 1878. Storbritannien ger bort alla kvarstående brittiska besittningar i Nordamerika och Norra ishavet utom Newfoundland till Kanada
2 november, Republikanen James Garfield besegrar demokraten Winfield Hancock vid presidentvalet i USA. Den första ångdrivna spårvagnen börjar rulla i Stockholm. Artur Hazelius museum, Skandinavisk-Etnografiska samlingen, byter namn till Nordiska museet under mottot "Känn Dig själv". Stockholms Bell Telefonaktiebolag grundas och öppnar Sveriges första telefonstation i Stockholm. I ett försök att avsätta Brännvinskungen L O Smith från stämman i det spritbolag han äger utlyses extra bolagsstämma, just som Smith med familj har rest på semester. I Cadiz får Smith ett telegram, som varnar om detta, varpå han med privathyrt tåg på rekordfart beger sig till Stockholm och hinner fram till stämman i tid för att stäcka planerna. Föreningen för sömmerskor grundas av Elisabeth Nyström. Vita slavhandelsaffären äger rum i Bryssel.
Födda, 10 januari, Gull Natorp, svensk skådespelare (död 1962)
26 januari, Douglas MacArthur, amerikansk general, ÖB under Koreakriget (död 1964)
8 februari, Franz Marc, tysk konstnär (död 1916)
16 februari, Hjalmar Lundgren, svensk författare (död 1953)
23 februari, Roy D Chapin, amerikansk biltillverkare och politiker (död 1936), Albert Niemann, tysk barnläkare (död 1921)
26 februari, Karin Smirnoff, finlandssvensk författare och dramatiker (död 1973)
2 mars, Ivar Kreuger, svensk företagsledare, finansman och civilingenjör (död 1932)
5 mars, Adrian Molin, svensk sociolog och politiker (död 1942)
21 mars, Hans Hofmann, tysk konstnär (död 1966)
28 mars, Aurore Palmgren, svensk skådespelare (död 1961)
3 april, Yngwe Nyquist, svensk skådespelare, opera- och operettsångare (död 1949)
4 april, Elvin Ottoson, svensk sångare, skådespelare och regissör (död 1950)
23 april, Erling Eidem, svensk ärkebiskop 1931–1950 (död 1972), Michel Fokine, rysk balettdansör och koreograf (död 1942)
29 april, Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker (död 1943)
4 maj, Bruno Taut, tysk arkitekt och stadsplanerare (död 1938)
6 maj, Ernst Ludwig Kirchner, tysk målare, expressionist (död 1938)
10 maj, Robert Jonsson, svensk skådespelare och sångare (död 1960)
16 maj, Joachim Holst-Jensen, norsk skådespelare (död 1963)
17 maj, Gustav Hedenvind-Eriksson, svensk arbetarförfattare (död 1967)
27 maj, Gerhard Henning, svensk-dansk skulptör (död 1967)
3 juni, Hildur Lithman, svensk skådespelare (död 1966)
8 juni, Ivan Hedqvist, svensk skådespelare och regissör (död 1935)
17 juni, Carl Van Vechten, amerikansk fotograf och författare (död 1964)
27 juni, Helen Keller, amerikansk författare, aktivist och föreläsare (död 1968)
29 juni, Ludwig Beck, tysk militär, arméstabschef 1935–1938 (död 1944)
7 juli, Otto Frederick Rohwedder, amerikansk uppfinnare, patenterade den första kommersiella brödskivningsmaskinen (död 1960)
12 juli, Tod Browning, amerikansk filmregissör och skådespelare (död 1962)
14 juli, Gustav Fonandern, svensk arkitekt, sångare, textförfattare och skådespelare (död 1960)
22 juli, Charles W Tobey, amerikansk politiker, senator 1939–1953 (död 1953)
24 juli, Ernest Bloch, amerikansk kompositör (död 1959)
26 juli, Bror Abelli, svensk regissör, skådespelare, sångare, författare och biografägare (död 1962)
4 augusti, Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935–1938 (död 1939)
12 augusti, Ivar Sköldén, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet) (död 1971)
22 augusti, Gorch Fock, tysk författare och besättningsman (död 1916)
25 augusti, Robert Stolz, österrikisk kompositör (död 1975)
26 augusti, Guillaume Apollinaire, fransk poet (död 1918)
31 augusti, Vilhelmina av Nederländerna, drottning av Nederländerna 1890–1948 (död 1962)
12 september, Fritz Kärfve, svensk konstnär (död 1967)
22 september, Christabel Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe (död 1958)
25 september, Aron Gustafsson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet) (död 1963)
27 september, Jacques Thibaud, fransk violinist (död 1953)
3 oktober, Gustaf Bergman, svensk skådespelare, teaterchef, manusförfattare och operaregissör (död 1952)
7 oktober, Conrad Albrecht, tysk sjömilitär (död 1969)
14 oktober, Vilhelm Ekelund, svensk författare (död 1949)
21 oktober, Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare (död 1925)
1 november, Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog, kontinentaldriftsteorin (död 1930)
6 november, Robert Musil, österrikisk författare (död 1942)
15 november, John Ekman, svensk skådespelare (död 1949)
20 november, Fred R Zimmerman, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1927–1929 (död 1954)
25 november, Anna Flygare-Stenhammar, svensk skådespelare (död 1968), Leonard Woolf, brittisk författare (död 1969)
27 november, Roscoe C McCulloch, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1930 (död 1958)
28 november, Aleksandr Blok, rysk poet (död 1921)
2 december, Geoffrey Lawrence, brittisk jurist (död 1971)
3 december, Fedor von Bock, tysk militär (död 1945)
12 december, Hedvig Nenzén, svensk skådespelare (död 1962)
21 december, David A Reed, amerikansk republikansk politiker, senator 1922–1935 (död 1953)
26 december, Albert Sézary, fransk dermatolog (död 1956), Gösta Sjöberg, svensk journalist, tidningsman, författare och manusförfattare (död 1967)
31 december, George C Marshall, amerikansk militär och politiker, utrikesminister 1947–1949, mottagare av Nobels fredspris (död 1959), Margot Ryding, svensk skådespelare (död 1971)
Avlidna, 4 januari, Anselm Feuerbach, 50, tysk konstnär.
21 januari, Johann August Vullers, 76, tysk orientalist.
30 januari, Paul Devaux, 78, belgisk politiker.
14 februari, Samuel G Arnold, 58, amerikansk republikansk politiker, senator 1862–1863.
10 mars, Thekla Knös, 64, svensk författare.
29 mars, Constantin Hansen, 75, dansk konstnär.
1 april, August Ludwig Reyscher, 77, tysk jurist och politiker.
5 april, Friedrich Harms, 60, tysk filosof.
18 april, Gerardus Johannes Mulder, 77, nederländsk kemist.
29 april, Joseph Vinoy, 79, fransk militär och politiker.
30 april, Carl Heinrich Hermann, 78, tysk målare.
4 maj, Edward Clark, 65, amerikansk militär och politiker.
8 maj, Gustave Flaubert, 58, fransk författare.
20 maj, Axel Adlercreutz, 59, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847–1866 och 1877-1880, statsminister 1870–1874. Henry S Foote, 76, amerikansk politiker.
25 maj, Robert Fredrik von Kraemer, 88, svensk friherre, landshövding i Uppsala 1830–1862.
11 juni, John Wood, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1860–1861.
13 juni, James A Bayard, Jr, 80, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1864 och 1867–1869.
Heinrich Strack, 75, tysk arkitekt.
17 juni, James B Howell, 67, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
4 juli, Leonidas Sexton, 53, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879.
9 augusti, William Bigler, 66, amerikansk demokratisk politiker.
16 augusti, Herschel Vespasian Johnson, 63, amerikansk politiker och jurist.
30 augusti, J W Henderson, 63, amerikansk demokratisk politiker.
20 september, August Wilhelm Stiernstedt, 67, svensk friherre, riksheraldiker och numismatiker.
13 oktober, Peleg Sprague, 87, amerikansk politiker och jurist.
23 oktober, Bettino Ricasoli, 71, italiensk statsman.
7 november, Carl Friedrich Weitzmann, 72, tysk musiker.
22 november, Helge Palmcrantz, 38, svensk uppfinnare och industriman.
22 december, George Eliot, 61, brittisk författare.
1881
1881, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
4 mars, James A Garfield efterträder Rutherford B Hayes som USAs president.
26 mars, Kungariket Rumänien grundas
1 april, Motala får stadsprivilegier
13 maj, Tunisien ställs under Frankrikes beskydd
Juni, Flera fartyg förolyckade på grund av isflak vid Öregrund.
24 juni, De första svenska friidrottsspelen hålls på militärfältet i Sannahed (Närke) på midsommarafton under ledning av Victor Balck som sedermera kommer att ligga bakom olympiska spelen 1912 i Stockholm
2 juli, USAs president James Garfield skjuts ner av advokaten Charles J Guiteau, varpå denne omhändertas efter sitt illdåd. Anledningen till Guiteaus våldagärning, är dennes missnöje och ilska över att bli nekad ett konsulatsämbete av presidenten.
September, Elektrisk gatubelysning med femton lampor prövas på Norrbro och Gustav Adolfs torg i Stockholm, Sverige
19 september, President Garfield avlider efter att ha ådragit sig ett infekterat banesår. Han efterträds av sin vicepresident Chester A Arthur, som avlägger sin grundlaga ämbetsed nästföljande dag.
20 september, Sveriges kronprins Gustaf (V) gifter sig med Victoria av Baden.
10 oktober, Franska soldater ockuperar Tunis
26 oktober, Revolverstriden vid O K Corral utkämpas i Tombstone, Arizona.
6 november, August "Mäster" Palm håller det första offentliga socialistiska föredraget i Sverige, Vad vilja socialdemokraterna, på hotell Stockholm i Malmö.
18 november, Den första effektiva lagen mot barnarbete införs i Sverige. Åldersgränsen för barnarbete inom industri och hantverk är tolv år och arbetsdagens längd begränsas tills det 19e året
26 december, August Palm håller ytterligare ett föredrag i Lill-Jansskogen i Stockholm.
30 december, August Strindbergs pjäs Mäster Olof har urpremiär på Nya Teatern i Stockholm. Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter börjar tryckas på rotationspress. Sveriges sista optiska telegraflinje, mellan Göteborg och Vinga, läggs ner. Sedermera kaptenen Axel Sjögreen finner på en vind en bunt papper, däribland ett bortglömt originalbrev av Gustav Vasa, som han 1896 överlämnar till Riksarkivet. Carl Nyberg tar patent på blåslampan.
Födda, 21 januari, John Gerald Milton, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1938.
23 januari, Kliment Vorosjilov, sovjetisk militär och politiker. Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
30 januari, Harald Plum, dansk affärsman och gulaschbaron.
1 februari, Dimitrana Ivanova, bulgarisk feminist.
10 februari, Pauline Brunius, svensk skådespelerska, manusförfattare, regissör och teaterchef.
11 februari, Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
12 februari, Gucken Cederborg, svensk skådespelare.
21 februari, Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
27 februari, Sveinn Björnsson, Islands president 1944–1952. Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
12 mars, Mustafa Kemal Atatürk, turkisk statsman, den turkiska republikens fader. Arthur Raymond Robinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1925–1935.
17 mars, Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
23 mars, Roger Martin du Gard, fransk författare.
25 mars, Béla Bartók, ungersk kompositör.
31 mars, Maria Schildknecht, svensk skådespelare.
1 april, Octavian Goga, rumänsk politiker och nationell skald.
3 april, Alcide de Gasperi, italiensk statsman och politiker, premiärminister 1945–1953.
12 april, Earle B Mayfield, amerikansk politiker, senator 1923–1929.
20 april, Nikolaj Mjaskovskij, rysk kompositör.
22 april, Aleksandr Kerenskij, rysk regeringschef 1917.
1 maj, Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.
10 maj, Ivar Kalling, svensk skådespelare och teaterledare.
21 maj, Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern)
23 maj, Johan Fredrik Kjellén, svensk lantbrukare och riksdagsman.
25 maj, Sven Bergvall, svensk skådespelare. Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940.
26 maj, Edward V Robertson, walesisk-amerikansk politiker.
3 juni, Michail Larionov, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
5 juni, Axel Wenner-Gren, svensk affärsman.
17 juni, Adolf Meyer, tysk arkitekt.
19 juni, Anna Olin, svensk skådespelare.
8 juli, Georg Dalunde, svensk boktryckare och skådespelare.
21 juli, Carl Wallin, svensk skådespelare.
28 juli, Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker)
2 augusti, Günther Roeder, tysk egyptolog och museiman.
6 augusti, Sir Alexander Fleming, brittisk läkare, upptäckare av penicillin, nobelpristagare.
7 augusti, François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941–1942.
8 augusti, Ewald von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
29 augusti, Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1941.
2 september, Erik A Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
14 september, Hjördis Gille, svensk skådespelerska.
29 september, Ludwig von Mises, österrikisk nationalekonom.
1 oktober, Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921–1923.
4 oktober, Walther von Brauchitsch, tysk militär.
9 oktober, Helga Brofeldt, svensk skådespelare.
15 oktober, P G Wodehouse, brittisk författare.
24 oktober, Carl Petrus Olsson, svensk banarbetare och politiker (socialdemokrat)
25 oktober, Pablo Picasso, spansk konstnär, grafiker, skulptör och poet.
12 november, Maximilian Weichs, tysk generalfältmarskalk.
18 november, Ingeborg Strandin, svensk operettsångerska och skådespelare.
23 november, Herman Lantz, svensk skådespelare, manusförfattare och simhoppare.
25 november, Johannes XXIII, född Angelo Giuseppe Roncalli, påve 1958–1963.
28 november, Stefan Zweig, österrikisk författare.
29 november, Alma Johansson, svensk missionär.
30 november, Edvard Gylling, finlandssvensk kommunist.
3 december, John Landquist, svensk litteraturkritiker.
4 december, Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk.
8 december, Marcello Piacentini, italiensk arkitekt. Albert Gleizes, fransk målare.
12 december, Harry Warner, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
13 december, Gustav Björkman, svensk förvaltare och politiker (högerpartiet), Yngve Larsson, ledande borgarråd i Stockholm.
16 december, Daniel F Steck, amerikansk demokratisk politiker, senator 1926–1931.
29 december, Aivva Uppström, svensk författare.
31 december, Max Pechstein, tysk målare och grafiker, expressionist.
Avlidna1 januari, Louis Auguste Blanqui, 75, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
12 januari, Thomas Watkins Ligon, 70, amerikansk demokratisk politiker.
24 januari, James Collinson, 55, brittisk målare.
25 januari, Sophie von Hatzfeldt, 75, tysk socialist.
5 februari, Thomas Carlyle, 85, skotsk författare och historiker.
9 februari, Fjodor Dostojevskij, 59, rysk författare
24 februari, Matthew H Carpenter, 56, amerikansk politiker, senator 1869–1875 och 1879–1881.
1 mars, Alexander II av Ryssland, 62, rysk tsar 1855-1881 (mördad)
9 mars, Karolina Amalia av Augustenborg, 84, drottning av Danmark 1839–1848, gift med Kristian VIII.
21 mars, Anders Fryxell, 86, svensk präst och författare.
28 mars, Modest Musorgskij, 42, rysk tonsättare.
19 april, Benjamin Disraeli, 76, brittisk politiker och författare.
11 maj, Henri Frédéric Amiel, 59, schweizisk författare.
17 maj, Eli Perry, 81, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1871–1875.
2 juni, Friedrich zu Eulenburg, 65, preussisk greve och statsman.
13 juni, Nils Samuel von Koch, 80, svensk justitiekansler.
15 juni, Marie Laveau, 79, amerikansk voodoopraktiker.
19 juni, Henry Smith Lane, 70, amerikansk politiker.
28 juni, Jules Dufaure, 82, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 30 januari 1879.
4 juli, Johan Vilhelm Snellman, 75, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
10 juli, Phineas Hitchcock, 49, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1877.
14 juli, Billy the Kid, 21, amerikansk bandit, mördad.
20 juli, Theodor Bergk, 69, tysk klassisk filolog.
27 juli, John J Bagley, 49, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.
10 augusti, Orville Hickman Browning, 75, amerikansk politiker och advokat.
11 augusti, William John Gill, 38, brittisk upptäcktsresande.
19 septembe, James Garfield, 49, amerikansk politiker, USAs president sedan 4 mars detta år (mördad)
5 oktober, George G Fogg, 68, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
16 oktober, Louis A Wiltz, 38, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1880–1881.
26 oktober, Billy Clanton, amerikansk cowboy och revolverman (dödad i revolverstriden vid O K Corral)
26 oktober, Frank McLaury, 32, amerikansk cowboy och revolverman (dödad i revolverstriden vid O K Corral)
3 november, Joseph Knabl, 62, tysk skulptör.
21 november, Alexander Randall, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
14 december, Decimus Burton, 81, brittisk arkitekt. Sophia Magdalena Gardelius, svensk konsthantverkare.
1882
1882, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
20 januari, En ny svensk folkskolestadga fastställer "skolåldern" i Sverige till 7-14 år, 6-årig skolplikt, 8-månaders lästid och avgångsprövning
3 februari, P T Barnum köper elefanten Jumbo.
4 mars, August Palm grundar den första socialdemokratiska tidningen i Sverige, Folkviljan, i Malmö
6 mars, Furstendömet Serbien blir Kungariket Serbien
27 mars, Efter att Utskänkningsbolaget länge har hindrat Brännvinskungen L O Smith att sälja sitt brännvin i Stockholm utfärdar denne en krigsförklaring mot bolaget, enligt annons i flera tidningar. Därmed har det andra brännvinskriget utbrutit. Smith har inte tillåtelse att sälja sitt brännvin inom Stockholms stadsgränser, men säljer det från strax utanför istället.
21 maj, Den första tävlingen i sporten gång i Sverige avgörs i Stockholm.
11 juni, Urabirevolten bryter ut i Egypten mot Khediven och europeiskt inflytande.
28 juni, Anglo-franska konventionen reglerar gränserna mellan Franska Guinea och Sierra Leone.
14–18 juli, USA skickar soldater till Egypten för att skydda amerikanska intressen under stridigheter mellan britter och egyptier samt arabers plundring av Alexandria
3 augusti, USAs kongress antar 1882 års invandringslag.
13 september, Under det anglo-egyptiska kriget ockuperar brittiska soldater Kairo och Egypten ställs under brittiskt beskydd.
7 oktober, Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet djurens rätt) bildas.
31 oktober, Det andra brännvinskriget avslutas, då Smith inte får förnyat försäljningstillstånd av Lidingö kommun.
5 december, Idrottsföreningen Gefle Sportklubb grundas i Gävle. Redan en och en halv månad senare (i januari 1883) byter den namn till det nuvarande namnet Gefle IF.
28 december, Frälsningsarmén införs i Sverige av Hanna Ouchterlony och håller sitt första möte. August Palm publicerar det första socialdemokratiska programmet i Sverige. Universitetshuset i Lund står färdigt. Föreningen Verdandi, en radikal studentförening, som skall värna tanke- och yttrandefriheten, grundas i Uppsala av Karl Staaff. Kulturhistoriska museet, Kulturen, i Lund grundas av Georg J:son Karlin. Det dröjer dock tio år innan det öppnas som friluftsmuseum. Svenska likbränningsföreningen bildas och erbjuder kremering utanför Sverige, eftersom Svenska kyrkan inte tillåter likbränning. Sveriges riksdag beslutar att en järnväg skall byggas från malmfälten i Norrbotten till Viktoriahamn (nuvarande Narvik). Jonas Wenström provkör sin patenterade dynamomaskin i Örebro kvarn.
Födda, 5 januari, Clyde Tingley, amerikansk demokratisk politiker.
8 januari, David Milne, kanadensisk målare.
10 januari, Josua Bengtson, svensk skådespelare.
15 januari, Margareta av Storbritannien och Irland, kronprinsessa av Sverige, gift med Gustaf VI Adolf.
18 januari, A A Milne, engelsk författare, Nalle Puh.
24 januari, Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932–1970. Herman Engström, svensk gjutare och socialdemokratisk politiker. Anders Hansson i Trollhättan, svensk handlare, ombudsman och politiker (socialdemokrat)
25 januari, Virginia Woolf, brittisk författare.
30 januari, Franklin D Roosevelt, amerikansk politiker, USAs president 1933–1945.
31 januari, Richard Lindström, svensk skådespelare och manusförfattare. Anna Pavlova, rysk ballerina.
2 februari, James Joyce, irländsk författare. Andreas av Grekland och Danmark.
5 februari, John C B Ehringhaus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1933–1937.
15 februari, John Barrymore, amerikansk skådespelare. Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare.
25 februari, Ludvig Nordström, svensk författare och journalist.
3 mars, Charles Ponzi, italiensk-amerikansk svindlare.
20 mars, René Coty, fransk politiker, Frankrikes president 1954–1959.
22 mars, O Max Gardner, amerikansk politiker.
23 mars, Emmy Noether, tysk matematiker.
4 april, Albin Lindahl, svensk skådespelare, sångare och teaterekonom.
5 april, Jerzy Świrski, polsk militär.
11 april, Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
13 april, Bertil Brusewitz, svensk skådespelare.
17 april, Robert Morrison MacIver, skotsk sociolog. Artur Schnabel, österrikisk pianist.
18 april, August Falck, svensk skådespelare.
24 april, Lord Hugh Dowding, brittisk officer, vice flygmarskalk, ledare av brittiska flygvapnets Fighter Command (jaktplansstyrkor under Slaget om Storbritannien).
29 april, Auguste Herbin, fransk målare.
1 maj, Oscar Åberg, svensk skådespelare och inspicient.
4 maj, Sylvia Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
13 maj, Georges Braque, fransk konstnär, kubist
16 maj, Elin Wägner, svensk författare, journalist och feminist, ledamot av Svenska Akademien 1944–1949.
26 maj, Frank Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1927–1931.
27 maj, Gösta Bagge, svensk nationalekonom och politiker.
4 juni, John Bauer, svensk konstnär.
7 juni, Johannes Lindblom, teolog.
8 juni, Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
14 juni, Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker.
15 juni, Morgan Foster Larson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Jersey 1929–1932.
17 jun, Igor Stravinskij, rysk tonsättare.
29 juni, Franz Seldte, tysk nazistisk politiker.
4 juli, Kurt von Schleicher, tysk militär och politiker.
22 juli, Edward Hopper, amerikansk målare.
26 juli, Dixie Bibb Graves, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1938.
26 juli, Marguerite Mongenast-Servais, kvinnorättsaktivist i Luxemburg.
6 augusti, Ernst Eklund, svensk teaterchef, skådespelare och regissör.
11 augusti, Rodolfo Graziani, italiensk general.
14 augusti, Elin Brandell, svensk författare och journalist.
16 augusti, Christian Mortensen, äldsta nordiska personen någonsin.
25 augusti, Seán T O'Kelly, Irlands president 1945–1959.
27 augusti, Samuel Goldwyn, amerikansk filmproducent.
1 september, Gunnar Bohman, svensk författare, kompositör och lutsångare.
12 september, George L Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
22 september, Wilhelm Keitel, tysk generalfältmarskalk.
26 september, Robert Johnson, svensk skådespelare.
30 september, Hans Geiger, tysk fysiker.
14 oktober, Éamon de Valera, Irlands president 1959–1973.
17 oktober, Johannes Pettersson, svensk stationsförman och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
19 oktober, Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
20 oktober, Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
24 oktober, Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
30 oktober, Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk
11 november, Gustaf VI Adolf, kung av Sverige 1950–1973.
18 november, Jacques Maritain, fransk filosof.
14 december, Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
15 december, Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
18 december, Sven Lindström, svensk musikrecensent, sångare och opera- och operettöversättare.
21 december, Tom Terral, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1925–1927. Sediqeh Dowlatabadi, iransk journalist, politisk aktivist och feminist.
Avlidna, 2 januari, Alfred Dehodencq, 59, fransk konstnär.
3 januari, William Harrison Ainsworth, 76, brittisk författare. Clement Claiborne Clay, 65, amerikansk politiker.
10 januari, Anna Elisabeth Hartwick, 85, svensk konsthantverkare.
17 januari, Carlo Piaggia, 55, italiensk upptäcktsresande.
20 januari, John Linnell, 89, brittisk målare.
22 januari, Katharina Diez, 73, tysk författare.
24 januari, August Tavaststjerna, 60, finländsk kompositör, sångare och tjänsteman.
27 januari, Thomas Edward Cliffe Leslie, 56, irländsk nationalekonom.
28 januari, Niklas Westring, 84, svensk zoolog.
8 februari, Berthold Auerbach, 69, tysk författare.
11 februari, Gustav Schmidt, 65, tysk kompositör.
12 februari, Francesco Hayez, 91, italiensk konstnär.
26 februari, Moritz Daniel Oppenheim, 82, tysk konstnär.
1 mars, Theodor Kullak, 63, tysk musiker.
19 mars, Hampus Dalström, 52, finländsk arkitekt.
31 mars, Henri Lehmann, 67, tysk-fransk målare.
3 april, Jesse James, 34, amerikansk bandit (mördad)
10 april, Dante Gabriel Rossetti, 53, brittisk målare och poet.
19 april, Charles Darwin, 73, brittisk naturforskare.
27 april, Ferdinand Reich, 83, tysk bergsingenjör och kemist, professor.
14 maj, John Gross Barnard, 66, amerikansk ingenjörofficer.
17 maj, François Chabas, 65, fransk egyptolog.
24 maj, Charlotta Falkman, 87, finländsk författare.
2 juni, Giuseppe Garibaldi, 74, italiensk frihetskämpe och nationalist.
15 juni, William Dennison, 66, amerikansk politiker.
13 juli, Johnny Ringo, 32, amerikansk revolverman.
16 juli, Mary Todd Lincoln, 63, amerikansk presidentfru.
12 augusti, Antti Rannanjärvi, 54, finländsk knivjunkare.
13 augusti, William Stanley Jevons, 46, brittisk nationalekonom och filosof.
26 augusti, Orazio Antinori, 70, italiensk naturforskare.
8 september, Joseph Liouville, 73, fransk matematiker.
14 september, Georges Leclanché, 42, fransk ingenjör.
13 oktober, Arthur de Gobineau, 66, fransk historiefilosof.
23 oktober, Johannes Theodor Reinhardt, 65, dansk zoolog.
29 oktober, Gustav Nottebohm, 64, tysk musikvetare.
14 november, Billy Claiborne, 22, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O K Corral.
26 november, Otto Theodor von Manteuffel, 77, preussisk friherre och statsman.
6 december, Louis Blanc, 71, fransk politiker och historiker.
12 december, Wilhelm von Hanno, 55, tysk-norsk arkitekt.
16 december, Godlove Stein Orth, 65, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863–1871, 1873–1875 och 1879–1882.
27 december, Giovanni Losi italiensk präst och missionär.
31 december, Léon Gambetta, 44, fransk statsman.
1883
1883, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
17 januari, Elektriska Aktiebolaget i Stockholm (sedermera ASEA) grundas.
19 mars, Den ångdrivna Katarinahissen vid Slussen i Stockholm invigs.
2 april, Svenska freds- och skiljedomsföreningen bildas av i huvudsakligen liberala riksdagsmän. Pådrivande är Klas Pontus Arnoldson
Maj–augusti, Vulkanen Krakatau har flera våldsamma utbrott.
24 maj, Brooklynbron invigs.
13 juni, Arvid Posse avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Johan Thyselius, landets förste ofrälse på posten
11 juli, Örebroutställningen 1883 i Sverige invigs av kung Oscar II.
3 augusti, Nöjesparken Gröna Lund öppnar i Stockholm, Sverige.
22 augusti, Fransmannen Charles Rabot blir den förste att bestiga Kebnekaise (Sydtopp), Sveriges högsta berg.
5 december, Ångfregatten HMS Vanadis avseglar från Karlskrona på en världsomsegling (1883-1885) för att insamla uppgifter om etnografi, hydrologi och jordmagnetism.
30 december, Sveriges första röda fackföreningsfana antas för Stockholms Träarbetarförening. Tidigare hade fackföreningens färger varit grönt, vitt och blått. I Skottland i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder. Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag startas av Henrik Tore Cedergren, för att konkurrerar med Stockholms Bell Telefonaktiebolag. Cedergren anlitar LM Ericsson för leverans av telefoner, vilket bidrar till LM Ericssons expansion. Samma år lyckas Telegrafverket förmå regeringen att förbjuda telefonledningar att byggas på statens mark eller längs landsvägar utan regeringens tillstånd. Anledningen är, att man vill stoppa telefonens utbyggnad i landet, eftersom man anser, att den kommer att konkurrera ut telegrafen. Den svenske riksdagsledamoten Oskar Eklund importerar nykterhetsrörelsen Blå bandet från Storbritannien och börjar ge ut en tidning med detta namn. Gustaf de Laval uppfinner den första användbara ångturbinen. Ellen Fries blir Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. De första vattenklosetterna i Sverige installeras. Brännvinskungen L O Smith utverkar ett svensk-spanskt handelsavtal om att han skall få monopol på den spanska spritmarknaden, i strid mot andra utländska intressenter. Friedrich Fischer i tyska Schweinfurt får patent på en kulslipmaskin som revolutionerar tillverkningen av kullager. Friedrich Fischer grundar lagertillverkaren FAG. Det sista exemplaret av zebraarten kvagga dör på Amsterdams zoo, varvid arten alltså dör ut.
Födda, 1 januari, Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
5 januari, Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars–29 augusti 1944.
10 januari, Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
14 januari, Nina Ricci, fransk modedesigner av italiensk härkomst.
25 januari, Homer Bone, amerikansk politiker och jurist, senator 1933–1944.
31 januari, Oskar von Hindenburg, tysk militär och politiker.
23 februari, Karl Jaspers, tysk psykiater och filosof.
6 mars, Frans Oscar Öberg, svensk skådespelare.
7 mars, Harald Andersin, finländsk arkitekt.
13 mars, Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
27 mars, Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
5 april, Walter Huston, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
7 april, Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
12 april, Otto Bartning, tysk arkitekt.
16 april, Erik Wettergren, svensk överintendent, manusförfattare och konstförfattare.
19 april, Getúlio Vargas, brasiliansk politiker.
20 april, John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
21 april, Alfred L Bulwinkle, amerikansk demokratisk politiker.
30 april, Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
5 maj, Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare.
18 maj, Walter Gropius, tysk arkitekt.
28 maj, Vinayak Damodar Savarkar, i Bhagpur, hindunationalismens grundare.
5 juni, John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker.
21 juni, Iwar Anderson, svensk kontorist och socialdemokratisk politiker.
24 juni, Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
28 juni, Pierre Laval, fransk politiker, premiärminister 1942–1944.
3 juli, Franz Kafka, tyskspråkig judisk författare.
13 juli, Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
17 juli, Mauritz Stiller, finländsk filmregissör.
19 juli, Archibald Douglas, svensk greve och lantmilitär (general och armechef)
23 juli, Alan Francis Brooke, brittisk militär.
29 juli, Benito Mussolini italiensk fascistisk diktator 1922–1943.
31 juli, Erich Heckel, tysk målare och grafiker, expressionist.
19 augusti, Axel Pehrsson-Bramstorp, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934–1949, Sveriges statsminister från 19 juni till 28 september 1936.
22 augusti, Ester Textorius, svensk skådespelare.
28 august, Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
30 augusti, Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
11 september, George S Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1958.
19 september, Hjalmar Bergman, svensk författare.
21 september, Hall S Lusk, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
22 september, Adolf Laurin, svensk journalist.
13 oktober, Frederick Steiwer, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1938.
17 oktober, A S Neill, brittisk pedagog.
20 oktober, Napoleon Hill, amerikansk författare
31 oktober, Hilma Barcklind, svensk operasångerska. Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
4 november, Otto Malmberg, svensk skådespelare.
5 november, A Filip Liljeholm, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
23 november, José Clemente Orozco, mexikansk konstnär.
3 december, Anton Webern, österrikisk kompositör.
17 december, Anders Hellquist, svensk skådespelare, direktör och vissångare.
25 december, Maurice Utrillo, fransk Montmartremålare.
Avlidna, 10 januari, Lot M Morrill, 69, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1876–1877.
13 januari, Joseph Kleutgen, 71, tysk katolsk teolog.
7 februari, Edmund J Davis, 55, amerikansk republikansk politiker och militär.
8 februari, Sir Salar Jung, indisk politiker.
13 februari, Silas L Niblack, 57, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1873., William E. Smith, 58, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878–1882.
14 februari, Edwin D Morgan, 72, amerikansk republikansk politiker
16 februari, Stephen Hempstead, 70, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1850–1854.
19 februari, Wilhelm Davidson, 70, svensk konditor och krögare.
11 mars, August Anderson, 66, svensk lantbrukare och politiker.
14 mars, Karl Marx, 64, tysk socialistisk teoretiker.
25 mars, Timothy O Howe, 67, amerikansk politiker och jurist.
27 mars, John Brown, 56, brittisk betjänt.
28 mars, Lorenz Diefenbach, 76, tysk språkforskare och författare.
24 april, Jules Sandeau, 72, fransk författare och skriftställare.
22 maj, Richard Wagner, 69, tysk tonsättare, dirigent och författare.
6 juni, Joseph Fahrbach, 78, österrikisk kompositör.
9 juni , Jakob Felsing, 80, tysk kopparstickare.
14 juni, Eugene Casserly, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1869–1873. Charles J Jenkins, 78, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.
20 juni, Gustave Aimard, 64, fransk författare. John Colenso, 69, brittisk teolog.
27 juni, William Spottiswoode, 58, brittisk matematiker och fysiker.
14 juli, Heinrich von Ferstel, 55, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.
24 juli, Matthew Webb, 35, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
24 augusti, Henrik V, 62, titulärkung av Frankrike 2–9 augusti 1830.
26 augusti, Elisha M Pease, 71, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1853–1857 och 1867–1869.
9 september, Victor Puiseux, 63, fransk astronom och matematiker.
11 september, Thomas G Davidson, 78, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.
15 oktober, Africanus Horton, 48, sierraleonsk författare.
7 november, Theodore Fitz Randolph, 57, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
20 november, Augustus C Dodge, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
23 november, James E Broome, 74, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
26 november, Sojourner Truth, amerikansk abolitionist och kvinnorättsaktivist.
29 november, William L Greenly, 70, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.
30 november, Sven Nilsson, 96, svensk zoolog, geolog och arkeolog.
8 december, Anders Johan Hornborg, 61, finländsk biskop.
16 december, Dudley C Haskell, 41, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.
1884
1884, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
17 januari, I Sverige invigs Stockholms första allmänna skridskobana anläggs
16 maj, Carl Johan Thyselius avgår som svensk statsminister och efterträds av Robert Themptander. Vatten och bröd-straffet avskaffas slutligen helt i Sverige.
5 juli, Myndighetsåldern för svenska ogifta kvinnor sänks från 25 till 21 år (samma som för män). Regeln att kvinnor åter blir omyndiga om de gifter sig kvarstår dock fram till 1921.
27 september, August Strindbergs Giftas utkommer i bokhandeln. Boken väcker starka reaktioner och beläggs med kvarstad 3 oktober och åtalas för hädelse 7 oktober.
4 november, Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen James G Blaine vid presidentvalet i USA.
15 november, Berlinkonferensen börjar i Tyskland.
6 december, Washingtonmonumentet uppförs i USA.
16 december, World Cotton Centennial världsutställning invigs i New Orleans.
December, Den obundna moderata svenska morgontidningen Svenska Dagbladet börjar utkomma. Juridiska Föreningen i Lund bildas. I Argentina införs gratis sekulariserad utbildning. Metallslöjd införs i Kungsholms folkskola i Stockholm i Sverige för pojkar i åldrarna 10-14 år. En milstolpe i svensk socialpolitik nås, när den liberale riksdagspolitikern Adolf Hedin lägger fram en motion om pensions- och olycksfallsförsäkring för arbetare. Fredrika-Bremer-förbundet (FBF) bildas av Sophie Adlersparre, för kvinnor som vill förbättra kvinnans villkor. I Göteborg grundas en lokal förening av samma slag med namnet Göteborgs Kvinnoförening. Nykterhetsrörelsen Templarorden, bildad av svenskättlingar i USA 1833, införs i Sverige. Författarinnan Victoria Benedictsson från Hörby i Skåne debuterar i bokform under pseudonymen Ernst Ahlgren. Den första motionen om kvinnlig rösträtt i Sveriges historia avslås av Sveriges riksdag. Den ryska matematikern Sonja Kovalevsky blir docent vid Stockholms högskola. Det svenska leksaksföretaget Bröderna Ivarsson i Osby (sedermera BRIO) grundas. En norsk högerregering tvingas avgå och ersätts av en vänster dito, under ledning av Johan Sverdrup, vilket räknas som parlamentarismens genombrott i Norge. Egyptens ockuperation av Harar upphör. Per Froms fabrik i Stockholm börjar tillverka velocipeder.
Födda, 1 januar, Edwin C Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1955.
18 januari, Hermann Böhm, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
22 januari, Helge Karlsson, svensk skådespelare och teaterledare.
29 januari, Rickard Sandler, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskollärare, Sveriges statsminister 1925–1926.
30 januari, Gustaf Hedström, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.
1 februari, Jevgenij Zamjatin, rysk författare.
2 februari, S Z Sakall, ungersk skådespelare, verksam i USA sedan 1930-talet.
3 februari, Robert W Upton, amerikansk republikansk politiker, senator 1953–1954.
12 februari, Alice Roosevelt Longworth, amerikansk skribent och kolumnist.
17 februari, Arthur T Hannett, amerikansk demokratisk politiker. Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
1 mars, Harry Bergvall, svensk skådespelare och teaterdirektör.
6 mars, Molla Mallory, norsk tennisspelare.
11 mars, Lewi Pethrus, svensk förgrundsgestalt inom Pingströrelsen.
18 mars, Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
23 mars, Axel Högel, svensk skådespelare.
31 mars, James P Pope, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933–1939.
1 april, George A Wilson, amerikansk republikansk politiker.
2 april, Gösta Adrian-Nilsson, svensk konstnär, målare.
4 april, Isoroku Yamamoto, japansk amiral.
21 april, Willi Wells, dansk revyskådespelare.
23 april, Ludde Juberg, svensk skådespelare och teaterledare.
30 april, Olof Sandborg, svensk skådespelare och teaterregissör.
7 maj, Torsten Hammarén, svensk skådespelare och teaterchef.
8 maj, Harry S Truman, amerikansk politiker, USAs president 1945–1953.
11 maj, Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
17 maj, Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona 1941–1948.
25 maj, Eilif Sylwan, svensk sekreterare och politiker (högern)
28 maj, Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945–1948.
6 juni , Gustav Möller, svensk socialdemokratisk politiker.
13 juni, Gerald Gardner, en av grundarna av wiccareligionen. Étienne Gilson, fransk filosof. Anton Drexler, tysk politiker, grundare DAP.
17 juni, Torsten Kreuger, svensk finansman. Wilhelm, svensk prins och dokumentärfilmare.
18 juni, Édouard Daladier, fransk politiker. Robert Rice Reynolds, amerikansk politiker, senator 1932–1945.
21 juni, Garrett L Withers, amerikansk demokratisk politiker. John W Martin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1925–1929.
22 juni, Manfred Björkquist, svensk biskop.
27 juni, Josef Norman, svensk operettsångare och skådespelare. Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
30 juni, Franz Halder, tysk general. Svend Rindom, dansk skådespelare och manusförfattare.
5 juli, Enrico Dante, italiensk kardinal.
12 juli, Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
15 juli, Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
19 juli, John Norrman, svensk skådespelare.
22 juli, Halvor Floden, norsk barnboksförfattare. Albert Mason Stevens, amerikansk barnläkare.
25 juli, Martin L Davey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1935–1939.
28 juli, John E Miles, amerikansk demokratisk politiker.
31 juli, Carl Goerdeler, tysk politiker.
6 augusti, Lars Björck, svensk filmproducent, biografägare och skådespelare.
8 augusti, Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
16 augusti, Hugo Gernsback, amerikansk science fictionförfattare.
20 augusti, Forrest C Donnell, amerikansk republikansk politiker.
21 augusti, Bohumil Kubišta, tjeckisk konstnär.
27 augusti, Alexander Abasjeli, georgisk poet, prosaförfattare och science fiction-författare. Vincent Auriol, fransk politiker, tillförordnad ordförande i Frankrikes provisoriska regering 28 november–16 december 1946, Frankrikes president 1947–1954.
30 augusti, The Svedberg, svensk kemiprofessor.
1 september, Sigurd Wallén, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
21 september, Clarence Dill, amerikansk demokratisk politiker. Olof Palme, svensk historiker.
26 september, Hamilton C Jones, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1953.
4 oktober, Félix Gouin, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 26 januari–24 juni 1946.
7 oktober, Fritz Noether, tysk matematiker.
8 oktober, Walter von Reichenau, tysk fältmarskalk. Chauncey Sparks, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1943–1947.
18 oktober, Karl Witzell, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
24 oktober, Emil Fjellström, svensk skådespelare.
3 november, Joseph William Martin, amerikansk republikansk politiker.
14 november, Cesare Maria De Vecchi, italiensk militär och politiker.
17 november, James Westheimer, svensk operasångare och skådespelare.
29 november, William Kirk Kaynor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929.
30 november, Ture Rangström, svensk tonsättare.
1 december, Karl Schmidt-Rottluff, målare och grafiker.
3 december, Richard C Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934–1935.
14 december, Eira Hellberg, svensk författare.
18 december, Gustaf Andersson, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1935–1944, kommunikationsminister 1939–1944.
24 december, Carl-Harald, svensk skådespelare.
30 december, Andreas Andersson, svensk hemmansägare och politiker (i Högerpartiet). Otto Meyerhof, professor i fysiologi och nobelpristagare Hideki Tojo, japansk general, premiärminister 1941–1944.
Avlidna, 4 januari, Louis Ehlert, 58, tysk kompositör.
6 januari, Gregor Mendel, 61, österrikisk ärftlighetsforskare.
24 januari, Otto Carlsund, 74, ledare för AB Motala Verkstad.
25 januari, Johann Gottfried Piefke, 68, tysk militärmusiker och kompositör.
4 februari, Henry Cooper, 56, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1871–1877.
19 februari, Edvard Bergenheim, 85, ärkebiskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1850.
19 mars, Elias Lönnrot, 81, finländsk folkdikts- och språkforskare.
1 april, Edvard Carleson, 63, svensk riksdagsman 1850–1865 och 1873–1884, statsminister 1874–1875.
3 maj, León Guzmán, 62, mexikansk politiker, guvernör av Guanajuato.
12 maj, Bedřich Smetana, 60, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.
26 juni, Jacques-Joseph Moreau de Tours, 80, fransk läkare och vetenskapsman.
30 juli, Gustave Le Gray, 63, fransk fotograf.
1 augusti, Heinrich Laube, 77, tysk författare och teaterledare.
25 augusti, Odo William Leopold Russell, 55, brittisk diplomat.
2 september, Henry B Anthony, 69, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884.
4 september, Charles J Foger, 66, USAs finansminister.
2 oktober, Carolina Friebel, 66, svensk premiärdansös.
13 november, Johan Jolin, 65, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.
10 december, Jules Bastien-Lepage, 36, fransk målare.
1885, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
2 januari, Kungliga patentbyrån för registrering av patent och varumärken inrättas i Sverige.
17 januari, Brittiska trupper besegrar en stor dervisk armé vid Slaget om Abu Klea i Sudan.
18–19 januari, USA skickar soldater till Colón i norra Colombia för att skydda värdesaker som transporteras på Panamajärnvägen.
26 februari, Berlinkonferensen i Tyskland avslutas.
27 februari, På stadshotellet i Uppsala, Sverige bildas Svenska Turistföreningen (STF)
4 mars, Grover Cleveland efterträder Chester Alan Arthur som USAs president. Demokraten Thomas A Hendricks från Indiana blir USAs nye vicepresident.
Mars–maj, USAs soldater i norra Colombia hjälper till med att säkra transporterna i Colón och Panama City där revolutionär aktivitet pågår.
April, Svenska Bryggareföreningen bildas vid ett möte av över 500 svenska bryggare. I Danmark tar Marie Christensen sin första anställning som tjänsteflicka, vilket senare kommer påverka hennes karriär.
6 juli, Den berömda artikelserien The Maiden Tribute of Modern Babylon väcker skandal och opinion mot barnprostitutionen i Storbritannien.
23 september, 50 000 människor hyllar Christina Nilsson utanför Grand Hôtel i Stockholm, när hon sjunger från sin balkong. Panik uppstår och 20 människor omkommer i tumultet.
25 september, August Palm grundar tidningen Social-Demokraten i Stockholm.
25 november- USAs vicepresident Thomas A Hendricks avlider under sin påbörjade ämbetstid.
19 december, Sveriges första kommunala elverk öppnas i Härnösand
19 december, Den del av Roslagsbanan som går (gick) mellan Stockholm och Rimbo invigs av Sveriges kung Oscar II. Bygget av Sway Tower i Sway i Hampshire, England, designat av Andrew Peterson och ansfalt av Portlandcement, slutförs. En partiell svensk försvarsreform genomförs. Övningstiden ökas från 30 till 42 dagar och Statsverket övertar 30% av kostnaderna för indelningsverket. En första riksdagsmotion läggs om behovet av en fästning i norra Sverige, till skydd mot Ryssland, men förslaget faller på att det är för dyrt. Tullstriden mellan protektionister och frihandlare börjar på allvar i Sveriges riksdag. Kristliga föreningen för unga kvinnor (KFUK) bildar sin första förening i Stockholm. Stockholm blir världens telefontätaste stad med 5 000 abonnenter. Staden saknar dock föbindelse utåt. Göteborgs renhållningsstyrelse inleder sin verksamhet. Många av Sveriges kommuner får ändrade namn i särskiljande syfte genom tillägg av häradsnamn (t ex Skånings Åsaka) eller genom väderstrecksillägg, exempelvis Västra Tunhem.I Danmark startar en debatt om tjänsteflickors arbetsförhållanden. Kvinnoorganisationen Kvindelig Fremskridtsforening bildas i Danmark. Flickskolekommittén 1885 tillsätts i Sverige.
Födda, 4 januari, Anders Olsson, svensk riksdagsledamot och redaktör (död 1974)
5 januari, Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926–1945 (död 1964)
9 januari, Bengt Berg, svensk ornitolog, författare och fotograf (död 1967)
13 januari, Birger Wahlström, svensk förlagsman, grundare av B Wahlströms bokförlag (död 1961)
17 januari, Ludvig Gentzel, svensk skådespelare och sångare (död 1963)
21 januari, Umberto Nobile, italiensk upptäcktsresande (död 1978)
27 januari, Frank Fitzgerald, amerikansk republikansk politiker, guvernör Michigan 1935–1937 och 1939 (död 1939), Jerome Kern, amerikansk populärkompositör (död 1945)
28 januari, Julia Cæsar, svensk skådespelare (död 1971)
7 februari, Sinclair Lewis, amerikansk författare (död 1951)
12 februari, Julius Streicher, tysk nazistisk politiker (död 1946)
18 februari, Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker (död 1954)
2 mars, Victor Houteff, religiös förkunnare, författare och grundare av den davidiska sjundedagsadventismen.
10 mars, Tamara Karsavina, rysk ballerina (död 1978)
13 mars, Anders Sandrew, svensk produktionschef för Sandrewskoncernen (död 1957)
18 mars, Carl Ericson, svensk skådespelare (död 1970)
22 mars, Ingjald Haaland, norsk skådespelare (död 1952)
1 april, Gunhild Robertson, svensk skådespelare (död1947)
12 april, Robert Delaunay, fransk konstnär (död 1941), Jullan Kindahl, svensk skådespelare (död 1979)
13 april, Georg Lukács, ungersk filosof, författare och kritiker (död 1971)
15 april, Franz Böhme, österrikisk general.
28 april, Prudencia Ayala, salvadoransk författare, politiker och feminist.
29 april, Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
6 maj, Herman Wirth, nederländsk historiker.
7 maj, Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare (död 1958)
12 maj, Krishna Chandra Bhattacharya, indisk filosof (död 1949)
22 maj, Giacomo Matteotti, italiensk socialistisk politiker.
29 maj, Rolf Carls, tysk sjömilitär, generalamiral 1940 (död 1945)
2 juni, Hans Gerhard Creutzfeldt, tysk neuropatolog (död 1964)
9 juni, John Littlewood, brittisk matematiker.
25 juni, Hugo Tranberg, svensk skådespelare (död 1958)
2 juli, Björn Hodell, svensk teaterchef, manusförfattare och författare (död 1957)
5 juli, André Lhote, fransk konstnär (död 1962)
6 juli, Ernst Busch, tysk militär, generalfältmarskalk 1943 (död 1945), Doyle E Carlton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1929–1933.
8 juli, Julius Jaenzon, svensk filmfotograf och regissör (död 1961)
9 juli, Richard Lund, svensk skådespelare (död 1960)
11 juli, Roger de La Fresnaye, fransk konstnär (död 1925)
24 juli, Paul von Hase, tysk militär, generalmajor (död 1944)
29 juli, Sigurd Lewerentz, svensk arkitek (död 1975)
1 augusti, Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943 (död 1966)
7 augusti, Billie Burke, amerikansk skådespelare och scenstjärna (död 1970)
13 augusti, Carl August Wicander, svensk direktör och industriledare (död 1952)
15 augusti, Edna Ferber, amerikansk journalist, romanförfattare och dramatiker (död 1968)
4 september, Antonio Bacci, italiensk kardinal.
6 september, August Lindberg, svensk fackföreningsledare.
12 september, Heinrich Hoffmann, tysk fotograf, arbetade åt Adolf Hitler (död 1957)
14 september, Lili Ziedner, svensk skådespelare (död 1939)
17 september, Maja Cederborgh, svensk skådespelare (död 1972), Georg Grönroos, finländsk skådespelare (död 1927)
22 september, Gunnar Asplund, svensk arkitekt (död 1947)
5 oktober, Ida Rubinstein, rysk dansös (död 1960)
7 oktober, Niels Bohr, dansk fysiker (död 18 november 1962)
27 oktober, Sam Rydberg, svensk militärmusiker och Sveriges hittills flitigaste kompositör av förbandsmarscher (död 1956)
28 oktober, Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1932–1936 och 1936–1946.
30 oktober, Ezra Pound, amerikansk poet (död 1972)
9 november, Conny Molin, svensk operasångare (död 1943)
11 november, George S Patton, amerikansk fyrstjärnig general (död 1945)
14 november, Sonia Delaunay-Terk, rysk-fransk konstnär.
24 november, Christian Wirth, tysk SS-officer (död 1944)
27 november, Ragnar Hyltén-Cavallius, svensk manusförfattare, regissör och skådespelare (död 1970), Otto Wallén, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet)
30 november, Albert Kesselring, tysk generalfältmarskalk främst inom Luftwaffe (död 1960)
10 december, Ulf Selmer, norsk skådespelare (död 1961)
23 december, Pierre Brissaud, fransk artist. Nils Elffors, svensk inspicient och skådespelare (död 1925)
27 december, James M Mead, amerikansk demokratisk politiker (död 1964)
30 december, Artur Cederborgh, svensk skådespelare (död 1961)
Avlidna, 3 januari – Ludwig Bohnstedt, 62, tysk arkitekt.
4 januari, Abner Coburn, 81, amerikansk politiker, guvernör i Maine 1863–1864.
5 januari, Adolf von Auersperg, 63, österrikisk politiker.
6 januari, Peter Christen Asbjørnsen, 72, norsk folklorist, forstman och naturforskare.
11 januari, Clarina I H Nichols, 74, amerikansk journalist och feminist.
13 januari, Schuyler Colfax, 61, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1869–1873.
15 januari, Antoni Edward Odyniec, 80, polsk författare.
26 januari, Charles George Gordon, 51, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
11 februari, Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.
28 februari, Robert M Patton, 75, amerikansk politiker.
24 mars, Jonas Janzon, 87, svensk präst, andlig vältalare och riksdagsman. Jacob Thompson, 74, amerikansk politiker.
26 april, Alice Ayres, 25, engelsk barnsköterska, känd för sitt tappra försök att rädda barnen hon passade vid en brand.
30 april, Jens Peter Jacobsen, 38, dansk författare.
11 maj, Gilbert Carlton Walker, 51, amerikansk politiker.
20 maj, Frederick T Frelinghuysen, 67, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1881–1885.
22 maj, Victor Hugo, 83, fransk författare.
11 juni, Amédée Courbet, 57, fransk sjömilitär.
23 juli, Ulysses S Grant, 63, amerikansk militär och politiker, USAs president 1869–1877.
14 augusti, Waldo P Johnson, 67, amerikansk politiker, senator 1861–1862.
16 augusti, Julius Converse, 86, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1872–1874.
31 augusti, Edgar Cowan, 69, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.
5 september, Zuo Zongtang, 73, kinesisk statsman och militär.
23 september, Carl Spitzweg, 77, tysk målare och poet. Eugenia Kisimova, bulgarisk kvinnorättsaktivist.
2 oktober, Adolph Wilhelm Theodor Gøricke, 87, dansk läkare och professor.
16 oktober, Hugo Henry Rose, 84, brittisk fältmarskalk.
24 oktober, John B Page, 59, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1867–1869.
29 oktober, George B McClellan, 58, New Jerseys guvernör 1878-1881.
13 november, William Sharon, 64, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1875–1881.
16 november, Louis Riel, 41, kanadensisk politiker och upprorsledare.
21 november, George Catlin Woodruff, 79, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.
14 december, Sir Arthur Purves Phayre, 73, brittisk koloniadministrator och militär.
15 december, Robert Toombs, 75, amerikansk politiker och general.
1886
1886, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
12 mars, Svenska Uppfinnareföreningen bildas
April, Svenska drägtreformföreningen bildas.
4 maj, Haymarketmassakern utförs i Chicago Illinois, USA
8 maj, Drycken Coca-Cola uppfinns i USA
4 juni, Den svenska renbeteslagen införs för att eliminera konflikterna mellan renskötande samer och jordbrukare, genom att rumsligt skilja renskötsel och jordbruk åt. Lagen innebär, att renskötseln begränsas, eftersom samerna anses vara lägre stående varelser och inte har samma rättigheter som "svenskar" och inte får stå i vägen för dem
Juli, Svenska Typografförbundet, Sveriges första riksomfattande sammanslutning av fackföreningar, bildas.
27 augusti, Det protektionistiska slagordet "Sverige åt svenskarne" lanseras av Östgöta Correspondenten.
11 september, Musikens vänner, MV bildas på Katedralskolan i Skara.
17 oktober, Lundby nya kyrka invigs.
28 oktober, Frihetsgudinnan invigs.
November, Hjalmar Branting blir chefredaktör för Social-Demokraten.
12 november, Det så kallade kanalupproret utbryter i Örebro i samband med byggnationen av Örebro kanal.
26 november, Spexet Gerda sätts upp i Lund, vilket idag räknas som startskottet för studentföreningen Lundaspexarna
11 december, Den Londonbaserade fotbollsklubben Dial Square spelar sin första match. Redan två veckor senare (25 december) byter klubben namn till Royal Arsenal och heter idag Arsenal F C. De svenska socialdemokraterna erövrar majoriteten i Fackföreningarnas centralkommitté. 15 000 arbetare demonstrerar i Stockholm mot införandet av spannmålstullar, av rädsla för att livsmedelspriserna skall stiga, om tullar införs. Industriägarna sluter upp på arbetarnas sida, eftersom de tror att tullarna kommer att driva fram högre löner. Tullfrågan är den hetaste svenska politiska stridsfrågan vid den här tiden och leder till livligare valrörelse och att valdeltagandet ökar från 25 till 50% av de röstberättigade. De första kvinnliga svenska fackföreningarna, som organiserar barnmorskor och handsömmerskor, bildas, Svenska barnmorskeförbundet och Hemsömmerskor i Lund. Den ombildade kvinnotidskriften Tidskrift för hemmet ges ut under namnet Dagny av Fredrika-Bremer-förbundet. Ett antal av Sveriges främsta konstnärer bildar Konstnärsförbundet i opposition mot Konstakademiens värderingar. I Stockholm i Sverige inrättas så kallade "skolkarhem" för storskolkande folkskolebarn. Den radikala kvinnotidskriften Framåt börjar utges, med Alma Åkermark som redaktör.
Födda, 2 januari, Karl-Heinrich von Stülpnagel, tysk militär (död 1944)
27 januari, Ernst Berg, svensk sågverksarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker (död 1948)
3 februari, Sigfrid Ullman, svensk konstnär (död 1960)
4 februari, Sune Almkvist, svensk bandyspelare (död 1975), Hugo Björne, svensk skådespelare (död 1966)
9 februari, Edward L Leahy, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949–1950 (död 1953)
20 februari, Béla Kun, ungersk politiker (död 1938)
22 februari, Hugo Ball, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich (död 1927)
27 februari, Hugo Black, amerikansk jurist och politiker (död 1971)
1 mars, Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare (död 1980)
4 mars, Axel Roos, svensk bankdirektör och politiker (folkpartist) (död 1957)
12 mars, Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare (död 1968)
26 mars, Luigi Amoroso, italiensk nationalekonom (död 1965)
31 mars, Stellan Claësson, svensk filmproducent (död 1970)
14 april, Albin Erlandzon, svensk skådespelare (död 1967)
16 april, Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen (död 1944)
23 april, Eva Andén, Sveriges första kvinnliga advokat (död 1970)
9 maj, Francis Biddle, USAs justitieminister 1941–1945 och domare i Nürnbergprocessen (död 1968)
10 maj, Karl Barth, schweizisk reformert teolog (död 1968), Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör (död 1969)
15 maj, Alfred Andersson i Munka-Ljungby, svensk tegelbruksarbetare och socialdemokratisk politiker (död 1968)
18 maj, Ture Nerman, radikal svensk vänsterman (död 1969)
22 maj, Erik Olson, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern) (död 1966)
26 maj, Al Jolson, amerikansk skådespelare (död 1950)
28 maj, Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare (död 1971)
31 maj, Clemens Klotz, tysk arkitekt (död 1969)
5 juni, Toivo Mikael Kivimäki, finländsk politiker (död 1968)
6 juni, Hjalmar Nilsson, svensk rektor och politiker (högern) (död 1961)
8 juni, Gaston Dupray, belgisk skådespelare (död 1976)
19 juni, Dan Edward Garvey, amerikansk politiker (demokrat), guvernör i Arizona 1948–1951 (död 1974)
29 juni, Robert Schuman, Frankrikes premiärminister 1947–1948 och utrikesminister 1948–1953 (död 1963)
1 juli, Gabrielle Robinne, fransk skådespelare (död 1980)
3 juli, Raymond A Spruance, amerikansk amiral under andra världskriget (död 1969)
18 juli, Simon Bolivar Buckner Jr, amerikansk militär (död 1945)
25 juli, Julius Hedvall, svensk politiker (död 1968)
26 juli, Lars Hanson, svensk skådespelare (död 1965)
27 juli, Ernst May, tysk arkitekt (död 1970)
28 juli, Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör (död 1943)
30 juli, Eberhard Hempel, tysk arkitekturhistoriker, professor och författare (död 1967)
2 augusti, Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare (död 1961)
9 augusti, Berta Hillberg, svensk skådespelare (död 1957), Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär (död 1978)
15 augusti, Karl Korsch, tysk marxistisk teoretiker (död 1961)
20 augusti, Paul Tillich, tysk protestantisk teolog (död 1965)
25 augusti, Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister (död 1974)
26 augusti, Arvid Jonsson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet) (död 1960)
30 augusti, Günter Guse, tysk sjömilitär, amiral 1940 (död 1953)
15 september, Paul Pierre Lévy, fransk matematiker (död 1971)
16 september, Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet (död 1966)
25 september, Hulda Flood, svensk socialdemokratisk politiker (död 1968)
30 september, Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943 (död 1976)
1 oktober, Henrik Jaenzon, svensk fotograf och filmfotograf (död 1954)
14 oktober, Frank Porter Graham, amerikansk demokratisk politiker och professor, senator 1949–1950. (död 1972)
16 oktober, David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister.
18 oktober, Fredrik Adelborg, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare (död 1948)
27 oktober, Nils Johannisson, svensk skådespelare (död 1973)
28 oktober, Nils Wahlbom, svensk skådespelare (död 1937)
11 november, Alice Ramsey, den första amerikanska kvinnan som genomförde en transkontinental bilfärd i USA (död 1983
15 november, Gösta Gustafson, svensk skådespelare (död 1963)
19 november, Tor Borong, svensk skådespelare och inspicient (död 1967)
1 december, Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare (död 1983), Rex Stout, amerikansk deckarförfattare. (död 1975)
3 december, Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare (död 1978)
5 december, Rose Wilder Lane, amerikansk journalist och författare (död 1968)
8 december, Diego Rivera, mexikansk konstnär, målare (död 1957)
18 december, Arthur V Watkins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1947–1959 (död 1973), Ty Cobb, amerikansk basebollspelare (död 1961)
30 december, Georg Arn, svensk arkitekt (död 1954)
Avlidna, 6 januari, Alfred de Falloux, 74, fransk politiker.
7 januari, John Morris, 75, brittisk geolog.
10 januari, Benjamin F Conley, 70, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872. Anders Johan Sandstedt, 82, svensk hemmansägare och riksdagsman.
12 januari, André Oscar Wallenberg, 69, svensk bankman, sjöofficer, publicist och riksdagsledamot.
15 januari, Henning Hamilton, 71, svensk statsman, militär och skriftställare.
16 januari, Amilcare Ponchielli, 51, italiensk kompositör.
17 januari, Paul Baudry, 57, fransk målare.
22 januari, James T Farley, 56, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
30 januari, Neill S Brown, 75, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.
1 februari, Christian Anders Sundin, 69, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.
27 februari, Lennart Forstén, 68, finländsk konstnär och poet.
8 mars, John Franklin Miller, 54, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1881–1886.
9 mars, Jerome B Chaffee, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1876–1879.
15 mars, Emily Dickinson, 55, amerikansk poet.
13 april, Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, 73, nederländsk författare.
23 maj, Leopold von Ranke, 90, tysk historiker.
3 juni, Charles Lwanga, ugandisk kristen martyr, helgon.
25 juli, Eliza Lynch, 53, paraguayansk första dam.
31 juli, Franz Liszt, 74, ungersk kompositör.
12 augusti, Carl Fredrik Ridderstad, 78, svensk skald.
11 september, Eduard Robert Flegel, 30, tysk upptäcktsresande.
14 september, Hubert Ries, 84, tysk musiker.
17 september, Adolf Eugène von Rosen, 88, svensk greve och järnvägsbyggare.
18 september, Knut Nylander, 46, finländsk arkitekt.
19 september, Edward von Steinle, 76, österrikisk målare.
6 oktober, Thomas Talbot, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1879–1880.
8 oktober, Claus Pavels Riis, 60, norsk författare.
24 oktober, Friedrich Ferdinand von Beust, 77, tysk-österrikisk statsman.
18 november, Chester A Arthur, 57, amerikansk politiker, USAs president 1881–1885.
21 november, Charles Francis Adams, 79, amerikansk diplomat och politiker. Johannes Scherr, 69, tysk kulturhistoriker.
30 november, Acton Smee Ayrton, 70, brittisk jurist och politiker.
13 december, Charles Croswell, 61, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1877–1881.
26 december, Nils Herman Quiding, 78, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
29 december, A C Gibbs, 61, amerikansk politiker, guvernör i Oregon 1862–1866.
1887
1887, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
5 april, Uvea ställs under franskt protektorat
21 juni, Brittiska imperiet firar drottning Victorias guldjubileum, hennes 50-årsjubileum som regent.
23 juni, Rocky Mountains Park Act lagstadgas i Kanada, och skapar Kanadas första nationalpark, Banff National Park
Midsommaren, Helgelseförbundet bildas på den första Torpkonferensen.
Sommaren, En polioepidemi med en ny typ av aggressivt poliovirus, utbryter i Norrland och sprider sig ut över resten av världen.
26 juli, Planspråket esperanto skapas då Ludwig Zamenhof publicerar Unua Libro
6 augusti, Det första numret av tidningen Arbetet, grundad av Axel Danielsson, utkommer i Malmö.
21 augusti, Arbeiderpartiet i Norge bildas
28 augusti, Hästspårvägen i Malmö öppnas för allmänheten.
28 september, Gula floden i Kina svämmar över.
15 oktober, Det första krematoriet anläggs i Stockholm och Sveriges första kremering utförs.
17 oktober, Unionen Franska Indokina grundas av Kambodja, Annam, Tonkin och Cochinkina
21 oktober, Nauru utropas till tyskt protektorat
31 oktober, Sveriges advokatsamfund bildas.
November, Resultaten från Michelson–Morleys experiment publiceras, och påvisar att ljushastigheten är oberoende av rörelse.
1 december, Genom protokollet i Lissabon erkänner Kina Portugals rätt till Macao.
4 december, Örgryte IS bildas, som den första svenska fotbollsklubben någonsin
16 december, Maldiverna blir brittiskt protektorat. I Hawaii får Mauna Loa ett utbrott. Under 1887 års utbrott sprids omkring 2,3 miljoner ton lava i timmen, och täcker ett område på of 29 km². Sveriges allmänna exportförening bildas för att främja svensk export. I det så kallade "Ångköksvalet" får de svenska tullvännerna majoriteten i Andra kammaren och därmed övertaget i tullstriden. Benämningen uppstår då det visar sig att ångköksföreståndaren Olof "Ångköks-Olle" Larsson inte har betalat hela sin kommunalskatt och därmed inte är valbar. Alla valsedlar med hans namn kasseras och därmed ogiltigförklaras hela den gemensamma listan för Stockholms stad. De 22 invalda frihandlarna ersätts av protektionister. Emigrationen kulminerar: över en procent av Sveriges befolkning utvandrar. Det föds 140 169 personer, vilket är det högsta antalet födda på ett år. Skånska Cementgjuteriet AB (sedermera Skanska) grundas. Universitetshuset i Uppsala står färdigt. Den första elektriska motorn installeras vid Arboga Mekaniska Verkstad. Den svenska generalstaben får i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige, ett arbete, som kommer att fortsätta till 1891.
Födda, 1 januari – Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelseväsendet i Nazi-Tyskland (död 1945).
2 januari, Mona Geijer-Falkner, svensk skådespelare (död 1973)
3 januari , August Macke, tysk konstnär (död 1914)
5 januari, Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare (död 1941)
10 januari, Robinson Jeffers, amerikansk poet (död 1962)
13 januari, Hermann von Fischel, tysk sjömilitär, amiral 1941 (död 1950)
14 januari, Axel Gewalli, kyrkoherde i Spånga (död 1945)
19 januari, Paul Hagman, svensk skådespelare (död 1964). Elsa Thulin, svensk författare och översättare
22 januari, David W Stewart, amerikansk republikansk politiker, senator 1926 och 1927.
23 januari, Miklós Kállay, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1942–1944 (död 1967)
26 januari, Charles Magnusson, svensk filmproducent, filmbolagsdirektör, regissör, manusförfattare (död 1948)
30 januari, Arne Lindblad, svensk skådespelare (död 1964)
1 februari, Charles V Truax, amerikansk demokratisk politiker (död 1935)
6 februari, Ernest Gruening, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1969.
14 februari, Johan Rosén, svensk skådespelare, dekormålare, attributör och teaterdirektör.
24 februari, Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
27 februari, Olof Hillberg, svensk skådespelare (död 1968)
21 mars, Erich Mendelsohn, tysk arkitekt, företrädde expressionismen inom arkitekturen.
22 mars, Chico Marx, amerikansk komiker.
23 mars, Juan Gris, spansk målare, skulptör och tecknare.
24 mars, Fatty Arbuckle, amerikansk stumfilmsskådespelare.
7 april, Jens Einar Meulengracht, dansk läkare.
18 april, Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelare.
18 april, Einar Bager, svensk illustratör och historiker
22 april, Harald Bohr, dansk matematiker och fotbollsspelare (död 1951)
25 april, Gösta Sandels, svensk målare (död 1919)
3 maj, Ragnar Widestedt, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.
25 maj, Padre Pio föds som Francesco Forgione i Pietrelcina, helgonförklarad 2002.
27 maj, Absalom Willis Robertson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1946–1966.
28 maj, Jim Thorpe, amerikansk idrottare
30 maj, Alexander Archipenko, amerikansk skulptör (död 1964)
2 juni, Gottlieb Hering, tysk SS-officer.
3 juni, Anna-Lisa Fröberg, svensk skådespelare.
10 juni, Harry F Byrd, amerikansk politiker, senator 1933–1965.
19 juni, Wiktor Andersson, svensk skådespelare
22 juni, Julian Sorell Huxley, brittisk biolog (död 1975)
29 juni, Miles von Wachenfelt, svensk politiker, lantbruksattaché (död 1986)
30 juni, Erik Berglund, svensk regissör och skådespelare (död 1963). Anita Halldén, svensk sångtextförfattare och översättare (död 1970). John Charles Vivian, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1943–1947 (död 1964)
7 juli, Marc Chagall, rysk konstnär (död 1985)
8 juli, Gustaf Larson, svensk civilingenjör, verksam inom AB Volvo.
14 juli, Henning Ohlsson, svensk skådespelare, konstnär, skulptör och skald (död 1960)
18 juli, Vidkun Quisling, norsk nazist och landsförrädare (död 1945)
21 juli, Tekla Sjöblom, svensk skådespelare
28 juli, Marcel Duchamp, fransk konstnär och skulptör (död 1968)
7 augusti, Eric Wickman, svensk-amerikansk företagare. grundare av Greyhound Lines (död 1954)
12 augusti, Erwin Schrödinger, österrikisk fysiker, nobelpristagare (död 1961)
17 augusti, Marcus Garvey, Jamaicansk filosof och människorättsaktivist (död 1940)
27 augusti, James Finlayson, skotsk-amerikansk filmkomiker, ofta i Helan och Halvanfilmer.
31 augusti, Tollie Zellman, svensk skådespelare (död 1964)
1 september, Otto Eißfeldt, tysk evangelisk teolog (död 1973)
11 september, Birger Sahlberg, svensk skådespelare (död 1975)
17 september, Axel Janse, svensk skådespelare och inspicient (död 1971)
24 september, Svend Dahl, dansk biblioteksman (död 1963)
1 oktober, Anna Gräber, svensk skådespelare, opera- och operettsångerska och sångpedagog (död 1957)
3 oktober, Tryggve Larssen, norsk skådespelare (död 1967)
6 oktober, Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret, fransk/schweizisk arkitekt, konstnär och författare (död 1965)
12 oktober, Howard Gore, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1924–1925 (död 1947)
15 oktober, Frederick Fleet, brittisk besättningsman ombord på Titanic.
16 oktober, Ruth Amundson, svensk sekreterare och politiker (högern)
20 oktober, Addison Richards, skådespelare
22 oktober, John Reed, amerikansk journalist (död 1920)
24 oktober, Gottfrid Fröderberg, svensk folkskollärare och politiker (folkpartist)
31 oktober, Chiang Kai-shek, kinesisk militär och statsman (död 1975)
4 november, Signe Wirff, svensk skådespelerska (död 1956)
11 november, Anton Nilson, svensk brottsling, terrorist, Amaltheadådet (död 1989)
13 november, Wilhelm Kube, tysk SS-officer (död 1943)
17 november, Bernard Law Montgomery, viscount of El Alamein, brittisk fältmarskalk (död 1976)
21 november, Joseph Mary Plunkett, irländsk poet och revolutionär.
23 november, Boris Karloff, brittisk skådespelare (död 1969)
24 november, Erich von Manstein, tysk generalfältmarskalk (död 1973)
28 november, Ernst Röhm, tysk nazistisk politiker, ledare för SA (död 1934)
3 december, Einar Söderbäck, svensk skådespelare (död 1961)
6 december, Lynn Fontanne, brittisk skådespelerska. Martin Ekström, svensk militär och nazistisk politiker (död 1954)
7 december, Ernst T och, kompositör (död 1964)
11 december, Ralph Lawrence Carr, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1939–1943 (död 1950)
13 december, George Pólya, matematiker (död 1985)
14 december, Otto Schniewind, tysk sjömilitär, generalamiral 1944 (död 1964)
19 december, Willis Smith, amerikansk demokratisk politiker, senator 1950–1953 (död 1953)
20 december, Sickan Castegren, finlandssvensk skådespelare (död 1963)
22 december, Srinivasa Aiyangar Ramanujan, indisk matematiker (död 1920)
24 december, Eva Sachtleben, svensk skådespelare (död 1968)
25 december, Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton (död 1979)
Avlidna, 1 januari, Thomas Moore, 65, brittisk botaniker.
4 januari, Sebastian Lee, 81, tysk violoncellist.
22 januari, Joseph Whitworth, 82, brittisk ingenjör och uppfinnare.
27 februari, Aleksandr Borodin, 53, rysk kompositör.
29 mars, Nils Peter Hagström, 33, "Glimingemördaren" (avrättad på Kristianstads länsfängelses borggård).
12 april, Gottfried von Neureuther, 76, tysk arkitekt.
18 maj, Lysander Spooner, 79, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
1 juni, Ike Clanton, amerikansk revolverman och brottsling, deltagare i revolverstriden vid O K Corral.
4 juni, William A. Wheeler, 67, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1877–1881.
17 juni, Hugo Birger, 33, svensk konstnär.
30 juni, William H H Ross, 73, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1851–1855.
2 juli, Johan Theofron Munktell, 82, svenska storindustrins grundläggare. Luke P Poland, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist.
29 juli, Agostino Depretis, 74, italiensk politiker, Italiens regeringschef.
4 augusti, John McClannahan Crockett, 70, amerikansk politiker.
14 augusti, Aaron Augustus Sargent, 59, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1873–1879.
12 september, Washington Bartlett, 63, amerikansk demokratisk politiker.
21 oktober, Albert Lindhagen, 64, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
23 oktober, Elihu B Washburne, 71, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1869.
25 oktober, Sir Philip Wodehouse, 76, brittisk politiker.
2 november, Jenny Lind, 67, svensk operasångerska.
8 november, Doc Holliday, 36, amerikansk tandläkare och revolverman.
10 november, Louis Lingg, 23, tysk anarkist.
24 december, Daniel Manning, 56, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1885–1887.
1888
1888, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
12 januari, En snöstorm i USA slår till mot Dakotaterritoriet, Montana, Minnesota, Nebraska, Kansas och Texas. 235 människor mister livet, många av dem barn på väg hem från skolan.
13 januari, National Geographic Society bildas i USAs huvudstad Washington, DC.
6 februari, Robert Themptander avgår som svensk statsminister och efterträds av Gillis Bildt
7 mars, Yllefabriken "Doffeln" i Malmö totalförstörs i en brand.
22 mars, The Football League bildas i England.
8 april, Sofiakyrkan i västra Jönköping invigs
13 maj, Brasilien inför lagen Lei Áurea som avskaffar de sista resterna av slaveriet. Brasilien blir därmed det sista landet i västvärlden som avskaffar slaveri.
26 maj, Karolina Widerström blir Sveriges första legitimerade kvinnliga läkare.
6 juni, Storbritannien annekterar Julön.
25 juni, Storbränder utbryter i Sundsvall och Umeå, på grund av den svåra torka som råder i Norrland denna sommar. Ett flertal skogsbränder utbryter också. På grund av detta införs förbud i Sverige mot att bygga trähus högre än två våningar, vilket kommer att kvarstå fram till 1994. Även Lilla Edet söder om Trollhättan brinner ner denna dag.
Juni, USA skickar flottstyrkor till Seoul i Korea för att skydda amerikanska intressen från politiska oroligheter. Den spanska regeringen inför en spritskatt, vilket leder till slutet för den svenske Brännvinskungen L O Smiths spritaffärer. Annie Besant organiserar en strejk bland flickor anställda vid Londons tändsticksfabriker.
4 juli, Mursmäckorna går ut i strejk, då murarhantlangerskorna i Stockholm kräver löneförhöjning från 16 till 18 öre i timmen.
9 augusti, En brand förstör huvudbyggnaden av Wells College i Aurora i den amerikanska delstaten New York och orsakar materiella skador för $130 000.
17 augusti, Johan Petter Johansson får patent på rörtången.
31 augusti–9 november, Den okände Jack Uppskäraren mördar brutalt fem prostituerade i Whitechapel i London. En av dem är den svenskfödda Elizabeth Stride (född Gustavsdotter), som mördas den 30 september.
9 september, Chile annekterar Påskön.
17 september, Brunei ställs under brittiskt beskydd
24 september, Örebro kanal invigs.
17 oktober, Kvinnliga arbetarklubben, den första organisationen för kvinnor inom den svenska arbetarrörelsen, grundas i Malmö.
1 oktober, I Stockholm står lokalerna för Katarina södra skola inflyttningsklara.
9 oktober, Washingtonmonumentet i USA öppnas för allmänheten.
26 oktober, Cooköarna ställs under brittiskt protektorat.
6 november, Republikanen Benjamin Harrison besegrar demokraten Grover Cleveland vid presidentvalet i USA.
14 november, USA skickar soldater till Samoa för att skydda amerikanska infödda och det amerikanska konsulatet under det samoanska inbördeskriget bland de infödda.
18 november, Brussels Anti-Slavery Conference 1889–1890 hålls i Bryssel.
20 december, Amerikanska soldater anländer till Haiti och övertalar den haitiska regeringen att ge tillbaka en amerikansk ångbåt som har beslagtagits samt anklagar regeringen för brott mot blockaden.
26 december, Ett nationellt möte hålls på Färöarna. De moderna lokalerna för den svenska specialskolan Tomtebodaskolan för synskadade barn. De svenska tullvännerna segrar och inför spannmålstullar varvid Sverige, liksom många andra länder i Europa, överger frihandeln. Frågan splittrar landet: I städerna är en majoritet för frihandel, eftersom både arbetare och industriägare vill ha billiga livsmedel. Tullvännerna finns naturligtvis bland spannmålsproducenterna. Tullstriden leder till att Lantmannapartiet splittras i det tullvänliga Nya Lantmannapartiet och det frihandelsvänliga Gamla Lantmannapartiet. Det första spadtaget tas till Nordiska museets nya byggnad. Museibyggnaden öppnas inte förrän 1907 och är då en fjärdedel så stor som man tänkt från början. Slitningar uppstår inom svenska IOGT och Nationalgodtemplarorden (NGTO) bildas. Den svenska nykterhetsrörelsen växer sig dock allt starkare. En telefonlinje mellan Stockholm och Göteborg anläggs. Frans Lindqvist konstruerar fotogenköket Primus. Stockholms Bell Telefonaktiebolag köps upp av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT). I Stockholm finns därmed nu två telefonoperatörer: SAT och Kongliga Telegrafverket. Därför måste alla kontor ha två telefonlinjer ("Allmänna" och "Riks"). Detta kommer att fortsätta till 1918. Samma år ansöker SAT om att få bygga telefonledningar med den nya dubbeltrådiga kabeln från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall. Istället tas uppgiften över av Telegrafverket, som får i uppdrag att svara för telefonnätets "stambanor" i Sverige. Då fler och fler lokala nät så småningom vill ansluta sig till Telegrafverkets kan verket köpa upp dem, genom att kräva, att de bygger om dem till dubbeltrådiga nät och då erbjuda finansiering av detta. Chokladfabriken Mazetti grundas i Malmö. Jerusalem i Malmö rivs. Debatten om tjänsteflickornas situation i Danmark blossar upp igen. Den internationella organisationen för kvinnors rättigheter, International Council of Women, grundas i USA, och nationella avdelningar grundas sedan allteftersom i många länder i världen.
Födda, 3 januari, Herbert Morrison, brittisk politiker.
17 januari, Edvard Persson, svensk skådespelare.
18 januari, Karl-Ewert Christenson, svensk skådespelare och sångtextförfattare.
21 januari, Francisco Lázaro, portugisisk maratonlöpare.
27 januari, Frank Nitti, amerikansk gangster.
2 februari, John Foster Dulles, amerikansk politiker, utrikesminister 1953–1959.
8 februari, Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
12 februari, Károly Beregfy, ungersk militär och politiker.
19 februari, Franz Pfeffer von Salomon, tysk militär.
20 februari, Marie Rambert, polsk-brittisk ballerina.
22 februari, Owen Brewster, amerikansk republikansk politiker.
27 februari, Roberto Assagioli, italiensk psykiater.
4 mars, Knute Rockne, norsk-amerikansk fotbollstränare.
6 mars, Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
18 mars, Otto von Schrader, tysk sjömilitär, amiral 1942.
20 mars, Coke R Stevenson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1941–1947.
26 mars, Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
27 mars, Sven Ohlon, svensk rektor och politiker (folkpartist)
29 mars, James E Casey, amerikansk affärsman.
30 mars, Anna Q Nilsson, svensk-amerikansk skådespelare.
6 april, Dan Andersson, svensk författare och poet.
15 april, Greta Almroth, svensk skådespelare.
16 april, Minna Larsson, svensk skådespelare.
19 april, Oswald Menghin, österrikisk arkeolog och professor.
20 april, Wictor Hagman, svensk skådespelare.
24 april, Martha Colliander, svensk skådespelare.
28 april, Vilhelm Bryde, svensk skådespelare, filmproducent och regissör.
29 april, Stina Bergman, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör. Otto Wagener, tysk generalmajor.
30 april, Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
Maj, 3 maj, Juhani Siljo, finländsk poet, journalist och litteraturkritiker.
11 maj, Irving Berlin, amerikansk kompositör.
14 maj, Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
25 maj, Elin Linnander, svensk operasångerska (sopran)
16 juni, Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
17 juni, Heinz Guderian, tysk militär, generalöverste (1940)
18 juni, Carl Ström, svensk skådespelare.
22 juni, Harold Hitz Burton, amerikansk republikansk politiker och jurist.
23 juni, Bronson M Cutting, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1928 och 1929–1935.
24 juni, Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbeldesigner.
23 juli, Raymond Chandler, amerikansk deckarförfattare.
29 juli, Gustaf Malmgren, svensk skådespelare.
5 augusti, Johan-Olof Gavelin, svensk gruvarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
16 augusti, Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
27 augusti, Eric Ericson, svensk kommunalborgmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
2 september, Charles C Gossett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1946.
3 september, Eric Malmlöf, svensk skådespelare.
12 september, Maurice Chevalier, fransk sångare och skådespelare.
16 september, Nils Mesterton, svensk militär, befälhavare vid ådalshändelserna 1931.
17 september, Wilma Malmlöf, svensk skådespelare.
20 september, Karl Jäger, tysk SS-officer.
22 september, Lars Andersson, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet)
23 september, Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
4 oktober, Friedrich Olbricht, tysk general.
6 oktober, Roland Garros, fransk flygpionjär.
7 oktober, Henry A Wallace, amerikansk politiker, vicepresident 1941–1945.
9 oktober, Erik Asplund, svensk botanist.
16 oktober, Eugene O'Neill, amerikansk dramatiker.
24 oktober, Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
25 oktober, Nils Dardel, svensk konstnär.
30 oktober, Carl-Ivar Ytterman, svensk manusförfattare och skådespelare.
9 november, Jean Monnet, fransk affärsman och politiker medgrundare av EU.
10 november, Andrej Tupolev, sovjetisk flygplanskonstruktör, grundare av Tupolev.
17 november, J Melville Broughton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1941–1945, senator 1948–1949.
18 november, Gustaf Molander, svensk regissör, skådespelare, manusförfattare.
19 november, José Raoul Capablanca, kubansk schackspelare, världsmästare 1921–1927.
23 november, Harpo Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx. Charlie Mills, tysk travtränare och travkusk. George F Shafer, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929–1932.
24 november, Fritz Klein, tysk SS-läkare och dömd krigsförbrytare.
27 november, Ganesh V Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952–1956. Paul Merzbach, österrikisk-tysk regissör, klippare och manusförfattare.
29 november, Anna Hammarén, svensk skådespelare.
5 december, John Precht, finlandssvensk skådespelare.
7 december, Joyce Cary, brittisk författare. Carl Malmsten, svensk inredningsarkitekt och möbelarkitekt.
15 december, Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
16 december, Alexander I, kung av Jugoslavien 1921–1934.
26 december, Nils Whiten, svensk inspicient, regiassistent, skådespelare.
Avlidna, 2 januari, Uno Cygnæus, 77, finländsk pedagog och präst.
3 januari, Régis de Chantelauze, 66, fransk historiker.
5 januari, Henri Herz, 84, österrikisk-fransk pianist.
8 januari, Josephus Laurentius Dyckmans, 76, belgisk målare. Auguste Maquet, 74, fransk författare. Bonamy Price, 80, brittisk nationalekonom.
11 januari, Jurij Fedkovytj, 53, ukrainsk författare.
14 januari, Stephen Heller, 74, ungersk kompositör och pianist.
19 januari, Anton de Bary, 56, tysk botaniker.
21 januari, Adalbert Begas, 51, tysk målare. George Robert Waterhouse, 77, brittisk zoolog.
22 januari, Eugène Labiche, 72, fransk dramatiker.
28 januari, Hermann Theobald Petschke, 81, tysk kompositör.
29 januari, Edward Lear, 75, brittisk författare, illustratör och målare.
30 januari, Asa Gray, 77, amerikansk botaniker. Mary Howitt, 88, brittisk författare. Charles-Auguste Questel, 80, fransk arkitekt.
31 januari, Giovanni Bosco, 72, italienskt helgon.
3 februari, Karl Theodor Bayrhoffer, 75, tysk filosof och politiker.
5 februari, Anton Mauve, 49, nederländsk målare.
10 februari, Heinrich Leberecht Fleischer, 86, tysk orientalist.
12 februari, Axel Nordgren, 69, svensk målare.
14 februari, Niels Bredal, 46, dansk målare.
18 februari, Luigi Corti, 64, italiensk diplomat och politiker. Moritz von Mohl, 86, tysk nationalekonom och politiker.
19 februari, Karl Bartsch, 55, tysk filolog.
21 februari, Jozef Miloslav Hurban, 70, slovakisk författare.
22 februari, Delphin Alard, 72, fransk kompositör och violinist.
28 februari, Kálmán Ghyczy, 80, ungersk jurist och politiker. Nils Abraham Gyldén, 82, finländsk filolog.
29 februari, Wilhelm Sponneck, 73, dansk politiker.
6 mars, Louisa May Alcott, 55, amerikansk författare.
7 mars, Karl von Richthofen, 76, tysk rättshistoriker.
9 mars, Ewald August König, 54, tysk författare. Robert Gordon Latham, 75, brittisk etnolog. Vilhelm I, 90, tysk kejsare sedan 1871 och kung av Preussen sedan 1861.
11 mars, Friedrich Wilhelm Raiffeisen, 69, tysk bankman.
17 mars, Horace Fairbanks, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1876–1878.
19 mars, John Pendleton King, 88, amerikansk politiker, senator 1833–1837.
13 april, Sigurd Lovén, 39, svensk läkare.
1 maj, Carl F G von Haartman, 68, finländsk läkare.
15 juni, Fredrik III, 56, tysk kejsare och kung av Preussen sedan 9 mars. Efterträdaren Vilhelm II blir därmed den tredje kejsaren detta år, och 1888 kallas därför trekejsaråret i tysk historieskrivning. Ole Richter, 59, norsk politiker, Norges statsminister i Stockholm 1884–1888.
2 juli, Matthias Joseph Scheeben, 53, tysk katolsk teolog.
13 juli, Édouard Allou, 68, fransk advokat.
14 juli, Wladimir Swertschkoff, 66, rysk-finsk målare.
23 juli, Victoria Benedictsson, 38, svensk författare.
6 augusti, Abel Bergaigne, 49, fransk indolog och universitetslärare.
14 augusti, Carl Christian Hall, 76, dansk politiker, statsminister 1857–1859 samt 1860–1863.
16 augusti, John Pemberton, 57, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
19 augusti, Erik Edlund, 69, svensk professor och riksdagsman.
24 augusti, Rudolf Clausius, 66, tysk fysiker och matematiker.
28 augusti, Fredrik Brusewitz, 71, svensk disponent och politiker. Julius Krohn, 53, finländsk folklorist och författare.
12 september, Richard A Proctor, 51, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
30 september, Elizabeth Stride, 44, svenskfödd prostituerad i London (mördad av Jack Uppskäraren)
26 oktober, William Thomas Hamilton, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1880–1884.
1 november, Nikolaj Przjevalskij, 49, rysk upptäcktsresande.
3 december, Carl Zeiss, 72, tysk finmekaniker och optiker.
1889
1889, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1 januari, Övergångsperioden för införandet av metersystemet, som påbörjades i Sverige 1878, avslutas, varvid metersystemet blir det enda lagliga måttsystemet i landet.
30 januari, Mayerlingdramat äger rum i Österrike.
4 mars, Benjamin Harrison efterträder Grover Cleveland som USAs president. Finansmannen och den förre diplomaten Levi P Morton, från New York, blir USAs nye vicepresident .
20 mars, USAs soldater lämnar Samoa.
23 mars, I Yngsjö i östra Skåne, Sverige mördas Hanna Johansson av sin make Per Nilsson och dennes mor, Anna Månsdotter. Yngsjömordet, som händelsen kallas, får stor uppmärksamhet då det framkommer att mor och son har haft ett incestuöst förhållande.
31 mars, Eiffeltornet i Paris invigs som entré till världsutställningen Exposition Universelle 1889, som anordnas för att fira hundraårsjubileet av franska revolutionen.
3 april, Lundsgårdmeteoritens nedslag, tredje bevittnade meteoritnedslag i Sverige
10 april, Hammarby IF Roddförening bildas på Bondegatan på Södermalm i Stockholm. År 1897 ändrar föreningen namn till det nu välkända Hammarby IF.
23 april, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildas med kollektivt ledarskap.
6 maj, Exposition Universelle 1889 öppnar i Paris till 100-årsminnet av Franska revolutionen. Huvudattraktionen är Eiffeltornet.
29 maj, Helena Munktells opera I Firenze har premiär på Kungliga Teatern i Stockholm.
31 maj, En damm brister i sydvästra Pennsylvania i USA och staden Johnstown drabbas av en enorm flodvåg. Mer än 2 200 människor dör.
26 juni, I Norge införs 7-årig skolplikt. Det fastslås även att den norska folkskolan skall benämnas "folkeskole" och inte "allmueskole"
5 juli, Smedstorps marknad anordnas för första gången.
30–31 juli, USA skickar soldater till Hawaii för att skydda amerikanska intressen under en revolution.
23 september, Det japanska spelföretaget Nintendo grundas och tillverkar från början spelkort.
12 oktober, Gillis Bildt avgår som svensk statsminister och efterträds av Gustaf Åkerhielm
2 november, North Dakota och South Dakota blir den 39e respektive 40e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
8 november, Montana blir den 41a delstaten att ingå i den amerikanska unionen
11 november, Washington blir den 42a delstaten att ingå i den amerikanska unionen
15 november, Efter en militärkupp tvingas Peter II av Brasilien abdikera
18 november, Antislaverikonferensen i Bryssel börjar och leder till kolonialmakternas undertecknande av Brysselakten, som förbjuder slavhandeln.
23 november, Den första jukeboxen tas i bruk vid Palais Royale Saloon i San Francisco.
December, Sophiahemmets sjukhus och sköterskeskola i Stockholm, Sverige invigs
2 december, Stockholms-Tidningen (ST) grundas och är från början liberal men blir socialistisk. Det är den första tidningen som når en upplaga på 100 000 exemplar.
30 december, 1889 års Kanunname förbjuder handeln med afrikanska slavar i Osmanska riket. En tidig metod för att mäta överföringen av högspänd likström (HVDC) utvecklad av den schweiziske ingenjören Rene Thury marknadsförs kommersiellt i Italien av Acquedotto de Ferrari-Gallieraföretaget. Detta system överför 630 kW på 14 kV DC på ett avstånd av 120 kilometer. Harald Hjärne utnämns till professor i Uppsala. Sven Hedin påbörjar studier i Berlin. Sveriges första villastad byggs i Djursholm utanför Stockholm. Sveriges första antisemitiska organisation, Svenska Antisemitiska Förbundet, bildas i Stockholm. Thomas Alva Edisons uppfinning fonografen presenteras i Sverige. Vaxkabinettet Svenska Panoptikon öppnas i Stockholm. Ett kök inrättas i Nikolai folkskola där några flickor i avgångsklassen får hjälpa till med att laga mat och servera vid skolmåltiderna till de fattigaste barnen. Sverige inför en ny normalplan för folkskolorna. Spurling House, ritat av John Horbury Hunt, uppförs i Brighton i Victoria i Australien
Födda, 21 januari, Hjalmar Lundholm, svensk skådespelare.
22 januari, Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare.
30 januari, Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
2 februari, William Lee Knous, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1947–1950.
6 februari, Elmo Lincoln, amerikansk skådespelare.
24 februari, Carl-Ernfrid Carlberg, svensk officer och olympisk guldmedaljör i gymnastik.
25 februari, Homer S Ferguson, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1943–1955.
1 mars, Einar Vaage, norsk skådespelare.
4 mars, Pearl White, amerikansk skådespelare, stumfilmens drottning.
12 mars, Wacław Niżyński, polsk-rysk balettdansare och koreograf.
14 mars, Siri Dahlquist, svensk psalmförfattare.
27 mars, Eugen Skjønberg, norsk skådespelare.
31 mars, Carl O Hertzberg, svensk skådespelare och producent.
2 april, He Yingqin, kinesisk politiker (nationalist)
4 april, Hans-Jürgen von Arnim, tysk generalöverste.
11 april, Paul Fanger, tysk sjömilitär, amiral 1942. Nick LaRocca, amerikansk kornettist och jazzpionjär.
16 april, Charlie Chaplin, brittisk skådespelare och komiker.
20 april, Erik, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden. Adolf Hitler, tysk diktator 1933–1945
22 april, Richard Glücks, tysk SS-officer.
26 april, Ludwig Wittgenstein, österrikisk-brittisk filosof.
11 maj, William Purington Cole, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1927–1929 och 1931–1942.
20 maj, Karin Molander, svensk skådespelare.
25 maj, Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951. Igor Sikorsky, rysk-amerikansk flygpionjär.
30 maj, Mortimer R Proctor, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1945–1947.
14 juni, Ernst Nygren, svensk medeltidshistoriker och arkivarie.
15 juni, Hans-Jürgen Stumpff, tysk flygmilitär.
18 juni, Prentiss M Brown, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1943.
20 juni, Elsa Textorius, svensk skådespelare.
23 juni, Anna Achmatova, rysk poet.
30 juni, Allan Bengtsson, svensk höjdhoppare.
2 juli, Åke Claesson, svensk skådespelare och sångare.
13 juli, Louise Mountbatten, drottning av Sverige 1950–1965, gift med Gustaf VI Adolf.
14 juli, Ante Pavelić, kroatisk politiker, grundare av den ultranationalistiska och fascistiska Ustaša-rörelsen.
16 juli, "Shoeless" Joe Jackson, amerikansk basebollspelare.
17 juli, Erle Stanley Gardner, amerikansk författare.
20 juli, Ruth Weijden, svensk skådespelare. Ernst Reuter, tysk politiker.
26 juli, Richard Svanström, svensk skådespelare.
3 augusti, Anton Norling, svensk metallarbetare och riksdagspolitiker (kommunist)
5 augusti, Karl Ivan Westman, svensk kabinettssekreterare och ambassadör.
13 augusti, Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.
16 augusti, Brynolf Stattin, svensk hemmansägare, lantbrukare och politiker (högerpartiet)
27 augusti, Gregor Paulsson, svensk konsthistoriker och professor.
30 augusti, Fritiof Domö, svensk godsägare och politiker.
2 september, Isaac Grünewald, svensk målare, grafiker, formgivare och konstpedagog.
12 september, John Botvid, svensk skådespelare, komiker, revyförfattare.
13 september, Arvid Petersén, svensk skådespelare, teaterregissör, kompositör, orkesterledare och sångare (baryton)
14 september, María Capovilla, ecaudoriansk kvinna, äldst i världen vid sin död 2006.
26 september, Martin Heidegger, tysk filosof.
27 september, Albin Ahrenberg, svensk flygare. Lars Tessing, svensk manusförfattare.
8 oktober, Lapp-Lisa (Anna-Lisa Öst), svensk kristen sångerska.
10 oktober, Han van Meegeren, nederländsk målare.
22 oktober, Otto Landahl, svensk skådespelare.
23 oktober, Anna Hillberg, svensk skådespelare.
30 oktober, Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.
8 november, Kurt Fricke, tysk sjömilitär, amiral 1942.
12 november, Eva Steen, norsk skådespelare.
14 november, Jawaharlal Nehru, Indiens förste premiärminister.
16 november, Dietrich Kraiss, tysk generallöjtnant.
20 november, Ivar Johansson, svensk regissör och manusförfattare. Edwin Hubble, amerikansk astronom.
25 november, Sigfrid Nordkvist, svensk lärare och politiker (folkpartist)
11 december, Karl Nilsson, svensk vaktmästare och riksdagspolitiker (s)
23 december, Nils Lundell, svensk skådespelare.
25 december, Gabriel Alw, svensk skådespelare.
Avlidna, 9 januari, Alessandro Gavazzi, 79, italiensk agitator.
21 januari, Gustaf Skagerberg, 47, svensk fabriksarbetare och riksdagsman (socialdemokrat)
23 januari, Alexandre Cabanel, 65, fransk målare.
30 januari, Rudolf av Österrike, 30, österrikisk ärkehertig, kronprins. Mary Vetsera, 17, österrikisk friherrinna, älskarinna till kronprins Rudolf av Österrike.
1 februari, Joseph Gungl, 79, ungersk-tysk kompositör.
3 februari, Belle Starr, 40, amerikansk brottsling.
4 februari, Franz von Holtzendorff, 59, tysk liberal jurist och skriftställare.
5 februari, Ole Jacob Broch, 71, norsk ekonom, matematiker och politiker.
12 februari, Mori Arinori, 41, japansk diplomat och politiker.
15 februari, Ernst Heinrich von Dechen, 88, tysk geolog.
16 februari, James M Pendleton, 67, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1871–1875.
20 februari, Sextus Otto Lindberg, 53, svensk botaniker. Johann Wilhelm Preyer, 85, tysk målare.
26 februari, Karl Davydov, 51, rysk cellist och kompositör.
27 februari, John W Johnston, 70, amerikansk demokratisk politiker, senator 1870–1871 och 1871–1883.
8 mars, John Ericsson, 85, svensk uppfinnare.
16 mars, Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, 67, tysk astronom.
22 mars, Stanley Matthews, 64, amerikansk republikansk politiker och jurist.
27 mars, John Bright, 77, brittisk politiker.
7 april, Karl Benedikt Mesterton, 62, svensk läkare och akademisk lärare.
9 april, Michel-Eugène Chevreul, 102, fransk kemist.
23 april, Eugenia, 58, svensk prinsessa.
30 april, William Henry Barnum, 70, amerikansk demokratisk politiker och industrialist.
30 maj, Edward James Gay, 73, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1885–1889.
15 juni, Mihai Eminescu, 39, rumänsk senromantisk poet.
27 juni, Edvard Fredin, 32, svensk författare.
19 juli, Elvira Madigan, 21, dansk cirkusartist. Sixten Sparre, 34, svensk löjtnant.
17 augusti, John C Brown, 62, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Tennessee 1871–1875.
12 september, Numa Denis Fustel de Coulanges, 59, fransk historiker.
23 september, Wilkie Collins, 65, brittisk författare.
7 oktober, Max Vogler, 35, tysk författare och litteraturhistoriker.
9 oktober, Otto Falk, 73, svensk militär och riksdagsman.
10 oktober, Adolph von Henselt, 75, tysk pianist och kompositör.
11 oktober, James Prescott Joule, 70, brittisk fysiker.
15 oktober, Edward A Perry, 58, amerikansk demokratisk politiker, general och jurist, guvernör i Florida 1885-1889.
18 oktober, Antonio Meucci, 81, italiensk-amerikansk uppfinnare.
23 oktober, Columbus Delano, 87, amerikansk politiker.
19 oktober, Ludvig I av Portugal, 50, kung av Portugal 1861–1889.
25 oktober, Émile Augier, 69, fransk dramatiker och författare.
26 november, Carl Kämp, 41, finländsk krögare.
6 december, Jefferson Davis, 81, amerikansk politiker.
1890
1890, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Lantbruksstyrelsen i Sverige påbörjar sitt arbete. I Michigan, USA fattar träångaren Mackinaw eld på Black River
2 januari, Alice Sanger blir första kvinnliga personal i Vita huset i USA
1 maj, Sveriges första första majdemonstrationer hålls, då omkring 150 000 personer på 22 platser runt om i landet går i demonstrationståg.
2 juli, Brussels Conference Act of 1890 signeras.
3 juli, Idaho blir den 43:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
10 juli, Wyoming blir den 44e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
7 augusti, Anna Månsdotter avrättas som sista kvinna i Sverige i Kristianstad som skyldig till Yngsjömordet. Skarprättare är Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste bödel.
22 augusti, Fregatten Baltimore påbörjar resan från New York till Stockholm med John Ericssons kvarlevor.
12 september, Fregatten Baltimore anländer till Stockholm.
13 september, John Ericssons stoft förs från Stockholm till den sista viloplatsen på nya kyrkogården i Filipstad.
14 september, Sveriges första internationella fotbollsmatch avgörs i Halmstad, varvid Halmstads BollKlubb besegras av Köpenhamns Akademie Boldklub.
16 september, Den franske filmaren Louis Le Prince försvinner spårlöst på tåget mellan Dijon och Paris.
12 oktober, Två danska lag spelar en uppvisningsmatch i fotboll i Malmö. Detta är första gången fotboll spelas enligt moderna regler i Sverige.
21 oktober, Företaget Luossavara-Kirunavara Aktiebolag (LKAB) bildas i Sverige.
7 november, Genom Helgoland-Zanzibar-fördraget överförs Zanzibar, tyskt protektorat sedan 17 februari 1885, till brittisk förvaltning i utbyte mot att Storbritannien ger bort Helgoland till Tyskland
23 november, Personalunionen mellan Nederländerna och Luxemburg upphör
3 december, Upsala Nya Tidning grundas i Sverige
15 december, Tyskland annekterar Helgoland
29 december, USA massakrerar indianer vid Wounded Knee, South Dakota, USA. USA skickar flottsoldater till Argentina för att skydda USA:s konsulat och legation i Buenos Aires. Sven Hedin deltar i Oscar IIs beskickning till shahen av Persien som tolk och vicekonsul. Elektriska AB i Stockholm ombildas till ASEA. ASEAs chefsingenjör Jonas Wenström får patent på trefassystemet för växelström.
Ett samtrafiksavtal sluts mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, så att de båda bolagen kan använda varandras telefonnät. Sabeln införs som vapen för svenska poliser. Expansion för nya svenska verkstadsenergin, "geniföretagen", råder runt denna tid. Vildrenen utrotas i Sverige.
Födda, 3 januari, Ulla Bjerne, svensk författare.
4 januari, Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
6 januari, Tor Weijden, svensk skådespelare.
8 januari, Bennett Champ Clark, amerikansk demokratisk politiker, jurist och militär, senator 1933–1945.
9 januari, Kurt Tucholsky, tysk journalist och författare.
21 januari, Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
22 januari, Fred M Vinson, amerikansk jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol.
5 februari, Sture Baude, svensk skådespelare.
10 februari, Eduard Hladisch, österrikisk kompositör, musikarrangör, kapellmästare och musiker (violinist). Boris Pasternak, rysk författare, nobelpristagare.
11 februari, James P Cannon, amerikansk kommunist och senare trotskistisk ledare.
14 februari, John Gustavson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet)
15 februari, Robert Ley, tysk nazistisk politiker.
5 mars, Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
6 mars, Albrecht von Bernstorff, tysk greve, diplomat och bankir.
8 mars, George M Humphrey, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1953–1957.
9 mars, Vjatjeslav Molotov, sovjetisk politiker, utrikesminister 1939–1949.
12 mars, Evert Taube, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör.
21 mars, C Douglass Buck, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1929–1937, senator 1943–1949.
22 mars, Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942.
28 mars, Paul Whiteman, amerikansk orkesterledare.
4 april, Johnny Björkman, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
6 april, Millard Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1927–1951.
13 april, Eric Abrahamsson, svensk skådespelare. Frank Murphy, amerikansk politiker och domare i USAs högsta domstol.
14 april, Friedrich Wilhelm Kritzinger, tysk nazistisk politiker.
18 april, Maria Pavlovna av Ryssland, storfurstinna av Ryssland.
22 april, Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
24 april, Guy Cordon, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1955.
27 april, Karl Asplund, svensk författare, skald och konsthistoriker.
30 april, Géza Lakatos, ungersk general och politiker.
10 maj, Alfred Jodl, nazistisk generalöverste.
13 maj, Wolter Gahn, svensk funktionalistisk arkitekt, känd för Kanslihuset.
19 maj, Ho Chi Minh, vietnamesisk ledare, premiärminister, president, kommunist.
1 juni, Frank Morgan, amerikansk skådespelare.
18 juni, Stan Laurel, brittisk skådespelare. Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
2 juli, Rune Carlsten, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
7 juli, Elsa Ebbesen, svensk skådespelare.
8 juli, Hanns Johst, tysk författare.
13 juli, Julius Rabe, svensk musikkritiker och radiochef.
17 juli, Hilma Granqvist, finländsk Palestinaforskare och sociolog.
19 juli, Georg II, kung av Grekland 1922–1924 och 1935–1947.
2 augusti, Per Lundgren, svensk fältläkare och politiker (högern)
4 augusti, Erich Weinert, tysk författare och politiker.
5 augusti, Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
10 augusti, Gerda Boëthius, svensk författare i konstvetenskapliga ämnen.
11 augusti, Samuel W Reynolds, amerikansk republikansk politiker, senator 1954.
15 augusti, Elizabeth Bolden, världens äldsta kvinna enligt Guinness rekordbok. Jacques Ibert, fransk tonsättare.
18 augusti, Walther Funk, nazistisk politiker.
20 augusti, H P Lovecraft, amerikansk författare.
21 augusti, William Seymer, svensk tonsättare och musikskriftställare.
24 augusti, Jean Rhys, brittisk författare. Duke Kahanamoku, hawaiiansk-amerikansk simmare och surfare.
27 augusti, Man Ray, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
28 augusti, Knut Pehrson, svensk skådespelare.
4 september, Naima Wifstrand, svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.
9 september, Harland D Sanders, amerikansk entreprenör, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC)
10 september, Elsa Schiaparelli, italiensk modeskapare.
15 september, Agatha Christie, brittisk författare.
23 september, Friedrich Paulus, tysk generalfältmarskalk, Stalingrad. Axel Slangus, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare.
29 september, Alois Eliáš, tjeckoslovakisk general och politiker.
1 oktober, Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
2 oktober, Groucho Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
8 oktober, Karl Harrer, tysk journalist och politiker.
11 oktober, Sven Tropp, svensk balettmästare, koreograf och dansare.
12 oktober, Carl Hagman, svensk sångare och skådespelare.
14 oktober, Dwight D Eisenhower, amerikansk militär och politiker, USAs president 1953–1961.
16 oktober, Michael Collins, irländsk militär och politisk ledare. Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon.
20 oktober, Frans Hansson i Hönö, svensk fiskare och politiker.
22 oktober, Eskil Sundahl, svensk arkitekt.
26 oktober, Linnéa Hillberg, svensk skådespelare.
29 oktober, Alfredo Ottaviani, italiensk kardinal.
2 november, Moa Martinson, svensk författare.
3 november, Octávio Pinto, brasiliansk arkitekt och kompositör.
4 november, Klabund, pseudonym för den tyske författaren Alfred Henschke.
8 november, Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
10 november, Carl F W Borgward, tysk biltillverkare.
22 november, Charles de Gaulle, fransk general, ledare för de fria franska styrkorna 1940–1944, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1944–1946, Frankrikes president 1959–1969.
28 november, Knut G Ewerlöf, svensk politiker (h), konsultativt statsråd 1941–1945.
1 december, Hartwig Fock, svensk skådespelare och teaterregissör.
5 december, Fritz Lang, amerikansk filmregissör.
6 december, Yoshio Nishina, japansk fysiker.
8 december, Hortensia Hedström, svensk operettsångerska och skådespelare.
10 december, László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker, premiärminister 1941–1942.
25 december, Hugo Bolander, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.
28 december, Gösta Ekman den äldre, svensk skådespelare.
31 december, Arvid Hellberg, svensk försäkringsdirektör och politiker.
Avlidna, 11 januari, Rosina Lavonius, 68, finländsk brevskrivare.
14 januari, Gustave-Adolphe Hirn, 74, fransk fysiker. Sir Robert Cornelis Napier, 79, brittisk fältmarskalk.
17 januari, Władysław Taczanowski, 70, polsk zoolog.
18 januari, Amadeus I av Spanien, 44, kung av Spanien 1870–1873.
8 februari, Giuseppe Pecci, 82, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
17 februari, Christopher Sholes, 71, amerikansk uppfinnare.
7 mars, Johannes Brun, 57, norsk skådespelare.
13 mars, Afrikan Spir, 52, rysk filosof.
19 mars, John S Hager, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.
30 mars, Wilhelm von Nottbeck, 74, finländsk företagsledare.
10 april, Aurelio Saffi, 70, italiensk politiker.
19 april, James Pollock, 79, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.
30 april, Marcus Thrane, 72, norsk opinionsbildare.
3 maj, James B Beck, 68, skotsk-amerikansk politiker.
25 maj, Frans Hodell, 49, svensk författare, skådespelare och journalist.
27 maj, Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
29 maj, Victor Rolla, 19, rysk ballongfarare.
23 juni, George W McCrary, 54, amerikansk republikansk politiker och jurist.
24 juni, Johan Teodor Nordling, 64, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet.
1 juli, Robert Sjöblom, svensk balettmästare.
6 juli, Edwin Chadwick, 90, brittisk socialpolitiker.
7 juli, Victor Kullberg, 65, svensk urmakare. Henri Nestlé, 75, tysk-schweizisk entreprenör.
11 juli, Carl Steffeck, 72, tysk konstnär.
13 juli, John C Frémont, 77, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.
18 juli, Lydia Becker, 63, den brittiska kvinnorörelsens grundare.
29 juli, Vincent van Gogh, 37, nederländsk konstnär.
7 augusti, Anna Månsdotter, 48, yngsjömörderskan (avrättad)
11 augusti, John Henry Newman, 89, brittisk kardinal.
30 augusti, Marianne North, 59, brittisk konstnär.
8 september, Isaac P Christiancy, 78, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.
29 september – Alphonse Karr, 81, fransk författare.
2 oktober, Philip Francis Thomas, 80, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1860–1861.
14 oktober, Emil Stjernvall-Walleen, 83, finländsk statsman.
19 oktober, Émile Léonard Mathieu, 55, fransk matematiker.
26 oktober, Carlo Collodi, 63, italiensk journalist, författare och sagoberättare.
19 november, Carl Gustaf Hellqvist, 38, svensk konstnär.
22 november, William Fletcher Sapp, 66, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.
23 november, Vilhelm III av Nederländerna, 73, kung av Nederländerna och storhertig av Luxemburg 1849–1890.
15 december, Sitting Bull, siouxledare (mördad)
19 december, Eugène Lami, 90, fransk målare och litograf.
21 december, Niels W Gade, 73, dansk kompositör. Johanne Luise Heiberg, 78, dansk skådespelare.
26 december, Heinrich Schliemann, 68, tysk arkeolog.
27 december, Anders Jönsson, 74, svensk direktör och riksdagsman.
29 december, Spotted Elk, amerikansk siouxindianhövding.
1891
1891, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
2 februari, Norbergsstrejken, som skulle komma att vara under 1891-1892, tar sin början.
15 februari, Allmänna Idrottsklubben, AIK, bildas på Biblioteksgatan 8 i Stockholm av Isidor Behrens.
18 februari, Tyskland gör Helgoland till en del av den preussiska provinsen Schleswig-Holstein
12 mars, Djurgårdens IF bildas på Alberget 4A i Stockholm av John G Jansson.
17 mars, Den brittiska ångbåten SS Utopia, som skeppar italienska migranter till New York sjunker vid hamnen i Gibraltar efter kollision med slagskeppet HMS Anson, och 564 personer dödas
18 maj, I Stockholm hålls en internationell gymnastik- idrottsfest, vilket blir genombrottet för tävlingsidrotten i Sverige. I samband med detta skänker hovstallmästare James Fredrik Dickson ett pris, Dicksonpokalen, vilket kommer att bli ett av de mest prestigefyllda idrottspriserna i Sverige. Pokalen gäller för löpning på en engelsk mil och för att en klubb skall kunna erövra den för alltid måste de vinna den tre gånger
21 juni, Helsingfors får hästspårvagnar
2 juli–5 oktober, USAs flotta försöker stoppa tjuvjakten på säl i Berings sund
10 juli, Gustaf Åkerhielm avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, ledare för Nya lantmannapartiet och en mycket framträdande tullvän
16 augusti, Runns Segelsällskap (förkortat RSS eller RUSS) bildas.
28–30 augusti, USA skickar trupper till Chile för att skydda USAs konsulat samt de kvinnor och barn som sökt skydd där under en revolution i Valparaiso
19 september, Lokomotivångaren Svanen gör sin jungfruresa på Viskan i Borås, men även på land ett stycke och senare också till sjöss på Öresjö.
September, Göteborgs högskola inrättas efter omfattande privata donationer.
1 oktober, I orten Stanford i delstaten Kalifornien i USA öppnas universitetet "Stanford University"
9 oktober, Hotell Knaust i Sundsvall står färdigt och invigs.
11 oktober, Världens äldsta friluftsmuseum, Skansen, öppnas av Artur Hazelius i Stockholm. Skansen har som mål att visa byggnader, växter och djur från hela Sverige. USA skickar flottsoldater till Haiti för att skydda amerikanska liv och egendom på Navassaön. Michelin patenterar det första borttagbara pneumatiska cykelhjulet. Nyzeeländska staten upplåter Resolution Island i Fiordland till natturreservat. I Storbritannien börjar det vid denna tid alltmer märkas en minskning i antalet husligt anställda. Den första automobilen i Sverige visas på en utställning i Göteborg. ASEA konstruerar Sveriges första trefas kraftöverföring mellan Hellsjön och Grängesberg. Järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnas. Den tidigare frivilliga svensk sjukkasserörelsen tillförsäkras statligt stöd genom en sjukkasselag. Sveriges första sanatorium öppnas i Mörsil. Genom detta års svenska väglag upphör skyldigheten för länen att sätta upp milstolpar utmed de svenska vägarna. Det har inte satts upp någon ny milstolpe sedan 1876. Generalstabens arbete med att undersöka möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige (påbörjat 1887) avslutas och man förordar Boden som lämplig ort. I Stockholm införs skolbad i Storkyrkans och Kungsholms skolor. Provinsen Manitoba i Kanada avskaffar den katolska skolstyrelsen. Debatten om tjänsteflickornas situation i Danmark blossar upp igen
Födda, 1 januari, Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
2 januari, Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
5 januari, A Leonard Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1953.
7 januari, Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
10 januari, Louis A Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USAs försvarsminister 1949–1950.
16 januari, Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
20 januari, Ernst Rolf, svensk revyartist.
22 januari, Ivar Anderson, svensk politiker och tidningsman.
23 januari, John Hilke, svensk skådespelare.
24 januari, Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
26 januari, Charles Journet, schweizisk katolsk teolog och kardinal.
2 februari, Antonio Segni, italiensk politiker. Harald Wehlnor, svensk skådespelare.
4 februari, M Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
10 mars, Greta Fock, svensk skådespelare.
11 mars, Walter Edström, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern)
16 mars, Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
19 mars, Earl Warren, chefsdomare i USAs högsta domstol 1953–1969.
29 mars, Yvan Goll, pseudonym för Isaac Lang, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.
31 mars, Ester Blenda Nordström, svensk journalist och författare.
2 april, Nils Dahlgren, svensk skådespelare Max Ernst, tysk konstnär.
5 april, Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
14 april, Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare.
16 april, Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.
21 april, Olav Riégo, svensk skådespelare.
23 april, Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
2 maj, Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
11 maj, Henry Morgenthau, amerikansk politiker.
15 maj, Michail Bulgakov, rysk författare.
21 maj, Gustaf Boge, svensk filmfotograf. Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
22 maj, Johannes R Becher, tysk författare och politiker.
23 maj, Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare. Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
31 maj, Martin Ericsson, svensk skådespelare.
3 juni, Bo Hammarskjöld, svensk landshövding.
9 juni, Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet 1929–1943, Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
13 juni, Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
21 juni, Aleksi Lehtonen, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1945–1951.
28 juni, Carl Panzram, amerikansk seriemördare.
29 juni, Saga Walli, svensk konstnär.
1 juli, Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.
3 juli, Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
7 juli, William G Stigler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1944–1952.
9 juli, Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
12 juli, Yngve Brilioth, svensk ärkebiskop 1950–1958.
17 juli, Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef vid AB Svea Film.
18 juli, Thurman C Crook, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1951.
21 juli, Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
8 augusti, Henry Kjellson, svensk flygingenjör. Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
10 augusti, Andries Mac Leod, belgiskfödd filosof och matematiker.
13 augusti, Assar Gabrielsson, svensk företagsledare, industriman och initiativtagare till AB Volvo.
17 augusti, Hugo Jacobson, svensk operettsångare och skådespelare.
20 augusti, Shiso Kanaguri, japansk löpare.
21 augusti, Emiliano Mercado del Toro, blev världens äldsta person.
4 september, Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
6 september, Bengt Nordenskiöld, svensk militär.
7 september, Tor Wallén, svensk skådespelare och korist.
13 september, Nita Hårleman, svensk skådespelare.
14 september, Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
16 september, Karl Dönitz, tysk storamiral, president 30 april–8 maj 1945.
29 september, Gerda Björne, svensk skådespelare.
1 oktober, Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare. Magnus Nilsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
5 oktober, Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
6 oktober, David Sholtz, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.
12 oktober, Edith Stein, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.
17 oktober, R Gregg Cherry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.
18 oktober, Gösta Häggqvist, svensk högerextrem histologi.
21 oktober, Edith Wallén, svensk skådespelare.
2 november, Helmuth Weidling, tysk general.
4 november, Gábor Vajna, ungersk politiker.
15 november, Erwin Rommel, tysk militär, Ökenräven.
22 november, Bengt von Törne, finlandssvensk tonsättare, konstkännare och essäist.
24 november, Max Amann, tysk SS-officer.
2 december, Otto Dix, tysk målare.
9 december, Ollars-Erik Landberg, svensk skådespelare.
10 december, Harold Alexander, brittisk militär. Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
15 december, Mary Gräber, svensk skådespelare.
17 december, Ola Persson, svensk flottningsarbetare och riksdagspolitiker (kommunist)
26 december, Henry Miller, amerikansk författare.
29 december, Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 14 maj 1938–16 februari 1939.
Avlidna, 9 januari , Carl Vilhelm Trenckner, 66, dansk orientalist.
11 januari, Carl Johan Thyselius, 79, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
24 januari, Bainbridge Wadleigh, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
28 januari, Nicolaus Otto, 58, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
29 januari, William Windom, 63, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister.
10 februari, Sofja Kovalevskaja, 41, rysk professor i matematik.
13 februari, Alexander Hugh Holmes Stuart, 83, amerikansk politiker.
21 februari, Georges Seurat, 31, fransk målare.
6 mars, Joshua Hill, 79, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
23 mars, Lucius Robinson, 80, amerikansk demokratisk politiker.
25 mars, Alfred von Fabrice, 72, sachsisk greve, general och politiker.
7 april, P T Barnum, 80, amerikansk underhållare, cirkuskung. Daniel Gould Fowle, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina sedan 1889.
12 april, Robert Waterman, 64, amerikansk republikansk politiker.
24 april, Helmuth von Moltke, 90, tysk militär.
1 maj, Ferdinand Gregorovius, 70, tysk historiker och författare.
11 maj, Andrew J Kuykendall, 76, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1865–1867. Karl Wilhelm von Nägeli, 74, schweizisk botaniker.
17 juni, Harrison Ludington, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1876–1878.
19 juni, David Settle Reid, 78, amerikansk demokratisk politiker.
23 juni, Wilhelm Eduard Weber, 86, tysk fysiker.
17 juli, Thomas M Browne, 62, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877-1891.
20 juli, David S Walker, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
31 juli, Frederick A Sawyer, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.
27 augusti, Samuel C Pomeroy, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.
9 september, Jules Grévy, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
13 september, Johan Gustaf Malmsjö, 76, svensk pianotillverkare.
28 september, Herman Melville, 72, amerikansk författare, skrev bland annat Moby Dick.
6 oktober, Charles Stewart Parnell, 45, irländsk politiker.
16 oktober, Samuel W Hale, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.
3 november, David T Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
10 november, Arthur Rimbaud, 37, fransk poet.
24 november, Robert Bulwer-Lytton, 60, brittisk diplomat och skald.
5 december, Peter II av Brasilien, 66, kejsare av Brasilien.
8 december, Marcellus Stearns, 52, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
17 december, Ludvig Fredholm, 61, svensk industri- och affärsman.
20 december, Preston B Plumb, 54, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1891.
26 december, Fabian Reuterskiöld, 87, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
29 december, Leopold Kronecker, 68, tysk matematiker.
1892
1892, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
15 mars, Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
23 mars, På Hamburger Börs i Stockholm bildas Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige
11 maj, Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
22 maj, Den första fotbollsmatchen i Sverige spelas på Heden i Göteborg mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater. Resultatet blir 1-0 till Örgryte IS
25 maj, Cirkus på Djurgården invigs.
11 juni, Stockholms allmänna kvinnoklubb grundas.
28 juli, Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
Juli, Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
4 augusti, Lizzie Bordens dubbelmord.
6 augusti, Det nya länslasarettet i Örebro invigs.
8 november, Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen Benjamin Harrison vid presidentvalet i USA. Anarkister placerar en bomb vid Avenue de l'Opera i Paris som dödar sex människor vid en polisstation. Storstrejken i New Orleans börjar och varar i fyra dagar.
22 november, Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
November, En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt. Med boken Interludes being Two Essays, a Story, and Some Verses av Horace Smith nämns för första gången kvinnliga butlers. Det Gustavianska operahuset rivs för att ge plats åt den nya operan vid Gustav Adolfs torg. Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs. ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen. Bofors tillverkar sin första kanon. Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik. Örebromissionen grundas. Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjæstad. Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år. Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma. Erika Aittamaa formger Lovikkavanten. Cirkus i Stockholm invigs. Kvinnoorganisationen Ligue belge du droit des femmes bildas.
Födda, 1 januari, Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president. Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
3 januari, J R R Tolkien, brittisk författare.
7 januari, Dwight W Burney, amerikansk republikansk politiker.
14 januari, Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
19 januari, Scott W Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
28 januari, Augusto Genina, italiensk regissör.
30 januari, Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
9 februari, Peggy Wood, amerikansk skådespelare.
13 februari, Elsa Carlsson, svensk skådespelare. Robert H Jackson, amerikansk jurist och politiker.
28 februari, Kenneth S Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1951.
16 mars, Marian Zyndram-Kościałkowski, polsk politiker.
25 mars, Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
26 mars, Otto Adelby, svensk statistskådespelare. Paul Douglas, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.
27 mars, John Degerberg, svensk skådespelare.
29 mars, József Mindszenty, ungersk kardinal.
30 mars, Stefan Banach, polsk matematiker. Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
4 april, Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
8 april, Rose McConnell Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1937. Richard Neutra, amerikansk arkitekt. Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
10 april, Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist)
13 april, Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
17 april, Tor Björnberg, svensk sparbanksdirektör och politiker (högerpartiet)
24 april, Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
2 maj, Manfred von Richthofen, tysk flygare under första världskriget, känd som "Röda Baronen"
5 maj, Gösta Sandin, svensk filmproducent.
7 maj, Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
9 maj, Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
12 maj, Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
17 maj, Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
20 maj, Harry J Anslinger, amerikansk diplomat.
28 maj, Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer)
31 maj, Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker. Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.
16 juni, Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
21 juni, Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent. Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
22 juni, Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
26 juni, Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
28 juni, Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
30 juni, Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.
2 juli, Olaf Kullmann, norsk fredsaktivist.
3 juli, Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
15 juli, Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
16 juli, Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
18 juli, Gabriel Jönsson, svensk poet.
22 juli, Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist.
23 juli, Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930–1936 och 1941–1974.
2 augusti, Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
4 augusti, Bo Kalling, svensk uppfinnare.
5 augusti, John Wallin, svensk skådespelare.
7 augusti, Einar Forseth, svensk konstnär.
8 augusti, Wall Doxey, amerikansk demokratisk politiker.
11 augusti, Władysław Anders, polsk militär och politiker.
20 augusti, George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
23 augusti, Alexander G Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938–1939.
3 september, Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor)
8 september, Tottan Skantze, svensk skådespelare.
9 september, Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
21 september, Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
25 september, Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
27 september, Jacob Wallenberg, svensk bankman och företagsledare.
1 oktober, Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
4 oktober, Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932–1934.
17 oktober, Theodor Eicke, tysk SS-officer.
21 oktober, Lydia Lopokova, rysk ballerina.
23 oktober , Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
25 oktober, John C Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
31 oktober, Aleksandr Alechin, rysk schackspelare. Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
2 november, Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
10 november, Frank A Barrett, amerikansk republikansk politiker.
14 november, Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
28 november, Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
29 november, Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker.
4 december, Francisco Franco spansk militär och politiker.
12 december, Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker. Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet)
21 december, Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
Avlidna, 2 januari, George Biddell Airy, 90, engelsk astronom.
7 januari, Sigge Wulff, 22, svensk varietéartist (lungsot)
10 januari, Carl Johan Dyfverman, 47, svensk skulptör.
16 januari, Axel Fredrik Granfelt, 76, finländsk teolog.
5 februari, Emilie Flygare-Carlén, 84, svensk författare.
9 februari, Alfred Moore Scales, 64, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
27 februari, Louis Vuitton, 70, fransk väsktillverkare.
28 februari, Elias Nelson Conway, 79, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.
14 mars, Carl Siegmund Franz Credé, 72, tysk läkare och professor.
26 mars, Walt Whitman, 72, amerikansk diktare.
28 mars, Domenico Tojetti, italiensk-amerikansk målare.
11 april, Carl Paul Caspari, 78, tysk-norsk teolog och orientalist.
17 april, Alexander Mackenzie, 70, Kanadas premiärminister 1873–1878.
29 maj, Bahá'u'lláh (Guds återglans), 74, bahá'í-trons grundare.
8 juni, Bob Ford, 30, mannen som mördade Jesse James.
18 juli, Thomas Cook, 83, brittisk entreprenör.
25 augusti, Christian Friedrich von Leins, 77, tysk arkitekt.
29 augusti, Jules Perrot, 82, fransk balettdansör och koreograf.
10 september, Anders Anderson, 70, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.
2 oktober, Ernest Renan, 69, fransk filosof.
6 oktober, Alfred Tennyson, 83, engelsk skald.
7 oktober, Friedrich Schlögl, 70, österrikisk författare.
14 oktober, Peter Nicolai Arbo, 61, norsk konstnär.
21 oktober, Anne Charlotte Leffler, 43, svensk författare.
24 oktober, Robert Franz, 77, tysk kompositör.
26 oktober, Bernhard Windscheid, 75, tysk jurist.
30 oktober, Olga Nikolajevna Romanova, 70, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
21 november, Jens Christian Hostrup, 74, dansk författare.
26 november, Charles Lavigerie, 67, fransk kardinal.
30 november, Pierre-Victor Galland, 70, fransk konstnär.
2 december, Jay Gould, 56, amerikansk finansman.
14 december, Adams George Archibald, 78, kanadensisk politiker.
15 december, Randall L Gibson, 60, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
25 december, Nikolaj Adlerberg, 73, Finlands generalguvernör 1866-1881.
27 december, Axel Gadolin, 64, finländsk mineralog.
30 december, Tore Billing, 76, svensk landskapsmålare.
1893
1893, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
16 januari–1 april, USA skickar marinsoldater till Hawaii för att skydda amerikanska liv och egendom
17 januari, Citizen's Committee of Public Safety, ledda av Lorrin A Thurston störtar drottning Liliʻuokalani av Hawaii.
4 mars, Grover Cleveland återkommer som USAs president, och efterträder därmed sin efterträdare Benjamin Harrison. Adlai Stevenson från Illinois, blir USAs nye vicepresident. Han är också Clevelands andre vicepresident.
23 april, Sveriges författareförening bildas
1 maj, World Columbian Exposition öppnas i Chicago till 400-årsminnet av Columbus upptäckt av Amerika. Hamburgaren introduceras.
27 maj, Oscar II avlyssnar stående sången Du gamla, du fria i Lund, en händelse som befäster sången som svensk nationalsång.
2 juni, I Sverige beslutas det att Högre folkskola kan inrättas på landsbygd eller i stad där inte läroverk finns.
6 juni, Du gamla, du fria framförs för första gången officiellt på Skansen, vilket ytterligare befäster dess status som Sveriges nationalsång.
1 juli, Två svenska missionärer blir mördade i Hubei-provinsen, vilket ger upphov till en diplomatisk tvist mellan Sverige och Kina.
Oktober, Det första dokumenterade mötet med odjuret i jämtska Storsjön äger rum, då två flickor säger sig ha stött på en fyra meter lång groda.
3 oktober, Laos går med i unionen Franska Indokina
19 oktober, Nya Zeeland inför efter ett parlamentsbeslut på denna dag kvinnlig rösträtt, som världens första stat
1 november, Slaget vid Bembezi äger rum i nuvarande Zimbabwe.
7 november, Kvinnlig rösträtt införs i den amerikanska delstaten Colorado efter folkomröstningen 1893 Colorado women's suffrage referendum.
11 november, I Visby på den svenska ön Gotland i Östersjön invigs "Östra Folkskolan"
8 december, Örnsköldsvik, Sverige får stadsprivilegier. Sven Hedin påbörjar sin första vetenskapliga expedition till Centralasien. En svensk folkriksdag anordnas, där man för fram kravet på allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Sveriges första vattenkraftledning transporterar ström 14 kilometer från ett vattenkraftverk till Grängesberg. Nationalmuseum refuserar Ernst Josephsons målning Strömkarlen (även känd som Näcken). Lund inrättar ett renhållningsverk. Kvinnoorganisationen Allgemeiner Österreichischer Frauenverein bildas. Norska stortinget underlåter att bevilja anslag till den gemensamma utrikesrepresentationen och nedsätter det kungliga apanaget. Djupborrningar startar vid den gamla järnkällan i Ramlösa, Helsingborg. Sveriges första folkpark invigs i Malmö
Födda, 3 januari, Rudy Wiedoeft, amerikansk musiker, saxofonist.
11 januari, Harley M Kilgore, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1956.
12 januari, Hermann Göring, tysk nazist, Luftwaffechef. Beauford H Jester, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1947–1949. Alfred Rosenberg, tysk nazist, ideolog.
15 januari, Ivor Novello, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.
17 januari, Evelyn Scott, amerikansk författare. Tora Teje, svensk skådespelare.
18 januari, Jorge Guillén, spansk författare. Thomas E Martin, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1961.
3 februari, Gaston Julia, fransk matematiker.
4 februari, Raymond Dart, australisk lärare, professor i anatomi.
5 februari, Walter Lindström, svensk skådespelare.
10 februari, Bill Tilden, amerikansk tennisspelare.
12 februari, Omar Bradley, amerikansk militär. Lotus Robb, amerikansk skådespelare.
15 februari, Algot Larsson, svensk skådespelare.
16 februari, Michail Tuchatjevskij, sovjetisk fältmarskalk.
17 februari , Arvid Källström, svensk konstnär och skulptör.
25 februari, Edvin Adolphson, svensk skådespelare. Sigfrid Leander, svensk författare och folkbildare.
27 februari, Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist)
28 februari, Claude Wickard, amerikansk demokratisk politiker, USAs jordbruksminister 1940–1945.
1 mars, Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
24 mars, Emmy Sonnemann, tysk skådespelare.
12 april, Robert Harron, amerikansk skådespelare.
17 april, Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazikollaboratör.
18 april, Egil Hjorth-Jenssen, norsk skådespelare.
20 april, Harold Lloyd, amerikansk skådespelare. Joan Miró, spansk målare, grafiker och skulptör. Edna Parker, världens äldsta levande människa.
21 april, Walter Christaller, tysk geograf och ekonom.
23 april, Allen Dulles, amerikansk jurist och underrättelsechef.
26 april, Harry Hjörne, svensk journalist, chefredaktör för Göteborgs-Posten.
27 april, Draža Mihailović, serbisk general.
30 april, Joachim von Ribbentrop, tysk nazistisk utrikesminister.
15 maj, Stanley Lupino, brittisk skådespelare, författare och dramatiker.
19 maj, Mathias Alexandersson, svensk skådespelare.
20 maj, Hjalmar Gustafson, svensk lantbrukare och socialdemokratisk politiker.
1 juni, Dan Moody, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1927–1931.
4 juni, Gunilla Ehrenmark, svensk skådespelare.
6 juni, Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare.
13 juni, Oscar Rydqvist, svensk journalist, författare, dramatiker, manusförfattare och regissör.
15 juni, Gunnar Levenius, svensk överste. Sinclair Weeks, amerikansk republikansk politiker, USAs handelsminister 1953–1958.
21 juni, Alois Hába, tjeckisk tonsättare och musikpedagog.
23 juni, Adolf Jahr, svensk skådespelare.
28 juni, Braswell Deen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933–1939.
30 juni, Walter Ulbricht, tysk politiker, DDRs ledare 1950–1971.
11 juli, Tancred Ibsen, norsk regissör och manusförfattare.
12 juli, Nils Ekstam, svensk skådespelare.
17 juli, Ilmari Salomies, finsk ärkebiskop 1951–1964.
19 juli, Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
28 juli, Alfhild Degerberg, svensk skådespelare.
1 augusti , Alexander I, kung av Grekland 1917–1920.
3 augusti, Elsa Cedergren, svensk grevinna.
18 augusti, Benjamin Abrams, amerikansk affärsman.
19 augusti, Inge Krokann, norsk författare.
20 augusti, Robert Humphreys, amerikansk demokratisk politiker, senator 1956.
21 augusti , Bugs Moran, amerikansk gangster.
30 augusti, Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932-1935.
6 september, Irving Bacon, amerikansk skådespelare.
15 september, Nils Jönsson i Rossbol, svensk hemmansägare och politiker (i bondeförbundet)
16 september, Hagar Olsson, finlandssvensk författare, litteraturkritiker, dramatiker och översättare.
18 september, Jarl Hemmer, finlandssvensk författare.
25 september, Harald Cramér, svensk matematiker.
27 september, Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
3 oktober, Elsi Borg, finländsk arkitekt.
8 oktober, Ragnar Klange, svensk skådespelare och teaterchef.
14 oktober, Lillian Gish, amerikansk skådespelerska. Gustaf Widner, svensk verkstadsarbetare och politiker (socialdemokrat)
15 oktober, Ina Claire, amerikansk skådespelare.
21 oktober, Mauritz Strömbom, svensk skådespelare.
25 oktober, Kurt Huber, tysk professor, medlem av Vita rosen.
30 oktober, Roland Freisler, tysk jurist.
2 november, Alex Södergren, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
6 november, Edsel Ford, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919–1943.
11 november, Paul van Zeeland, belgisk politiker.
14 november, Carlo Emilio Gadda, italiensk författare.
22 november, Harley Earl, amerikansk bildesigner. Frederick H Mueller, amerikansk republikansk politiker.
27 november, Dwight Griswold, amerikansk republikansk politiker.
4 december, Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör. Karin Högel, svensk skådespelare.
14 december, Carl Winther, svensk sångare (förste tenor)
19 december, Harry Blomberg, svensk författare.
23 december, George Schnéevoigt, dansk regissör och fotograf.
26 december, Mao Zedong, kinesisk politiker.
30 december, Olga Hellquist, svensk skådespelare.
31 december, Hans Gustaf Beck-Friis, svensk friherre, diplomat, ambassadör och golfspelare.
Avlidna, 2 januari, Nikolaj Koksjarov, 74, rysk mineralog.
7 januari, Joseph Stefan, 57, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
17 januari, Rutherford B Hayes, 70, amerikansk politiker, USAs president 1877–1881.
23 januari, Adolf von Scheurl, 82, tysk jurist och politiker.
27 januari, James G Blaine, 62, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1881 och 1889–1892.
1 februari, Joseph P Comegys, 79, amerikansk politiker och jurist, senator 1856–1857.
2 februari, Carl Georg Andræ, 80, dansk politiker, Danmarks statsminister 1856–1857.
3 februari, Karl Johan Carpelan, 81, finländsk friherre och ämbetsman.
19 februari, George E Spencer, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
20 februari, P G T Beauregard, 74, amerikansk general i sydstatsarmén.
2 mars, Richard M Bishop, 80, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1878–1880.
5 mars, Hippolyte Taine, 64, fransk filosof och litteraturhistoriker.
8 april, August Lehmann, 49, tysk stenograf.
26 april, Axel Krook, 61, svensk publicist, författare och översättare.
27 april, John Ballance, 54, nyzeeländsk politiker, Nya Zeelands premiärminister 1891–1893.
12 maj, Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont, 62, furste av Waldeck-Pyrmont.
4 juni, Hans Michael Schletterer, 69, tysk musiker.
15 juni, Ferenc Erkel, 82, ungersk operatonsättare.
17 juni, Hanna Ongelin, 44, finländsk författare.
6 juli, Guy de Maupassant, 42, fransk författare.
8 juli, Abraham K Allison, 78, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
7 augusti, Alfredo Catalani, 39, italiensk operakompositör.
19 augusti, Fredrik Gabriel Hedberg, 82, finländsk präst och psalmförfattare.
20 augusti, Rudolf Wall, 67, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.
7 september, Hamilton Fish, 85, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1869–1877.
22 september, Olaf Isaachsen, 58, norsk målare.
29 september, Willis Benson Machen, 83, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.
6 oktober, Ford Madox Brown, 72, brittisk konstnär.
17 oktober, Patrice de Mac-Mahon, 85, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
18 oktober, Charles Gounod, 75, fransk kompositör.
20 oktober, Johannes Alfthan, 63, finländsk författare.
29 oktober , Gustav Fabergé, 78, balttysk juvelerare.
30 oktober, Karl Bodmer, 84, schweizisk-fransk konstnär.
1 november, Jan Matejko, 55, polsk konstnär.
6 november, Pjotr Tjajkovskij, 53, rysk kompositör.
11 november, Charles Henry Bell, 69, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.
12 november, Anders Melcher Myrtin, 77, svensk häradshövding och riksdagsman.
21 november, Jeremiah McLain Rusk, 63, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889-1893.
15 december, Hinrich Rink, 74, dansk geograf.
25 december, Marie Durocher, 84, brasiliansk läkare och barnmorska, den första kvinnliga läkaren i Latinamerika.
1894
1894, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Januari, USA skickar flottsoldater till Brasilien för att skydda amerikanska företag och skepp under ett inbördeskrig
3 mars, Christiania spårvägar elektrifieras
11 mars, GAIS, Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap, bildas på Edlunds café, Storgatan 7 i Göteborg av bland andra Carl "Våran" Gustafsson.
28 mars, Den första gradualavhandlingen inom en didaktisk avgränsning framläggs i Uppsala.
25 juni, Japan ockuperar Seoul sedan Kina ställt sig på kung Kojongs sida mot rebellgruppen Tonghak i Korea.
30 juni, Tower Bridge i London invigs
4 juli, Hawaii blir republik
6 juli–7 augusti, USA skickar soldater till Bluefields i Nicaragua för att skydda amerikanska intressen efter en revolution
16 juli, Storbritannien gör avkall på exterritorialrätten. Övriga stormakter följer omedelbart efter, och Japan erkänns som jämställt med de "vita" nationerna.
24 juli, USA skickar marinsoldater till Korea för att skydda USAs legation och amerikaner i Seoul under sino-japanska kriget
27 juli, Japanska krigsfartyg sänker ett brittiskt fartyg med kinesiska trupper ombord.
1 augusti, Japan och Kina utväxlar formella krigsförklaringar om Korea.
2 augusti, Norra stambanan mellan Stockholm och Boden i Sverige invigs av kung Oscar II och kronprins Gustaf
16 september, Japanerna besegrar kineserna i slaget vid Pyongyang norr om Seoul.
17 september, Japanerna besegrar den kinesiska flottan i Koreabukten.
6 november, 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse firas och ses som en viktig symbol för svensk-tysk gemenskap
21 november, Japan stormar Kinas starkaste fästning Port Arthur, efter att först ha invaderat Manchuriet.
18 december, Kvinnor i South Australia blir de första i Australien att få rösträtt och kunna väljas in i parlamentet. USA skickar marinsoldater till Kina, stationerade i Tientsin, för skyddsändamål i sino-japanska kriget. Ett amerikanskt flottfartyg strandar i Kina och används som fort i Newchwang för att skydda amerikaner. Medlemsantalet i den svenska riksdagens båda kamrar bestäms till 150 i Första och 230 i Andra kammaren. Endast 80 ledamöter i Andra kammaren utgörs av stadsrepresentanter och kallas därför "Städernas vingklippning". Det svenska riksdagshuset och Sveriges riksbanks hus börjar byggas, vilket tar omkring tio år. Ett femtiotal arkitekter protesterar mot planerna på att skära av kontakten mellan Mälaren och Östersjön med ett nytt stort riksdagshus. Slottet Tre Kronor uppförs som kuliss på den rivna operans tomt, till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse. Uppfinnarbröderna Birger och Fredrik Ljungström förevisar sin uppfinning, Sveavelocipeden, för Alfred Nobel, som blir mäkta imponerad. Den svenska flaggan är vid denna tid mycket mörkare än dagens flagga. Konsuln Oscar Trapp hissar i Helsingborg en ny version, med mycket ljusare färger. Detta gör att allmän flaggning kommer igång på allvar i Sverige. En första aknytning mellan den svenska folkskolan och läroverken skapas i det att folkskolans tre första årskurser motsvarar inträdet till läroverkets första årskurser. Kvinnoorganisationen Vereeniging voor Vrouwenkiesrecht bildas i Nederländerna. Ett särskilt bolag bildas för att infånga Storsjöodjuret i Storsjön i Jämtland. Den turkiska sultanens kurdiska ryttarregementen slår ner ett kristet uppror i Armenien och hela Europa chockas av händelserna. Folkopinionen får Storbritannien, Frankrike och Ryssland att planera ett militärt ingripande, men Tyskland ställer sig på det Osmanska rikets sida och förhindrar därmed ett storkrig Louis Lumière uppfinner spelfilmen. Den första internationella biltävlingen arrangeras på sträckan Paris–Rouenne. Kronoarbetskåren upphör. Kvinnoorganisationen Liga Femeilor Române bildas i Rumänien.
Födda, 14 januari, Erik Bergman, svensk skådespelare.
25 januari, Aino Aalto, finländsk arkitekt och formgivare.
26 februari, Wilhelm Bittrich, tysk general, SS-Obergruppenführer. Tiny Sandford, amerikansk skådespelare.
27 februari, Friedrich Wilhelm Krüger, tysk SS-officer. Carl-Gunnar Wingård, svensk skådespelare och sångare.
28 februari, Ben Hecht, amerikansk dramatiker.
8 mars, Agaton Blom, partiordförande för Socialistiska partiet.
17 mars, Nils Larsson i Östersund, svensk folkskollärare och politiker (socialdemokrat)
3 april, Ragnar Bergh, svensk folkskoleinspektör och politiker.
6 april, Gertrude Baines, världens äldsta person.
10 april, G D Birla, indisk affärsman och politiker. Ben Nicholson, brittisk konstnär.
17 april, Nikita Chrusjtjov, sovjetisk politiker.
26 april, Rudolf Hess, tysk nazistledare.
1 maj, Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
2 maj, Kim Sigler, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1947–1949.
5 maj, Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
6 maj, Eric Laurent, svensk skådespelare och sångare.
13 maj, Ásgeir Ásgeirsson, Islands president 1952–1968.
16 maj, John Lee Smith, amerikansk demokratisk politiker.
25 maj, Gustaf B Thordén, svensk redare, grundare av Uddevallavarvet.
26 maj, Ivar Jansson, svensk folkskollärare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
2 juni, Hugo Runewall, svensk konstnär.
7 juni, Alexander de Seversky, ryskfödd amerikansk flygpionjär.
14 juni, Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg. Torsten Lundqvist, svensk manusförfattare och regissör.
17 juni, Wilhelm Scheppmann, chef för SA 1943-1945.
23 juni, Wilber M Brucker, amerikansk republikansk politiker. Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland 20 januari–11 december 1936. Alfred Kinsey, amerikansk biolog och sexolog.
2 juli, John Johansson, svensk lantbrukare och politiker (c)
9 juli, Percy Spencer, amerikansk uppfinnare, konstruerade mikrovågsugnen.
10 juli, Elov Persson, svensk författare och serietecknare, skapare av serien Kronblom.
17 juli, Georges Lemaître, belgisk astronom.
18 juli, István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938–1941.
19 juli, Siegfried Fischer, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
25 juli, Gösta Lycke, svensk skådespelare. Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alternativt terrorist.
26 juli, Aldous Huxley, brittisk författare.
31 juli, Jenny Hasselquist, svensk skådespelerska och ballerina.
6 augusti, Rolf Christensen, norsk skådespelare.
12 augusti, Albert Leo Schlageter, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.
13 augusti, Paul Blobel, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
17 augusti, Erik Blomberg, svensk författare och konsthistoriker.
23 augusti, Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
29 augusti, John Andersson, svensk svarvare och socialdemokratisk riksdagspolitiker. Henry Dworshak, amerikansk republikansk politiker, senator 1946–1949 och 1949–1962.
9 september, Arthur Freed, amerikansk textförfattare och filmproducent.
15 september, Oskar Klein, svensk teoretisk fysiker. Jean Renoir, fransk filmregissör.
17 september, Sigfrid Larsson i Svalöv, svensk rektor och politiker (centerpartist)
20 september, Lewis B Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
24 september, Gunnar Sköld, svensk tävlingscyklist.
25 september, Lars Egge, svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.
4 oktober, Frans G Bengtsson, svensk författare. Patrick V McNamara, amerikansk demokratisk politiker, senator 1955–1966.
8 oktober, Carl E Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.
9 oktober, Ernest McFarland, amerikansk demokratisk politiker.
9 oktober, Agnes von Krusenstjerna, svensk författare.
14 oktober, Heinrich Lübke, tysk politiker, jordbruks-, närings- och skogsminister 1953–1959 och förbundspresident 1959–1969.
15 oktober, Moshe Sharett, israelisk premiärminister.
20 oktober, Olive Thomas, amerikansk skådespelare.
22 oktober, Nils Quensel, svensk jurist, statsråd.
27 oktober, Fritz Sauckel, tysk nazistisk politiker. Agda Helin, svensk skådespelare och sångerska.
28 oktober, Thomas J Herbert, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1947–1949.
13 november, Arthur Nebe, tysk nazistisk politiker.
16 november, Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
17 november, Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi, österrikisk greve, politiker, filosof och geopolitiker.
19 november, Wacław Stachiewicz, polsk brigadgeneral.
23 november, Andrew Frank Schoeppel, amerikansk republikansk politiker, senator 1949–1962.
26 november, Norbert Wiener, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.
6 december, Martin Ljungberg, svensk civilingenjör och riksdagspolitiker (högern)
8 december, Eva Alw, svensk skådespelare. James Thurber, amerikansk författare.
17 december, Arthur Fiedler, amerikansk dirigent.
17 december, Hans Henny Jahnn, tysk dramatiker, berättare och essäförfattare.
20 december, Sir Robert Menzies, australiensisk politiker.
28 december, Gustaf Lövås, svensk skådespelare.
29 december, J.Lister Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938–1969. Georg Schallermair, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
31 december, Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
Avlidna, 1 januari, Heinrich Hertz, 36, tysk fysiker.
28 januari, Elise Hwasser, 62, svensk skådespelerska.
6 februari, Theodor Billroth, 64, svensk kirurg. Maria Deraismes, 65, fransk författare.
8 februari, Karl von Werther, 85, preussisk diplomat, friherre.
21 februari, Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
24 februari, Hans Jörgen Kristian Aall, dansk amtman.
28 februari, James W McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1883.
17 mars, Meredith Frampton, brittisk målare.
26 mars, Alfred H Colquitt, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1894.
8 april, Bankim Chandra Chatterjee, 55, indisk författare, skrev en av de första romanerna på bengali.
14 april, Zebulon B Vance, 63, amerikansk militär och politiker.
21 april, James W Throckmorton, 69, amerikansk politiker.
27 april, Charles Laval, fransk konstnär, målare. Nathaniel S Berry, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1861–1863.
30 april, Francis B Stockbridge, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1894.
31 maj, Gabriel Wilhelm Andstén, 75, finländsk fajansfabrikör.
7 juni, Rodman M Price, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Jersey 1854–1857. William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
20 juni, Bishop W. Perkins, 52, amerikansk republikansk politiker.
25 juni, Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president sedan 1887 (mördad)
4 juli, Edwin B Winans, 68, amerikansk demokratisk politiker.
13 juli, Juventino Rosas, 26, mexikansk-kubansk kompositör.
21 juli, Frederick Low, 66, amerikansk politiker och diplomat.
6 augusti, Austin Blair, 76, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1861–1865, kongressledamot 1867–1873. Auguste Nicolas Cain, 72, fransk bildhuggare.
1 september, Samuel J Kirkwood, 80, amerikansk republikansk politiker.
8 september, Ludvig Filip, 56, fransk tronarvinge, greve av Paris.
13 september, Emmanuel Chabrier, 53, fransk kompositör.
20 september, Heinrich Hoffmann, 85, tysk läkare och författare. Giovanni Battista de Rossi, 72, italiensk fornforskare och arkeolog.
22 oktober, Gillis Bildt, 74, svensk politiker, friherre, militär och riksmarskalk, Sveriges statsminister 1888–1889.
1 november, Alexander III av Ryssland, 49, rysk tsar.
13 november, Agostina Pietrantoni, 30, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
20 november, Anton Rubinstein, 64, rysk pianist, dirigent och kompositör.
30 november, Joseph E Brown, 73, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia 1857–1865, senator 1880–1891.
3 december, Robert Louis Stevenson, 44, skotsk författare av bland annat Skattkammarön.
4 december, Oden Bowie, 68, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Maryland 1869–1872.
7 december, Ferdinand de Lesseps, 89, fransk diplomat.
8 december, Pafnutij Tjebysjov, 73, rysk matematiker.
12 december, Sir John Thompson, 49, fjärde premiärministern i Kanada.
29 december, Christina Rossetti, 64, brittisk poet.
30 december, Amelia Bloomer, 76, amerikansk dräktreformator, kvinnorätts- och nykterhetsaktivist.
31 december, Thomas Joannes Stieltjes, 38, nederländsk matematiker.
Carl Alfred Mauritz Demke (född Eriksson), 16 februari 1894- 3 november 1951, Marianne Zetterströms morfar
Olga Ingrietta Demke-Eriksson (född Jackobsson), 21 maj 1894 - 2 januari 1973, Marianne Zetterströms mormor
1895
1895, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
12 februari, Japan erövrar den kinesiska fästningen Weihaiwei och resten av den kinesiska flottan hamnar i Japans händer.
8–9 mars, USA skickar soldater till Colombia för att skydda amerikanska intressen då en bandithövding anfaller staden Bocas del Toro
22 mars, Bröderna Lumière anordnar den första allmänna visningen av rörliga bilder.
4 april – Operakällaren invigs i Stockholm.
17 april, Kina kapitulerar till Japan och Li Hongzhang undertecknar Shimonosekifördraget. Kina erkänner Koreas självständighet, avstår Pescadorerna, Formosa (Taiwan) och södra Liaodonghalvön med Port Arthur samt betalar ett krigsskadestånd. Frankrike, Ryssland och Tyskland ingriper och tvingar i november Japan att avstå från Liaodonghalvön.
15 maj, Den första elektriska järnvägen i Sverige, Djursholmsbanan, invigs
5 juni, I Ecuador kommer liberalerna till makten.
1 juli, Sju personer omkommer vid ett blixtnedslag i en ängslada i Bäckaryd utanför Hamneda
13 juli–7 augusti, Parlamentsval i Storbritannien. Unionisterna – Konservativa partiet i allians med Liberal Unionist Party, vinner en stor majoritet över Liberal Party. Lord Salisbury blir ny premiärminister.
Augusti, Den första kvinnokonferensen för afroamerikanska kvinnor, First National Conference of the Colored Women of America, hålls i USA och blir startpunkten för organiserad svart feminism.
8 oktober, Drottning Min Myongsong mördas av japanska agenter i en planerad attack på det kungliga palatset i Seoul. Våldsamma antijapanska demonstrationer följer över hela Korea.
30 oktober, Svenska Idrottsförbundet bildas.
1 november, Världens första filmvisning äger rum.
28 december, Världens första filmvisning för publik äger rum.
31 december, För första gången läses lord Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen, denna gång av Nicklas Bergendahl. Salpetersjuderistaten i Sverige (organisation för framställning av salpeter till krut för det svenska försvaret) avvecklas. Det svenska Lantmannapartiet återförenas, eftersom arbetarrörelsen blir alltmer organiserad och bönderna därför åter går samman. Tullen mellan Sverige och Norge avskaffas, då man från svenskt håll menar, att den har varit till Norges fördel. I Stockholm inleds ett experiment, där grisar får äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken är att de sedan ska kunna säljas som fläsk till staden, men experimentet går inte bra, varför det läggs ner 1899. Wilhelm Röntgen upptäcker röntgenstrålningen. Guglielmo Marconi genomför sitt första framgångsrika försök med trådlös telegrafi.
Födda, 1 januari, J Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
2 januari, Folke Bernadotte, svensk arméofficer, rödakorsledare och diplomat.
21 januari, Cristóbal Balenciaga, spansk modeskapare.
23 januari, Harry Darby, amerikansk republikansk politiker och industrialist, senator 1949–1950.
26 januari, Elna Gistedt, svensk skådespelare.
30 januari, Wilhelm Gustloff, tysk nazistisk politiker och meteorolog.
2 februari, Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer.
5 februari, Berit Spong, svensk författare.
6 februari, Robert M La Follette, Jr, amerikansk politiker, senator 1925–1947. Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
8 februari, King Vidor, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
14 februari, Wilhelm Burgdorf, tysk general.
18 februari, Hermann Florstedt, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.
25 februari, Einar Axelsson, svensk skådespelare.
2 mars, Tage Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
3 mars, Matthew Ridgway, amerikansk general.
10 mars, Axel Witzansky, svensk balettdansör, skådespelare, teaterpedagog och koreograf.
11 mars, Shemp Howard, amerikansk skådespelare.
28 mars, Christian Herter, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1959–1961.
29 mars, Ernst Jünger, tysk författare.
1 april, Gustaf Edgren, svensk regissör, manusförfattare och producent.
3 april, Luigi Traglia, italiensk kardinal.
9 april, Knut Burgh, svensk skådespelare.
11 april, Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
12 april, Robert Mulka, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
17 april, Elsa Hofgren, svensk skådespelare.
19 april, Harry Kelly, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1943–1947. Marga Riégo, svensk skådespelare.
26 april, Asta Wickman, svensk översättare av ryskspråkig litteratur.
1 maj, Nikolaj Jezjov, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
5 maj, Henrik Bentzon, dansk skådespelare.
6 maj, Rudolph Valentino, italiensk skådespelare. Fidél Pálffy, ungersk adelsman och nazist.
9 maj, Richard Barthelmess, amerikansk skådespelare.
12 maj, Jiddu Krishnamurti, indisk filosof.
13 maj, William B Umstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1953–1954.
15 maj, Prescott Bush, amerikansk senator för delstaten Connecticut och affärsman. Astrid Zachrison, äldst i Sverige och sjunde äldst i världen vid sin död 2008.
18 maj, John Melin, svensk skådespelare.
29 maj, Heikki Aho, finländsk fotograf och dokumentärfilmare.
1 juni, Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947–1949.
4 juni, Dino Grandi, italiensk fascistisk politiker, Italiens utrikesminister 1929–1932.
12 juni, Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
17 juni, Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
21 juni, John Wesley Snyder, amerikansk politiker, USAs finansminister 1946–1953.
8 juli, James P McGranery, USA:s justitieminister 1952–1953.
9 juli, Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
10 juli, Carl Orff, tysk tonsättare och pedagog.
14 juli, Walther Darré, tysk nazistisk politiker. F R Leavis, brittisk litteraturkritiker och författare.
15 juli, Hans-Georg von Friedeburg, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945.
17 juli, Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare.
18 juli, Machine Gun Kelly, amerikansk gangster.
20 juli, László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf. W Chapman Revercomb, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949 och 1956–1959.
29 juli, Ibe Brekke, norsk skådespelare.
24 augusti, Curt Björklund, svensk arkitekt.
30 augusti, Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962–1967. Gärda Svensson, svensk riksdagsledamot.
6 september, Walter Dornberger, tysk militär och ingenjör.
9 september, Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
11 september, Uno Henning, svensk skådespelare.
14 september, Robert A Lovett, amerikansk affärsman och politiker, USAs försvarsminister 1951–1953.
Clas Ohlson, grundare av Clas Ohlson.
21 september, Juan de la Cierva, spansk flygpionjär.
22 september, Elmer Austin Benson, amerikansk politiker., Paul Muni, amerikansk skådespelare. Adolf Schütz, svensk manusförfattare.
26 september, Oskar Dirlewanger, tysk SS-officer, SS-Oberführer. Jürgen Stroop, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer.
28 september, Prentice Cooper, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1939–1945.
30 september, Albert Francis Hegenberger, amerikansk militär och flygare.
2 oktober, Bud Abbott, amerikansk skådespelare och komiker.
4 oktober, Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
8 oktober, Juan Perón, arméöverste och president i Argentina 1946–1955 och 1973–1974. Ahmet Zogu, albansk primärminister (från 1922), president (från 1925) och senare kung (som Zog I) 1928–1939.
10 oktober, Finn Lange, norsk skådespelare. Fridolf Rhudin, svensk skådespelare.
21 oktober, Edna Purviance.
24 oktober, John Norrman, svensk tonsättare.
25 oktober, Levi Eshkol, Israels premiärminister 1963–1969.
30 oktober, Dickinson W Richards, amerikansk fysiolog, nobelpristagare.
31 oktober, Basil Liddell Hart, brittisk officer och militärhistoriker.
13 november, Edward L Alperson, amerikansk filmproducent och filmbolagsdirektör.
14 november, Walter Jackson Freeman, amerikansk lobotomist. Frank J Lausche, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
16 november, Paul Hindemith, tysk kompositör.
19 november, Leif Sinding, norsk regissör och manusförfattare.
29 november, Busby Berkeley, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.
3 december, Anna Freud, österrikisk-brittisk psykoanalytiker.
4 december, Ragnar Arvedson, svensk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare. Fritiof Nilsson Piraten, svensk författare.
8 december, Sven Jerring, svensk radiolegend.
9 december, Dolores Ibárruri, spansk politiker.
10 december, Rosa Tillman, svensk skådespelare.
14 december, Paul Éluard, fransk poet. Georg VI, kung av Storbritannien 1936–1952 och av Irland 1936–1949.
16 december, Martin Luther, tysk nazistisk politiker.
17 december, Rolf Lindquist, svensk militär. Guido Valentin, svensk journalist, redaktör, tidningsman, författare och manusförfattare.
22 december, Roar Colbiørnsen, norsk barnboksförfattare.
24 december, Noel Streatfeild, brittisk författare.
Avlidna, 19 januari, Adolf Wilhelm Roos, 70, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867–1889.
22 januari, Carl Johan Bergman, 77, svensk skolman och riksdagsman.
24 januari, Randolph Churchill, 45, brittisk politiker (tory), finansminister 1886–1887.
31 januari, Ebenezer Rockwood Hoar, 78, amerikansk jurist och republikansk politiker.
4 februari, Mahlon Dickerson Manson, 74, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1871–1873.
24 februari, Olof Rönnberg, 58, svensk politiker.
2 mars, Ismail Pascha, 63, khediv av Egypten.
5 mars, Sir Henry Creswicke Rawlinson, 84, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
6 mars, Gustaf Lagerbjelke, 77, svensk greve, ämbetsman och politiker.
10 mars, Charles Frederick Worth, 69, brittisk modeskapare.
13 mars, Louise Otto, 75, tysk kvinnorättsaktivist.
14 mars, Theodor Berg, 86, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman.
18 mars, John P Leedom, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1881–1883.
7 april, James L Kemper, 71, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.
12 april, Johan De la Gardie, 43, svensk godsägare och riksdagsman.
18 april, Robert C Wickliffe, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1856–1860.
22 april, James F Wilson, 66, amerikansk republikansk politiker.
28 april, Carl Thiersch, 73, tysk kirurg.
30 april, Gustav Freytag, 78, tysk författare.
17 maj, Peter Hardeman Burnett, 87, amerikansk politiker.
19 maj, José Martí, 42, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
21 maj, Franz von Suppé, 76, österrikisk tonsättare.
24 maj, Hugh McCulloch, 86, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
28 maj, Walter Q. Gresham, 63, USAs utrikesminister.
30 maj, Carl Gustaf Engström, 56, svensk godsägare och riksdagsman.
27 juni, Sophie Adlersparre, 71, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
30 juni, William F Parrett, 69, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1889–1893.
1 juli, Theodor von Hörmann, 54, österrikisk målare.
19 juli, Gustav Engel, 71, tysk musikolog.
22 juli, Carl Gustaf von Essen, 80, finländsk teolog.
5 augusti, Friedrich Engels, 74, tysk socialist och författare.
16 augusti, Samuel B Maxey, 70, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1875–1887.
8 september, Adam Opel, 58, tysk grundare av bilföretaget Opel.
21 september, Viktor Rydberg, 66, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof och kulturhistoriker.
28 september, Louis Pasteur, 72, fransk kemist och biolog.
14 oktober, Otto Engelke, 80, svensk industriman.
22 oktober, Johannes Jonson, 72, svensk hemmansägare och riksdagsman.
10 november, Alexandru Odobescu, 61, rumänsk arkeolog, historiker, författare och politiker.
21 november, Otto Evens, 69, dansk skulptör.
27 november, Alexandre Dumas den yngre, 71, fransk författare.
12 december, Allen G Thurman, 82, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1869–1881.
Gustaf Herman Bertil Käll, Skorstensfejare, 12 juli 1895-30 juli 1938, Vigselår: 1920, Inflyttad från, Matteus Stockholms stad, Skolbildning 3 år (småskola, folkskola), Län, Gotland, Marianne Zetterströms farfar
1896
1896, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Svenska staten övertar Västkustbanan
4 januari, Utah blir den 45e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
18 januari, Sveriges första bandyklubb, Hockeyklubben i Stockholm, bildas (hockey är vid denna tid en parallell benämning på "bandy")
23 januari, Wilhelm Röntgen tar en röntgenbild av Albert von Köllikers hand.
30 januari, I Sverige invigs internatskolan Lundsbergs skola utanför Kristinehamn med inspiration från pojkinternaten i Storbritannien
2 februari, Den svenska nykterhetsrörelsen Verdandi grundas. Den proklamerar religiös neutralitet och står istället arbetarrörelsen nära
5 februari, Ludvig Annerstedt blir Sveriges justitieminister.
3 april, USAs marinsoldater lämnar Korea
6 april, Den första filmförevisningen i Skandinavien äger rum på Tivoli i Köpenhamn.
6–15 april, De första moderna olympiska spelen hålls i Aten.
24 april, Örebro får stapelstadsrättigheter.
2–4 maj, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda amerikanska intressen i Corinto under politiska oroligheter
Juni, Den första filmförevisningen i Sverige äger rum i Malmö.
16 juni, Franska Västafrika grundas
25–28 juni, Svenska livsmedelsarbetareförbundet grundas i Göteborg, Sverige
28 juni, En explosion i Newton Coal Companys Twin Shaftgruva i Pittston City, i Pennsylvania, USA resulterar i 58 gruvarbetares död
Juli, Sveriges verkstadsförening, ett arbetsgivarförbund inom SAF för verkstadsindustri, bildas.
7 juli, Ångfartyget S/S Virgo avreser från Göteborg lastad med utrustning för Andrées polarexpedition.
23 juli, Ångfartyget Freja förliser på sjön Fryken i Värmland.
6 augusti, Imerina ställs under franskt protektorat
9 augusti, Flygpionjären Otto Lilienthal havererar med sitt glidflygplan under en testflygning vid Gollenberg i Tyskland. Han avlider nästa dag.
9 augusti, En total solförmörkelse inträffade över Sverige.
17 augusti, Bridget Driscoll blir överkörd av en bil. Fallet är den första kända olyckan av det slaget med dödlig utgång i Storbritannien.
22 augusti, Ydalekatastrofen, då en ångbåt med barn från en dövskola sjunker i sjön Varpen i Hälsingland, kräver 15 människoliv varav 13 barn.
27 augusti, Världshistoriens kortaste krig utkämpas mellan Zanzibar och Storbritannien, som avgår med segern efter 38 minuter.
8 september, I Sverige invigs Stockholms första civila idrottsarena, Stockholms idrottspark
19 september, International Congress for Women's Achievements and Women's Endeavors ägwr rum i Berlin.
3 november, Republikanen William McKinley besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA. USAs räder in i Mexiko, som pågått sedan 1873, upphör. Hjalmar Branting väljs som förste socialdemokrat in i Andra kammaren i Sveriges riksdag. Allmän rösträtt blir hans huvudfråga. Sveriges största bolag, Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) bildas genom sammanslagning av Grängesbergs gruvbolag och Grängesberg-Oxelösund. Den svenska rösträttsrörelsen håller en andra folkriksdag, där kravet på rösträtt åter framförs. Restaurangvarietén i Sverige förbjuds av bland annat nykterhetsskäl. Nina von Engeströms första upplaga av Praktisk väfbok, tillegnad den idoga Svenska qvinnan ges ut. Husqvarna vapenfabrik i Sverige börjar tillverka cyklar. Svenska Kvinnors Nationalförbund grundas som Sveriges gren av den internationella organisationen för kvinnors rättigheter, International Council of Women.
Födda, 7 januari, Arnold Ridley, brittisk skådespelare och manusförfattare.
12 januari, David Wechsler, amerikansk psykolog.
20 januari, George Burns, amerikansk skådespelare.
24 januari, Irving Ives, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1959.
25 januari, Charles White, svensk musiker och skådespelare.
10 februari, Edgar Rosander, svensk jurist, statsråd.
18 februari, André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
19 februari, Sven Hugo Borg, svensk-amerikansk skådespelare.
26 februari, G S Pathak, indisk domare och politiker, vicepresident 1969–1974.
29 februari, William A Wellman, amerikansk flygare, regissör, manusförfattare, skådespelare och producent.
1 mars, Eric von Gegerfelt, svensk skådespelare. Sonja Looft, svensk skådespelare.
16 mars, Otto Hofmann, tysk SS-officer.
29 mars, Wilhelm Ackermann, tysk matematiker.
13 april, Sigrun Otto, norsk skådespelare.
15 april, Gerhard Fieseler tyskt flygaräss och flygplanskonstruktör.
16 april, Tristan Tzara, pseudonym för Sami Rosenstock, fransk poet.
17 april, W Kerr Scott, amerikansk politiker, senator 1954–1958.
23 april, Nils Ranft, svensk skådespelare.
26 april, Ernst Udet, tysk flygare.
27 april, Wallace Carothers, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.
1 maj, Mark Clark, amerikansk general under andra världskriget och Koreakriget. Herbert Backe, tysk nazistisk politiker.
3 maj, V K Krishna Menon, indisk politiker.
8 maj, Leif Amble-Næss, svensk/norsk skådespelare och regissör. Gertrud Danielsson, svensk skådespelare.
11 maj, Mary Johnson, svensk skådespelare.
13 maj, Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångerska.
21 maj, John Chandler Gurney, amerikansk republikansk politiker, senator 1939–1951.
30 maj, Howard Hawks, amerikansk filmregissör.
1 juni, Agnes Thomée, svensk dansare och skådespelare.
4 juni, Millan Olsson, svensk skådespelare.
6 juni, Italo Balbo, italiensk politiker.
7 juni, Imre Nagy, ungersk politiker.
13 juni, Anders Henrikson, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
17 juni, Rudolf Petersson, svensk manusförfattare och serien 91an Karlssons skapare.
19 juni, Wallis Simpson, hertiginnan av Windsor, älskarinna och sedermera hustru till Edvard VIII av England.
1 juli, Harald Beijer, svensk författare och manusförfattare.
14 juli, Buenaventura Durruti, spansk antifascist.
16 juli, Gottlob Berger, tysk SS-officer. Trygve Lie, norsk politiker (Arbeiderpartiet), FNs första generalsekreterare 1946–1952.
19 juli, A J Cronin, brittisk (skotsk) författare.
21 juli, Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör. Bourke B Hickenlooper, amerikansk republikansk politiker, senator 1945–1969.
25 juli, Josephine Tey, brittisk författare.
26 juli, Alfred Maurstad, norsk skådespelare och regissör.
27 juli, Ivar F Andrésen, norsk operasångare (basbaryton)
3 augusti, Olof Nilsson i Göteborg, svensk trafikförman och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
9 augusti, Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär. Léonide Massine, rysk koreograf och balettdansör.
17 augusti, Leslie Groves, amerikansk militäringenjör.
19 augusti, Raymond Herbert Talbot, amerikansk demokratisk politiker.
26 augusti, Besse Cooper, amerikansk lärare, världens äldsta person från 2011 (död 2012)
28 augusti, Liam O'Flaherty, irländsk författare.
30 augusti, Raymond Massey, amerikansk skådespelare.
2 september, Hinrich Lohse, tysk nazistisk politiker.
4 september, Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
6 september, Karl Wittfogel, tysk sociolog och sinolog.
8 september, B Everett Jordan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1958–1973.
20 september, Fleming Lynge, dansk författare och manusförfattare. Elliott Nugent, amerikansk skådespelare, författare och filmregissör. Greta Stave, svensk skådespelare.
24 september, F Scott Fitzgerald, amerikansk författare.
26 september, Aina Cederblom, svensk textilkonstnär och vagabond.
27 september, Sam Ervin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1954–1974.
29 september, George H Bender, amerikansk republikansk politiker, senator 1954–1957.
21 oktober, Evgenij Sjvarts, rysk författare.
22 oktober, Earle C Clements, amerikansk demokratisk politiker.
25 oktober, Karl Marthinsen, norsk nazistisk politiker.
30 oktober, Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare. Gerhard "Gerry" T. Rooth, svensk-amerikansk tidningsman.
9 november, André Numès Fils, fransk skådespelare.
11 november, Charles "Lucky" Luciano, född Salvatore Lucania, italiensk-amerikansk maffiaboss.
14 november, Mamie Eisenhower, USAs första dam 1953–1961, gift med Dwight D Eisenhower.
16 november, Joan Lindsay, australisk författare.
17 november, Lev Vygotsky, vitrysk pedagog och filosof.
18 november, Olin D Johnston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1965.
23 november, Klement Gottwald, tjeckoslovakisk politiker.
1 december, Oscar Thorsing, svensk ambassadör och journalist. Georgij Zjukov, sovjetisk militär och armégeneral.
6 december, Ira Gershwin, amerikansk filmmusikkompositör och textförfattare.
9 december, Francis H Case, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1962.
10 december, Torsten Bergström, svensk skådespelare och regissör.
14 december, Jimmy Doolittle, amerikanskt flygaräss, general under andra världskriget.
21 december, Konstantin Rokossovskij, polsk-sovjetisk militär, marskalk 1944.
23 december, Giuseppe Tomasi di Lampedusa, italiensk författare.
25 december, Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.
27 december, Frithiof Bjärne, svensk skådespelare. Carl Zuckmayer, tysk författare.
29 december, David Alfaro Siqueiros, mexikansk konstnär.
Avlidna, 8 januari, William Rainey Marshall, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1866–1870. Paul Verlaine, 51, fransk poet.
11 januari, George G Wright, 75, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1871–1877.
25 januari, Frederic Leighton, 65, brittisk konstnär.
3 februari, Asmus Julius Thomsen, 80, dansk läkare.
7 februari, William Hayden English, 73, amerikansk politiker.
10 februari, William H Crain, 47, amerikansk politiker.
12 februari, Ambroise Thomas, 84, fransk tonsättare.
16 februari, Jens Andreas Friis, 74, norsk författare och språkvetare.
28 februari, Ante Starčević, 72, kroatisk politiker.
13 mars, Benjamin Flanders, 80, amerikansk republikansk politiker.
15 mars, John Ireland, 69, amerikansk demokratisk politiker.
17 mars, Cherokee Bill, 20, amerikansk bandit.
19 mars, Fredrik Afzelius, 83, svensk filosofisk skriftställare.
8 april, Anaïs Fargueil, 77, fransk skådespelerska.
11 april, Thomas Michael Holt, 64, amerikansk industrialist och politiker, guvernör i North Carolina 1891–1893.
15 april, Alexander Järnefelt, 63, finländsk officer, topograf och guvernör.
23 april, David Jerome, 66, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1881–1883.
28 april, Heinrich von Treitschke, 61, tysk historiker och politiker.
7 maj, H H Holmes, 34, amerikansk seriemördare.
10 maj, Antti Ahlström, 68, finländsk industriman och kommerseråd.
12 maj, Ernst Leijer, 72, svensk läkare och politiker.
23 maj, Lucius Fairchild, 64, amerikansk general, politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1866–1872.
31 maj, Homer V M Miller, 82, amerikansk politiker och läkare, senator 1871.
5 juni, Josiah Begole, 81, amerikansk politiker.
16 juni, Edmond Goncourt, 74, fransk skriftställare.
7 juli, Erdmann Encke, 53, tysk skulptör.
22 juli, George W Jones, 92, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1848–1859.
23 juli, Carrie Martyn, 29, engelsk kristen socialist, fackföreningsorganisatör och guvernant.
9 augusti, Alonzo J Edgerton, 69, amerikansk republikansk politiker och jurist.
10 augusti, Otto Lilienthal, 48, tysk flygpionjär.
13 augusti, John Everett Millais, 67, brittisk målare och grundare av det Prerafaelitiska brödraskapet 1848.
26 augusti, Arthur MacArthur, 81, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.
8 september, Alessandro Arnaboldi, 68, italiensk skald.
9 september, Henry B Payne, 85, amerikansk demokratisk politiker, senator 1885–1891.
23 september, Ivar Aasen, 83, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.
24 september, Louis De Geer, 78, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1876–1880.
3 oktober, William Morris, 62, brittisk formgivare och författare.
7 oktober, Louis Jules Trochu, 81, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.
10 oktober, Levi K Fuller, 55, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1892–1894.
11 oktober, Anton Bruckner, 72, österrikisk tonsättare och organist. Johann Eissenhardt, 71, tysk konstnär.
13 oktober, Thomas W Ferry, 69, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1883.
23 oktober, Columbus Delano, 87, amerikansk politiker.
25 oktober, Lennart Groll, 51, svensk politiker.
9 november, Hugo Gyldén, 55, finländsk astronom.
4 december, Axel Wallengren, 31, svensk journalist, poet och författare.
10 december, Alfred Nobel, 63, svensk uppfinnare, kemist och donator.
24 december, Anders Ljungqvist, 81, uppländsk spelman.
1897
1897, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
21 januari, Märtha Leth blir Sveriges första kvinnliga farmaceut genom att avlägga farmacie studiosusexamen vid Farmaceutiska institutet.
10 februari, Religionsfrihet proklameras i franska besittningen Madagaskar.
28 februari, Madagaskar blir en fransk koloni
4 mars, Ohio-republikanen William McKinley efterträder New Yorkdemokraten Grover Cleveland som USAs president. Finansmannen Garret Hobart efterträder Adlai Stevenson som USAs vicepresident.
7 mars, Hammarby Roddförening (som bildades 1889) ändrar sitt namn till Hammarby IF med anledning av att de sedan en tid sysslat med fler sporter än just rodd.
11 mars, Albert Engström börjar utge skämttidningen Strix.
13 mars, San Diego State University skapas i USA.
18 april, Svenska Transportarbetareförbundet grundas på David Bagares gata i Stockholm
1 maj, Postbefordran med ångbåt mellan Sassnitz, Tyskland och Trelleborg, Sverige börjar. Sveriges riksdag inrättar Tandläkarinstitutet.
1 maj–31 oktober, Tennessee Centennial and International Exposition hålls i Nashville, Tennessee, USA.
13 maj, Guglielmo Marconi skickar det första trådlösa kommunikationsmeddelandet över öppet hav då "Are You ready" skickas över Bristolkanalen från Lavernock Point i Sydwales till Flat Holm-ön, ett avstånd på 6,3 kilometer (3.7) engelska mil.
15 maj, Allmänna konst- och industriutställningen öppnar på Djurgården i Stockholm. Den skall uppvisa det moderna Sveriges förmåga och får totalt 1,2 miljoner besökare. Under utställningen säljs för första gången varm korv i Sverige och Djurgårdsbron invigs. Dessutom visas film i en liten "Kinematograf Lumière" med 60 platser. Röntgenstrålar föärevisas för en svensk publik.
18 maj, Bram Stoker publicerar skräckromanen Dracula.
19 maj, Oscar Wilde släpps ur fängelset.
20 maj, Kolingen dyker upp i Strix för första gången.
29 maj, IFK Norrköping bildas som den 17e Kamratföreningen.
22 juni, Drottning Viktoria av Storbritannien firar diamantjubileum.
26 juni, Den brittiska ingenjören Charles Parsons demonstrerar hastigheten med sin ångturbindrivna båt Turbinia.
3 juli, Bergens spårvägar invigs
11 juli, Andréeexpeditionen mot Nordpolen startar från Danskön 13:46.
.
14 juli, Andréeexpeditionens ballong Örnen landar på isen, några mil norr om Spetsbergen.
21 juli, Skansens bergbana invigs
2 augusti, Ett rykte om att Andrées ballongexpedition har setts på östra Grönland kommer till Göteborg och får hela staden i gungning.
29–31 augusti, Initierad av Theodor Herzl hålls i Basel den första sionistiska kongressen; World Zionist Organization grundas.
20 september, Ett fredsavtal sluts mellan Grekland och Osmanska riket efter Grekisk-turkiska kriget.
21 september, Skandinaviska kvinnokonferensen hålls i Stockholm 21–23 september 1897.
5 oktober, Andréeexpeditionen kommer till Vitön, där medlemmarna dör.
18 oktober, Dicksonska biblioteket i Göteborg, Sverige blir det första svenska folkbiblioteket i egen byggnad
26 oktober, Sedan Stockholmsutställningen avslutats flyttas dess kinematograf till Kungsträdgårdsgatan, i en lokal, som kan anses som Sveriges första fasta biograf. Den är i drift till året därpå.
1 november, Fotbollsklubben SC Juventus bildas av studenter i Turin, Italien.
4 december, Fördraget i Konstantinopel avslutar grekisk-turkiska kriget.
31 december, Vid Skansens nyårsfirande läses Nyårsklockan för första gången av den, som skall komma att bli mest förknippad med denna tradition, skådespelaren Anders de Wahl. Första kammaren i Sveriges riksdag antar med siffrorna 125-14 förslaget att bygga en fästning i Boden. Andra kammaren avslår det med siffrorna 87-135. Sveriges riksbank blir Sveriges centralbank och erhåller monopol på sedelutgivning. Sven Hedin återvänder från sin första centralasiatiska expedition. Carl Edvard Johansson ("Mått-Johansson") påbörjar utarbetandet av en måttsats som kommer att öka precisionen inom verkstadsindustrin. Den första filminspelningen i Sverige äger rum. Elsa Beskow debuterar med sin illustrerade barnbok Sagan om den lilla, lilla gumman. I Sverige antar SAP sitt första partiprogram, med de tyska socialdemokraternas program som förebild. Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt samordnas under National Union of Women's Suffrage Societies.
Födda, 3 januari, Marion Davies, amerikansk skådespelerska.
6 januari, Ferenc Szálasi, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944–1945.
9 januari, Dwight H Green, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1941–1949.
11 januari, Ivar Hallbäck, svensk operasångare (andre tenor) och skådespelare.
14 januari, Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
17 januari, Nils Asther, svensk skådespelare.
22 januari, Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker.
1 februari, Gösta Stevens, svensk journalist, manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare. Lillian Rogers Parks, tjänsteflicka och sömmerska i Vita huset.
4 februari, Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949–1963, förbundskansler 1963–1966.
6 februari, Millard F Caldwell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1945–1949.
7 februari, Henry Richter, svensk journalist och manusförfattare.
10 februari, Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
12 februari, Birger Schyberg, svensk officer i flygvapnet.
26 februari, Inez Magnusson, svensk bedragare.
6 mars, Joseph Berchtold, tysk SS–officer, Reichsführer-SS 1926–1927.
13 mars, Richard Hildebrandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
25 mars, John Laurie, brittisk skådespelare.
12 april, Ruth Berglund, svensk operasångerska.
17 april, Thornton Wilder, amerikansk författare och manusförfattare.
23 april, Lucius Clay, amerikansk flygvapengeneral. Lester B Pearson, kanadensisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1957, ledare för Kanadas liberala parti 1958–1968, premiärminister 1963–1968.
28 mars, Erik Nygren, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern)
10 april, Eric Knight, brittisk författare.
27 april, Gösta Bodin, svensk skådespelare och sångare.
5 maj, Kenneth Burke, amerikansk litteraturteoretiker och filosof.
10 maj, Einar Gerhardsen, norsk statsminister 1945–1951, 1955–1963 och 1963–1965.
14 maj, Sidney Bechet, amerikansk jazzmusiker. Kurt Haijby, svensk restaurangägare.
19 maj, Wiwen Nilsson, svensk silversmed, hovjuvelerare.
27 maj, Eric Gustafsson, svensk skådespelare och sångare.
10 juni, Storfurstinnan Tatiana, dotter till Nikolaj II, Rysslands siste tsar.
13 juni, Paavo Nurmi, finländsk medel- och långdistanslöpare med 25 världsrekord och 9 olympiska guldmedaljer.
14 juni, Jan Fridegård, svensk författare.
3 juli, Jesse Douglas, amerikansk matematiker.
5 juli, Mogens Wöldike, dansk dirigent och organist.
6 juli, Carl von Haartman, finländsk militär, diplomat och affärsman.
12 juli, Josef Högstedt, svensk författare och poet, känd under pseudonymen Pälle Näver.
16 juli, Hjalmar Karlgren, svensk jurist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, justitieråd.
18 juli, Jerker Svensson, svensk förbundsordförande och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
21 juli, John Marshall Butler, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1963.
24 juli, Amelia Earhart, amerikansk pilot.
26 juli, Gunnar Lihr, finländsk flygkapten.
31 juli, Margit Andelius, svensk skådespelare. Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
2 augusti, Karl Koch, tysk SS–officer.
11 augusti, Enid Blyton, brittisk författare av barn- och ungdomsböcker.
12 augusti, Ester Roeck-Hansen, svensk skådespelare.
10 september, Otto Strasser, tysk nazistisk politiker.
12 september, Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
15 september, Kurt Daluege, tysk nazistisk politiker och polischef.
16 september, Georges Bataille, fransk författare och filosof.
23 september, Paul Delvaux, belgisk målare. Walter Pidgeon, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
25 september, Anna-Lisa Baude, svensk skådespelerska. William Faulkner, amerikansk författare. Konrad Nordahl, norsk fackföreningsledare och politiker.
26 september, Paulus VI, född Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini, påve 1963–1978. James Leonard Brierley Smith, sydafrikansk professor i iktyologi.
29 september, Anton Sjö, svensk kassör och riksdagspolitiker (socialdemokrat)
30 september, Johan Falkberget, norsk författare.
3 oktober, Louis Aragon, fransk författare (dadaist). Tyra Fischer, svensk skådespelare.
13 oktober, Kolbjörn Knudsen, svensk skådespelare.
19 oktober, Vlado Chernozemski, bulgarisk revolutionär, attentatsman.
20 oktober, Eric Magnusson, svensk skådespelare.
28 oktober, Edith Head, amerikansk modeskapare och kostymör.
29 oktober, Joseph Goebbels, tysk propagandaminister 1933–1945.
2 november, Arthur Fischer, svensk skådespelare, författare, skulptör, akvarellist och tecknare. Richard Russell, amerikansk politiker, senator 1933–1971.
9 november, Hilmer Peters, svensk skådespelare och inspicient.
12 november Milward L Simpson, amerikansk republikansk politiker, senator 1962–1967.
17 november, Eddie Baker, amerikansk skådespelare.
18 november, Patrick M S Blackett, brittisk fysiker, nobelpristagare i fysik 1948.
23 november, Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare. Albert Hjärre, svensk anatom.
24 november, Lucky Luciano, siciliansk-amerikansk maffiaboss.
28 november, David Gomér, svensk hemmansägare och centerpartistisk politiker.
7 december, Lazare Ponticelli, fransk krigsveteran från första världskriget.
14 december, Margaret Chase Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1949–1973.
17 december, Alice Lyttkens, svensk författare.
18 december, Fletcher Henderson, amerikansk pianist, orkesterledare, arrangör och kompositör.
22 december, Max Hansen, dansk skådespelare, sångare, kompositör och manusförfattare.
28 december, Ivan Konev, rysk-sovjetisk militär, marskalk från 1944.
Avlidna, 9 januari, Herman Sätherberg, 84, svensk lyriker och läkare.
16 januari, Anders Sundström, 64, svensk hemmansägare och riksdagsman.
30 januari, Robert Themptander, 52, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1884–1888.
11 februari, Jeanne Merkus, 57, nederländsk diakonissa.
19 februari, Karl Weierstrass, 81, tysk matematiker.
15 mars, James Joseph Sylvester, 82, brittisk matematiker.
30 mars, Angus Cameron, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1881-1885.
31 mars, Erik af Edholm, 79, svensk militär, hovmarskalk och chef för Kungliga Dramatiska Teatern 1866–1881.
3 april, Johannes Brahms, 63, tysk tonsättare.
10 april, Daniel W Voorhees, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1877–1897.
12 maj, Minna Canth, 53, finländsk författare.
20 maj, Joseph H Earle, 50, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1897.
20 juni, Japetus Steenstrup, 84, dansk biolog.
21 juni, Edward Miller Gard Eddy, 45, järnvägsman och chefsjärnvägskommissarie i New South Wales 1888–1897.
8 juli, Isham G Harris, 79, amerikansk demokratisk politiker.
8 augusti, Antonio Cánovas del Castillo, 69, spansk politiker.
17 september, Anna Schepeler-Lette, 67, tysk socialreformator.
30 september, Thérèse av Jesusbarnet, 24, fransk karmelitnunna, mystiker, helgon och kyrkolärare.
11 oktober, Léon Boëllmann, 35, fransk kompositör.
13 oktober, Thomas J Robertson, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.
17 oktober, Algernon Paddock, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
24 oktober, Alfred James Caldicott, 54, brittisk musikpedagog och tonsättare.
25 oktober, Calvin T Hulburd, 88, amerikansk politiker.
31 oktober, Wilhelm Flensburg, 78, svensk biskop.
1 november, John Chard, 49, brittisk överste.
8 november, Nathan F Dixon III, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1895.
29 november, Charles Emil Hagdahl, 88 svensk läkare och kokboksförfattare. Albrecht Schrauf, 59, österrikisk mineralog.
4 december, Martin Huss, 48, svensk godsägare och riksdagsman.
16 december , Alphonse Daudet, 57, fransk författare.
29 december, Léon Carvalho, 72, fransk sångare.
1898
1898, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, New York annekterar land från närliggande distrikt, vilket skapar "stor-New York". Staden delas geografiskt in i fem boroughs: Manhattan, Brooklyn, Queens, Bronx och Staten Island.
13 januari, Emile Zola publicerar J'accuse ett brev där franska regeringen anklagas för antisemitism och att felaktigt ha kastat Alfred Dreyfus i fängelse.
7–8 februari, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda amerikanska liv och egendom i San Juan del Sur.
12 februari, Henry Lindfield från Brightons elbil kör från en kulle i Purley, London, England, på ett träd och blir världens första dödliga bilolycka på allmän väg
31 maj, Tidningsutgivarna bildas när stadgar antas och en styrelse kommer på plats. Redan 1896 hölls ett konstituerande möte mellan chefredaktörer och tidningsägare för att grunda en förening för tidningsutgivare, Svenska Tidningsutgivareföreningen.
13 juni, Yukonterritoriet blir ett separat territorium i Kanada, och lämnar Northwest Territories
9 juli, Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898 äger rum i Haag i Nederländerna.
5 april, Annie Oakley stödjer kvinnligt deltagande i stridssituationer i USAs militär genom ett brev till USAs president William McKinley
20 april, En svensk undsättningsexpedition ger sig av till Sibirien, för att undersöka de starka ryktena om att Andréeexpeditionen skulle finnas där.
25 april, Spansk-amerikanska kriget bryter ut då USA förklarar krig mot Spanien, eftersom USA hävdar att Spanien har sänkt USAs krigsfartyg USS Maine den 15 februari samma år
7 augusti, Den svenska Landsorganisationen (LO) bildas. Medlemsförbunden skall bistå varandra vid lockout och när föreningsrätten hotas.
19 augusti, Den svenska undsättningsexpeditionen som letar efter Andréeexpeditionens medlemmar landstiger på Vitön, dock utan att hitta expeditionens sista läger.
30 augusti, Sveriges första fasta biograf, Lumiére's Kinematograf på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm, läggs ner.
10 september, Österrikes kejsarinna Elisabeth av Bayern mördas i Genève.
19 september, Det nya operahuset i Stockholm invigs med Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna.
20 september, Första numret av dagstidningen Berliner Morgenpost utkommer i Berlin. USA skickar soldater till Kina för att skydda USAs legation i Peking och konsulat i Tientsin under konflikt mellan kinesiske kejsarens mor och hennes son.
26–27 november, Snöstormen The Portland Gale slår till mot östra USA.
November, Unionsmärket avlägsnas ur den norska handelsflaggan.
10 december, Spansk-amerikanska kriget slut då USA och Spanien sluter fred vid ett avtal i Paris i Frankrike. Spanien avträder flera utomeuropeiska områden till USA.
31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Per Oscar Eliasson. I Sverige blir skolkök ett obligatoriskt skolämne för flickorna i Stockholms folkskolor. I Sverige har tre undersökningsläkare förordnats i Stockholms folkskolor. Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik. Den första svensktillverkade bilen provkörs i Surahammar. Konstruktör är Gustaf Eriksson, som kommer att leda den första industriella biltillverkningen i landet vid Vagnfabriks AB i Södertälje. Tidskriften Brand, organ för anarkisterna och ungsocialisterna, startas i Stockholm. Det första svenska biskopsmötet hålls. Glasbruket i Orrefors, Sverige grundas. Alfred Nobels testamente överklagas av hans släktingar, men en förlikning ingås. Den första av de berömda svenska brevkurserna från Hermods startar. Malmö inrättar en renhållningsstyrelse. Pesten härjar i Karnataka Skonaren Ellen byggs på ett varv i Danmark, då under namnet Wiliam. I dag seglar hon som skolfartyg och har frivillig besättning samt är även K-märkt. Kvinnoorganisationen Landskvinnestemmerettsforeningen bildas.
Födda, 9 januari, Gracie Fields, brittisk skådespelare och sångare.
11 januari, Hans Kirk, dansk författare.
13 januari, Kaj Munk, dansk författare och motståndsman.
14 januari, Olga Appellöf, svensk skådespelare.
19 januari, Sanfrid Neander-Nilsson, svensk arkeolog, författare och tidningsman.
20 januari, Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
22 januari, Thor Modéen, svensk skådespelare och komiker.
23 januari, Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
24 januari, Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
1 februari, Leila Denmark, amerikansk pediatriker.
3 februari, Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
6 februari, Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
11 februari, Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
14 februari, Enzo Ferrari, grundare av bilmärket Ferrari.
4 mars, Georges Dumézil, fransk filolog och religionshistoriker. Hans Krebs, tysk militär.
5 mars, Zhou Enlai, kinesisk politiker, premiärminister 1949-1976, utrikesminister 1949-1958. Song Meiling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru. Misao Okawa, världens äldsta levande person 12 juni 2013 – 1 april 2015
6 mars, Douglas Håge, svensk skådespelare.
18 mars, Murray Van Wagoner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1941–1943.
1 april, William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
3 april, Michel de Ghelderode, belgisk författare och journalist.
8 april, E Y Harburg, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör. John Reginald Christie, brittisk seriemördare.
10 april, Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
14 april, Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
26 april, Vicente Aleixandre, spansk författare.
28 april, August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
3 maj, Golda Meir, israelisk politiker, premiärminister 1969–1974.
6 maj, Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker.
8 maj, Alojzije Stepinac, kroatisk kardinal, saligförklarad.
11 maj, Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas)
15 maj, Arletty, fransk modell och skådespelare.
16 maj, Nils Swedlund, svensk general och överbefälhavare från 1951-1961.
22 maj, Axel Wallenberg, svensk skulptör.
23 maj, Josef Terboven, tysk nazistisk politiker.
30 maj, Hjalmar Gullberg, svensk författare.
31 maj, Emil A Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
1 juni, Gunnar Edström, svensk professor och politiker (fp)
2 juni, Ola Isene, norsk sångare och skådespelare.
6 juni, Ninette de Valois, brittisk ballerina och koreograf.
22 juni, Erich Maria Remarque, tysk författare.
8 juli, Gertie Löweström, svensk skådespelare.
10 juli, Renée Björling, svensk skådespelare.
13 juli, Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
14 juli, Happy Chandler, amerikansk demokratisk politiker och idrottsledare.
17 juli, Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
19 juli, Olle Hilding, svensk skådespelare. Herbert Marcuse,tysk filosof, aktiv inom Frankfurtskolan.
22 juli, Alexander Calder, amerikansk skulptör.
23 juli, Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
26 juli, Sven Gustafsson, svensk skådespelare.
30 juli, Henry Moore, brittisk modernistisk skulptör.
2 augusti, Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
3 augusti, Helge Lindberg, svensk kompositör och kapellmästare.
6 augusti, Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
18 augusti, Tadeusz Dołęga-Mostowicz, polsk romanförfattare.
19 augusti, Eleanor Boardman, amerikansk skådespelare.
20 augusti, Vilhelm Moberg, svensk författare. Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
23 augusti , Sigrid Boo, norsk författare.
27 augusti, Per Björkman, svensk skådespelare.
29 augusti, Preston Sturges, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
31 augusti, Niilo Saarikko, finländsk sångare.
1 september, Marilyn Miller, amerikansk skådespelare och dansör.
9 september, Beverley Nichols, var en brittisk författare och journalist.
10 september, Annika Björklund, svensk kompositör och författare.
12 september, Ben Shahn, amerikansk målare inom bland annat expressionismen och socialrealismen.
24 september, Harry Persson, svensk tungviktsboxare.
26 september, George Gershwin, amerikansk kompositör och pianist.
29 september, Trofim Lysenko, sovjetisk biolog och agronom.
10 oktober, Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.
18 oktober, Lotte Lenya, österrikisk-amerikansk sångerska och skådespelare.
25 oktober, Philip Bard, amerikansk psykolog.
26 oktober, Agnes Geijer, svensk textilhistoriker.
10 november, Bertil Schedin, svensk skådespelare.
13 november, Wallace F Bennett, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1974.
17 november, William A. Blakley, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
21 november, René Magritte, belgisk konstnär.
29 november, C S Lewis, brittisk författare.
6 december, Alfred Eisenstaedt, fotojournalist. Gunnar Myrdal, svensk nationalekonom, professor, socialdemokratisk politiker.
7 december, Georg de Gysser, svensk skådespelare och kläddesigner.
9 december, Clarine Seymour, amerikansk skådespelare. Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
11 december, Nils Ferlin, svensk poet.
16 december, Helmuth Groscurth, tysk officer.
19 december, Lee E Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955.
Avlidna, 3 januari, Lawrence Sullivan Ross, 59, amerikansk militär och politiker.
14 januari, Lewis Carroll, 65, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
17 januari, Anders Willman, 63, svensk operasångare och teaterchef.
18 januari, Henry Liddell, 86, brittisk språkman.
6 februari, Rudolf Leuckart, 75, tysk zoolog.
1 mars, George Bruce Malleson, 72, anglo-indisk militär och historiker.
8 mars, Peter Hansborough Bell, 87, amerikansk demokratisk politiker.
12 mars, Zacharias Topelius, 80, finländsk författare, tidningsman och historiker.
17 mars, Blanche Bruce, 57, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
21 april, Edward . Walthall, 67, amerikansk general och politiker, senator 1885–1894 och 1895-1898.
19 maj, William Ewart Gladstone, 88, brittisk liberal politiker och premiärminister. Oran M Roberts, 82, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
17 juni, Edward Burne-Jones, 64, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
11 juli, Omar D Conger, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.
30 juli, Otto von Bismarck, 83, preussisk och tysk statsman.
3 augusti, Charles Garnier, 72, fransk arkitekt.
9 augusti, Frank A Briggs, 39, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1897-1898.
10 september, Elisabeth av Österrike-Ungern, 60, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
20 september, Theodor Fontane, 78, tysk författare.
29 september, Louise av Hessen-Kassel, 81, drottning av Danmark sedan 1863, gift med Kristian IX.
20 oktober, Charles H Sheldon, 58, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
16 oktober, Torsten Thure Renvall, 80, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1884.
24 oktober, Pierre Puvis de Chavannes, 73, fransk målare inom symbolismen.
31 oktober, Joseph . West, 76, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.
19 november, Jelena Polenova, 47, rysk konstnär.
29 november, Hultkläppen, 64, svensk spelman.
10 december, William Black, 57, brittisk författare och journalist. Emil Kléen, 30, svensk författare och journalist.
19 december, Sir Francis Napier, 79, brittisk politiker.
24 december, Charbel Makhlouf, 70, libanesiskt helgon.
28 december, Justin Smith Morrill, 88, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
1899
1899, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1 januari, Trinidad och Tobago går samman och bildar Trinidad och Tobago.
17 januari, USA tar Wakeöarna i Stilla havet i besittning.
20 januari, I Stockholm i Sverige införs frivillig fortsättningsskola med skolår 7 och skolår 8.
15 februari, De amerikanska och brittiska flottorna landstiger i Samoa för att skydda nationella intressen under stridigheter om tronen.
22 februari–5 mars, USA och Storbritannien skickar soldater till Nicaragua för att skydda sina intressen i San Juan del Norte under politiska oroligheter.
15 mars, USAs soldater lämnar Kina1899
Mitten av året, En sista undsättningsexpedition, för att hitta Andréeexpeditionen, avgår från Sverige till Grönland. Man hittar inte Andrée, men gör en del geografiska upptäckter.
1 juni, Örebroutställningen 1899 invigdes av Prins Eugen, hertig av Närke.
2 juni, Det laglösa gänget Wild Bunch, med bland andra Sundance Kid och Flatnose George, rånar Union Pacifics transkontinentala expresståg i närheten av Wilcox, Wyoming. Bytet blir omkring 50 000 dollar
27 juni, Gemet uppfinns av Johan Vaaler från Norge
4–7 september, Det svenska Kooperativa förbundet (KF) bildas. Syftet är att konkurrera med den privata handeln och ge arbetarna billigare konsumtionsvaror.
6 september, White Star Lines transatlantiska oceangående fartyg RMS Oceanic ger sig ut på jungfruresa. Med sina 17 272 bruttoregisterton och 704 fot (215 meter) är hon det största skeppet på vatten, efter att SS Great Eastern har skrotats ett decennium tidigare.
12 oktober, Andra boerkriget bryter ut.
15 november, Københavns Tjenestepigeforening bildas i Danmark med målet att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden.
21 november, USAs vicepresident Garret Hobart avlider och lämnar därmed ämbetet vakant.
11 december, Boerna vinner en seger vid Magersfontein där även den Skandinaviska kåren deltar.
31 december, Vid nyårsfirandet i Slottskapellet firar svenska kungligheter, ministrar, höga tjänstemän, militärer och diplomater och sjunger psalmer. Allmänheten håller till på Skansen, där Nyårsklockan läses av litteraturhistorikern Ruben Gson Bergh. Den svenska statliga egnahemskommittén tillsätts. Den första motordrivna automobilomnibussen tas i bruk i Sverige. Stockholmsexperimentet med grisar, som inleddes 1895, läggs ner i brist på effektivitet, eftersom grisarna dör av att äta hushållsavfall. Den äldsta bevarade svenska grammofoninspelningen görs i Berlin. På skivan sjunger operasångaren Oscar Bergström (med två sångerskor) Till Österland vill jag fara. Postorderföretaget Åhléns grundas under namnet Åhlén & Holm. Dess första försäljningsvara är ett oljetryck på den svenska kungafamiljen. Man köper in ett antal sådana, för 400 kronor samt sätter in en annons i Aftonbladet för 20 kronor. Det blir succé och redan efter ett år är försäljningen uppe i 10 000 kronor. Sveriges första offentliga lekplats för barn anläggs i Vasaparken på Norrmalm i Stockholm. För att bevara vad som anses vara ett försvinnande svenskt kulturarv grundar Lilli Zickerman Föreningen för svensk hemslöjd under prins Eugens beskydd. I Stuttgart, Tyskland köper ingenjör Pontus Qvarnström för 11 000 riksmark en bil av märket Daimler som säljs till svenske kronprinsen Gustaf, som dock säljer den vidare till taxameterbolaget som kört hästdroskor, och bilen blir Stockholms första taxibil. International Council of Nurses bildas. Den första internationella kongressen för bekämpande av den vita slavhandeln hålls i London, där International Bureau for the Suppression of the Traffic in Women and Children bildas.
Födda, 7 januari, Francis Poulenc, fransk tonsättare och pianist.
9 januari, John A Danaher, amerikansk republikansk politiker och jurist.
10 januari, Axel Eggebrecht, tysk journalist och manusförfattare.
17 januari, Al Capone, amerikansk gangster.
28 januari, Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
30 januari, Max Theiler, sydafrikansk forskare, Nobelpristagare i medicin 1951.
6 februari, Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare. Åke Natt och Dag, svensk jurist och ämbetsman.
16 februari, Dagmar Ranmark, svensk folkskollärare och politiker.
19 februari, Lucio Fontana, italiensk konstnär.
20 februari, Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
1 mars, Erich von dem Bach-Zelewski, tysk SS-officer.
11 mars, Fredrik IX, kung av Danmark 1947–1972.
19 mars, Aksel Sandemose, dansk-norsk författare.
25 mars, Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
29 mars, James Allred, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Texas 1935–1939. Lavrentij Berija, sovjetisk politiker.
5 april, Gunnar Ossiander, svensk skådespelare.
23 april, Bertil Ohlin, svensk politiker, partiledare, professor.
27 april, Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent.
29 april, Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker och kompositör. Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist. Håkan Westergren, svensk skådespelare.
8 maj, Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, ekonomipristagare till Alfred Nobels minne 1974.
10 maj, Fred Astaire, amerikansk dansör och skådespelare.
15 maj, Leonard B Jordan, amerikansk republikansk politiker, senator 1962–1973.
19 maj, Roger C Peace, amerikansk demokratisk politiker och publicist, senator 1941.
24 maj, Henri Michaux, belgisk författare och målare. Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare.
26 maj, Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare. David Erikson, svensk skådespelare.
4 juni, Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
10 juni, Anita Berber, tysk nakendansös.
12 juni, Weegee, amerikansk fotograf.
16 juni, Einar Hanson, svensk skådespelare.
20 juni, Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
22 juni, Haddon Sundblom, amerikansk konstnär.
27 juni, Juan Trippe, amerikansk företagare och flygpionjär, ledde under många år Pan American World Airways.
1 juli, Charles Laughton, amerikansk skådespelare.
6 juli, Susannah Mushatt Jones, världens äldsta människa.
7 juli, George Cukor, amerikansk filmregissör.
14 juli, Signe Enwall, svensk skådespelare.
17 juli, James Cagney, amerikansk skådespelare.
20 juli, Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
21 juli, Ernest Hemingway, amerikansk författare, nobelpristagare.
23 juli, Gustav Heinemann, tysk politiker, inrikesminister 1949–1950, justitieminister 1966–1969 och förbundspresident 1969–1974.
25 juli, Tove Tellback, norsk skådespelare.
6 augusti, Lillebil Ibsen, norsk skådespelare.
13 augusti, Sir Alfred Hitchcock, brittisk filmregissör.
21 augusti, Per Hjern, svensk skådespelare.
24 augusti, Jorge Luis Borges, argentinsk författare.
2 september, Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
5 september, Georg Leibbrandt, tysk nazistisk politiker.
8 september, Alice O'Fredericks, svensk-dansk skådespelare, scripta, manusförfattare och regissör.
9 september, C R Smith, amerikansk företagsledare och politiker. Neil Hamilton, amerikansk skådespelare som medverkade som kommissarie Gordon i TV-serien Läderlappen.
11 september, Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
14 september, Josef Meisinger, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
16 september, Edit Ernholm, svensk skådespelare.
18 september, Helge Härneman, svensk radioreporter och revyförfattare.
20 september, Leo Strauss, judisk tysk-amerikansk politisk filosof.
23 september, Tom C Clark, amerikansk demokratisk politiker och domare i USAs högsta domstol 1949–1967.
5 oktober, Georges Bidault, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 24 juni–28 november 1946. Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
6 oktober, Lauri Hakulinen, finländsk lingvist.
10 oktober, Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
11 oktober, Inga Ellis, svensk skådespelare.
23 oktober, Filip Oktjabrskij, sovjetisk amiral.
30 oktober, Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel)
31 oktober, Nadezjda Mandelsjtam, rysk författare.
9 november, Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
10 november, Wessel Freytag von Loringhoven, tysk överste. Dora Söderberg, svensk skådespelare.
11 november, Hilding Rolin, svensk skådespelare.
22 november, Hoagy Carmichael, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
29 november, Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare. Emma Morano, världens äldsta levande person (död 2017)
16 december, Noël Coward, brittisk pjäsförfattare, skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
19 december, Martin Luther King Sr, amerikansk baptistpastor.
20 december, Olle Ek, svensk skådespelare. John Sparkman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1946–1979.
25 december, Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.
Avlidna, 1 januari, William Hugh Smith, 72, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1868–1870.
2 januari, Algernon Percy, 6e hertig av Northumberland, 88, brittisk politiker.
5 januari, Albert Schultz-Lupitz, 67, tysk agronom.
10 januari, Albert Becker, 64, tysk kompositör.
13 januari, Nelson Dingley, 66, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1874–1876.
16 januari, Charles Chiniquy, 89, kanadensisk präst.
18 januari, Carl Claus, 64, tysk zoolog.
20 januari, Job Adams Cooper, 55, amerikansk republikansk politiker, advokat och affärsman, guvernör i Colorado 1889–1891.
21 januari, Michail Annenkov, 63, rysk militär.
23 januari, Romualdo Pacheco, 67, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1875.
24 januari, Christian Friele, 77, norsk journalist.
25 januari, Adolphe d'Ennery, 87, fransk författare.
26 januari, Augustus H Garland, 66, amerikansk politiker, USA:s justitieminister 1885–1889.
28 januari, James H Slater, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
29 januari, Robert Fruin, 75, nederländsk historiker. Alfred Sisley, 59, brittisk-fransk målare inom impressionismen.
2 februari, Halfdan Egedius, 21, norsk målare och tecknare.
6 februari, Leo von Caprivi, 67, tysk politiker, Tysklands rikskansler 1890–1894.
8 februari, Florens von Bockum-Dolffs, 96, tysk politiker.
9 februari, Karl Müller, 80, tysk botaniker.
16 februari, Félix Faure, 58, fransk politiker, Frankrikes president sedan 1895.
17 februari, Wilhelm Gottlieb Hankel, 80, tysk fysiker.
18 februari, Sophus Lie, 56, norsk matematiker.
23 februari, Gaëtan de Rochebouët, 85, fransk militär och politiker.
24 februari, Axel Nyblæus, 77, svensk filosof. Emil Welti, 73, schweizisk politiker.
25 februari, Paul Reuter, 82, tysk baron och grundare av nyhetsbyrån Reuters.
28 februari, György Apponyi, 90, ungersk politiker. James Madison Wells, 91, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
1 mars, Bedřich Havránek, 78, tjeckisk målare. Philip W McKinney, 66, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.
5 mars, Joseph von Egle, 80, tysk arkitekt.
7 mars, Johan Raattamaa, 87, tornedalfinsk predikant, född och bosatt på den svenska sidan av gränsen, laestadianernas andlige ledare.
11 mars, Mór Than, 70, ungersk målare.
14 mars, Ludwig Bamberger, 75, tysk nationalekonom och politiker.
16 mars, Wilhelm Sohn, 68, tysk målare.
18 mars, Othniel Charles Marsh, 67, amerikansk paleontolog.
20 mars, Franz von Hauer, 77, österrikisk geolog.
22 mars, Otto Myrberg, 74, svensk teolog.
23 mars, Gustav Heinrich Wiedemann, 72, tysk fysiker.
24 mars, Marie Goegg-Pouchoulin, 72, schweizisk kvinnorättsaktivist. Christian Homann Schweigaard, 60, norsk politiker.
25 mars, Thomas Clement Fletcher, 72, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Missouri 1865–1869.
27 mars, Myles Birket Foster, 74, brittisk tecknare och akvarellmålare.
29 mars, William Nylander, 77, finländsk naturforskare.
30 mars, August Gremli, 66, schweizisk läkare och botaniker.
31 mars, George Charles Wallich, 83, brittisk marinbiolog.
2 april, Johann Leonhard Raab, 74, tysk kopparstickare.
3 april, Theodor Decker, 60, finländsk arkitekt.
9 april, Stephen Johnson Field, 82, amerikansk jurist.
10 april, Horace Tabor, 68, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
11 april, Gustaf Emanuel Beskow, 65, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
12 april, Henry Becque, 62, fransk dramatiker.
15 april, Karl Ludwig Kahlbaum, 70, tysk psykiater.
17 april, Heinrich Pfeil, 63, tysk kompositör.
20 april, Charles Friedel, 67, fransk mineralog och kemist.
21 april, Heinrich Kiepert, 80, tysk geograf och kartograf.
22 april, Frederick Smyth, 80, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1865–1867, Jakob Vogel, 82, schweizisk poet.
25 april, Hermann Wislicenus, 73, tysk målare.
26 april, Dragotin Kette, 23, slovensk författare.
1 maj, Ludwig Büchner, 75, tysk filosof.
2 maj, Eduard von Simson, 88, tysk politiker.
12 maj, Roswell P Flower, 63, amerikansk demokratisk politiker.
14 maj, Lars Fredrik Nilson, 58, svensk kemist.
15 maj, Elise Polko, 76, tysk författare och operasångare.
16 maj, Wilhelm Schwartz, 77, tysk filolog.
18 maj, Otto Dambach, 67, tysk jurist.
19 maj, Charles R Buckalew, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863–1869. Johanna Peterson, 91, även känd som Handelsman Johanna, Sveriges första kvinnliga handelsman.
20 maj, Carlotta Grisi, 79, italiensk ballerina.
24 maj, William Brett, 1e viscount Esher, 83, brittisk jurist.
25 maj, Rosa Bonheur, 77, fransk målare och skulptör. Emilio Castelar, 66, spansk politiker. Mór Perczel, 87, ungersk militär. Harrison Reed, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868–1873.
29 maj, Frederick W M Holliday, 71, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1878–1882.
Emerich Robert, 52, österrikisk skådespelare.
31 maj, Lorenz Clasen, 86, tysk målare. Christian Zeller, 76, tysk matematiker.
2 juni, William Haselden Ellerbe, 37, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina sedan 1897.
3 juni, Johann Strauss den yngre, 73, österrikisk kompositör, dirigent och violinist.
10 juni, Ernest Chausson, 44, fransk kompositör. Hermann Willebrand, 83, tysk arkitekt.
13 juni, Wilhelm Endemann, 74, tysk jurist och politiker. Peter Ludwig Hertel, 82, tysk kompositör och dirigent. Lawson Tait, 54, brittisk gynekolog.
16 juni, Benjamin F Harding, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1862–1865.
24 juni, Albert Socin, 54, schweizisk orientalist.
26 juni, Benjamin Newton, 91, brittisk religiös ledare.
1 juli, William Henry Flower, 67, brittisk zoolog och läkare.
5 juli, Richard Congreve, 80, brittisk filosof.
16 juli, Margaretta Riley, 95, brittisk botaniker.
18 juli, Horatio Alger, 67, amerikansk författare.
20 juli, Charlotte de Rothschild, 74, fransk målare.
21 juli, Robert G Ingersoll, 65, amerikansk jurist och författare.
22 juli, Siegfried Saloman, 82, dansk violinist och kompositör.
26 juli, Ulises Heureaux, 53, dominikansk politiker, Dominikanska republikens president 1882–1884, 1887–1889 och sedan april 1889, mördad.
27 juli, Tassilo von Heydebrand und der Lasa, 80, tysk diplomat och schackförfattare.
31 juli, Daniel Garrison Brinton, 62, amerikansk etnolog och arkeolog.
7 augusti, Jacob Maris, 61, nederländsk målare.
8 augusti, William Yates Atkinson, 44, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1894–1898.
9 augusti, Edward Frankland, 74, brittisk kemist. Clara Oenicke, 81, tysk målare.
13 augusti, Carl Heinrich Weizsäcker, 76, tysk teolog.
16 augusti, Robert Wilhelm Bunsen, 88, tysk kemist.
17 augusti, Erik Bøgh, 77, dansk författare. William Simpson, 75, brittisk konstnär och krigskorrespondent.
19 augusti, Oluf Rygh, 65, norsk arkeolog och historiker.
25 augusti, Lucien Quélet, 67, fransk naturhistoriker.
27 augusti, Wendela Hebbe, 90, svensk författare och journalist.
31 augusti, Samuel Merrill, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1868–1872.
2 september, Ernest Renshaw, 36, brittisk tennisspelare.
3 september, Karl von Jan, 63, tysk musikhistoriker.
4 september, Jean Ernoul, 70, fransk politiker. Jovan Ristić, 68, serbisk politiker.
6 september, Friedrich Martersteig, 85, tysk målare.
7 september, Karolina Světlá, 69, tjeckisk författare.
8 september, Wilhelm Amberg, 77, tysk målare.
9 september, James B Eustis, 65, amerikansk politiker, senator 1876–1879 och 1885–1891.
13 september, Johan Knutson, 82, finländsk målare.
20 september, Carl Gustaf Thomson, 74, svensk entomolog.
25 september, Francisque Bouillier, 86, fransk filosof. Ragnar Hult, 42, finländsk geograf.
27 september, Henry Heth, 73, amerikansk militär.
29 september, Giovanni Segantini, 41, italiensk målare.
2 oktober, Percy Pilcher, 33, brittisk ingenjör.
5 oktober, James Harlan, 79, amerikansk politiker, senator 1855–1865 och 1867–1873.
12 oktober, Oskar Baumann, 35, österrikisk forskningsresande.
13 oktober, Aristide Cavaillé-Coll, 88, fransk orgelbyggare.
15 oktober, W W Thayer, 72, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1878–1882.
19 oktober, Francis Guthrie, 68, brittisk botaniker.
22 oktober, Ernst Mielck, 21, finländsk kompositör.
25 oktober, Grant Allen, 51, brittisk författare.
28 oktober, Franziska von Kapff-Essenther, 50, österrikisk författare.
30 oktober, Paul Knuth, 44, tysk botaniker.
1 november, Alvin Saunders, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1883
10 november, Henri Coudreau, 39, fransk geograf.
16 november, Vincas Kudirka, 40, litauisk poet.
18 november, Hans Peter Hansen, 69, dansk xylograf.
19 november, John William Dawson, 79, kanadensisk geolog och paleontolog.
21 november, Garret Hobart, 55, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident sedan 1897.
23 november, Thomas Henry Ismay, 62, brittisk redare.
25 november, Robert Lowry, 73, amerikansk psalmförfattare och koralkompositör.
26 november, Thomas Tipton, 82, amerikansk politiker, senator 1867–1875.
27 november, Constant Fornerod, 80, schweizisk politiker. Guido Gezelle, 69, belgisk författare och präst.
28 november, Virginia di Castiglione, 62, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
7 december, Antoni Kątski, 82, polsk pianist.
11 december, Philipp Paulitschke, 45, österrikisk geograf. Carl Oskar Troilius, 86, svensk generaldirektör och riksdagsman.
15 december, Numa Droz, 55, schweizisk politiker.
16 december, Carl Aurivillius, 45, svensk zoolog.
17 december, Gerald Graham, 68, brittisk militär.
21 december, Charles Lamoureux, 65, fransk dirigent.
22 december, Hugh Grosvenor, 1e hertig av Westminster, 74, brittisk politiker.
28 december, Jamgon Kongtrul, 86, tibetansk buddhistisk munk. Carl Rammelsberg, 86, tysk kemist och mineralog.
30 december, Axel Danielsson, 36, svensk socialdemokratisk politiker och journalist. James Paget, 85, brittisk kirurg.
31 december, Carl Millöcker, 57, österrikisk kompositör och dirigent. Albert Mooren, 71, tysk oftalmolog.
Kommentarer
Skicka en kommentar