1800
1800, var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 11 mars) och 12 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen. 12 mars).
10 mars, Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har. De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden. Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet, riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor", riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789
14 mars, Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.
3 april, Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping
April–maj, På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm. Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman, lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta med flera sitt adelskap
För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel, fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg
För att bli kvitt parallellmyntfoten beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.
15 maj, Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.
14 juni, Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.
11 augusti, Brand i Kalmar, Sverige
14 augusti, Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust
30 september, Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget
1 november, Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart
17 november, USAs kongress samlas för första gången i Washington, DC
16 december, Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven. Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten. Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland. Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo. Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.
Födda, 4 januari, Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.
7 januari, Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.
10 januari, Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
12 januari, Eugène Lami, fransk målare och litograf.
12 februari, John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
16 mars, Ninko, japansk kejsare 1817–1846.
28 mars, Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.
16 april, Jakob Heine, tysk ortoped.
9 maj, John Brown, amerikansk slaverimotståndare.
22 juni, James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
31 juli, Friedrich Wöhler, tysk kemist.
23 augusti, Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
29 augusti, Jacob W Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
7 september, Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
13 september, Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
30 september, Decimus Burton, brittisk arkitekt.
1 oktober, Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland)
9 oktober, Alexander von Daniels, tysk jurist.
21 oktober, Robert Rhett, amerikansk politiker.
26 oktober, Helmuth von Moltke den äldre, tysk militär.
6 november, Eduard Grell, tysk kompositör.
4 december, Emil Aarestrup, dansk poet och läkare.
5 december, Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846. Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.
Avlidna, 11 januari, Kyra Frosini, grekisk hjältinna.
7 februari, Anna Jabłonowska, 71, polsk politiker.
4 mars, Johann Friedrich von Kageneck, 58, österrikisk greve och diplomat.
29 april, Johann Christian Fischer, tysk oboist.
7 maj, Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör.
10 juni, Johann Abraham Peter Schulz, 53, tysk kompositör.
14 juli, Lorenzo Mascheroni, 50, italiensk matematiker.
25 augusti, Elizabeth Montagu, 81, brittisk socialreformator
3 september, Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.
8 oktober, Salavat Julajev, 46, basjkirisk nationalhjälte.
14 november, François-Claude de Bouillé, 60, fransk militär.
5 december, Jean-Baptiste Audebert, 41, fransk konstnär.
21 december, Thomas Hartley, 52, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.
26 december, John Patten, 54, amerikansk politiker.
1801
1801, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Förenade kungariket Storbritannien och Irland skapas genom sammanslagning av kungarikerna Storbritannien och Irland. Giuseppe Piazzi upptäcker Ceres.
29 januari, Operan Renaud, som bygger på Tassos Det befriade Jerusalem från 1581, uruppförs på Gustavianska operahuset.
4 mars, Thomas Jefferson efterträder John Adams som USAs president. Aaron Burr blir USAs nye vicepresident.
19 mars, Storbritannien ockuperar den svenska besittningen Saint-Barthélemy i Västindien.
2 april, Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
19 april, Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul Is död.
22 april, Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
28 maj, Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
23 oktober, Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö. Barbareskkriget börjar. Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan. Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen. En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna. Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.
Födda, 4 januari, David Lowry Swain, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.
17 januari, Henry W Collier, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.
20 januari, Thomas Hickman Williams, amerikansk politiker, senator 1838–1839.
23 januari, Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
1 februari, Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
21 februari, Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist. John Henry Newman, brittisk kardinal.
25 februari, Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.
10 mars, Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
19 mars, Salvatore Cammarano, italiensk librettist.
24 mars, Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
27 mars, Alexander Barrow, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
6 april, Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
21 april, Robert Francis Withers Allston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.
3 maj, Torgeir Augundsson, norsk bondespelman.
16 maj, William H Seward, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1861–1869.
21 maj, Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 juni, Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
27 juli, George Biddel Airy, engelsk astronom.
17 augusti, Fredrika Bremer, svensk författare.
21 augusti, Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
31 augusti, Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker.
25 september, Eduard Knoblauch, tysk arkitekt.
15 oktober, Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
16 oktober, Josip Jelačić, ban av Kroatien.
23 oktober, William Henry Haywood, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.
4 november, Ambrose H Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.
19 november, George Vickers, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.
10 december, Marie Laveau, amerikansk voodoo-praktiker.
17 december, Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker. Suzanne Voilquin, fransk feminist, journalist, författare, barnmorska, resenär och memoarskrivare.
Avlidna, 2 januari, Johann Caspar Lavater, 59, schweizisk filosof.
13 januari, Robert Orme, 72, brittisk historiker.
20 januari, Alexander Kølpin, 69, tysk-dansk kirurg.
21 januari, Peter Christian Abildgaard, 60, dansk veterinär.
1 februari, Sven Bunge, 69, svensk greve och ämbetsman.
5 februari, Marie Brizard, 86, fransk spritfabrikör.
12 februari, Jacob Israel Köhler, 68, svensk präst.
18 februari, Johan Gustaf Acrel, 59, svensk läkare.
14 mars, Ignacy Krasicki, 66, polsk författare och ärkebiskop.
16 mars, Alexandra Pavlovna, 17, rysk storfurstinna.
21 mars, Andrea Luchesi, 59, italiensk kompositör.
23 mars, Paul I, 46, rysk tsar.
25 mars, Novalis, 28, tysk poet och novellist.
28 mars, Sir Ralph Abercromby, 66, brittisk general.
11 april, Antoine de Rivarol, 47, fransk författare.
1 maj, Nicolai Frederik Krohg, 68, norsk vägingenjör.
25 maj, Jean Baptiste Masreliez, 47, svensk skulptör och inredningsarkitekt.
4 juni, Frederick Muhlenberg, 51, amerikansk präst och politiker.
14 juni, Benedict Arnold, 60, amerikansk-brittisk militär.
11 juli, James Brice, 54, amerikansk politiker.
23 augusti, Adolf Rudbeck, 75, svensk friherre och hovmarskalk.
14 september, Fredrik Posse, 78, svensk greve och militär.
22 september, Eric Samuel Wennberg, 80, svensk bankokommissarie.
23 oktober, Johann Gottlieb Naumann, 60, tysk kompositör.
26 oktober, Fredrik Sigismund Novisadi, 63, svensk guldsmed, gravör och miniatyrmålare.
14 november, Måns von Rosenstein, 46, svensk sjömilitär.
24 november, Franz Moritz von Lacy, 76, österrikisk greve och militär.
6 december, Paul Kinnander, 55, svensk präst.
10 december, Gustaf von Carlson, 58, svensk ämbetsman och ornitolog. Ulrica Arfvidsson, svensk siare.
1802
1802, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Produktplakatet återinförs i Sverige.
27 mars, Spanien överlämnar Trinidad och Tobago till Storbritannien
10 juli, Den brittiska ockupationen av Saint-Barthélemy upphävs
2 oktober, Sverige sluter ett avtal med Tripoli om frisläppande av diverse svenska fångar, som hålls som slavar.
15 november, En brand utbryter på Riddarholmen i Stockholm, varvid riksregalierna förs från Kammarkollegium till slottet. Det svenska kaffeförbudet, som upprätthålls med hjälp av kaffespioner, upphävs. Gustav IV Adolf åker på eriksgata i Finland. En svensk lag införs, som förbjuder uppsägning av adelskap och privilegier. Menorca återgår under Spaniens styre efter att ha styrts av britterna.
Födda, 29 januari, John S Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
31 januari, Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.
5 februari, Tilghman Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
6 februari, Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
24 februari, Wilson Shannon, amerikansk demokratisk politiker.
26 februari, Victor Hugo, fransk författare.
2 mars, Emil Wolff, tysk skulptör.
24 mars, Jacob van Lennep, nederländsk författare.
29 mars, Moritz Rugendas, tysk målare och litograf.
2 april, Archibald Dixon, amerikansk politiker, senator 1852–1855.
9 april, Elias Lönnrot, finländsk folkdikts- och språkforskare.
1 maj, Martin Disteli, schweizisk konstnär.
1 juni, Charles Lenormant, fransk arkeolog.
4 juli, John L Helm, amerikansk politiker.
18 juli, John Alexander Greer, amerikansk politiker.
20 juli, David Julius Billengren, svensk läkare och författare.
24 juli, Alexandre Dumas den äldre, fransk författare.
10 augusti, Dixon H Lewis, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.
25 augusti, Niels Henrik Abel, norsk matematiker. Thomas Stevenson Drew, amerikansk politiker.
28 augusti, Thomas Aird, engelsk författare.
27 september, Frans Henrik Kockums, svensk industriman.
15 oktober, Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
20 oktober, Ernst Wilhelm Hengstenberg, tysk teolog och orientalist.
18 november, Jonathan Worth, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1865–1868.
30 november, Friedrich Adolf Trendelenburg, tysk filosof och filolog.
2 december, Karl Gustav, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
28 december, Henry Grey, 3e earl Grey, brittisk politiker. Anna Svensdotter, svensk barnmorska.
Avlidna, 16 januari, Gabriel von Spången, 73, svensk militär och musiker.
27 januari, Johann Rudolf Zumsteeg, 42, tysk kompositör.
3 februari, Pedro Rodríguez de Campomanes, 78, spansk greve och statsman.
30 mars, Aedanus Burke, 58, amerikansk politiker.
1 april, Joseph Siffred Duplessis, 76, fransk konstnär.
28 april, Richard Howell, 47, amerikansk politiker, guvernör i New Jersey 1793–1801.
9 maj, Erik Magnus Staël von Holstein, 52, svensk diplomat.
22 maj, Martha Washington, 70, amerikansk presidentfru.
27 maj, Edvard Fredrik Runeberg, 81, svensk nationalekonom.
18 juni, Friedrich August Ludwig von Burgsdorf, 55, tysk skogsvetare.
23 juli, Olof Larsson, 63, svensk politiker, talman i bondeståndet.
22 augusti, Michael Conrad Curtius, 77, tysk filolog och historiker.
26 september, Jakob Gadolin, 82, svensk biskop, vetenskapsman och statsman.
2 oktober, John Hall den äldre, 66, svensk handelsman.
5 oktober, Sanité Belair, haitisk nationalhjältinna.
2 november, Charles Leclerc, 30, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.
14 november, Jacob von Engeström, 67, svenskt kansliråd, misstänkt för delaktighet i sammansvärjningen mot Gustav III.
27 december, Jens Juel, 57, dansk konstnär.
1803
1803, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 mars, Ohio blir den 17e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
7 mars, Brand i Sundsvall
9 mars, Aargau blir kanton i Schweiz
10 mars, Schweiziska edsförunbet återskapas
31 mars, En lokal förordning om enskifte införs i Skåne. Bakgrunden till detta var att friherre Rutger Macklean på Söderslätt hade genomdrivit ett enskifte av arrendatorernas splittrade åkerarealer till stora sammanhängande åkerytor. Nya bostäder byggdes ute vid de nya åkerenheterna. Byarna och bygemenskapen sprängdes. Friherre Mackleans privata enskifte var anledningen till Gustav IVs förordning och det skulle bli fler föreskrifter med åren. Dessa statliga ingripanden blev viktiga faktorer i strävan att öka landets foder- och livsmedelsproduktion
30 april, USA och Frankrike genomför det så kallade Louisianaköpet
Juni, Efter att Gustav IV Adolf har brutit förlovningen med den mecklenburgska prinsessan Louise Charlotte ingås ett avtal med hertigen av Mecklenburg i Malmö för att blidka denne. Mot en pantsumma på 1 250 000 riksdaler pantsätter Sverige staden Wismar till hertigen på 100 år. När de 100 åren har gått (1903) kan Sverige antingen återlösa staden, överlämna den till den mecklenburgske hertigen, eller vänta i ytterligare 100 år (till 2003) med affären. Gustav IV Adolf reser till Tyskland.
9 juni, Matthew Flinders genomför den först kända Australienomseglingen
7 september, Brand i Sundsvall
15 september, Brand i Avesta
1 november, Ostindiska Kompaniets armé i Indien på 10 000 man under general Gerard Lake kämpar mot Scindias marathiska armé med 9 000 man veteraninfanteri och 5.000 man kavalleri i slaget i Laswari. Thomas Telford påbörjar bygget av Caledonian Canal och förbättring av vägarna i Skottland. En svensk myntrealisation genomförs, varvid 15 miljoner riksgäldssedlar inlöses med 10 miljoner riksbankssedlar. Pantsumman för Wismar kom väl till pass vid transaktionen. Erik Gustaf Geijer får Svenska Akademiens stora pris för Äreminne öfver riksföreståndaren Sten Sture den äldre.
Födda, 3 januari, Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
15 januari, John H Harmanson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1845–1850.
3 februari, Felix Mendelssohn, tysk kompositör och dirigent.
6 februari, Asahel Peck, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
9 februari, Anders Johan Sandstedt, hemmansägare och riksdagsman.
18 februari, Camille Roqueplan, fransk målare.
21 mars, Adolf August Friedrich Rudorff, tysk jurist.
7 april, Flora Tristan, fransk socialist och feminist.
24 maj, Charles Lucien Bonaparte, fransk naturforskare och ornitolog.
24 juni, George James Webb, brittisk-amerikansk kompositör.
12 juli, Pierre Chanel, Oceaniens skyddshelgon
31 juli, John Ericsson, svensk uppfinnare.
3 augusti, Joseph Paxton, brittisk trädgårdsmästare och arkitekt.
21 september, Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare.
24 oktober, Albert Smith White, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
29 november, Christian Doppler, österrikisk matematiker och fysiker. Gottfried Semper, tysk arkitekt.
11 december, Hector Berlioz, fransk kompositör.
31 december, Amalia Assur, Sveriges första kvinnliga tandläkare. Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862–1863. Johann Carl Fuhlrott, tysk naturforskare, neandertalmänniskans upptäckare.
Avlidna, 30 januari, Fredrik Sparre, 71, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797.
1 februari, Anders Chydenius, 73, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.
3 februari, María Isidra de Guzmán y de la Cerda, 35, spansk akademiker.
29 mars, Gottfried van Swieten, 69, nederländsk bibliotekarie.
19 april, Emanuel De Geer, 54, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.
9 maj, Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk politiker, senator 1794–1803.
18 maj, Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator 1793–1801.
6 juni, Josiah Tattnall, amerikansk politiker och militär, senator 1796–1799, guvernör i Georgia 1801–1802.
27 juli, Uno von Troil, 57, svensk ärkebiskop sedan 1786.
18 augusti, James Beattie, 67, skotsk filosof och författare.
5 september, Choderlos de Laclos, 61, fransk författare.
2 oktober, Samuel Adams, 81, amerikansk politiker.
14 november, Christian Erdmann Kindten, 51, tysk orgelbyggare.
12 december, Fredrik Adolf, 53, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
18 december, Johann Gottfried Herder, 59, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.
1804
1804, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
21 februari, Cornwallaren Richard Trevithicks nybyggda ånglokomotiv "Penydarren" kör på Merthyr Tramroad mellan Penydarren Ironworks i Merthyr Tydfil och Abercynon in Sydwales, efter flera försök sedan 13 februari, och blir världens första lokomotiv att fungera på räls
Mars, En fransk hertig mördas i Tyskland av fransmän, vilket ytterligare väcker Gustav IV Adolfs avsky mot Frankrike och Napoleon I.
7 mars, Thomas Charles är med och bildar British and Foreign Bible Society
25 juli, En förordning utfärdas om enskifte i Skaraborgs län
11 augusti, Den tyskromerske kejsaren Frans II utropas till kejsare av Österrike som Frans I
24 september, I Norge grundas Nordre Trondhjems amt och Søndre Trondhjems amt ur Trondhjems amt
1 november, En brand utbryter i Göteborg
7 november, Brand i Kristinehamn
2 december, Napoleons kröning till fransk kejsare.
December, Sverige ingår med Storbritannien ett anfallsförbund mot Frankrike. Även Ryssland ingår i förbundet. Kemisten Jöns Jacob Berzelius är med och upptäcker grundämnet cerium. De första fyra ångmaskinerna av James Watts konstruktion kommer till Sverige. Den engelske teknikern Samuel Owen följer med maskinerna hit och hjälper till med installationerna. Klasroskolan, Sollentuna sockens första skola, invigs. Tillverkning och försäljning av talgljus reserveras för kvinnor i behov av att försörja sig själva
Födda, 21 januari, Moritz von Schwind, tysk-österrikisk målare och grafiker.
5 februari, Johan Ludvig Runeberg, finlandssvensk författare, Finlands nationalskald.
19 februari, Karl von Rokitansky, österrikisk anatom.
28 februari, Henry S Foote, amerikansk politiker.
14 mars, Johann Strauss den äldre, österrikisk kompositör.
20 mars, Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
24 mars, John Henry Hubbard, amerikansk politiker, kongressledamot 1863–1867.
25 mars, Anna Johansdotter Norbäck, svensk religiös ledare.
12 april, George W Jones, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1848–1859.
23 april, Marie Taglioni, italiensk ballerina av svensk börd.
4 maj, Margaretta Riley, brittisk botaniker.
24 maj, Henry H Crapo, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1865–1869.
1 juni, Michail Glinka, rysk kompositör.
3 juni, Jacques-Joseph Moreau de Tours, fransk läkare och vetenskapsman.
22 juni, Horace Eaton, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848.
1 juli, George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.
4 augusti, Karl Friedrich Hermann, tysk filolog.
5 september, William Alexander Graham, amerikansk politiker.
24 oktober, Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.
3 november, Constantin Hansen, norsk konstnär.
11 november, Johannes Magnusson, svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
23 november, Franklin Pierce, amerikansk politiker, USAs president 1853–1857.
3 december, Alexander Reuterskiöld, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
10 december – Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.
21 december, Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare. Sophia Magdalena Gardelius, svensk konsthantverkare.
Avlidna, 7 januari, Louis Marie de Noailles, 47, fransk politiker.
6 februari, Joseph Priestley, 70, brittisk kemist och präst.
12 februari, Immanuel Kant, 79, tysk filosof.
3 mars, Giovanni Domenico Tiepolo, 76, italiensk målare.
26 mars, Wolfgang von Kempelen, 70, ungersk vetenskapsman.
9 april, Jacques Necker, 71, fransk politiker, finansminister under Ludvig XVI 1776–1789.
13 april, Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och politiker, senator 1793–1796.
16 april, William Maclay, 66, amerikansk politiker, senator 1789–1791.
26 maj, Lars Berger, 53, svensk bergsman och riksdagsman.
16 juni, Johann Adam Hiller, 75, tysk kompositör.
12 juli, Alexander Hamilton, amerikansk statsman, USAs finansminister 1789–1795.
19 augusti, Barthélemy Schérer, 56, fransk militär.
20 september, Pierre Méchain, 60, fransk astronom.
14 oktober, Samuel J Potter, 51, amerikansk politiker, senator 1803-1804.
1 november, Johann Friedrich Gmelin, 56, tysk naturforskare och zoolog.
24 december, Martin Vahl, 55, norsk-dansk botaniker
25 december, Contarina Barbarigo, venetiansk adelsdam. Sprinze Helfft Levy, tysk bankir. Anna Brita Wendelius, svensk musiker.
1805
1805, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
11 januari, Michiganterritoriet skapas i USA.
4 mars, Thomas Jefferson svärs in som USAs president för en andra ämbetstid. George Clinton efterträder Aaron Burr som USAs vicepresident.
5 mars, New Brunswicks lagstiftande församling antar en förordning för att öka läskunnigheten.
12 mars, I samband med att Gustav II Adolfs ryttarstaty på Norrmalmstorg avtäcks byter torget namn till Gustav Adolfs torg
15 maj, En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) antas.
4 juni, Barbareskkriget upphör
1 augusti, En skogsvårdsförordning införs i Sverige, för att skydda den svenska skogen, framförallt ek och bok, som är viktiga som virke.
21 oktober, Den brittiska flottan under lord Horatio Nelsons befäl besegrar den fransk-spanska i slaget vid Trafalgar utanför Spaniens västkust. Nelson stupar i slaget
31 oktober, Gustav IV Adolf utfärdar en svensk krigsförklaring mot Napoleon I, varvid Första napoleonkriget utbryter.
November, Svenska hären överskeppas till Tyskland och kungen anländer till Stralsund.
2 december, Den ryskösterrikiska armén besegras av Napoleon i slaget vid Austerlitz
20 december, Svenskarna går över floden Elbe. Kemisten Friedrich Wilhelm Adam Serturner isolerar och beskriver morfin för första gången. Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm anläggs. En fransk ballongflygare vid namn Roberson besöker Stockholm med sin luftballong och har uppvisning med denna.
Födda, 6 januari – Charles J Jenkins, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.
27 januari, Sofia av Bayern, politiskt aktiv österrikisk ärkehertiginna.
3 februari, Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
8 februari, Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
13 februari, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.
22 februari, Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
17 mars, Manuel Patricio Rodríguez García, spansk sångpedagog.
2 april, Hans Christian Andersen, dansk författare.
1 maj, Johann Jacoby, tysk politiker.
22 juni, Giuseppe Mazzini, italiensk politiker och revolutionär.
6 juli, Heinrich Strack, tysk arkitekt.
10 juli, Jacob M Howard, amerikansk politiker.
29 juli, Alexis de Tocqueville, fransk politisk teoretiker och historiker.
3 augusti, Thomas G Davidson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.
4 augusti, William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.
10 augusti, Sophie von Hatzfeldt, tysk socialist.
21 augusti, August Bournonville, dansk balettdansör och koreograf.
30 augusti, Ange Guépin, fransk läkare och publicist.
2 september, Friedrich August Rosen, tysk sanskritist.
3 september, Isaac S Pennybacker, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845–1847.
11 oktober, Gustav Struve, tysk politiker.
27 november, Ralph P Lowe, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1858–1860.
1 december, George Catlin Woodruff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.
13 december, Johann von Lamont, skotsk-tysk astronom och fysiker.
14 december, James Pearce, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
23 december, Joseph Smith, amerikansk grundare av mormonkyrkan.
31 december, Jeanne Deroin, fransk socialist.
Avlidna, 1 januari, Jean Henri Latude, 79, fransk militär och författare.
17 januari, Abraham Hyacinthe Anquetil-Duperron, 73, fransk orientalist.
4 februari, John Sloss Hobart, 66, amerikansk jurist och politiker.
4 mars, Jean-Baptiste Greuze, 79, fransk konstnär.
21 april, Bernt Anker, 58, norsk affärsman.
9 maj, Friedrich von Schiller, 45, tysk författare.
25 maj, Anna Maria Rückerschöld, 80, svensk författare.
30 maj, Rafaela Herrera, 62, nicaraguansk nationalhjältinna.
28 maj, Luigi Boccherini, 62, italiensk kompositör.
19 juni, Louis-Jean-François Lagrenée, 80, fransk konstnär.
10 juli, Thomas Wedgwood, 34, brittisk keramiker och fotograf.
12 augusti, Johann Friedrich Anthing, 52, tysk silhuettmålare.
10 september, Karl Gustav, 2, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
5 oktober, Charles Cornwallis, 1:e markis Cornwallis, 66, brittisk militär.
21 oktober, Horatio Nelson, 47, brittisk sjömilitär.
25 november, Jacques Antoine Marie de Cazalès, 47, fransk politiker.
23 december, Geneviève Thiroux d'Arconville, 85, fransk kemist, författare och översättare.
27 december, Isabelle de Charrière, 65, schweizisk författare och filosof.
1806
1806, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Frankrike avskaffar revolutionskalendern och går tillbaka till gregorianska kalendern. Kungariket Bayern och Kungariket Württemberg grundas
12 april, Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.
5 juni, Bataviska republiken ersätts av Kungariket Holland
12 juli, Liechtenstein blir självständigt från Tyskromerska riket
25 juli, Storhertigdömet Baden grundas
29 juli, Uddevalla, vid den här tiden Sveriges då femte största stad, eldhärjas och brinner ned till grunden
6 augusti, Tyskromerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tyskromerska kejsarkronan
13 augusti, Storhertigdömet Hessen grundas
6 november, Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i överraskningen i Lübeck under svensk-franska kriget 1805-1810.
21 november – Napoleon I proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart
11 december, Kungariket Sachsen grundas. Amerikanska soldater ledda av kapten Zebulon Pike invaderar spanska territorier i Amerika vid Rio Grande på order av general James Wilkinson. Zebulon Pike tas till fånga. Amerikanska kanonbåtar med bas i New Orleans används mot spanska och franska kapare utanför Mississippideltat. Byggandet av Södertälje kanal påbörjas. Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige. George Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige. Kemisten Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin. Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland. Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern. Gustav IV Adolf erbjuder riddarna av Malteserorden att slå sig ner på Gotland, sedan Napoleon har kört bort dem från Malta, vilket de dock avböjer. Triumfbågen i Paris börjar uppföras.
Födda, 7 januari, Jens Andersen Hansen, dansk politiker.
9 januari, Caleb Rand Bill, kanadensisk politiker.
22 januari, Ludvig Manderström, svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.
10 februari, Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.
31 mars, John P Hale, amerikansk politiker och diplomat.
2 april, Giacomo Antonelli, italiensk kardinal.
6 april, Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
9 april, Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
26 april, Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
2 maj, Charles Gleyre, schweizisk konstnär. Catherine Labouré, fransk mystiker och nunna, helgon.
12 maj, Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
20 maj, John Stuart Mill, brittisk filosof.
1 juni, John B Floyd, amerikansk militär och politiker, guvernör i Virginia 1849–1852, USAs krigsminister 1857–1860.
27 juni, Augustus de Morgan, brittisk matematiker.
19 juli, Lorenz Diefenbach, tysk språkforskare och författare.
21 augusti, Johannes Frederik Frølich, dansk kompositör.
18 september, Heinrich Laube, tysk författare och teaterledare.
6 oktober, Andreas Randel, svensk kompositör och musiker.
4 november, Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.
13 november, Emilia Plater, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte.
27 december, Gustav Kühne, tysk författare.
Avlidna, 23 januari, William Pitt den yngre, 46, brittisk politiker, premiärminister 1783–1801 och 1804–1806.
30 januari, Pehr af Lund, 69, svensk militär.
2 februari, Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799.
14 februari, Jean Dauberval, 63, fransk dansör och koreograf.
30 mars, Georgiana Cavendish, 48, brittisk adelsdam.
12 april, Louis-Alexandre de Cessart, 86, fransk ingenjör.
20 april, Sara Elisabeth Moraea, 89, Carl von Linnés hustru.
15 maj, James Watson, 56, amerikansk federalistisk politiker, senator 1798–1800.
23 juni, Mathurin Jacques Brisson, 83, fransk zoolog och naturfilosof.
26 juli, Karoline von Günderrode, 26, tysk författare.
9 augusti, Olof Åkerman, 48, svensk gravör och ciselör.
10 augusti, Michael Haydn, 68, österrikisk kompositör.
22 augusti, Jean-Honoré Fragonard, 74, fransk målare. Conrad Quensel, 38, svensk naturforskare.
23 augusti, Charles-Augustin de Coulomb, 70, fransk fysiker.
9 september, William Paterson, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1789–1790.
28 oktober, Charlotte Smith, 57, brittisk författare.
12 november, Joseph Gottlieb Koelreuter, 73, tysk genetiker.
18 november, Claude-Nicolas Ledoux, 70, fransk arkitekt.
19 november, Mozaffar Mohammad Shah, 78, indisk stormogul.
30 november, Moritz Balthasar Borkhausen, 45, tysk naturforskare.
14 december, John Breckinridge, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1805–1806. Teodora Ricci-Bàrtoli, italiensk skådespelare.
1807
1807, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Januari, Franska trupper anfaller och erövrar Svenska Pommern.
30 januari, Fransmännen börjar belägra Stralsund.
Februari, Enskiftet införs i hela Sverige, förutom i Dalarna, Norrland och Finland
1 april, Svenskarna lyckas häva den franska belägringen av Stralsund under svensk-franska kriget 1805-1810, genom ett utfall från staden.
17 april, Svenskarna besegras av fransmännen i slaget vid Ueckermünde.
18 april, Stillestånd sluts mellan Sverige och Frankrike i Schlatkow.
1 juli, Tilsitalliansen ingås mellan Frankrike och Ryssland. Danmark, Sverige och Portugal måste stänga sina hamnar för brittiska fartyg, om inte Frankrike och Storbritannien har slutit fred 1 december. Dessutom måste dessa länder förklara Storbritannien krig om inte britterna går med på avtalet. Trots detta vill Gustav IV Adolf inte försonas med Napoleon I.
14 juli, Första numret av Jönköpings tidning utkommer
Augusti, Svenskarna ser sig tvungna att börja lämna Stralsund.
2–5 september, Britterna bombarderar Köpenhamn, vilket resulterar i att Danmark måste överlämna sin flotta till Storbritannien
7 september, General Toll förmår fransmännen att tillåta att svenska hären reser hem till Sverige genom uppgörelsen på Rügen.
10 oktober, Några poeter i Uppsala grundar förbundet Musis amici, som året därpå byter namn till Auroraförbundet.
30 oktober, Danmark ansluter sig till kontinentalblockaden och sluter förbund med Frankrike och Ryssland för ett gemensamt anfall mot Sverige.
November, En fransk styrka landsätts på den svenska koloniön Saint-Barthélemy, för att hindra en amerikansk affärsman att bedriva olaglig handel.
7 december, 1724 års svenska skolordning avskaffas och ersätts av en ny. Ryssland byter sida i koalitionen och lovar Frankrike att Sverige skall göra detsamma. Då Sverige vägrar är ett krig med Ryssland nära förestående. Gustav IV Adolf beslutar att Operan, där hans far mördats, skall rivas, för att ge plats åt trupparader. Under Samuel Owens ledning tillverkas vid Bergsunds gjuteri den första ångmaskin som byggts i Sverige. Ångbåten uppfinns av Robert Fulton. Det blir tillåtet att bedriva bagerirörelse i hela Sverige utanför Stockholm utan medlemskap i bageriskrået efter ansökan hos magistraten
Födda, 19 januari, Robert M Charlton, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853. Robert E Lee, amerikansk militär, sydstatsarméns överbefälhavare 1865.
1 februari, William B Campbell, amerikansk politiker.
2 februari, Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker.
7 mars, Andrew B Moore, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.
14 mars, Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
2 april, Alexander Hugh Holmes Stuart, amerikansk politiker.
20 april, John Milton, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.
22 maj, Bonamy Price, brittisk nationalekonom.
28 maj, Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare.
22 juni, Cecilia, svensk prinsessa och kompositör, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
23 juni, Ferdinand von Quast, tysk arkitekt och konstskriftställare.
27 juni, Theodor Berg, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman. Erik Gustaf Lilliehöök, svensk militär och riksdagsman.
4 juli, Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.
12 juli, Andrew Horatio Reeder, amerikansk demokratisk politiker.
8 augusti, Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
15 augusti, Jules Grévy, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
1 september, William W Hoppin, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1854–1857.
3 september, Elias Wilhelm Ruda, svensk poet och litteraturkritiker.
14 september, Daniel T Jewett, amerikansk politiker, senator 1870–1871.
20 september, Friedrich Gauermann, österrikisk målare och grafiker.
25 september, Alfred Vail, amerikansk mekaniker och uppfinnare.
17 oktober, Stephen Adams, amerikansk politiker.
18 oktober, Carl Fredrik Ridderstad, svensk tidningsredaktör och riksdagspolitiker.
30 oktober, Johanna Petersson, även känd som Handelsman Johanna, svensk handelsman.
15 november, Peter Hardeman Burnett, amerikansk politiker. James Henry Hammond, amerikansk politiker.
29 november, Josiah M Anderson, amerikansk politiker.
13 december, Giuseppe Pecci, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
23 december, Antonio María Claret, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
Avlidna, 19 januari, Adolf Ludvig Levin, 73, svensk köpman och godsägare.
18 februari, Sophie von La Roche, 76, tysk författare.
27 februari, Louise du Pierry, 60, fransk astronom.
4 mars, Abraham Baldwin, 52, amerikansk politiker, senator 1799–1807.
1 april, Sven af Winklerfelt, 84, svensk militär.
4 april, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, 74, fransk astronom.
8 april, John J Beckley, 49, amerikansk politiker och bibliotekarie, chef för USAs kongressbibliotek sedan 1802.
29 maj, Léonard Bourdon, 52, fransk politiker.
20 juni, Ferdinand Berthoud, 80, fransk urmakare och forskare.
13 juli, Henry Benedict Stuart, 82, skotsk tronpretendent.
19 juli, Uriah Tracy, 52, amerikansk politiker, senator 1796–1807.
5 augusti, Jeanne Baret, 67, fransk botaniker.
22 augusti, Maria Walpole, 71, brittisk adelsdam.
23 augusti, Samuel Lemchen, 87, svensk teolog.
14 september, George Townshend, 1:e markis Townshend, 83, brittisk militär och politiker.
9 oktober, Michail Cheraskov, 73, rysk författare.
10 november, Alexander Martin, amerikansk politiker.
26 november, Oliver Ellsworth, 62, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1796–1800.
21 december, John Newton, 82, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare. Catharina Fock, nederländsk bankir.
1808
1808, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
22 januari, Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen
24 januari, Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62a födelsedag.
21 februari, Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.
Februari, Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.
1 mars, Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.
2 mars, Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.
13 mars, Vid Kristian VIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.
14 mars, Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan. Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.
18 mars, Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.
1 april, Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.
16 april, Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.
18 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.
22 april, Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.
23 april, Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.
25 april, Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.
27 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.
28 april, Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.
1 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.
3 maj, Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna
9 maj, Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.
14 maj, Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.
16 maj, De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.
10 juni, Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.
14 juni, Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.
19 juni, Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.
24 juni, En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas. Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.
30 juni, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo. Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.
14 juli, Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.
2 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.
10 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.
17 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.
20 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.
21 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula
29 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.
30 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.
1 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.
6 september, Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.
12 september, Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.
13 september, Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.
14 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.
18 september, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.
29 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.
2 oktober, Katastrofen vid Limön inträffar
27 oktober, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
19 november, Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.
November, Svenska hären börjar utrymma Finland.
7 december, Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.
13 december, De sista svenska soldaterna lämnar Finland. Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner. Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.
Födda, 8 januari, James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
13 januari, Salmon P Chase, amerikansk jurist.
19 januari, Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
4 februari, Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
26 februari, Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.
4 mars, Frederik Stang, norsk politiker.
7 april, Frédéric Gaillardet, fransk författare.
13 april, Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
14 april, William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
16 april, Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
20 april, Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
2 maj, Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
30 maj, Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.
13 juni, Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
31 juli, Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.
2 augusti, Augustus C French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853.
3 augusti, Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
10 augusti, Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker.
30 augusti, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
9 september, Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.
6 oktober, Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.
15 oktober, Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
24 oktober, Ernst Richter, tysk musiker.
29 november, William F Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852.
7 december, Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
8 december, Elias Sehlstedt, svensk lyriker.
15 december, James E Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
19 december, Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
29 december, Andrew Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1865–1869.
Avlidna, 23 januari, Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.
8 februari, Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.
20 februari, Gerard Lake, 1e viscount Lake, 63, brittisk militär.
3 mars, Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.
13 mars, Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.
15 april, Hubert Robert, 74, fransk konstnär.
5 maj, Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.
5 juni, Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.
14 juli, Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.
13 augusti, Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.
19 augusti, Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.
13 september, Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.
1 oktober, Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.
21 oktober, Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.
27 oktober, Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.
26 november, Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.
9 december, Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.
1809
1809, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Året domineras av händelserna Napoleonkrigen, Finska kriget och Dansk-svenska kriget.
I Sverige stiftas nya grundlagar. Den 6 juli besegrar Napoleon I österrikarna i slaget vid Wagram och Österrike tvingas till ett förnedrande fredsfördrag. Under slaget stupar omkring 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och det är i antalet döda soldater det dittills största under Napoleonkrigen. I mars invaderas Portugal av franska trupper. Fransmännen intar Chaves och går vidare mot Porto. En kombinerad portugisisk-brittisk armé, under ledning av sir Arthur Wellesley, kan dock trycka tillbaka de franska trupperna till Galicien och besegra en annan fransk armé i Tavera i Spanien. Rom förklaras för omedelbar kejserlig stad och den västra delen av Kyrkostaten införlivas 17 maj i franska kejsarriket. Józef Antoni Poniatowski, den siste polske kungens nevö, ansluter sig till Napoleons kamp mot Österrike.
Finska kriget. Tsar Alexander I öppnar Borgå lantdag. Den 17 mars drar sig Sverige tillbaka från Åland och Umeå överlämnas till ryssarna den 22 mars. Den 19 augusti besegrar ryssarna den sista större svenska styrkan i slaget vid Sävar, men dagen därpå besegrar svenskarna ryssarna i träffningen vid Ratan. Under de båda slagen stupar omkring 2 000 ryska och 1 200 svenska soldater. Ryssarna tvingas samtidigt lämna Umeå. I Fredrikshamn sluts den 17 september ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, som avslutar det finska kriget 1808–1809. Avtalet innebär att Sverige får avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som fanns öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. Redan under våren var det klart att Sverige skulle förlora kriget och under mars till juli hålls Borgå lantdag dit riksdagens finländska representanter kallats av tsaren för att ordna förhållandet till det ryska imperiet.
Dansk-svenska kriget. Georg Carl von Döbeln. Under det dansk-svenska kriget, som pågått sedan början av 1808, råder det i början av året brist på förnödenheter i det dansk-norska lägret då ytterst lite livsmedel kommer fram när Storbritannien blockerar danska hamnar. Karl August kunde inte inleda sina planerade offensiva operationer och Sverige koncentrerade sig på finska kriget. Under sommaren ger Frederik VI order om att inta det territorium som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro 1645, främst Jämtland och Härjedalen. Frederik VI trodde att han kunde få till en allians med Ryssland för att lättare få Sverige på knä. Den 2 juli ger Karl August order om ett anfall från Trondheimstrakten mot Jämtland och 10 juli anfaller 1 800 man under ledning av generalmajor von Krogh Jämtland. Sverige svarar med bataljoner från Hälsinge regemente, Gävle, Livgrenadjärregementet samt två bataljoner från Kalmar regemente. Den 16 juli återerövrar den dansk-norska styrkan Hjärpe skans och senare Mörsil och Mattmar i Jämtland. 24 juli beslutar Georg Carl von Döbeln att anfalla den dansk-norska styrkan och lyckas få den att dra sig tillbaka. Ett stillestånd skrivs dagen efter i Bleckåsen där ett av villkoren var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde. Storbritannien utökar sin handelsblockad mot Danmark-Norge. Under juli stängs handelsvägarna till Ryssland och i den norska armén rådde det stor brist på livsmedel. Då Fredrik VI inser att kriget inte kan vinnas söker han fred med svenskarna och 10 december. Sluts ett avtal vid freden i Jönköping som avslutar det dansk-svenska kriget. Avtalet innebär att inget land avträder något territorium, Sverige försöker hålla brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster, samt att överlöpare och brottslingar skall utlämnas.
Sverige. Hans Järta. Efter att Finland förlorats och Pommern tidvis ockuperats avsätts och landsförvisas Gustav IV Adolf. Han ersätts av hertig Karl som är riksföreståndare från 29 mars och utropas till kung med namnet Karl XIII den 6 juni. Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat. Kavalleriförbandet Adelsfanan avvecklas och är troligen det kavalleriförband som kontinuerligt varit i tjänst under längst tid i världen, i mer än 500 år.
Båglampan. Ljusbåge mellan två kolelektroder. Sir Humphry Davy skapar den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. Uppfinningen blir ett viktigt bidrag till att göra glödlampan möjlig. Båglampan ger ett mycket starkt ljus, och användes länge i bland annat filmprojektorer, men numera är den ovanlig som ljuskälla.
Sydamerika. Bolivia. Övre Peru omfattar den rödtonade delen av kartan. När det spanska kungahusets bestämmande försvagas under Napoleonkrigen minskar förtroendet för det koloniala styret i Sydamerika. 16 juli gör kreoler och mestiser i La Paz uppror och proklamerar i Ferdinand VIIs namn en oberoende stat i Övre Peru. I november ansluter sig Cochabamba, Oruro och Potosí. 16 år av stridigheter följer innan republiken grundas 1825.
Asien. Arabiska halvön. Storbritannien uppmanar sultanen av Oman att upphöra med piratverksamheten i Persiska viken. Då sultanen inte lyckas med detta inleder britterna flera anfall mot fästningar i det som idag är Förenade arabemiraten. Anfallen fortsätter till 1819 innan britterna får situationen under kontroll.
4 mars, James Madison efterträder Thomas Jefferson, som USAs president .
8 mars, Delar av västra armén under Georg Adlersparre beger sig från Karlstad mot Stockholm för att ta kung Gustav IV Adolf till fånga. Kungen anses oduglig, eftersom han dragit in Sverige i nederlagskrig mot både Napoleon Is Frankrike och Ryssland.
13 mars, Gustav IV Adolf gör sig redo att fly till hären i Skåne men arresteras av generaladjutant Carl Johan Adlercreutz och fem andra adelsmän på Stockholms slott.
16 mars, De två optiska telegrafstationerna på Signilskär och Eckerö bränns ner av ryssarna.
21 mars, Konventionen på Åland sluts mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna skall inte landstiga på svensk jord och dessutom lämna Åland, medan svenskarna inte skall besätta ön.
22 mars, Umeå överlämnas till ryssarna.
25 mars, Konventionen i Kalix sluts mellan Sverige och Ryssland. Svenskarna längst i norr lägger ner vapnen.
28 mars, Den svenske kanslipresidenten Fredrik Wilhelm von Ehrenheim avgår.
29 mars, Gustav IV Adolf abdikerar som kung av Sverige. Den ryske tsaren Alexander I utropas till storfurste av Finland vid lantdagen i Borgå varvid Sverige har förlorat Finland efter över 600 år.
26 april, Brand i Åmål, Sverige
10 maj, Gustav IV Adolf avsätts formellt som kung av Sverige och enväldet avskaffas. Hertig Karl (XIII) utses till riksföreståndare
18 maj, Brand i Uppsala
21–22 maj, Österrikes ärkehertig Karl tillfoga Napoleon ett svidande nederlag i slaget vid Aspern-Essling.
Maj, Lars von Engeström blir ny svensk kanslipresident.
5–6 juni, En ny svensk regeringsform antas. Ståndsriksdagen består och skall, ledd av ett statsråd på nio ledamöter (till- och avsatta av kungen), sammanträda vart femte år. Makten delas mellan kung och riksdag. Kungen utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs ständerna. Domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare görs oavsättliga. Adeln tvingas avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten.
6 juni, Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra Sverige.
Juni, Kanslipresident Lars von Engeström avgår, varvid ämbetet avskaffas för gott.
2 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Hörnefors.
8–9 juli, Den svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Porkkala.
25 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Bleckåsen, Jämtland.
Juli, Den danske prinsen Kristian August väljs till svensk tronföljare. Han får namnet Karl August eftersom Kristian är så negativt historiskt betonat.
19 augusti, Den svenska landstigningskåren besegras av ryssarna i slaget vid Sävar utanför Umeå.
20 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ratan, det sista slaget på svensk mark.
2 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Frostkåge gästgivaregård.
17 september, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn, varvid Sverige förlorar hela Finland, Åland och delar av Lappland och Västerbotten fram till Torne älv och Muonioälven.
8 oktober, De sista finska soldaterna i svensk tjänst hemförlovas.
2 november, De svenska soldater, som råkat i rysk fångenskap under kriget, påbörjar marschen hem.
24 november, Karl XIII drabbas en hjärnblödning, vilket gör honom delvis förlamad.
10 december, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Jönköping, utan landavträdelser. Samuel Owen startar ett gjuteri på Kungsholmen i Stockholm. Pappersmyntfot råder i realiteten i Sverige, eftersom silverfonden är för liten. Sedlar kan bara växlas in i mycket små mängder. Den svenske riksdrotsen greve Carl Axel Trolle-Wachtmeister avgår och därefter avskaffas ämbetet för gott. Silleperioden på den svenska västkusten tar slut, vilket inleder Bohusläns ekonomiska nedgång. Den svenska skärgårdsflottans finska eskader, Sveaborgseskadern, upplöses efter att Sverige har förlorat Finland. Pär Aron Borg grundar en skola för blinda och dövstumma i Manilla på Djurgården i Stockholm.
Födda, 6 januari, Marie Durocher, brasiliansk läkare och barnmorska, den första läkaren av sitt kön i Latinamerika. Sven Lovén, svensk naturforskare.
15 januari, Pierre-Joseph Proudhon, fransk anarkistisk filosof.
19 januari, Edgar Allan Poe, amerikansk författare.
21 januari, Sinjeong, koreansk änkedrottning och regent.
6 februari, Charles Emil Hagdahl, svensk läkare och kokboksförfattare.
12 februari, Charles Darwin, engelsk zoolog och geolog. Abraham Lincoln, amerikansk politiker, USAs president 1861–1865.
5 mars, John Bozman Kerr, amerikansk diplomat och politiker.
9 mars, Bettino Ricasoli, italiensk statsman.
21 mars, Alessandro Gavazzi, italiensk agitator.
24 mars, Joseph Liouville, fransk matematiker.
1 april, Nikolaj Gogol, rysk författare.
20 april, James C Jones, amerikansk politiker.
23 maj, Hugo von Kirchbach, preussisk militär.
4 juni, Columbus Delano, amerikansk politiker.
5 juni, Calvin T Hulburd, amerikansk politiker.
26 juni, Pétrus Borel, fransk författare.
10 juli, Robert M Patton, amerikansk politiker.
21 juli, Adolph Westman, svensk häradshövding och riksdagspolitiker.
6 augusti, Alfred Tennyson, engelsk poet.
28 augusti, Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.
18 september, Armand Barbès, fransk politiker.
1 oktober, Otto Edvard Carlsund, ledare för AB Motala Verkstad.
3 november, James Richardson, brittisk upptäcktsresande.
29 november, Gabriel Ferry, fransk författare.
29 december, William Ewart Gladstone, brittisk liberal politiker och premiärminister. Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
Avlidna, 16 januari, John Moore, 47, brittisk militär.
4 februari, Philemon Dickinson, 69, amerikansk politiker, senator 1790–1793.
22 februari, Ludwig von Cobenzl, 55, österrikisk statsman.
1 mars, Gabriel Israel Hartman, 32, finländsk filosof.
7 mars, Johann Georg Albrechtsberger, 73, österrikisk kompositör. Jean-Pierre Blanchard, 55, fransk luftfartspionjär.
9 mars, Jonas Forsslund, 54, svensk konstnär.
27 mars, Joseph-Marie Vien, 92, fransk målare.
16 april, Vasilij Tjitjagov, 83, rysk amiral och upptäcktsresande.
29 maj, Johannes von Müller, 57, schweizisk historiker.
31 maj, Joseph Haydn, 77, österrikisk kompositör. Jean Lannes, 40, fransk militär. Ferdinand von Schill, 33, preussisk militär.
4 juni, Nicolai Abildgaard, 65, dansk konstnär. Francis Malbone, 50, amerikansk politiker, senator 1809.
8 juni, Thomas Paine, 72, brittisk-amerikansk författare och publicist.
5 juli, Joachim Zachris Duncker, 34, officer i svenska armén.
7 juli, Benjamin Ogle, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1798–1801.
17 augusti, Matthew Boulton, 80, brittisk fabrikant och ingenjör.
24 augusti, Michail Kamenskij, 71, rysk fältmarskalk.
30 augusti, Ignacy Potocki, 59, polsk statsman.
4 september, Christopher Dahl, 51, svensk präst, språkvetare och psalmdiktare.
7 september, Anders Björkqvist, 67, finländsk präst. Caroline Schelling, 46, tysk författare, översättare och salongsvärd.
11 oktober, Meriwether Lewis, 35, amerikansk militär och upptäcktsresande.
27 november, Nicolas Dalayrac, 56, fransk kompositör.
2 december, John Walker, 65, amerikansk politiker, senator 1790.
31 december, Franz Ignaz Beck, 75, tysk violinist och kompositör.
1810
1810, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Den svenska tullen på varor från landsbygden till städerna avskaffas
6 januari, Fred sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Sverige antar kontinentalsystemet och återfår svenska Pommern.
7 januari, Den svenske tronföljaren Karl August anländer till Sverige vid Svinesund.
10 februari, En ny svensk riksdagsordning antas. Man diskuterar fyrståndsriksdagen, men behåller den.
9 mars, En ny svensk tryckfrihetsförordning utfärdas, varvid 1766 års TF i princip återställs och förhandscensuren avskaffas
3 maj, Lord Byron simmar över Hellesponten.
10 maj, Världens första sparbank öppnas i skotska Ruthwell av prästen Henry Duncan.
11 maj, Den svenska riksdagen utfärdar privilegier och bolagsregler för Göta kanal, som nu börjar byggas under ledning av Baltzar von Platen.
21 maj, Norrbottens län grundas i Sverige genom en utbrytning ur Västerbottens län
25 maj, Första autonoma regeringen i Buenos Aires, nominellt lojal till spanske kungen, installeras i Buenos Aires
28 maj, Kronprins Karl August dör i slaganfall vid en militärmanöver på Kvidinge hed i Skåne. Riksmarskalken Axel von Fersen den yngre misstänks ligga bakom dödsfallet.
20 juni, Axel von Fersen lynchas av en uppretad folkmassa under kronprinsens likfärd i Stockholm. Svea livgarde ser på men ingriper inte
26 juni, De sista finska soldaterna i svenska armén, som lämnar armén, seglar hem till Finland från Stockholm.
Juni, Löjtnant Carl Otto Mörner besöker på eget bevåg den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte och föreslår honom att bli kandidat i det svenska tronföljarvalet.
23 juli, En svensk riksdag utblåses att hållas i Örebro en vecka senare.
30 juli, Den svenska riksdagen öppnas i Örebro.
Augusti, Den svenska tidskriften Phosphoros börjar ges ut, bland annat av Per Daniel Amadeus Atterbom
10 augusti, Den svenska riksdagens hemliga utskott förordar enhälligt den döde Karl Augusts bror Fredrik Kristian som svensk tronföljare. Samma kväll lyckas en fransman vid namn Fournier, som utger sig för att representera Bernadotte, övertyga utrikesstatsminister Lars von Engeström om att välja Bernadotte. Han lovar att svenska staten skall få en stor penningsumma (8 miljoner franc) och att av fransmännen konfiskerade gods i Pommern skall återlämnas. Lars von Engeström börjar därför propagera för Bernadotte i riksdagen.
21 augusti, Marskalk Jean Baptiste Bernadotte väljs till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. Hans son Oscar (I) blir arvfurste.
27 augusti, En ny svensk skilsmässoförordning utfärdas, vilken innebär, att domstolarna kan döma till skilsmässa på grunder, som tidigare har krävt kunglig dispens. De enda tidigare godtagna orsakerna till skilsmässa har varit, om ena parten har försvunnit eller varit otrogen, men nu lagstadgas alltså fler skäl.
16 september, Mexiko deklarerar sin självständighet
23 september, Ett mindre uppror utbryter på den svenska ön Saint-Barthélemy, vilket dock kvävs i sin linda
20 oktober, Bernadotte anländer till Sverige.
2 november, Bernadotte antar namnet Karl Johan och håller sitt intåg i Stockholm. Successionsordningen, en av de fyra ännu gällande svenska grundlagarna, och som ger arvsrätt till huset Bernadottes manliga medlemmar, antas.
5 november, Karl Johan adopteras av Karl XIII.
13 november, Den franske ambassadören Charles Jean Marie Alquier överlämnar ett ultimatum till den svenska regeringen, om att förklara krig mot Storbritannien.
17 november, Napoleon I tvingar Sverige att förklara Storbritannien krig. Eftersom Sverige och Storbritannien egentligen står på samma sida söker svenskarna under detta krig, kallat Sveriges krig mot Storbritannien, att så lite som möjligt försämra förhållandet till Storbritannien.
13 december, Karolinska institutet grundas. Amerikanska soldater ockuperar områden i Västflorida under en tvist öster om Mississippi vid Pearlfloden. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden. Det svenska konstitutionsutskottet framlägger förslaget att tvåkammarriksdag skall införas i landet, vilket dock inte blir av. Under åren 1810–1850 sker den starkaste folkökningen i Sveriges historia. Kemisten Jacob Berzelius upptäcker grundämnet kisel. Inredningsstilen empir (kallad Karl Johansstil i Sverige) slår igenom i Sverige. Den svenska skärgårdsflottans Stralsund–Karlskronaeskader dras in. Kvar finns Stockholms och Göteborgs eskadrar, vilka kommer att existera fram till att skärgårdsflottan avskaffas 1871.
Födda, 1 januari, Warren Winslow, amerikansk demokratisk politiker.
10 februari, Miklós Barabás, ungersk målare.
22 februari, Holger Simon Paulli, dansk musiker.
1 mars, Frédéric Chopin, polsk tonsättare och pianist
2 mars, Leo XIII, född Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci, påve 1878–1903.
6 mars, George Robert Waterhouse, brittisk zoolog.
10 april, Willis Benson Machen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.
11 april, Sir Henry Creswicke Rawlinson, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
14 april, Justin Smith Morrill, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
18 april, Neill S Brown, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.
4 maj, Alexander Walewski, fransk politiker och ambassadör.
10 maj, Thomas Watkins Ligon, amerikansk demokratisk politiker.
15 maj, Jacob Thompson, amerikansk politiker.
24 maj, Abraham Geiger, tysk professor.
8 juni, Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.
2 juli, Robert Toombs, amerikansk general och politiker.
5 juli, Phineas Taylor Barnum, amerikansk underhållare, cirkuskung.
17 juli, Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare, riksdagsman. Martin Farquhar Tupper, brittisk författare.
8 juli, Johanna Kinkel, tysk tonsättare, författare och revolutionär.
18 augusti, Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.
30 augusti, Onslow Stearns, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.
11 september, James Pollock, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.
12 september, Philip Francis Thomas, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1860–1861.
13 september, Auguste Bouquet, fransk konstnär och satiriker.
24 september, Caroline Rosenberg, dansk botaniker.
29 september, Elizabeth Gaskell, brittisk författare.
4 oktober, Eliza McCardle Johnson, amerikansk presidentfru.
4 november, Lucius Robinson, amerikansk demokratisk politiker.
7 november, Ferenc Erkel, ungersk operatonsättare.
9 november, Thomas Bragg, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1855–1859.
30 november, Henry B Payne, amerikansk demokratisk politiker, senator 1885–1891.
3 december, Marija Milutinović Punktatorka, serbisk jurist
4 december, Carl Fredrik Appeltofft, svensk läkare och riksdagspolitiker.
6 december, Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.
10 december, Abraham K Allison, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
11 december, Alfred de Musset, fransk författare.
24 december, Wilhelm Marstrand, dansk målare.
Avlidna, 4 januari, Katarina Dasjkova, 66, president för ryska vetenskapsakademien.
8 januari, Daniel Melanderhjelm, 83, svensk matematiker och astronom.
17 januari, James Gordon, 70, irländsk-amerikansk politiker, kongressledamot 1791–1795.
20 februari, Andreas Hofer, 57, österrikisk bonde och militär.
10 mars, Daniel Boëthius, 58, svensk filosof.
5 april, Carl Axel Wachtmeister, 55, svensk greve, justitieråd och justitiekansler, en av rikets herrar, riksdrots 1787–1809, justitiestatsminister sedan 1809.
28 maj, Karl August, 41, svensk kronprins.
20 juni, Axel von Fersen, 54, svensk greve och riksmarskalk, älskare till den franska drottningen Marie-Antoinette.
26 juni, Joseph-Michel Montgolfier, 69, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.
27 juli, Eugen Johann Christoph Esper, 68, tysk naturforskare.
30 augusti, Philipp von Cobenzl, 69, österrikisk greve och politiker.
16 september, Franz von Fürstenberg, 81, tysk friherre och statsman.
28 oktober, Edward Carrington, 62, amerikansk politiker.
20 november, Abraham Häggman, 76, finländsk kopparsmed och fabrikör.
2 december, Philipp Otto Runge, 33, tysk målare. Israel Smith, 51, amerikansk politiker.
31 december, William Cunnington, brittisk arkeolog. Natalja Sjelichova, rysk handelsledare.
1811
1811, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
8 januari, Det största slavupproret i USAs historia startas av Charles Deslondes på ett sockerplantage i Louisiana. Upproret slås dock ner och 95 slavar avrättas
Januari, Man ökar antalet militära utskrivningar i Sverige, för att vara på den säkra sidan om krigssituationen i Europa skulle ändras.
5 februari, Den brittiske kungen Georg III blir omyndigförklarad på grund av galenskap. Även om han officiellt förblir kung av Storbritannien till sin död 1820 tar hans son Georg IV nu över som regent för resten av hans regeringstid.
16 februari, Ett antal yngre svenska kulturpersoner bildar Götiska förbundet, som börjar utge tidskriften Iduna
Februari, Spanien drar sig tillbaka från Malvinerna. Först att skrivas ut är gotlänningarna i denna den allra första svenska värnpliktsutskrivningen. I brist på gevär utrustas de äldsta beväringarna i Gotlands Nationalbeväring med pikar, trots att detta vapen är helt föråldrat.
6 maj, Brand i Laholm, Sverige
14 maj, Paraguay utropar sig självständigt
16 maj, Fransmännen besegras av en allierad brittisk-spansk-portugisisk armé i slaget vid Albuera.
15 juni, Klågerupskravallerna kräver ett trettiotal dödsoffer vid ett militärt angrepp mot förskansade skånska bönder som protesterar mot ökade soldatutskrivningar.
5 juli, Venezuela förklarar sig självständigt från Spanien.
28 december, Den svenska Lantbruksakademien grundas. 1811 års svenska kyrkohandbok antas där bland annat konfirmation officiellt införs som en kyrklig akt. Esaias Tegnér vinner Svenska akademiens stora pris med dikten Svea, kulmen på hans patriotiska diktning. Han får priset sedan ett ryssfientligt parti i dikten ersatts med strofen "att inom Sveriges gräns erövra Finland åter". Den framtida drottning Desidera kommer till Sverige med sin elvaårige son Oscar. Oscar (I) blir hertig av Södermanland. Östra bron i Karlstad byggs färdig och blir Sveriges längsta stenbro. De första Big Foot spåren upptäcks.
Födda, 5 januari, Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.
7 januari, Adolf von Scheurl, tysk jurist.
22 januari, Gottfried von Neureuther, tysk arkitekt.
3 februari, Horace Greeley, amerikansk politiker, publicist och slaverimotståndare.
4 februari, Asa Biggs, amerikansk demokratisk politiker och jurist. Pierre-Julien Eymard, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
6 februari, Henry Liddell, brittisk språkman.
8 februari, Edwin D Morgan, amerikansk republikansk politiker.
19 februari, Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.
24 februari, Henry Smith Lane, amerikansk politiker.
26 februari, Sir Philip Wodehouse, brittisk politiker.
11 mars, Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.
20 mars, Napoleon II, titulärkejsare av Frankrike 22 juni–7 juli 1815.
24 april, Shepherd Leffler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.
25 april, Julius Jacob den äldre, tysk målare.
11 maj, Chang och Eng Bunker, siamesiska tvillingar.
29 maj, Trusten Polk, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1857–1862.
8 juni, Carl Johan Thyselius, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
11 juli, Johann Georg von Hahn, österrikisk diplomat och upptäcktsresande.
3 augusti, Elisha Otis, amerikansk uppfinnare.
5 augusti, Ambroise Thomas, fransk tonsättare.
1 september, Richard Dybeck, svensk fornforskare, folkminnesforskare och kompositör, författare till Sveriges nationalsång.
6 september, Joanna Courtmans, flamländsk författare.
9 september, Joseph Kleutgen, tysk katolsk teolog.
14 september, Johan Raattamaa, finländsk predikant, laestadianernas andlige ledare.
17 september, August Blanche, svensk författare.
22 oktober, Franz Liszt, ungersk tonsättare och pianovirtuos.
25 oktober, Evariste Galois, fransk matematiker.
29 oktober, Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.
16 november, John Bright, brittisk politiker.
28 november, Oscar Patric Sturzen-Becker, svensk författare.
3 december, Eduard Bendemann, tysk konstnär.
22 december, Ludwig Philippson, tysk rabbin.
Avlidna, 10 januari, Franziska von Hohenheim, 62, hertiginna av Württemberg.
21 januari, Jean François Thérèse Chalgrin, fransk arkitekt.
3 februari, Johann Beckmann, 71, tysk filosof, ekonom och naturforskare.
14 mars, Augustus FitzRoy, 3e hertig av Grafton, 75, brittisk politiker, premiärminister 1768–1770.
30 april, Ivan Osterman, 85, rysk greve och diplomat.
16 maj, Nikolaj Kamenskij, 34, rysk greve och militär.
23 juni, Nicolau Tolentino de Almeida, 70, portugisisk poet.
26 juni, Mariano Jiménez, 29, mexikansk militär.
3 juli, William Chalmers, 62, grundare av den industriskola som sedermera blev Chalmers tekniska högskola.
5 augusti, Adolf Ulrik Wertmüller, 60, svensk konstnär.
6 september, Johann Georg Lehmann, 46, tysk kartograf.
8 september, Peter Simon Pallas, 69, tyskfödd naturforskare.
5 oktober, Samuel Maclay, 70, amerikansk politiker, senator 1803–1809.
15 oktober, Eva Merthen, 88, finländsk celebritet.
21 november, Heinrich von Kleist, 34, tysk poet, dramaturg och novellist.
26 december, George William Smith, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1811. Abraham B Venable, 53, amerikansk politiker. Philippine Kaskele, tysk bankir.
1812
1812, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
9 januari, Napoleon I:s trupper besätter svenska Pommern.
17 februari, Före detta kung Gustav IV Adolf skiljer sig från sin hustru Fredrika av Baden.
18 mars, Fattigvården i Stockholm ordnas församlingsvis med utdebiteringsrätt och en uppmaning till "gifta fruntimmer" att ta sig an sociala uppgifter.
5 april, Ett fördrag sluts mellan Sverige och Ryssland i S:t Petersburg, vari ryssarna lovar Sverige att få ta Norge från Danmark, mot att Sverige avstår kraven på Finland.
8 april, Helsingfors blir Finlands huvudstad.
13 april, En riksdag öppnas i Örebro.
18 april, Vid ett möte med bondeståndet håller Sveriges kronprins Karl Johan sitt enda tal någonsin på svenska.
20 april, USAs vicepresident George Clinton avlider .
30 april, Louisiana blir den 18e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
14 maj, USA gör genom president James Madison och kongressen anspråk på Ameliaön och andra delar i Östflorida för att undvika ockupation av andra makter, men general George Matthews motsätter sig. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden
18 juni, USA förklarar krig mot Storbritannien då USA beskyller Storbritannien för att ha försökt stoppa neutrala staters båtar samt inlett blockad av USA under brittiskt fiendskap med Frankrike
24 juni, Napoleons ryska fälttåg inleds.
16 juli, En ny svensk tryckfrihetsförordning införs, där indragningsmakten finns med. Publikationer som utgör en fara för "allmän säkerhet" kan dras in på hovkanslerns begäran.
18 juli, Sveriges krig mot Storbritannien avslutas med freden i Örebro. Fredsavtalet sluts i det hus som därefter får namnet Fredshuset. I samband med detta sluts också fred mellan Storbritannien och Ryssland på samma plats. Sverige frånträder Napoleons kontinentalblockad.
22 juli, Krig utbryter mellan Frankrike och Ryssland.
29 juli, Det svenska produktplakatet återinförs ännu en gång.
18 augusti, Riksdagen år 1812 i Örebro avslutas. Detta är den sista riksdag som hålls utanför Stockholm.
28–30 augusti, Tsar Alexander I av Ryssland och kronprins Karl Johan möts i Åbo.
7 september, Slaget vid Borodino utkämpas.
14 september, Brand i Moskva
23 Oktober, Coup d'État de Malet, en misslyckad militärkupp mot Napoleon I, äger rum i Paris.
30 december, Tauroggenkonventionen undertecknas och Preussen sluter vapenvila med Ryssland. En ny lag införs som tillåter myndigheterna att tvångsundersöka personer de misstänker för att bära på en könssjukdom: detta drabbar främst kvinnor som misstänks för att vara prostituerade
Födda, 2 januari, Augustus C Dodge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
3 januari, Elisha M Pease, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1853–1857 och 1867–1869.
10 januari, Joshua Hill, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
13 januari, Humphrey Marshall, amerikansk diplomat, general och politiker.
7 februari, Charles Dickens, brittisk författare.
25 februari, Carl Christian Hall, dansk politiker, statsminister 1857–1859 samt 1860–1863.
12 mars, Isaac P Christiancy, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.
22 april, James Andrew Broun Ramsay, brittisk politiker, Earl of Dalhousie.
29 april, Emilie Högqvist, svensk skådespelare.
30 april, Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
6 maj, Madame Restell, amerikansk abortör.
7 maj, Sir Arthur Purves Phayre, brittisk koloniadministrator och militär.
12 maj, Peter Hansborough Bell, amerikansk demokratisk politiker.
17 maj, Elias Nelson Conway, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.
19 maj, Herman Sätherberg, svensk lyriker och läkare.
22 maj, Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.
9 juni, Johann Gottfried Galle, tysk astronom.
31 juli, Ludwig Blenker, tysk-amerikansk militär.
9 augusti, Victor von Bruns, tysk kirurg.
12 augusti, Samuel Stehman Haldeman, amerikansk entomolog och lingvist.
28 augusti, Rudolf von Alt, österrikisk konstnär.
4 september, John A Winston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1853–1857.
16 september, Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, nederländsk författare.
18 september, Herschel Vespasian Johnson, amerikansk politiker och jurist.
1 oktober, Stephen Hempstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1850–1854.
4 november, Richard M Bishop, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1878–1880.
14 november, Aleardo Aleardi, italiensk diktare.
22 november, Johanne Luise Heiberg, dansk skådespelerska.
23 november, George Rawlinson, engelsk arkeolog och historiker.
7 december, Fredrik Georg Afzelius, svensk filosofisk skriftställare.
18 december, Jesse D Bright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845–1862.
Avlidna, 27 januari, Bernardino Nocchi, 70, italiensk konstnär.
2 februari, Isaac Titsingh, 67, nederländsk kirurg och diplomat.
14 mars, Carl Gustaf Nordin, 63, svensk språkvetare, politiker och biskop.
30 mars, Gunning Bedford Jr., amerikansk politiker.
15 april, Olof Schwan, 67, svensk orgelbyggare.
11 maj, Spencer Perceval, 49, brittisk politiker, premiärminister 1809–1812.
21 maj, Joseph Woelfl, 38, österrikisk pianist och kompositör.
12 juni, Anders Joachim Öberg, 44, svensk konstnär.
13 juni, Benjamin Höijer, 45, svensk professor.
16 juni, Franz Pforr, 24, tysk målare under romantiken.
8 juli, Carolina Weltzin, 57, svensk kokboksförfattare.
10 juli, Carl Ludwig Willdenow, 46, tysk botaniker.
19 augusti, Vincenzo Righini, 56, italiensk kompositör.
21 augusti, Fredrik Silfverstolpe, 79, svensk ämbetsman och numismatiker.
16 september, Gustaf Adam von Nolcken, 78, svensk friherre, ämbetsman och diplomat.
22 september, Werner Abrahamson, 68, dansk författare och militär.
26 september, George Frederick Cooke, 56, brittisk skådespelare.
13 oktober, Isaac Brock, 43, brittisk militär.
11 november, Nikolaj Tutjkov, 47, rysk militär.
13 december, Marianne von Martínez, 68, österrikisk sångare, pianist och kompositör. María Feliciana de los Ángeles Miranda, salvadoransk krigshjältinna.
1813
1813, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
4 januari, Johan Leonard Belfrage får i hemligt uppdrag av svenska regeringen att "arrangera en espionage på Norge", som förberedelser för ett fälttåg mot landet.
28 januari, Den brittiska författarinnan Jane Austen publicerar romanen Pride and Prejudice.
3 mars, Sverige sluter förbund med Storbritannien där Sverige skall ställa upp med trupper mot Napoleon I mot att Storbritannien bistår Sverige vid erövringen av Norge. Ön Guadeloupe blir svenskt territorium.
4 mars, Elbridge Gerry blir USAs nye vicepresident .
24 mars, Svenskarna landstiger i Stralsund och Wismar och inleder så Andra napoleonkriget mot Frankrike.
April, Amerikanska soldater ledda av general James Wilkinson belägrat, med amerikanska kongressens godkännande, Mobile Bay i Västflorida. Spanjorerna ger upp
Maj, Kronprins Karl Johan anländer till svenska hären i Pommern.
29 maj, Svenska Ostindiska Companiet upplöses efter 82 års verksamhet
23 augusti, De allierades nordarmé (bestående av svenskar, ryssar och preussare) besegrar en fransk armé under marskalk Nicolas Charles Oudinot i slaget vid Grossbeeren under Napoleonkrigen.
6 september, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Dennewitz.
13 september, Delar av Göteborg, Sverige härjas av en brand
2 oktober, Det Norska studentsamfundet grundas i Oslo
18–19 oktober, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Leipzig.
19 oktober, Karl Johan får befälet över nordarmén. Medan de allierade förföljer fransmännen anfaller Karl Johan Danmark.
7 december, Svenskt kavalleri besegrar danska trupper i Slaget vid Bornhöft, Sveriges sista fältslag mot Danmark.
15 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Rendsburg.
19 december, Den danska fästningen Fredriksort kapitulerar för svenskarna. Amerikanska soldater bygger ett fort på Nukahiva, en av Marquesöarna, för att skydda skepp man beslagtagit från britterna. Den svenska sjukvårdsmyndigheten Collegium medicum ombildas till Sundhetskollegium. Gymnastiska centralinstitutet inrättas i Stockholm. Det leds av "den svenska gymnastikens fader" Pehr Henrik Ling. I Sverige döms Lasse-Maja för tredje resan stöld till livstids fästning.
Födda, 2 januari, Carl Oskar Troilius, svensk generaldirektör och riksdagsman.
21 januari, John C Frémont, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.
31 januari, Agostino Depretis, italiensk politiker, Italiens premiärminister.
15 februari, Frederick Holbrook, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.
8 mars, Japetus Steenstrup, dansk biolog.
18 mars, Friedrich Hebbel, österrikisk författare och dramatiker.
19 mars, David Livingstone, brittisk missionär och upptäcktsresande.
9 april, Lewis V Bogy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1877.
13 april, Stephen A Douglas, amerikansk demokratisk politiker.
19 april, David Settle Reid, amerikansk demokratisk politiker.
25 april, Antonina Bludova, rysk författare, filantrop, salongsvärd och hovdam.
5 maj, Søren Kierkegaard, dansk filosof och författare.
13 maj, Lot M Morrill, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1876–1877.
22 maj, Richard Wagner, tysk tonsättare, dirigent och författare.
26 maj, George G Fogg, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
6 juni, Gustaf von Braun, svensk militär, godsägare och riksdagspolitiker.
12 juli, Claude Bernard, fransk fysiolog.
13 juli, Theophilus Hansen, dansk arkitekt.
17 juli, Nils Månsson Mandelgren, svensk konstnär och forskare.
18 juli, Pierre Alphonse Laurent, fransk matematiker.
28 juli, Alberto Mazzucato, italiensk musiker.
5 augusti, Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.
20 augusti, Vladimir Sollogub, rysk greve och författare.
21 augusti, Jean Servais Stas, belgisk kemist.
26 augusti, Harrison Reed, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868–1873.
6 september, Isaac Butt, irländsk politiker.
9 september, Wilhelm Engelhard, tysk konstnär.
13 september, William A Barstow, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856. Auguste Maquet, fransk författare. John Sedgwick, amerikansk militär.
17 september, John Jabez Edwin Mayall, brittisk fotograf.
18 september, Bernhard Cronholm, svensk kemist, tidningsman och boktryckare. Grundare av Snäll-Posten. William L Greenly, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.
19 september, Nikolaus Delius, tysk filolog, Christian Heinrich Friedrich Peters, tysk-amerikansk astronom.
3 oktober, Moritz Wagner, tysk geograf.
5 oktober, Ernst Haberbier, tysk pianist.
8 oktober, Carl Amand Mangold, tysk kompositör.
9 oktober, John J Pettus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1854 och 1859–1863. Georg Waitz, tysk historiker och politiker.
10 oktober, Giuseppe Verdi, italiensk kompositör.
16 oktober, Johannes Ronge, tysk präst.
17 oktober, Georg Büchner, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.
23 oktober, Ludwig Leichhardt, tysk upptäcktsresande.
26 oktober, Daniel D Pratt, amerikansk republikansk politiker, senator 1869–1875.
29 oktober, Carl Ploug, dansk politiker och författare.
13 november, Allen G Thurman, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1869–1881.
28 november, Anders Lindewall, godsägare i Uppsala län och ledamot av riksdagens andra kammare.
10 december, Zachariah Chandler, amerikansk politiker.
20 december, Samuel J Kirkwood, amerikansk republikansk politiker.
23 december, Joseph P Comegys, amerikansk politiker och jurist, senator 1856–1857. Victor Escousse, fransk dramatiker.
Avlidna, 24 januari, Theodore Sedgwick, 66, amerikansk politiker.
3 februari, Samuel Ashe, 87, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1795–1798.
17 mars, Jacques Pierre Abbatucci, 89, korsikansk general.
10 april, Joseph-Louis Lagrange, 77, italiensk astronom och matematiker.
26 maj, Moses Robinson, 72, amerikansk politiker.
28 juni, Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär.
17 juli, Fredrica Löf, 52, svensk skådespelerska.
21 augusti, Sofia Magdalena av Danmark, 67, drottning av Sverige 1771–1792, gift med Gustav III.
24 september, André Grétry, 72, belgisk-fransk kompositör.
19 oktober, Józef Antoni Poniatowski, 50, polsk general.
29 november, Giambattista Bodoni, 73, italiensk boktryckare.
27 december, Gustaf Adolf Reuterholm, 57, svensk politiker.
1814
1814, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
5 januari, Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.
14 januari, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. I freden tvingas Danmark avträda Norge till Sverige i utbyte mot svenska Pommern. Därmed upphör den union mellan Danmark och Norge, som har varat sedan 1380. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna
17 maj, I protest mot fredsslutet i Kiel väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, vilket inte accepteras av Sverige
30 maj, Freden i Paris sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Frankrikes kung Ludvig XVIII erkänner unionen mellan Sverige och Norge. Sverige avstår ön Guadeloupe till Frankrike.
26 juli, Sveriges senaste krig, det norska fälttåget, inleds, för att tvinga norrmännen gå med på unionsföreningen. Bland annat deltar arvfursten Oscar (sedermera Oscar I) som 15-årig överste. Svenska flottan besegrar den norska i sjöslaget vid Hvalöarna sydöst om den norska staden Fredrikstad.
3 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Lier i Norge.
5 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Midskog (även känt som slaget vid Matrand).
14 augusti, Svenskarna besegrar norrmännen i slaget vid Kjölbergs bro. Konventionen i Moss sluts mellan Sverige och Norge. Svenskarna tvingar Kristian Fredrik att avgå och norrmännen att acceptera unionen mellan Sverige och Norge. Därmed är Sveriges senaste krig slut
1 oktober, Wienkongressen inleds.
10 oktober, Kristian Fredrik abdikerar från den norska tronen, till förmån för Karl XIII.
4 november, Karl XIII väljs till kung av Norge. Där får han namnet Karl II (Karl I var Karl Knutsson (Bonde) 1449–1450). Unionen blir, tack vare kronprins Karl (XIV) Johans ingripande, dock mycket svagare än vad de svenska adelsmännen har tänkt sig.
7 november, Amerikanske generalen Andrew Jackson intar Pensacola i Spanska Florida och kastar ut britterna
23 november, USAs vicepresident Elbridge Gerry avlider .
15 december, Hartfordkonventionen antas av det amerikanska federalistiska partiet.
24 december, Freden i Gent avslutar officiellt 1812 års krig mellan Storbritannien och USA. Reguljära stridigheter mellan pirater och amerikanska skepp och eskadrar rasar i Karibien, framförallt på land och till havs vid Kuba, Puerto Rico, Santo Domingo och Yucatan
Födda, 1 januari, William Bigler, amerikansk demokratisk politiker.
16 januari, Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
20 januari, David Wilmot, amerikansk politiker och jurist.
27 januari, Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.
6 februari, Auguste Chapdelaine, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
8 februari, Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.
5 mars, Wilhelm von Giesebrecht, tysk historiker.
9 mars, Taras Sjevtjenko, ukrainsk författare.
12 mars, John C Ten Eyck, amerikansk republikansk politiker, senator 1859–1865.
14 mars, Ferdinand Konrad Bellermann, tysk landskapsmålare.
22 mars, Thomas Crawford, amerikansk skulptör.
29 april, Homer V M Miller, amerikansk politiker och läkare, senator 1871.
3 maj, Adams George Archibald, kanadensisk politiker.
30 maj, Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator.
2 juni, William H H Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1851–1855.
11 juni, Felix von Willebrand, finländsk friherre och läkare.
19 juli, Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
13 augusti, Anders Ångström, svensk fysiker och astronom, spektralanalysens fader.
3 september, James Joseph Sylvester, brittisk matematiker.
3 oktober, Hervé Faye, fransk astronom.
15 oktober, Michail Lermontov, rysk poet.
1 november, Josiah Gardner Abbott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1876–1877.
5 november, Alfred de Bougy, fransk bibliotekarie och författare.
22 november, Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.
26 november, Louise Aston, tysk författare och feminist.
19 december, Jean Högqvist, svensk skådespelare.
28 december, Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.
Avlidna, 4 januari, Johann Georg Jacobi, 73, tysk poet.
5 januari, Nils Henric Liljensparre, 75, svensk polis.
26 februari, Johan Tobias Sergel, 73, svensk tecknare och skulptör.
26 mars, Joseph Guillotin, 75, fransk läkare.
12 april, Charles Burney, 88, brittisk kompositör.
6 maj, Georg Joseph Vogler, 64, tysk kompositör.
8 juni, Friedrich Heinrich Himmel, 48, tysk kompositör.
19 juli, Matthew Flinders, 40, brittisk sjömilitär och kartograf.
28 juli, Benjamin Goodhue, 65, amerikansk politiker, senator 1796–1800.
19 augusti, Gustaf Mauritz Armfelt, 57, svensk hovman, diplomat och kungagunstling.
24 augusti, Timothy Bloodworth, amerikansk politiker, senator 1795–1801.
8 september, Maria Karolina av Österrike, 62, Neapels drottning och de facto regent.
10 oktober, Johann Friedrich Droysen, 44, pommersk fysiker, matematiker och astronom.
23 november, Elbridge Gerry, 70, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1813–1814.
24 december, Samuel Hood, engelsk sjömilitär.
26 december, Nicolas-François Guillard, 62, fransk librettist.
1815
1815, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
8 januari, 6 500 amerikaner besegrar 8 700 britter i slaget vid New Orleans med endast 55 döda på den amerikanska sidan.
22 februari, Evangeliska sällskapet ombildas till Svenska Bibelsällskapet, i vilket samtliga svenska biskopar går med. Syftet är att sprida biblar till svenska folket
16 mars, Kungariket Förenade Nederländerna grundas
10 april, Ett av historien största vulkanutbrott inleds på Tambora i Indonesien
2–3 maj, Slaget vid Tolentino utkämpas
3 maj, Stadsstaten Krakow grundas
31 maj, Göteborgs domkyrka invigs.
9 juni, Luxemburg blir ett storhertigdöme
18 juni, Napoleon besegras slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket leder till att han tvingas abdikera tre dagar senare. Detta innebär också slutet på Napoleonkrigen
31 juli, Norge erkänner unionen med Sverige.
6 augusti, Riksakten, godkänd av det norska stortinget och den svenska riksdagen, som reglerar vissa unionella frågor, utfärdas. Norge tvingas acceptera en gemensam utrikespolitik och en gemensam kung. Landet blir alltså inte en del av det svenska riket, som Finland varit.
18 augusti, Schweiziska edsförbundet återskapas
20 oktober, De allierade erkänner Schweiz neutralitet under andra freden i Paris
23 oktober, Sverige avträder Svenska Pommern till Preussen. Danmark skulle ha fått Pommern, men har bytt det mot Sachsen-Lauenburg, som ligger närmare Danmark. Den svenske generalen Boye överlämnar de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorar sin sista besittning på kontinenten.
16 december, Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve grundas. Andra Barbareskkriget mellan USA och Alger bryter ut. Det Kvindelige Velgørende Selskab bildas i Danmark. Smittkoppsvaccinationen blir obligatorisk på alla barn under två år i Sverige. De förordningar som har reglerat viktualiehandeln i Sverige avskaffas. Ett förslag om att införa tvåkammarparlament faller i den svenska riksdagen. Judars rätt att flytta till Sverige inskränks på förslag av adeln och borgarna.
Födda, 14 januari, Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
15 januari, Bertha Wehnert-Beckmann, tysk fotograf.
16 januari, Lemuel J Bowden, amerikansk politiker, senator 1863–1864.
18 januari, Konstantin von Tischendorf, tysk professor.
20 januari, Josiah Begole, amerikansk politiker.
25 januari, Alexander Joseph Montagney Artôt, belgisk violinist och tonsättare.
26 januari, Arthur MacArthur, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.
28 januari, Andrew Jackson Hamilton, amerikansk politiker och jurist.
27 februari, Franz Pfeiffer, tysk germanist.
1 mars, Benjamin F Conley, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.
12 mars, Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.
15 mars, Andrew J Kuykendall, amerikansk politiker.
1 april, Henry B Anthony, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884. Otto von Bismarck, tysk statsman, järnkanslern. Edward Clark, amerikansk militär och politiker.
21 april, Louise Rasmussen, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.
2 maj, David S Walker, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
10 maj, Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.
19 maj, John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
30 maj, Carl Edward Norström, svensk järnvägsbyggare.
3 juni, Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
17 juni, Thekla Knös, svensk författare.
29 juni, Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
4 juli, Emory B Pottle, amerikansk republikansk politiker.
7 juli, Asmus Julius Thomsen, dansk läkare.
9 juli, Oran M Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
16 augusti, Giovanni Bosco, italienskt helgon.
29 augusti, Anna Ella Carroll, amerikansk författare, abolitionist och politisk rådgivare.
6 september, Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare.
7 september, Howell Cobb, amerikansk politiker och general.
9 september, William Beal, brittisk religiös författare. Johann Gottfried Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
15 september, Charles B Mitchel, amerikansk politiker.
19 september, Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.
16 oktober, Francis Lubbock, amerikansk politiker.
27 oktober, Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.
31 oktober, Karl Weierstrass, tysk matematiker.
1 november, Luke P Poland, amerikansk republikansk politiker och jurist.
2 november, Isaac P Walker, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
12 november, Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
23 november, William Dennison, amerikansk politiker.
10 december, Ada Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.
18 december, Egron Lundgren, svensk konstnär och författare.
20 december, James Legge, brittisk sinolog.
21 december, Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
22 december, Johann Jakob Bachofen, schweizisk rättshistoriker.
31 december, George Meade, amerikansk militär.
Avlidna, 15 januari, Emma Hamilton, 49, brittisk societetsdam.
22 februari, Simeon Olcott, 79, amerikansk politiker, senator 1801–1805.
1 mars, Giovanni Bertati, 79, italiensk librettist.
2 mars, Francesco Bartolozzi, 86, italiensk kopparstickare.
1 april, Samuel Liljeblad, 53, svensk botaniker.
4 maj, Hipólito Ruiz López, 61, spansk botaniker.
23 maj, Henry Ernst Muhlenberg, 60, amerikansk teolog och naturforskare.
1 juni, James Gillray, 58, brittisk karikatyrtecknare.
28 juli, Philip Barton Key, 58, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.
6 augusti, James A Bayard, 48, amerikansk politiker, senator 1804–1813.
15 augusti, Richard Bassett, 70, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.
21 augusti, Carl Johan Adlercreutz, 58, svensk greve, militär och statsman. Stanley Griswold, 51, amerikansk politiker, senator 1809.
9 september, John Singleton Copley, 77, amerikansk konstnär.
24 september, John Sevier, 70, amerikansk politiker.
13 oktober, Joachim Murat, 48, fransk militär, kung av Neapel 1808–1815, avrättad.
17 november, Joseph Habersham, 64, amerikansk politiker och affärsman.
5 december, Christian Gottfried Gruner, 71, tysk läkare.
7 december, Michel Ney, 46, fransk militär, avrättad.
19 december – Benjamin Smith Barton, 49, amerikansk botaniker.
20 december, Giovanni Meli, 75, italiensk poet.
22 december, José María Morelos, 50, mexikansk präst och militär, avrättad.
23 december, Jan Potocki, 54, polsk historiker och reseskildrare.
30 december, Oluf Gerhard Tychsen, 81, tysk orientalist.
1816
1816, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Sommaren, Norra Europa och Nordamerika drabbas av hungersnöd och epidemier orsakade av ett vulkanutbrott, Tambora, i nuvarande Indonesien året innan. Händelsen blir känd som året utan sommar.
28 juni, Borgholms stad på Öland får stadsprivilegier
9 juli, Argentina blir självständigt från Spanien
23 augusti, Staden Bathurst grundas i Brittiska Västafrika
11 december, Indiana blir den 19e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater förstör Nicholls Fort i Spanska Florida, vilket har använts som bas för räder in på USAs territorium. Första Seminolekriget bryter ut då seminoleindianerna, som använt sitt område som tillflykt för förrymda slavar och gränsbrottslingar, anfalls av amerikanska soldater som går in i norra Spanska Florida. Spanska utposter angrips och ockuperas och brittiska medborgare dödas. Världens första ännu utkommande bergsvetenskapliga tidskrift, den svenska Jernkontorets annaler, börjar utges. Den svenska riksdagen antar en tulltaxa, som bland annat innehåller 350 importförbud. Kronprins Karl Johan ansluter Sverige till den heliga alliansen. Alla Europas monarker, förutom påven och sultanen, går med i alliansen. Samuel Owen provkör sin och Sveriges första ångbåt, Stockholmshäxan på Mälaren. Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius avslutar utgivningen av Svenska Folkwisor från forntiden. Den första luftballongsfärden i Lappland företas. Sverige lagstiftar, som första land i världen, om att alla barn under två år skall vaccineras mot smittkoppor. Den skotske prästen Robert Stirling uppfinner stirlingmotorn.
Födda, 3 januari, Samuel C Pomeroy, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.
8 januari, Isak Georg Stenman, svensk författare.
12 januari, Willis A Gorman, amerikansk demokratisk politiker och general.
26 januari, Benjamin Flanders, amerikansk republikansk politiker.
3 februari, Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1885–1889. Carl Olof Rosenius, svensk väckelsepredikant.
7 februari, Jean Frédéric Frenet, fransk matematiker.
20 februari, Anders Jönsson, svensk direktör och riksdagsman.
21 februari, Ebenezer Rockwood Hoar, amerikansk jurist och republikansk politiker.
24 februari, Timothy O Howe, amerikansk politiker och jurist.
5 mars, Rodman M Price, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Jersey 1854–1857.
16 mars, Hermann Willebrand, tysk arkitekt.
21 april, Charlotte Brontë, brittisk författare. Louis Wigfall, amerikansk politiker och general.
5 maj, Jean-Joseph Farre, fransk militär och politiker.
30 maj, Robert Prutz, tysk författare.
3 juni, Gustaf Andersson i Sundsvall, svensk jurist och riksdagsman.
4 juli, James B Howell, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
5 juli, Anders Melcher Myrtin, svensk häradshövding och riksdagsman.
14 juli, Arthur de Gobieau, fransk diplomat och historiefilosof.
21 juli, Paul Reuter, tysk baron och grundare av nyhetsbyrån Reuters.
5 augusti, Acton Smee Ayrton, brittisk jurist och politiker.
11 september, Carl Zeiss, tysk finmekaniker och optiker.
20 september, Fredrik August Dahlgren, svensk författare.
22 september, Fredrik Brusewitz, svensk disponent och politiker.
23 september, Elihu B Washburne, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1869.
28 september, Johan Knutson, finlandssvensk målare.
20 oktober, James W Grimes, amerikansk politiker.
28 oktober, Malwida von Meysenbug, tysk författare.
6 november, Curtis Hooks Brogden, amerikansk politiker.
7 november, Brita-Kajsa Karlsdotter, svensk textilkonstnär, känd för att ha utvecklat anundsjösömmen.
19 november, André Oscar Wallenberg, svensk bankir.
3 december, Christian Anders Sundin, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.
13 december, Clement Claiborne Clay, amerikansk politiker.
26 december, John McClannahan Crockett, amerikansk politiker.
Avlidna, 14 januari, Rutger Macklean, 73, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.
24 januari, Pehr Hörberg, 69, svensk konstnär.
27 januari, Samuel Hood, 91, viscount och engelsk amiral.
6 februari, Henrik Gahn, 69, svensk läkare.
11 februari, Sophie Piper, 58, svensk grevinna.
19 mars, Heinrich Christoph Koch, 66, tysk kompositör.
11 april, Christian Leberecht Vogel, 57, tysk konstnär.
13 maj, Joseph Hardtmuth, 57, österrikisk industriidkare.
5 juni, Giovanni Paisiello, 76, italiensk kompositör.
5 juli, Dorothea Jordan, 64, irländsk skådespelare.
27 juli, Olof Tempelman, 71, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.
29 augusti, Johann Hieronymus Schröter, 70, tysk astronom.
3 september, Friedrich Ludwig Schröder, 71, tysk skådespelare.
14 oktober, George Madison, 53, amerikansk militär och politiker, guvernör i Kentucky 1816.
6 november, Gouverneur Morris, 64, amerikansk politiker, senator 1800–1803.
27 december, Julie Reventlow, 53, dansk grevinna, salongsvärd och författare.
1817
1817, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
25 januari, Det första numret av den skotska tidningen The Scotsman ges ut.
12 februari, Slaget vid Chacabuco blir ett nederlag för Spanien.
4 mars, James Monroe efterträder James Madison som USAs president. Daniel Tompkins blir USAs nye vicepresident .
31 maj, Gioacchino Rossinis opera La gazza ladra ("Den tjuvaktiga skatan") har urpremiär på Teatro alla Scala i Milano.
4 juli, Eriekanalen börjar byggas vid Rome, New York, USA.
15 augusti, Genom en Kongressakt i USA (3 mars 1817) skapas Alabamaterritoriet genom att dela upp Mississippiterritoriet på mitten, och på denna dag skapas Mississippis konstitution.
22 augusti, Staden Araraquara, Brasilien grundas.
23 augusti, Jordbävning vid den antika staden Helike dödar 65 människor.
26 augusti, Joniska öarnas förenta stater antar sin konstitution.
31 oktober, Över hela Sverige hålls en jubelfest för att fira 300-årsdagen av Martin Luthers uppspikande av sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517.
15 augusti, Alabamaterritoret skapas.
10 december, Mississippi blir den 20e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater landstiger på Ameliaön och kastar ut smugglare, äventyrare och fribytare. Erik Gustaf Geijer utnämns till professor i historia vid Uppsala universitet. En svensk förordning om sockenstämmor och kyrkoråd antas. Den innebär inga förändringar, utan sätter bara den rådande ordningen på pränt. Sockensjälvstyret, som tidigare varit kyrkans och prästernas område, placeras dock under Kunglig Majestät Sveriges (och Nordens) första sockenstämmoförordning. Carl Henrik Anckarswärd blir talesman för riddarhusets opposition. Rosersbergs slott och Kungliga Djurgården tas över av kronprins Karl Johan. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet selen. Samuel Owen konstruerar Sveriges första hjulångare Amphitrite. Kaffeförsäljning på offentliga ställen förbjuds i Sverige. Fri läkarvård för könssjukdomar införs i Sverige. Två personer på Gotland, som har skålat för "femte Gustav" (vilket misstänks avse den avsatte Gustav IV Adolfs son) döms till döden men benådas. Militären och tecknaren Ulrik Thersner påbörjar utgivningen av sitt stora bildverk Fordna och närvarande Sverige. Bogors botaniska trädgård grundas.
Födda, 31 januari, Antenor Nydqvist, grundare av Nohab.
4 februari, August Anderson, svensk lantbrukare och politiker.
28 februari, James S Green, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.
27 mars, Karl Wilhelm von Nägeli, schweizisk botaniker.
22 april, Godlove Stein Orth, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863–1871, 1873–1875 och 1879–1882.
29 april, Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.
11 maj, Fanny Cerrito, italiensk ballerina och koreograf.
22 maj, Hjalmar August Abelin, svensk läkare.
13 juni, Erik af Edholm, svensk militär, hovmarskalk och chef för Kungliga Dramatiska Teatern 1866–1881.
8 juli, Carl Johan Bergman, svensk skolman och riksdagsman.
12 juli, Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
20 juli, Johan Henrik Nebelong, dansk arkitekt.
22 juli, Andrew Parsons, amerikansk demokratisk politiker.
24 juli, Carl Fredrik Bergstedt, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.
4 augusti, Frederick T Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1881–1885.
5 augusti, Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator 1867–1875.
15 augusti, J W Henderson, amerikansk demokratisk politiker.
7 september, Louise av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1863–1898, gift med Kristian IX.
9 september, John Collett Falsen, norsk politiker.
16 september, Waldo P Johnson, amerikansk politiker, senator 1861–1862.
2 oktober, Gunnar Wennerberg, svensk ecklesiastikminister och skapare av Gluntarne.
6 oktober, Gustaf Lagerbjelke, svensk greve, ämbetsman och politiker.
23 oktober, James W Denver, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1855–1857. Torsten Thure Renvall, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1884–1898.
12 november, Bahá'u'lláh (Guds återglans), i Teheran i Iran. stiftaren av religionen bahá'í år 1863.
19 november, James A McDougall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1861–1867.
20 november, Carl Björnstjerna, svensk greve, överhovstallmästare och riksdagsman.
30 november, Theodor Mommsen, tysk historiker, nobelpristagare.
14 december, Sofia Wilkens, svensk socialreformator.
16 december, John S Carlile, amerikansk politiker, senator 1861–1865.
22 december, Tuiskon Ziller, tysk filosof och pedagog.
Avlidna, 7 januari, Anton von Bucher, 70, tysk teolog.
11 februari, Maria Walewska, 31, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.
8 mars, Anna Maria Lenngren, 62, svensk författare.
12 april, Charles Messier, 86, fransk astronom.
30 maj, Tristram Dalton, 79, amerikansk politiker, senator 1789–1791.
2 juni, Clotilde Tambroni, 58, italiensk professor.
9 juni, Anne-Josèphe Théroigne de Méricourt, 54, fransk revolutionär.
14 juli, Germaine de Staël, 51, fransk författare.
18 juli, Jane Austen, 41, brittisk författare.
15 augusti, Peter Early, 44, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1813–1815.
18 september, David Hall, 65, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1802–1805.
7 oktober, Pierre Samuel du Pont de Nemours, 77, fransk nationalekonom.
11 oktober, Gertrudis Bocanegra, 52, mexikansk nationalhjältinna.
15 oktober, Johann Ludwig Burckhardt, 32, schweizisk forskningsresande och orientalist. Tadeusz Kościuszko, 71, polsk militär.
14 november, Policarpa Salavarrieta, 22, colombiansk nationalhjältinna.
15 november, Frans Suell, 73, svensk affärsman.
23 november, William C C Claiborne, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1812–1816, senator 1817.
7 december, William Bligh, 63, brittisk sjöfarare.
1818
1818, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
5 januari, Det tidigare Svenska Pommern uppgår i Preussen
5 februari, Karl XIV Johan blir kung av Sverige och Norge vid Karl XIIIs död (i Norge under namnet Karl III Johan). Hans son Oscar (I) blir kronprins
22 mars, Påsken inträffar på det tidigaste möjliga datumet.
5 april, Chile förklarar sig självständigt från Spanien.
11 maj, Karl XIV Johan kröns i Stockholm.
Augusti, USA skickar ut USS Ontario till Columbiafloden för att ta oregonterritoriet då Storbritannien inte gör anspråk på det, men Spanien och Ryssland däremot gör det
7 september, Karl XIV Johan kröns i Trondheim.
3 december, Illinois blir den 21a delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Kemisten Johan August Arfvedson upptäcker grundämnet litium. Kemisten Jöns Jacob Berzelius medverkar till upptäckten av grundämnet litium och utnämns till Vetenskapsakademiens ständiga sekreterare. I tredje bandet av sin bok Lärobok i kemien presenterar Berzelius sin tabellindelning för första gången. Sveriges första hjulångare Amphitrite börjar trafikera Mälaren mellan orterna Stockholm, Västerås och Uppsala. Högre artilleriläroverket i Marieberg i Stockholm grundas och blir av betydelse för artilleriets tekniska utveckling. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Uppsala universitet. Paracelsus grav öppnas för att få klarhet angående ryktet om mord.
Födda, 7 januari, Andrea Busiri Vici, italiensk arkitekt.
14 januari, Zacharias Topelius, finlandssvensk författare, tidningsman och historiker.
16 januari, C V A Strandberg, svensk tidningsman och lyriker.
28 januari, George S Boutwell, amerikansk politiker, USAs finansminister 1869–1873.
30 januari, Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848–1849.
8 februari, Austin Blair, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1861–1865, kongressledamot 1867–1873.
10 februari, Isham G Harris, amerikansk demokratisk politiker.
13 februari, Carl Ifvarsson, svensk hemmansägare och politiker
19 februari, Tod Robinson Caldwell, amerikansk politiker.
28 februari, David T Patterson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
12 mars, John S Hager, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.
1 april, Omar D Conger, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.
8 april, Kristian IX, kung av Danmark 1863–1906.
16 april, Charles J Folger, amerikansk politiker, USAs finansminister 1881–1884.
17 april, Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855–1881.
29 april, Olof Lagergren, svensk postmästare och riksdagsman.
5 maj, Karl Marx, tysk socialistisk teoretiker.
23 maj, Alfred von Fabrice, sachsisk greve, general och politiker.
27 maj, Amelia Bloomer, amerikansk dräktreformator, kvinnorätts- och nykterhetsaktivist. Anton Niklas Sundberg, svensk ärkebiskop 1870–1900.
28 maj, P G T Beauregard, amerikansk general i sydstatsarmén.
17 juni, Charles Gounod, fransk kompositör.
29 juni, Angelo Secchi, italiensk astronom.
1 juli, Ignaz Semmelweiss, ungersk läkare.
18 juli, Louis De Geer, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1876–1880.
13 augusti, Johan Daniel Herholdt, dansk arkitekt.
17 september, William Henry Barnum, amerikansk demokratisk politiker och industrialist.
2 oktober, Conrad Wilhelm Hase, tysk arkitekt.
4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker.
8 oktober, John Henninger Reagan, amerikansk politiker.
9 oktober, Henry Lippitt, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1875–1877.
17 oktober, Tassilo von Heydebrand und der Lasa, tysk schackförfattare.
18 oktober, Elizabeth F Ellet, amerikansk författare.
22 oktober, Charles Marie René Leconte de Lisle, fransk författare.
26 oktober, Ludwig Häusser, tysk historiker.
26 november, Louis Lacombe, fransk kompositör.
28 november, Karl Maximilian von Bauernfeind, tysk geodet.
2 december, Charles Potvin, belgisk författare.
5 december, Nikolaj Ivanovitj Koksjarov, rysk mineralog.
24 december, James Prescott Joule, brittisk fysiker.
28 december, Johan Jolin, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.
Avlidna, 2 januari, Martha Tiahahu, 17, malajisk upprorsledare.
12 januari, Johan Wingård, 79, svensk biskop.
19 januari, Zacharias Liljefors, 43, svensk orgelbyggare.
5 februari, Karl XIII, 69, svensk riksföreståndare 1809, kung av Sverige sedan 1809 och av Norge sedan 1814 (död klockan 22:05).
18 mars, Fredrik Söderman, 79, svensk violast.
19 mars, Thomas Posey, 67, amerikansk politiker, senator 1812–1813.
25 mars, Caspar Wessel, 72, norsk-dansk geodet och matematiker.
28 mars, Samuel Andreas Krebs, 52, norsk militär.
21 april, Aron Gustaf Silfversparre, 91, svensk friherre och hovmarskalk.
2 maj, Herman Willem Daendels, 55, nederländnsk militär.
10 maj, Paul Revere, 83, amerikansk militär.
26 maj, Michail Barclay de Tolly, 56, rysk fältmarskalk, krigsminister och prins.
1 juni, Bartha van Crimpen, 63, nederländsk patriot och nationalsymbol.
6 juni, Jan Henryk Dąbrowski, 62, polsk militär.
20 juni, Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, 59, drottning av Sverige från 1809 och av Norge från 1814 till 5 februari detta år, gift med Karl XIII.
29 juni, Carl Philipp Fohr, 22, tysk konstnär.
9 juli, Carl Peter Söderlöf, 74, svensk politiker.
28 juli, Gaspard Monge, 72, fransk matematiker.
29 juli, Johan Gabriel Oxenstierna, 68, svensk greve, ledamot av Svenska Akademien, en av rikets herrar samt kanslipresident 1786–1789.
12 augusti, Nikolaj Novikov, 74, rysk publicist och boktryckare.
18 september, Olof Swartz, 56, svensk naturforskare.
7 oktober, Gudmund Jöran Adlerbeth, 67, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska akademien. David Stone, 48, amerikansk jurist och politiker.
28 oktober, Abigail Adams, 73, amerikansk feminist, hustru till presidenten John Adams, mor till presidenten John Quincy Adams.
5 november, Heinrich Friedrich Füger, 66, tysk konstnär.
17 november, Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, 74, drottning av Storbritannien sedan 1761 (gift med Georg III)
8 december, Johan Gottlieb Gahn, 73, svensk bergsvetenskapsman. Ghaliyya al-Wahhabiyya, arabisk krigshjältinna.
1819
1819, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
29 januari, Den Wallinska psalmboken (uppkallad efter J O Wallin, som har författat 128 och bearbetat och översatt ännu fler av de 500 psalmerna) utges.
18 mars, Johan Aron af Borneman får i uppdrag att besiktiga Sveriges alla ekar, för att se vilka som är lämpliga för fartygsbyggen till flottan. Sveriges huvudsakliga ekbestånd har hittills vuxit i Svenska Pommern, men då detta 1815 har gått förlorat måste man se sig om efter andra ekar till flottan.
23 maj, Hjulångaren Caledonia inleder ångbåtstrafiken mellan Malmö och Köpenhamn
16 augusti, Peterloomassakern i Manchester.
20 september, Tyska förbundsdagen bekräftar Karlsbadbesluten, med skärpt censur som varar till 1848.
7 oktober, Södertälje kanal i Sverige öppnas för trafik
16 oktober, Storbritannien gör anspråk på Sydshetlandsöarna
14 december, Alabama blir den 22a delstaten att ingå i den amerikanska unionen
17 december, Republiken Colombia utropas i Sydamerika, med Simón Bolívar som president. Stockholms utbildningsanstalt för veterinärer (sedermera Veterinärhögskolan) inrättas. Stockholms prästsällskap, det första svenska prästsällskapet, bildas. Den svenska riksdagen fattar beslut om centralförsvar med centrum i Karlsborg. Karlsborgs fästning börjar byggas, vilket kommer att ta 90 år. Bildande av Välgörande fruntimmerssällskapet.
Födda, 1 januari, Arthur Hugh Clough, brittisk författare.
3 januari, Charles Piazzi Smyth, brittisk astronom.
6 januari, Robert C Wickliffe, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1856–1860.
14 januari, Frederick Steele, amerikansk militär.
20 januari, Göran Fredrik Göransson, svensk köpman och industriman, grundare av Sandvik AB.
22 januari, Morton S Wilkinson, amerikansk politiker, senator 1859–1865.
26 januari, Amédée de Noé, fransk karikatyrtecknare.
8 februari, Wilhelm Jordan, tysk författare. John Ruskin, brittisk författare.
10 februari, Albert Schwegler, tysk filosof och teolog.
14 februari, Christopher Sholes, amerikansk uppfinnare.
16 februari, James K Kelly, amerikansk demokratisk politiker, senator 1871–1877.
17 februari, Philipp Jaffé, tysk historiker. Max Schneckenburger, tysk poet.
22 februari, James Russell Lowell, amerikansk poet.
2 mars, Alois Emanuel Biedermann, schweizisk teolog.
6 mars, Oscar Björnstjerna, svensk diplomat, militär och politiker.
7 mars, Émile Blanchard, fransk zoolog.
8 mars, Preston Leslie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kentucky 1871–1875.
9 mars, Frederick Smyth, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1865–1867.
11 mars, Marius Petipa, fransk balettdansör och koreograf.
12 mars, Carl Adolf Cornelius, tysk kyrkohistoriker.
14 mars, Erik Edlund, svensk professor och riksdagsman.
21 mars, Anaïs Fargueil, fransk skådespelare.
24 mars, Friedrich Theodor von Frerichs, tysk läkare.
25 mars, Venceslaus Ulricus Hammershaimb, färöisk lingvist och präst.
26 mars, Louise Otto, tysk kvinnorättsaktivist.
28 mars, Joseph Bazalgette, brittisk ingenjör.
31 mars, Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst, tysk politiker, Tysklands rikskansler 1894–1900.
2 april, Édouard Dubufe, fransk konstnär.
3 april, Jean-Louis Borel, fransk militär.
4 april, Maria II, regerande drottning av Portugal 1826–1828 och 1834–1853.
16 april, Gustave Chouquet, fransk musikforskare.
18 april, Carlos Manuel de Céspedes, kubansk politiker.
19 april, John Lenning, svensk fabrikör och donator.
7 maj, Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom.
17 maj, Gustaf Rudolf Abelin, svensk militär.
19 maj, Nikolaj Adlerberg, Finlands generalguvernör 1866–1881.
24 maj, Viktoria, regerande drottning av Storbritannien 1837–1901.
31 maj, Walt Whitman, amerikansk diktare.
10 juni, Gustave Courbet, fransk målare, ledande inom den franska realismen.
12 juni, Charles Kingsley, brittisk författare.
28 juni, Carlotta Grisi, italiensk ballerina.
30 juni, Lucile Grahn, dansk ballerina. William Almon Wheeler, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1877–1881.
9 juli, Cowper Phipps Coles, brittisk bilitär och uppfinnare.
17 juli, Joseph Knabl, tysk skulptör.
1 augusti, Herman Melville, amerikansk författare, skrev bland annat Moby Dick.
3 augusti, Wilhelm Flensburg, svensk biskop.
13 augusti, George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.
26 augusti, Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, brittisk prinsgemål 1840–1861 (gift med drottning Viktoria).
15 september, Francis Napier, brittisk politiker.
18 september, Léon Foucault, fransk fysiker.
4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.
13 oktober, Aurelio Saffi, italiensk politiker.
20 oktober, Báb, grundaren av babi-religionen i Shiraz, Iran.
30 oktober, James T Lewis, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.
31 oktober, Alexander Randall, amerikansk politiker och diplomat.
1 november, John Miller Adye, brittisk militär.
6 november, Charles C Stockley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1883–1887.
9 november, Annibale de Gasparis, italiensk astronom.
12 november, Daniel Sanders, tysk filolog.
13 november, Estanislao Figueras, spansk politiker.
16 november, Wilhelm Marr, tysk journalist.
22 november, George Eliot, brittisk författare.
23 november, Ludwig von Hagn, tysk målare.
21 december, Robert Pleasant Trippe, amerikansk politiker.
23 december, Carl Siegmund Franz Credé, tysk läkare och professor.
30 december, John W Geary, amerikansk militär och politiker, guvernör i Pennsylvania 1867–1873.
Avlidna, 20 januari, Johann Michael Hahn, 60, tysk pietistisk teosof.
6 februari, Armistead Thomson Mason, 31, amerikansk politiker, senator 1816–1817.
8 februari, Cecilia Cleve, svensk bibliotekarie.
15 februari, Jacob Axelsson Lindblom, 72, svensk ärkebiskop sedan 1805.
23 mars, August von Kotzebue, 57, tysk författare, mördad.
23 april, Alexander Contee Hanson, 33, amerikansk politiker, senator 1816–1819.
13 maj, Johan David Flintenberg, 57, svensk historisk forskare.
28 juni, Antonia Santos, 37, colombiansk frihetshjältinna.
1 juli, Levin Winder, 61, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland 1812–1816.
19 augusti, James Watt, 83, brittisk uppfinnare.
12 september, Gebhard Leberecht von Blücher, 76, preussisk militär, fältmarskalk 1813.
18 september, John Langdon, 78, amerikansk politiker.
19 september, Göran Magnus Sprengtporten, 79, svensk militär och politiker.
26 oktober, Thomas Johnson, 86, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Maryland 1777–1779.
7 november, Caleb Strong, 74, amerikansk politiker, senator 1789–1796.
19 december, Henry Latimer, 67, amerikansk läkare och politiker, senator 1795–1801.
30 december, Josepha Mayer, född Weber och tidigare gift Hofer, tysk sopran.
1820
1820, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, En konstitutionell militär revolt i Cádiz, Spanien leder till att Spaniens parlament sammankallas den 7 mars samma år.
28 januari, En rysk expedition ledd av Fabian Gottlieb von Bellingshausen och Michail Lazarev når Antarktis kust.
29 januari, Vid Georg IIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg IV. Denne har varit landets ställföreträdande regent sedan 1811, då hans far omyndigförklarades på grund av galenskap.
30 januari, Den engelske styrmannen Edward Bransfield blir den förste person som siktar Antarktis fastland, när han passerar Trinity Land på Antarktiska halvön.
15 mars, Maine blir den 23e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
24 augusti, Ett konstitutionellt uppror utbryter i Porto, Portugal.
15 september, En revolution utbryter i Lissabon, Portugal.
25 oktober–20 november, Troppaukongressen i Opava hålls mellan Ryssland, Österrike och Preussen.
27 oktober, Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas i Kristianstad, Sverige
28 oktober, Den första svenska sparbanken för privatpersoner grundas i Göteborg av Eduard Ludendorff.
November, Uppsalamagistern Johan Johansson, kallad Valfisken, startar tidningen Argus, där han kritiserar universiteten för att vara konservativa och för lite samhällstillvända.
6 november, Sydamerikas förenade provinser gör anspråk på Falklandsöarna
16 december, En ny svensk skolordning införs, som delar upp gymnasierna i en lärdomsskola för präster och ämbetsmän och en mer praktisk näringsskola. Amerikanska flottan gör räder in i Afrika mot slavhandlare efter 1819 års beslut i USAs kongress. Byggandet av universitetsbiblioteket i Uppsala, Carolina Rediviva ("det återupplivade Carolina"), påbörjas.
Födda, 17 januari, Anne Brontë, brittisk författare.
24 januari, John Milton Thayer, amerikansk republikansk politiker och general.
4 februari, David C Broderick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.
15 februari, Arvid Posse, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.
20 februari, Mahlon Dickerson Manson, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1871–1873.
6 mars, Édouard Allou, fransk advokat.
14 mars, Viktor Emanuel II, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.
21 mars, Horace Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1876–1878.
24 mars, George G Wright, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1871–1877.
28 mars, William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
1 april, Henrik Gahn den yngre, svensk kemist och industriman.
16 april, Victor Alexandre Puiseux, fransk astronom och matematiker.
27 april, Herbert Spencer, brittisk liberal filosof.
26 maj, James Walter Wall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863.
27 maj, Mathilde Bonaparte, fransk salongsvärd.
2 juni, Willard Saulsbury, amerikansk demokratisk politiker, senator 1859–1871.
13 juni, Julius Faucher, tysk nationalekonom.
5 juli, Luke Pryor, amerikansk politiker.
10 juli, William Robert Taylor, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.
22 juli, Louis P Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
26 augusti, James Harlan, amerikansk politiker, senator 1855–1865 och 1867–1873.
30 augusti, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.
31 augusti, Joseph S Fowler, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
3 september, George Hearst, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1886 och 1887–1891
5 september, Georg Vierling, tysk kompositör.
8 september, William Thomas Hamilton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1880–1884.
17 september, Émile Augier, fransk författare.
27 september, Wilhelm Teuffel, tysk filolog.
29 september, Johan Andersson, svensk biskop och översättare. Henrik V, titulärkung av Frankrike 2–9 augusti 1830.
6 oktober, Jenny Lind, svensk operasångerska.
16 oktober, Gillis Bildt, svensk friherre, militär, riksdagsman och riksmarskalk, Sveriges statsminister 1888–1889.
16 november, Edvard Carleson, svensk riksdagsman, Sveriges justitiestatsminister 1874–1875.
28 november, Friedrich Engels, tysk kommunist och teoretiker
12 december, James L Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
Avlidna, 3 januari, Johan Fredrik Eek, 61, svensk militär.
9 januari, Charles-Louis Clérisseau, 98, fransk arkitekt och målare.
16 januari, Carl Niclas von Hellens, 74, finländsk botaniker.
29 januari, Georg III, 81, kung av Storbritannien sedan 1760 och av Irland 1760–1801.
30 januari, Josepha Barbara Auernhammer, 61, österrikisk tonsättare.
16 februari, Georg Carl von Döbeln, 61, svensk militär
4 mars, Samuel Gustaf Hermelin, 75, svensk friherre, kartograf, industriman och politiker.
11 mars, Benjamin West, 81, amerikansk konstnär.
14 april, Levi Lincoln, 70, amerikansk politiker (demokrat-republikan)
25 maj, Eric Ruuth, 73, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.
4 juni, Henry Grattan, 73, irländsk politiker.
10 juli, William Wyatt Bibb, 38, amerikansk politiker.
20 juli, Matthaeus Fremling, 75, svensk filosof.
5 augusti, Pehr Tham, 82, svensk överintendent (1809) och riddare av Nordstjärneorden.
6 augusti, Elisa Bonaparte, 43, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon I.
2 september, Jiaqing, 59, den femte Qing-kejsaren av Kina.
14 september, François Joseph Lefebvre, 64, fransk militär.
18 september, Caspar Trendelenburg, 65, svensk läkare, professor i obstetrik.
26 september, Daniel Boone, 85, amerikansk upptäcktsresande.
4 oktober, Claudine Picardet, 85, fransk kemist, mineralog, meteorolog och vetenskaplig översättare.
4 november, Robert Wilhelm De Geer, 70, finländsk greve, militär, ämbetsman och politiker.
25 december, James Burrill, 48, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820.
29 december, Pauline av Anhalt-Bernburg, 51, tysk regent och socialreformator.
1821
1821, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, Stockholms Post-Tidningar slås ihop med Inrikes Tidningar och bildar Post- och Inrikes Tidningar.
21 januari, Peter Is ö upptäcks av ryske upptäcktsresande Fabian von Bellinghausen
22 februari, Spanien säljer Florida till USA
25 februari, Brand i Vimmerby
25 mars, Grekland utropar självständighet från Osmanska riket och Grekiska frihetskriget utbryter.
16 juni, Stockholms stads sparbank öppnas.
28 juli, Peru förklarar sig självständigt från Spanien
1 augusti, Norges storting upphäver adelskapet i Norge
10 augusti, Missouri blir den 24e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
15 september, El Salvador blir självständigt från Spanien.
27 september, Mexiko blir självständigt från Spanien.
1 oktober, Den första ångbåten över Östersjön avgår.
4 oktober, Stockholm återfår sitt gymnasium (som 1668 flyttades till Gävle), varvid adelsmän och välbeställda borgare i staden ej längre behöver anlita privatlärare.
5 november, En staty över Karl XIII, bekostad av hans adoptivson Karl XIV Johan, reses i Kungsträdgården.
6 december, Storbritannien gör anspråk på Sydorkneyöarna. Reguljär ångbåtstrafik startar mellan Stockholm och Norrköping genom Södertälje kanal. Restiden är två dygn. En kunglig förordning utfärdas om att varje svensk husförhörsrote skall utse en bofast man att "hafva uppsikt på helsotillståndet".
Födda, 1 januari, Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
9 januari, William Sharon, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1875–1881.
15 januari, John Cabell Breckinridge, amerikansk poltiker, USAs vicepresident 1857–1861.
17 januari, Ossian B Hart, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1873–1874.
19 januari, Ferdinand Gregorovius, tysk historiker och författare.
3 februari, Elizabeth Blackwell, brittisk läkare.
6 februari, Theodor Wijkander, svensk militär och politiker.
24 februari, S A Hedlund, svensk politiker och publicist.
2 mars, Axel Adlercreutz, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847–1866 och 1877–1880, justitiestatsminister 1870–1874.
9 april, Charles Baudelaire, fransk författare och kritiker.
12 april, Samuel G Arnold, amerikansk republikansk politiker, senator 1862–1863.
15 april, Joseph E Brown, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia 1857–1865, senator 1880–1891.
2 maj, Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.
30 juni, Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.
6 juli, Edmund Pettus, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897–1907.
13 juli, Nathan Bedford Forrest, konfedererad amerikansk general; föregångsman inom gerillakrigföring, grundare av och förste ledare (Grand Wizard) för Ku Klux Klan.
4 augusti, Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
5 augusti, Erik Häggström, svensk bruksägare, skeppsredare och riksdagsman.
21 augusti, Andreas Kim Taegon, koreansk romersk-katolsk präst och martyr, helgon.
22 september, John Conness, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.
27 september, Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare.
2 oktober, Nino Bixio, italiensk militär och frihetskämpe.
5 november, León Guzmán, mexikansk politiker.
11 november, Fjodor Dostojevskij, rysk författare.
4 december, Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, tysk astronom.
12 december, Gustave Flaubert, fransk författare.
28 december, Charles R Buckalew, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863–1869.
Avlidna, 5 januari, Carlo Porta, 45, italiensk poet.
31 januari, Abate Marchena, 52, spansk författare.
23 februari, John Keats, 25, brittisk poet.
15 mars, Abraham Niclas Edelcrantz, 66, svensk friherre, ämbetsman och teaterchef.
9 april, George Logan, 67, amerikansk politiker, senator 1801–1807.
5 maj, Napoleon Bonaparte, 51, kejsare av Frankrike 1804–1814 och 1815
15 maj, Hans Leierdahl Nansen, 56, norsk ämbetsman och politiker.
24 juni, Carl Mörner, 65, svensk greve, militär och riksståthållare i Norge.
4 juli, Richard Cosway, 78, brittisk konstnär.
7 augusti, Caroline av Braunschweig, 53, drottning av Storbritannien sedan 1820 (gift med Georg IV)
30 augusti, John Francis Mercer, 62, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1801–1803.
21 september, Joseph Bradley Varnum, 70, amerikansk politiker.
4 oktober, Marie Lachappelle, 52, fransk barnmorska.
6 oktober, Anders Jahan Retzius, 79, svensk naturforskare.
21 november, Jonas Rein, 61, norsk präst, politiker och författare.
13 december, William A Trimble, 35, amerikansk politiker, senator 1819–1821.
31 december, Louise-Félicité de Kéralio, 66, fransk författare och tidningsredaktör.
1822
1822, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
9 maj, Brand i Simrishamn
12 juni, En tredjedel av Norrköping, 358 hus, brinner ner, varvid 3 259 människor blir hemlösa
22 juni, Brand på Blasieholmen i Stockholm
4 september, Kungsör drabbas av en brand
7 september, Kejsardömet Brasilien utropas, och förklarar sig självständigt från Portugal
19 december, Borås stad brinner ner till grunden. Flottiljamiral James Biddle startar en eskad bestående av två frigatter, fyra kanonslupar, två briggar, fyra och två kanonbåtar i Karibien, där pirater härjar. Amerikanska flottan stiger i land på Kubas nordvästkust och bränner ner en piratstation. Det svenska kaffeförbudet upphävs. Göta kanalförbindelsen mellan Vänern och Vättern öppnas. Motala verkstad grundas av Baltzar von Platen. Fästningen Citadellet i Landskrona börjar användas som fängelse. En badanläggning för salta bad öppnas i Marstrand. Bergsskolan i Falun grundas och börjar utbilda bergsingenjörer. Då det råder missväxt i Norrland transporteras 600 tunnor råg och korn dit från södra Sverige. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid universitetet i Kristiania. På Ulriksdals slott inrättas den så kallade Invalidkåren, ett invalidsjukhus för gamla soldater. Här kommer bland annat finska soldater, som stannat i svensk tjänst efter den svenska förlusten av Finland 1809, att hamna. Snusvarumärket Ettan skapas under namnet Ljunglöfs No. 1 av Jacob Fredrik Ljunglöf.
Födda, 2 januari, Rudolf Clausius, tysk fysiker och matematiker.
6 januari, Heinrich Schliemann, tysk arkeolog.
13 februari, James B Beck, skotsk-amerikansk politiker.
16 februari, Francis Galton, engelsk antropolog och psykolog.
23 februari, Giovanni Battista de Rossi, italiensk fornforskare och arkeolog.
7 mars, Victor Massé, fransk operakompositör.
20 april, Carl Thiersch, tysk kirurg.
27 april, Ulysses S Grant, amerikansk militär och politiker, USAs president 1869–1877.
20 maj, Frédéric Passy, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.
26 maj, Edmond Goncourt, fransk författare.
2 juni, Gustav von Heidenstam, svensk fyrkonstruktör.
6 juli, Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.
19 juli, Augusta av Cambridge.
20 juli, Gregor Mendel, österrikisk ärftlighetsforskare.
27 augusti, William Hayden English, amerikansk politiker.
31 augusti, Galusha A Grow, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1861–1863.
3 september, Stefano Ussi, italiensk konstnär.
10 september, Gisle Johnson, norsk teolog av isländsk härkomst.
11 september, Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
17 september, Cornelius Cole, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.
19 september, Joseph R West, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.
22 september, Eppa Hunton, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.
3 oktober, Per Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
4 oktober, Rutherford B Hayes, amerikansk politiker, USAs president 1877–1881.
4 november, Auguste Nicolas Cain, fransk bildhuggare.
23 november, DeWitt C Leach, amerikansk politiker.
28 november, Robert H May, amerikansk affärsman och politiker. George E Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855–1861.
29 november, Albert von Maybach, preussisk ämbetsman.
12 december, Frederick A Sawyer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.
14 december, Anders Larsson i Bränninge, svensk godsägare, kronofjärdingsman och politiker.
24 december, Charles Hermite, fransk matematiker.
27 december, Louis Pasteur, fransk kemist och biolog
Avlidna, 9 januari, James Garrard, 72, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1796–1804.
19 januari, William Hindman, 78, amerikansk politiker.
24 januari, Ali Pascha av Tepelenë, pascha över Epirus, mördad.
5 februari, Jeremiah B Howell, 50, amerikansk politiker (demokrat-republikan), senator 1811–1817.
25 februari, William Pinkney, 57, amerikansk politiker, justitieminister 1811–1814.
2 mars, Manuela Medina, mexikansk frihetshjältinna.
9 mars, Caleb Hillier Parry, 66, brittisk läkare.
19 mars, Józef Wybicki, 74, polsk politiker.
3 april, Édouard du Puy, konsertmästare vid Kungliga Operan och operasångare.
20 maj, Otto Fabricius, 78, dansk zoolog och språkvetare.
25 juni, E T A Hoffmann, 46, tysk författare och kompositör.
8 juli, Percy Bysshe Shelley, 29, engelsk poet.
8 augusti, William Logan, 45, amerikansk jurist och politiker, senator 1819–1820.
22 augusti, William Herschel, 83, tysk-brittisk musiker och astronom, planeten Uranus upptäckare.
8 september, Sophie de Condorcet, 58, fransk feminist.
25 september, John Henry Bowen, amerikansk politiker.
13 oktober, Antonio Canova, 64, italiensk skulptör under nyklassicismen.
6 november, Claude Louis Berthollet, 73, fransk kemist och läkare.
24 november, Zofia Potocka, 62, grekisk-polsk spion.
26 november, Karl August von Hardenberg, 72, preussisk statsman.
15 december, Erik af Wetterstedt, 86, svensk ämbetsman.
23 december, Frei Galvão, brasiliansk präst och franciskanbroder, helgon.
1823
1823, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
April–oktober, Amerikanska flottan genomför landstiganden på Kuba i jakt på pirater
22 maj, Sveriges kronprins Oscar (I) gifter sig genom ombud med Josefina av Leuchtenberg.
19 juni, Det svenska kronprinsparets vigsel bekräftas vid en ceremoni i Storkyrkan
Juni, Ett oppositionsparti framträder vid den svenska riksdagen, bland annat lett av Carl Henrik Anckarsvärd, Anders Danielsson och Nils Månsson i Skumparp. Riksdagen beslutar att metallmyntfot skall återinföras, på grund av den fallande prisnivån. Staten börjar därför bygga upp silverreserverna.
1 juli, Centralamerikanska federationen skapas
10 juli, En färja till Öland kantrar i Kalmarsund, varvid omkring 40 människor drunknar
Juli, Den franske fysikern och forskaren Augustin-Jean Fresnel installerar världens första för fyr avsedda Fresnel-lins i fyren Cordouan, belägen vid Girondeviken.
31 augusti, Franska trupper stormar fästningen Trocadero i Spanien som hålls av liberala upprorsmän vilket markerar slutet på det Spanska inbördeskriget.
28 september, Sedan Pius VII har avlidit den 20 augusti väljs Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga till påve och tar namnet Leo XII. 3 000 attacker av pirater mot handelsmän har rapporterats i Karibien sedan 1815. Karl XIV Johan beslutar att börja låta bygga det kungliga slottet i Kristiania (nuvarande Oslo), fram till vilket gatan Karl Johans gate (mer känd som Karl Johan) leder. En badanläggning för salta bad öppnas i Varberg. Berättelser ur svenska historien av Anders Fryxell börjar ges ut. Per Adolf Norstedt startar ett bokförlag (Norstedts förlagsgrupp). Johan Aron af Borneman framlägger efter sin ekbesiktning (inledd 1819), ett förslag om att de svenska ekarna skall släppas fria och inte längre vara förbehållna flottan. Anti-Slavery Society bildas i Storbritannien.
Födda, 27 januari, Édouard Lalo, fransk kompositör.
28 februari, Ernest Renan, fransk filosof.
23 mars, Schuyler Colfax, amerikansk politiker, representanthusets talman och USAs vicepresident.
2 april, Samuel W Hale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.
18 april, Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.
10 maj, John Sherman, amerikansk politiker.
14 maj, Carl Björn, svensk trädgårdsmästare och riksdagsman.
23 maj, Ante Starčević, kroatisk politiker.
11 juni, James L Kemper, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.
1 juli, Charles B Farwell, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.
6 juli, Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
15 juli, Alexander av Hessen-Darmstadt, prins.
16 juli, Johannes Jonson, svensk hemmansägare och riksdagsman.
25 juli, Albert Lindhagen, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
3 augusti, Thomas J Robertson, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.
4 augusti, Oliver Hazard Perry Morton, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1877.
15 augusti, Orris S Ferry, amerikansk politiker och militär, senator 1867–1875.
28 september, Alexandre Cabanel, fransk målare.
3 oktober, Adolph Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
16 november, Henry G Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.
18 november, Charles Henry Bell, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.
29 november, La Fayette Grover, amerikansk demokratisk politiker.
6 december, Friedrich Max Müller, tysk orientalist.
7 december, Leopold Kronecker, tysk matematiker.
Avlidna, 8 januari, Francis Locke, 56, amerikansk politiker.
26 januari, Edward Jenner, 73, brittisk läkare, smittkoppsvaccinationens uppfinnare.
7 februari, Antoine-François Peyre, 83, fransk arkitekt. Ann Radcliffe, 58, engelsk författare.
22 mars, Adam Kazimierz Czartoryski, 88, polsk furste och tronpretendent.
3 april, Gustaf von Knorring, 50, svensk militär och konstnär. Erik Johan Stagnelius, 29, svensk lyriker.
23 april, John Williams Walker, 39, amerikansk politiker, senator 1819–1822.
24 april, David von Schulzenheim, 91, svensk läkare och nationalekonom.
29 april, Dwight Foster, 65, amerikansk politiker, senator 1800–1803.
18 maj, Friedrich Bury, 60, tysk konstnär.
1 juni, Louis Nicolas Davout, 53, fransk militär.
22 juli, William Bartram, 84, amerikansk naturforskare.
11 augusti, Herman Battram, 58, svensk ämbetsman.
20 augusti, Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, 83, påve sedan 1800.
11 september, David Ricardo, 51, brittisk nationalekonom.
13 september, John Wayles Eppes, 51, amerikansk politiker.
23 september, Matthew Baillie, 61, brittisk patolog.
8 oktober, Jean N Destréhan, plantageägare och kreolpolitiker i Louisiana.
30 oktober, Edmund Cartwright, 80, brittisk präst och uppfinnare.
1 november, Heinrich Wilhelm von Gerstenberg, 86, tysk författare.
3 december, Giovanni Belzoni, 45, italiensk arkeolog.
1824
1824, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
2 januari, Första numret av den konservativa morgontidningen Stockholms dagblad utkommer.
11 februari–11 oktober, Kronprins Oscar (I) är vicekung av Norge.
25 februari, Esaias Tegnér utses till biskop i Växjö.
25 mars, Brasilien får sin första konstitution.
17 maj, Norge börjar fira denna dag som nationaldag.
6 augusti, Simón Bolívars trupper besegrar spanjorerna i slaget vid Junin.
Oktober, Amerikanska flottan stiger i land på Kuba i jakt på pirater
26 oktober–2 december, Nationalrepublikanen John Quincy Adams besegrar demokraten Andrew Jackson i presidentvalet i USA. Jackson får visserligen flest elektorsröster, men eftersom han inte har fått absolut majoritet avgörs valet i representanthuset, som istället väljer Adams till president. Jackson blir därmed den ende presidentkandidat i USAs historia, som får flest elektorsröster, men ändå inte vinner valet.
November, Amerikanska flottan stiger i land på Puerto Rico i jakt på pirater. De svenska postverket öppnar den första ångbåtslinjen mellan Ystad och Stralsund. Läkaren och anatomen Anders Retzius (berömd för studier av fiskars anatomi, tändernas byggnad och de mänskliga kranietyperna) blir professor vid Karolinska institutet. Gustaf af Wetterstedt blir svensk utrikesminister och därmed kungens språkrör gentemot oppositionen. Han kommer att spela en viktig roll inom politiken på 1830-talet. En kunglig kungörelse ger tillstånd att bilda privatbanker i Sverige, främst för utlåning av kapital. Genom en kunglig förordning tillåts avyttring av svenska fastigheter och lantgods genom lotteri när de inte kan försäljas till sitt rätta värde. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Lunds universitet. Ett tjugotal häften av bröderna Grimms sagor utkommer på svenska.
Födda, 8 januari, Wilkie Collins, brittisk författare.
15 januari, Marie Duplessis, fransk kurtisan.
21 januari, Thomas Jonathan "Stonewall" Jackson, amerikansk sydstatsgeneral.
31 januari, Nils Johan Boström, svensk godsägare och riksdagsman.
7 februari, William Huggins, engelsk fysiker och astronom.
26 februari, Karl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist.
2 mars, Bedrich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.
4 mars, Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.
20 april, Alfred H Colquitt, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1894.
26 april, Otto Myrberg, svensk teolog.
16 maj, Levi P Morton, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1889–1893.
29 maj, Hans Michael Schletterer, tysk musiker.
18 juni, William E Smith, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878–1882.
20 juni, John Tyler Morgan, amerikansk general och politiker, senator 1877–1907.
21 juni, Adolf Wilhelm Roos, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867–1889.
26 juni, Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
28 juni, Paul Broca, fransk kirurg och antropolog, upptäckte talcentrum. Adolf W Edelsvärd, svensk arkitekt.
2 juli, Cyrus G Luce, amerikansk politiker.
21 juli, Stanley Matthews, amerikansk republikansk politiker och jurist.
27 juli, Alexandre Dumas den yngre, fransk författare.
13 augusti, Victor Kullberg, svensk urmakare.
4 september, Anton Bruckner, österrikisk tonsättare och organist.
3 oktober, Edward H Rollins, amerikansk republikansk politiker.
2 november, Sir William Peel, brittisk militär.
8 november, Johann Eissenhardt, tysk konstnär.
20 november, William Fletcher Sapp, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.
10 december, George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.
14 december, Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.
17 december, John Kerr, skotsk fysiker.
22 december, Matthew H Carpenter, amerikansk politiker, senator 1869–1875 och 1881–1885.
31 december, Theodore Medad Pomeroy, amerikansk republikansk politiker.
Avlidna, 10 januari, Viktor Emanuel I, 64, kung av Sardinien 1802–1821.
16 januari, Fabian Wrede, 63, svensk greve och militär.
31 januari, Malte Ramel, 76, svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien samt tillförordnad kanslipresident 1785–1786.
1 februari, Maria Theresia von Paradis, 64, österrikisk musiker och kompositör.
29 mars, Hans Nielsen Hauge, 52, norsk lekmannapredikant.
19 april, George Gordon Byron, 36, brittisk författare.
12 maj, Jean-François-Aimé Dejean, 74, fransk greve och militär.
15 juni, Paul Brigham, 78, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1797.
28 juli, James J Wilson, amerikansk publicist och politiker, senator 1815–1821.
30 juli, John Smith, amerikansk politiker, senator 1803–1808.
7 augusti, Nils von Rosenstein, 71, ständig sekreterare av Svenska Akademien 1786 och landshövding.
21 augusti, John Taylor, 70, amerikansk politiker, senator 1792–1794, 1803 och 1822–1824.
7 september, Nicholas Ware, 48, amerikansk politiker, senator 1821–1824.
16 september, Ludvig XVIII, 68, kung av Frankrike 1814–1815 och sedan 1815.
17 oktober, Birgitte Cathrine Boye, 82, dansk psalmförfattare.
20 november, Carl Axel Arrhenius, 67, svensk kemist.
5 december, Anne Louise Brillon de Jouy, 79, fransk kompositör.
21 december, James Parkinson, 69, brittisk kirurg, geolog och paleontolog.
1825
1825, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
3 februari, Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.
4 mars, John Quincy Adams efterträder James Monroe som USAs president . John Calhoun blir USAs nye vicepresident .
Mars, Amerikanska och brittiska soldater stiger i land på Kuba i jakt på pirater
17 april, Frankrike erkänner Haiti
13 maj, Portugal erkänner Brasilien
10 augusti, Nottebäck, Sverige drabbas av en skogsbrand
27 september, I England, Storbritannien invigs Stockton and Darlington Railway, världens första moderna järnväg
24 november, Arsenalen i Kungsträdgården brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen
3 december, Van Diemens land bryts ur Nya Sydwales
10 december, Storbritannien gör anspråk på Bouvetön av kapten Norris, som kallar den "Liverpoolön". I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna. Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas i Sverige. Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas. Esaias Tegnér fullbordar sitt epos Frithiofs saga. Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader. Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I). Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Adolph Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut. Hans Christian Ørsted blir den förste att framställa aluminium.
Födda, 11 januari, Bayard Taylor, amerikansk författare.
16 januari, George Edward Pickett, amerikansk militär. Carl Abraham Pihl, norsk ingenjör.
18 januari, Léon Carvalho, fransk sångare.
23 januari, Louis Ehlert, tysk kompositör.
29 januari, Henry Blasdel, amerikansk politiker, guvernör i Nevada 1864–1871.
1 februari, James W Throckmorton, amerikansk politiker.
17 februari, Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
30 mars, Samuel B Maxey, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1875–1887.
7 april, John H Gear, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1900.
9 april, Davis H Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
17 april, Jerome B Chaffee, amerikansk republikansk politiker, senator 1876–1879.
4 maj, Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.
8 maj, George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker.
9 maj, James Collinson, brittisk målare.
21 maj, Lars Magnus Carlsson, svensk gästgivare, godsägare och riksdagsman.
3 juni, Sofie Sager, svensk feminist och författare.
28 juni, Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
9 juli, A C Gibbs, amerikansk politiker, guvernör i Oregon 1862–1866.
28 augusti, Karl Heinrich Ulrichs, tysk jurist.
10 september, Wilhelm Henneberg, tysk kemist.
13 oktober, Charles Frederick Worth, brittisk modeskapare. Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
17 oktober, Greenbury L Fort, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1873–1881. William Rainey Marshall, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1866–1870.
25 oktober, Johann Strauss den yngre, österrikisk tonsättare, dirigent och violinist.
28 oktober, Aron Sjöcrona, svensk militär och riksdagspolitiker.
31 oktober, Charles Croswell, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1877–1881.
6 november, Charles Garnier, fransk arkitekt.
30 november, William Bouguereau, fransk målare.
2 december, Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
17 december, Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
18 december, John S Harris, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
Avlidna, 8 januari, Eli Whitney, 59, amerikansk uppfinnare.
3 februari, Henric Schartau, 67, svensk präst, grundare av schartauanismen.
5 februari, Elisabetta Canori Mora, 50, italiensk tertiar inom trinitarieorden. saligförklarad 1994.
17 februari, Maria Ardinghelli, 96, italiensk översättare, matematiker och fysiker.
9 mars, Anna Laetitia Barbauld, 81, brittisk författare.
19 april, Marc-Auguste Pictet, 72, schweizisk fysiker.
7 maj, Antonio Salieri, 74, italiensk kompositör
9 maj, Carl Pontus Gahn, 66, svensk militär.
22 maj, Laskarina Bouboulina, 54, grekisk nationalhjältinna.
11 juni, Daniel D Tompkins, 50, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1817–1825.
12 juli, Dorothea von Rodde-Schlözer, 54, tysk akademiker.
15 juli, Sir David Ochterlony, 67, angloindisk militär.
29 augusti, Martin Boos, 62, tysk teolog.
16 september, Franciszek Karpiński, 83, polsk poet.
21 oktober, Friedrich Theodor von Schubert, 66, tysk astronom och geograf.
7 november, Solomon P Sharp, 38, amerikansk politiker.
14 november, Jean Paul, 62, tysk författare.
17 november, Walter Leake, 63, amerikansk politiker.
1 december, Alexander I av Ryssland, 47, rysk tsar.
29 december, Jacques-Louis David, 77, fransk målare. Pietro Gamba, italiensk greve.
1826
1826, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
19 januari, Chile annekterar Chiloé
30 januari, Bron Menai Suspension Bridge, byggd av ingenjör Thomas Telford, öppnas mellan ön Anglesey och fastlandet i Wales
27 april, Stadsbrand i Norrköping
3 maj, Konung Karl XV av Sverige föds.
14 maj, En gränstvist, den så kallade Varangerfrågan, mellan Ryssland och Sverige–Norge om Finnmarken löses. Norges gräns mot Ryssland fastställs slutgiltigt.
18 maj, Peru erkänner Bolivia
Juni, Joseph Nicéphore Niépce lyckas framställa det första i dag bevarade fotografiet med en kamera. Det första fotografiet, som dock inte finns kvar i dag, togs redan under slutet av 1790-talet.
10 augusti, Den första Cowesveckan hålls vid Isle of Wight
18 augusti, Upptäcktsresanden Alexander Gordon Laing blir den förste europén som når Timbuktu
1 september, Borås Weckoblad (senare Borås Nya Tidning och efter 1838 Borås Tidning) börjar utges
7 oktober, Det första tåget rullar på Granite Railway i Massachusetts, USA. Vid provrökning i pipor utser en jury på sex män att tobaken Gefle Wapen är Sveriges bästa, före Ystads Panama. En falskmyntare i Karlskrona åker fast sedan han prånglat ut 2- och 3-riksdalersedlar. Svår missväxt råder i Sverige. Sveriges kronprins Oscar (I) blir storamiral.
Födda, 7 januari, John Wodehouse, brittisk politiker.
19 januari, Johan Teodor Nordling, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet. Rudolf Wall, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.
11 februari, Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.
25 februari, John B Page, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1867–1869.
7 mars, Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
23 mars, Léon Minkus, österrikisk kompositör.
9 april, Francis B Stockbridge, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1894.
25 april, John Long Routt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
29 april, George Frisbie Hoar, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1904.
30 april, Karl Benedikt Mesterton, svensk läkare och akademisk lärare.
3 maj, Karl XV, kung av Sverige och Norge 1859–1872.
16 maj, Edwin B Winans, amerikansk demokratisk politiker.
24 maj, Marie Goegg-Pouchoulin, schweizisk och internationell kvinnorättsaktivist.
5 juni, Ivar Hallström, svensk kompositör.
6 juni, Sixten Flach, svensk godsägare, kabinettskammarherre och riksdagspolitiker.
21 juni, Frederick Hamilton-Temple-Blackwood, brittisk politiker.
24 juni, Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
4 juli, Angus Cameron, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1881–1885. Stephen Foster, amerikansk kompositör.
2 augusti, John P Stockton, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865–1866 och 1869–1875.
5 augusti, Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
2 september, Jules Rémy, fransk upptäcktsresande.
4 september, Willard Warner, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871. Martin Wiberg, svensk mekaniker och uppfinnare.
26 september, Olof Nordenfeldt, svensk kammarherre, disponent och politiker.
8 oktober, Matt Whitaker Ransom, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.
29 oktober, Giuseppe Zanardelli, italiensk politiker.
10 november, Oden Bowie, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Maryland 1869–1872.
15 november, Olof Wikström, svensk riksdagsman.
16 november, John B Henderson, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.
24 november, Carlo Collodi, italiensk journalist, författare och sagoberättare.
3 december, George B McClellan, New Jerseys guvernör 1878-1881.
8 december, John Brown, brittisk betjänt.
15 december, Robert Waterman, amerikansk republikansk politiker.
28 december, James H Slater, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
Avlidna, 20 januari, Stanisław Staszic, 70, polsk filosof och författare.
28 januari, Gustaf von Paykull, 68, svensk författare och naturvetare.
2 februari, Jean Anthelme Brillat-Savarin, 70, fransk advokat, kokboksförfattare och politiker.
26 februari, John Gaillard, 60, amerikansk politiker, senator 1804–1826.
18 mars, Alexander McNair, 50, amerikansk politiker, guvernör i Missouri 1821–1824.
3 april, Frantz Gotthard Howitz, 36, dansk läkare och filosof.
13 april, Franz Danzi, 62, tysk kompositör.
2 maj, Antoni Malczewski, 32, polsk poet.
7 juni, Joseph von Fraunhofer, 39, tysk instrumentmakare och astronom.
5 juni, Carl Maria von Weber, 39, tysk kompositör.
4 juli, Thomas Jefferson, 83, amerikansk politiker, USAs president 1801–1809 (död klockan 12:30). John Adams, 90, amerikansk politiker, USAs president 1797–1801 (död klockan 18:20)
22 juli, Giuseppe Piazzi, 80, italiensk astronom.
13 augusti, René Laënnec, 45, fransk läkare, uppfinnare av stetoskopet.
19 augusti, Lars von Engeström, 74, svensk greve, diplomat och politiker samt kanslipresident maj–juni 1809 och utrikesstatsminister 1809–1824. Joseph McIlvaine, 56, amerikansk politiker, senator sedan 1823.
26 augusti, Waller Taylor, amerikansk politiker, senator 1816–1825.
25 september, Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, 45, drottning av Sverige 1797–1809, gift med Gustav IV Adolf.
3 oktober, Jens Baggesen, 62, dansk författare. Lorentz Kolmodin, 83, svensk byggmästare.
8 oktober, Friedrich Krupp, 39, tysk industrialist.
24 november, Clarke Abel, 37, brittisk botaniker och läkare.
31 december, William Gifford, 70, brittisk författare.
1827
1827, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
26 april–24 maj,Den kungliga nederländska flottans brittiskbyggda hjulångare Curaçao gör sin första transatlantiska korstning med ångmotor, från Hellevoetsluis i Nederländerna till Paramaribo i Nederländska Guyana
14 juni, Borås stad brinner ner till grunden
14 juli, I Norge införs en lag som kräver, att det vid varje huvudkyrka skall finnas en fast skola
4 september, En brand förstör största delen av Åbo.
Oktober–november, Amerikanska flottan jagar pirater på öarna Argenteire, Miconi och Androse i Egeiska havet. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Laga skifte införs i Sverige och är en mildare variant av enskiftet, för att skiftet skall passa alla delar av landet. Härigenom förenas, såvitt det är möjligt, tidigare sammanblandade jordägor i sammanhängande områden. Det räcker att en bonde vill, för att det skall genomföras. Träskulpturen av Karl Knutsson (Bonde), Sveriges äldsta autentiska kungaporträtt, blir en del av Gripsholmssamlingen. Hälsoinrättningarna i Karlberg och Mosebacke öppnas i Stockholm. Det kungliga lustslottet Rosendals slott på Djurgården i Stockholm står färdigt. Teknologiska institutet (sedermera Kungliga Tekniska högskolan) i Stockholm invigs.
Födda, 6 januari, John C Brown, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Tennessee 1871–1875.
21 januari, John Ireland, amerikansk demokratisk politiker.
9 februari, William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
17 februari, Elisabeth Blomqvist, finländsk kvinnorättsaktivist.
18 februari, Henry W Corbett, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.
24 februari, Lydia Becker, den brittiska kvinnorörelsens grundare.
5 mars, Charles Gidel, fransk litteraturhistoriker.
6 mars, Wilhelm Carl Heraeus, tysk kemist.
8 mars, Wilhelm Bleek, tysk lingvist.
11 mars, Franz Magnus Böhme, tysk musikolog.
20 mars, Alfred Assolant, fransk författare.
6 april, Frithiof Grafström, svensk kyrkoherde, författare och riksdagsman.
22 april, Henry Cooper, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1871–1877.
10 maj, William Windom, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1881 och 1889–1891.
19 maj, Leonidas Sexton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879.
7 juni, Alonzo J Edgerton, amerikansk republikansk politiker och jurist.
10 juni, Thomas W Ferry, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1883.
17 juni, Per Gustaf Näslund, svensk hemmansägare och riksdagsman.
6 juli, Gustaf Magnus Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
14 juli, Wilhelm Wallberg, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
19 juli, Orville H Platt, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1905.
6 augusti, George Franklin Drew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877–1881.
11 augusti, Edward Salomon, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.
13 augusti, Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
16 augusti, Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
22 augusti, Emil von Qvanten, finlandssvensk skald och publicist.
5 september, Goffredo Mameli, italiensk poet och patriot.
26 september, Daniel W Voorhees, amerikansk demokratisk politiker, senator 1877–1897.
27 september, Hiram Rhodes Revels, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
28 september, Aaron Augustus Sargent, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1873–1879.
2 oktober, Edmund J Davis, amerikansk republikansk politiker och militär.
5 oktober, Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.
24 oktober, George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.
7 november, Antti Ahlström, finländsk industriman och kommerseråd.
26 november, Alfred Moore Scales, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
19 december, Alessandro Arnaboldi, italiensk skald.
Avlidna, 23 januari, Domenico Alberto Azuni, 77, italiensk jurist.
17 februari, Johann Heinrich Pestalozzi, 81, schweizisk pedagog och författare.
1 mars, Christopher Gore, 68, amerikansk politiker.
5 mars, Alessandro Volta, 82, italiensk fysiker, uppfann den elektriska kondensatorn.
9 mars, Gustaf Erik Hasselgren, 45, svensk konstnär.
26 mars, Ludwig van Beethoven, 56, tysk kompositör
27 mars, François Alexandre de La Rochefoucauld, 80, fransk politiker.
23 april, Georgios Karaiskakis, 45, grekisk frihetskämpe. Johanna Wattier, 65, nederländsk skådespelare.
24 april, Israel Pickens, 47, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1821–1825.
14 maj, Louis Ramond de Carbonnières, 72, fransk politiker, geolog och botaniker.
31 maj, Pierre-Louis Prieur, 70, fransk politiker.
20 juni, Thomas Worthington, 53, amerikansk politiker, senator 1803–1807 och 1810–1814.
27 juli, Fredrique Eleonore Baptiste, svensk pjäsförfattare och skådespelare.
8 augusti, George Canning, 57, brittisk politiker, premiärminister april–augusti 1827.
9 augusti, John Elliott, 53, amerikansk politiker, senator 1819–1825.
23 september, Freeman Walker, 46, amerikansk politiker, senator 1819–1821.
12 oktober, John Eager Howard, 75, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1788–1791, senator 1796–1803.
17 oktober, Johanna Jacoba van Beaumont, nederländsk journalist, feminist och agitator.
1 november, Louis-François Cassas, 71, fransk landskaps- och arkitekturtecknare.
13 december, Fabrizio Ruffo, 83, italiensk kardinal.
1828
1828, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
4 mars, Andrew Jackson blir president i USA.
26 april, Brasilien och Danmark undertecknar ett handels- och sjöfartsfördrag, och diplomatiska förbindelser mellan de båda staterna upptas
27 augusti, Brasilien erkänner Uruguay genom fördraget i Montevideo
1 oktober, Den första järnvägen i Frankrike invigs, ursprungligen med hästdrivna tåg
31 oktober–2 december, Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen John Quincy Adams vid presidentvalet i USA.
29 november, Åtta personer dödas vid en drunkningsolycka under en rodd hem från ett bröllop över sjön Malmlången vid Karlsdal norr om Karlskoga, Sverige. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar en andra upplaga av The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Den svenska Snillekommittén avger sitt utlåtande. Endast fattiga och värnlösa barn behöver folkskolan. Detta resulterar emellertid att provskolan Nya Elementarskolan i Stockholm inleder sin verksamhet med Carl Jonas Love Almqvist som rektor. Sällskapet till belöning för trotjänare bildas i Sverige på initiativ av greven Carl Axel Löwenhielm. Magnus Brahe utnämns till generaladjutant för armén, varigenom han erhåller ett betydande inflytande på de svenska regeringsärendena, vilket är känt som Braheväldet. Så kallade snällposter, det vill säga postlinjer, inrättas för att den svenska postgången skall gå snabbare. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet torium. Kung Karl XIV Johan anbefaller växelundervisning i de svenska skolorna, det vill säga att den kunnigaste i klassen instruerar de övriga. Prosten Carl Emanuel Bexell grundar i Smålands Rydaholm den första nykterhetsföreningen i Sverige Adelsmannen Carl Magnus af Robson framför den första pläderingen i svensk riksdagshistoria för skydd av samerna. Israel Adolf af Ström grundar det svenska Skogsinstitutet, föregångaren till Skogshögskolan. Förslaget från 1823 om att frisläppa de svenska ekarna framförs på nytt, denna gång som kunglig proposition. Trävaruhandeln släpps fri.
Födda, 6 januari, Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.
17 januari, Lewis A Grant, general under amerikanska inbördeskriget.
23 januari, Saigō Takamori, japansk militär och samuraj.
30 januari, Frederick Low, amerikansk politiker och diplomat.
1 februari, George F Edmunds, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.
8 februari, Jules Verne, fransk författare. Antonio Cánovas del Castillo, spansk politiker.
2 mars, Frans Hedberg, svensk författare.
20 mars, Henrik Ibsen, norsk dramatiker.
22 mars, James Gairdner, engelsk historiker.
12 april, Charles Foster, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1891–1893.
13 april, Josephine Butler, brittisk socialreformator.
21 april, Hippolyte Taine, fransk filosof och litteraturhistoriker.
29 april, Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
8 maj, Henry Dunant, Röda korsets grundare. Charbel Makhlouf, libanesiskt helgon.
12 maj, Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet.
26 maj, Benjamin F Rice, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873. Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
17 juni, Fredrik Pettersson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
24 juni, Axel Gadolin, finländsk mineralog.
7 juli, Heinrich von Ferstel, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.
8 juli, David Turpie, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.
5 augusti, Lovisa av Nederländerna, drottning av Sverige och Norge 1859–1871, gift med Karl XV.
6 augusti, Lotten von Kraemer, svensk författare och instiftare av Samfundet De Nio. Andrew Taylor Still, amerikansk läkare, grundade osteopatin.
17 augusti, Maria Deraismes, fransk författare.
9 september, Lev Tolstoj, rysk författare.
1 oktober, Ebba Ramsay, svensk skolledare.
19 oktober, James F Wilson, amerikansk republikansk politiker.
27 oktober, Jacob Dolson Cox, amerikansk republikansk politiker och general.
1 november, Balfour Stewart, brittisk fysiker.
30 november, Gustav Zeuner, tysk ingenjör.
7 december, James D Porter, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.
18 december, Viktor Rydberg, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof och kulturhistoriker.
26 december, Carl Eric Carlsson, svensk kommunalordförande, godsägare och riksdagsledamot.
29 december, Karl Ludwig Kahlbaum, tysk psykiater.
Avlidna, 10 januari, Nicolas-Louis François de Neufchâteau, 77, fransk politiker och författare.
17 februari, Heinrich Gottlieb Tzschirner, 49, tysk teolog.
4 mars, John Geddes, 50, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1818–1820. Erik Sjöberg, 34, svensk författare.
26 mars, Elisabeth Olin, 87, svensk operasångerska.
27 mars, Johann Gottfried Tulla, 58, tysk ingenjör.
15 april, Francisco de Goya, 82, spansk konstnär.
2 maj, Thomas Tudor Tucker, 82, amerikansk politiker.
20 juni, Thomas Mann Randolph, 59, amerikansk politiker, kongressledamot 1803–1807, guvernör i Virginia 1819–1822.
7 juli, August Hermann Niemeyer, 73, tysk teolog, pedagog och författare.
9 juli, Gilbert Stuart, 72, amerikansk konstnär.
14 juli, Carl Weisflog, 57, tysk författare.
15 juli, Jean-Antoine Houdon, 87, fransk skulptör.
16 juli, William Few, 80, amerikansk politiker, senator 1789–1793.
2 augusti, Fredrik von Ehrenheim, 75, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler samt kanslipresident 1801–1809.
8 augusti, Carl Peter Thunberg, 84, svensk botaniker.
22 augusti, William Cocke, amerikansk politiker, senator 1796–1797 och 1799–1805. Franz Joseph Gall, 70, tysk läkare, frenologins grundläggare.
1 september, John Taylor Gilman, 74, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i New Hampshire 1794–1805 och 1813–1816.
27 september, William Chamberlain, 73, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1803–1805 och 1809–1811.
5 oktober, Thomas B Robertson, 49, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1820–1824.
5 november, Maria Fjodorovna, 69, rysk kejsarinna.
19 november, Franz Schubert, 31, österrikisk tonsättare.
13 december, Manuel Dorrego, 41, argentinsk politiker, landets president 1827-1828 (avrättad)
22 december, William Hyde Wollaston, 62, brittisk fysiker.
30 december, Gustaf Knös, 55, svensk orientalist och teolog.
1829
1829, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
4 mars, Generalen Andrew Jackson blir USAs nye president, efterträdande John Quincy Adams.
30 mars, För första gången efter tonsättaren Johann Sebastian Bachs död uppförs hans verk Matteuspassionen i Berlin under ledning av den endast 20-årige Felix Mendelssohn.
31 mars, Sedan Leo XII har avlidit den 10 februari väljs Francesco Saverio Castiglioni till påve och tar namnet Pius VIII.
17 maj, Oroligheter utbryter i Kristiania på grund av den svenske ståthållarens förbud mot att fira "syttende maj". Det hela urartade i det så kallade "torgslaget" då ett trettiotal personer skadades lätt.
Juni, Esaias Tegnér lagerkransar den danske skalden Adam Oehlenschläger i Lunds domkyrka, vilket brukar räknas som skandinavismens födelse.
10 juni, Oxford vinner den första universitetsrodden mot Cambridge
14 juni, Brand i Öregrund
26 juli, Vid nuvarande Bellmansro invigs Bellmansbysten. Då hålls för första gången en Bellmansfest, vilken sedan återkommer varje år detta datum.
21 augusti, Sveriges och Norges drottning Desideria kröns.
8 oktober, George Stephenson besegrar med sin Rocket John Ericssons Novelty i lokomotivtävlingen i brittiska Rainhill.
November, Undervisning i fysik, kemi och konstruktionsritning inleds på Chalmerska Slöjde Skolan (sedermera Chalmers tekniska högskola) i Göteborg. John Ericsson uppfinner ångsprutan. Britterna förbjuder änkebränning i Indien genom Bengal Sati Regulation, 1829.
Födda, 21 januari, Oscar II, kung av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872-1905.
27 januari, John P Jones, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.
20 februariOdo William Leopold Russell, brittisk diplomat.
25 februari, Rufus W Co, bb, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.
2 mars, William B Allison, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.
6 april, Anna Haslam, irländsk kvinnorättskämpe.
10 april, William Booth, Frälsningsarméns grundare.
19 april, Thomas M Browne, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1891.
23 maj, Ole Jørgensen Richter, norsk politiker.
31 maj, Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt.
8 juni, John Everett Millais, brittisk målare och grundare av det Prerafaelitiska brödraskapet 1848.
16 juni, Geronimo, amerikansk indianhövding, apache.
18 juni, Isaac Stephenson, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman.
2 juli, Martis Karin Ersdotter, svensk hårkulla.
22 juli, Jonathan Chace, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.
6 augusti, James T Farley, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
23 augusti, Moritz Cantor, tysk matematikhistoriker.
26 augusti, Theodor Billroth, tysk kirurg.
17 september, Helmer Falk, svensk militär och politiker.
5 oktober, Chester A Arthur, amerikansk politiker, USAs president 1881–1885.
14 oktober, Franz von Holtzendorff, tysk liberal jurist och skriftställare.
4 november, Hanna Hammarström, Sveriges första tillverkare av telefontråd.
17 november, David Jerome, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1881–1883.
23 november, Giuseppe Mengoni, italiensk arkitekt och ingenjör.
19 december, Anna Schepeler-Lette, tysk socialreformator.
Avlidna, 6 januari, Josef Dobrovský, 75, tjeckisk filolog och historiker.
10 februari, Leo XII, född Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga, 68, påve sedan 1823.
4 mars, Grímur Jónsson Thorkelín, 76, isländsk historiker.
11 mars, William H Wells, 60, amerikansk politiker, senator 1799–1804 och 1813–1817.
17 mars, Sofia Albertina, 75, svensk prinsessa, dotter till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
19 mars, John Tayler, 86, amerikansk politiker.
6 april, Niels Henrik Abel, 26, norsk matematiker.
29 april, Deborah Sampson, 66, amerikansk frihetshjälte och soldat.
10 maj, Thomas Young, 55, engelsk fysiker, läkare och hieroglyftydare.
15 juni, Therese Huber, 65, tysk författare.
24 juni, Louis Friant, 70, fransk greve och militär.
7 juli, Jakob Friedrich von Abel, 78, tysk filosof.
18 augusti, Fredrik Gyllenborg, 61, svensk justitiestatsminister.
12 september, Juan Ignacio Molina, 89, chilensk-spansk geograf och historiker.
2 oktober, Samuel Ödmann, 78, svensk teolog och naturforskare.
9 november, Carl Zetterström, 62, svensk läkare, bibliognost och donator.
12 november, Jean-Baptiste Regnault, 75, fransk målare under nyklassicismen.
26 november, Thomas Buck Reed, 42, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.
6 december, Baltzar von Platen, 63, svensk politiker, mannen bakom Göta kanal.
18 december, Jean-Baptiste de Lamarck, 85, fransk biolog. Huang Lü, kinesisk optiker. Anders Emanuel Müller, svensk målare.
1830
1830, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
13 januari, Venezuela blir självständigt från Colombia
3 februari, Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
26 mars, Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.
6 april, Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
24 maj, Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven
13 maj, Sydcolombia blir självständigt från Colombia
28 maj, USAs president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.
26 juni, Vid Georg IVs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.
11 juli, Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december.
17 juli, Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen.
18 juli, Uruguay antar sin första grundlag
20 juli, Grekland ger judar medborgarrättigheter.
27–29 juli, Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
9 augusti, Ludvig Filip I blir kung av Frankrike.
25 augusti, Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel.
31 augusti, Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.
15 september, Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester[2], något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket.
22 september, Sydcolombia byter namn till Ecuador
27 oktober, Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.
1 november, Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr.
2 november, Jacques Laffitte blir fransk premiärminister. Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna.
10 november, En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november.
22 november, Charles Grey, 2e earl Grey blir brittisk premiärminister.
28 november, Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige.
29 november, Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.
5 december, Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris.
6 december, Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
12 december, Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet.
26 december, Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär. Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet. En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad. Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning. Metodistpredikanten G Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen. Hjälmare kanal öppnas. Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin. Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning. Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen. Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning. Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12. Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I. Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas. De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar. Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur. Frankrike tar Alger i besittning. På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna. Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.
Födda, 2 januari, Henry Morrison Flagler, amerikansk industrimagnat.
4 januari, Ernst Behm, tysk författare.
6 januari, Alfred Hegar, tysk läkare.
7 januari, Albert Bierstadt, amerikansk målare.
8 januari, Gouverneur Kemble Warren, amerikansk general. Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist.
18 januari, Grigor Parlichev, makedonsik-bulgarisk författare.
19 januari, George Blake Cosby, amerikansk general.
31 januari, James Blaine, amerikansk politiker. Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker.
3 februari, Robert Gascoyne-Cecil, 3e markis av Salisbury, brittisk premiärminister.
11 februari, August Eisenmenger, österrikisk målare.
14 februari, Anson Safford, amerikansk politiker.
15 februari, Abd ül-Aziz, osmansk sultan.
16 februari, Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog.
16 februari, Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog.
15 mars, Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
29 mars, Eli C D Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
9 april, John M Crebs, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1869–1873.
14 april, Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
24 april, Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
1 maj, Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
5 maj – John Batterson Stetson, amerikansk hattmakare.
13 maj, Zebulon B Vance, amerikansk militär och politiker.
20 maj, Hector Malot, fransk författare.
29 maj, Louise Michel, fransk anarkist.
17 juni, Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1889–1893.
20 juni, Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
1 juli, Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.
10 juli, Camille Pissarro, fransk målare.
25 juli, John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C Lomb)
18 augusti, Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916.
29 augusti, J Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
2 september, William P Frye, amerikansk politiker.
8 september, Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904.
15 september, Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll)
17 september, Ludvig Fredholm, svensk industri- och affärsman.
9 november, Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
26 november, Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
5 december, Christina Rossetti, brittisk poet.
10 december, Emily Dickinson, amerikansk poet.
16 december, Kálmán Tisza, ungersk statsman.
17 december, Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
31 december, Frederic Leighton, brittisk konstnär. Ismail Pascha, khediv av Egypten. Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868. Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare. Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare. Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe. Pepita de Oliva, spansk balettdansare.
Avlidna, 7 januari, Thomas Lawrence, 60, brittisk konstnär.
17 februari, Marcos Portugal, 67, portugisisk kompositör.
7 mars, Jacques Villeré, 68, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana.
17 mars, Laurent Gouvion Saint-Cyr, 65, marskalk av Frankrike.
16 april, József Katona, 38, ungersk författare.
16 maj, Jean-Baptiste Joseph Fourier, 62, fransk matematiker och fysiker.
1 juni, Sahajananda Swami, 49, indisk helig man.
4 juni, Antonio José de Sucre, 35, revolutionsledare och Bolivias förste president.
26 juni, Georg IV, 67, kung av Storbritannien sedan 1820.
29 juli, Erik Abraham Almquist, 63, svensk biskop.
30 augusti, Louis Henri II av Bourbon, 74, fransk prins.
15 september, William Huskisson, 60, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka.
18 september, William Hazlitt, 52, brittisk essäist.
23 september, Elizabeth Kortright Monroe, 62, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
24 september, Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen"
4 oktober, Ludwig Yorck von Wartenburg, 71, preussisk fältmarskalk.
5 oktober, Dinicu Golescu, 53, rumänsk författare.
14 oktober, John McLean, 39, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.
31 oktober, Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.
8 november, Frans I, 53, kung av Bägge Sicilierna sedan 1825.
21 november, Károly Kisfaludy, 42, ungersk författare.
30 november, Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, 69, påve sedan 1829.
4 december, William Branch Giles, 68, amerikansk politiker.
8 december, Benjamin Constant, 63, schweizisk författare och politiker.
9 december, Stephen R Bradley, 76, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.
10 december, Hugh Elliot, 78, brittisk diplomat.
17 december, Simón Bolívar, 47, sydamerikansk general och nationalist.
1831
1831, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Sedan Pius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnet Gregorius XVI.
3 februari, Kungariket Belgien utropas
10 februari, Den liberala morgontidningen Vestmanlands Läns Tidning börjar utges i Sverige
10 mars, Ludvig Filip I av Frankrike grundar Främlingslegionen.
7 april, Peter I av Brasilien abdikerar.
12 april, Broughton Suspension Bridge över River Irwell i England kollapsar när soldater marscherar över den
18 april, University of Alabama grundas.
April, Skånska Privatbanken, Sveriges äldsta enskilda bank, startar sin verksamhet i Ystad.
4 juni, Leopold I blir kung av Belgien
30 juni, Det svenska Dykeri- och Bergningskompaniets ensamrätt att dyka och bärga föremål från havsbotten upphör.
Juli, De första hästkapplöpningarna i Sverige anordnas av Patriotiska föreningen för Sveriges hästkultur på Ladugårdsgärdet i Stockholm, i kungens närvaro
19 juli, Jönköping, Sverige drabbas av översvämning
7 november, Slavhandel förbjuds i Brasilien.
19 november, Republiken Colombia i Sydamerika skrotas och ersätts av Nya Granada, Ecuador och Venezuela.
28 december, USS Lexington under Silas Duncans ledning förstör Puerto de Soledad och förklarar Falklandsöarna "fria från allt styre". Kapten Silas Duncan ombord på USS Lexington undersöker beslagtagandet av tre amerikanska segelfartyg vid Falklandsöarna och försöker skydda amerikanska intressen. Den första nykterhetsföreningen i Sverige grundas av Samuel Owen. Carl af Forsell ger ut Statistik över Sverige, det första statistiska arbetet som ger en samlad bild av Sverige. I södra Sverige öppnas, både i postens och i privat regi, diligenstrafik med bestämda linjer och priser. Sveriges första saluhall anläggs i Karlskrona.
Födda, 4 januari, Bainbridge Wadleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
11 januari, Kyrillos V av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria från 1874 till 1927.
14 januari, Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont. William D Washburn, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
17 februari, Niklas Biesèrt, svensk bruksägare och riksdagsman.
3 mars, Daniel Gould Fowle, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina 1889–1891.
15 mars, Edward A Perry, amerikansk demokratisk politiker, general och jurist, guvernör i Florida 1885–1889.
16 mars, Elise Hwasser, svensk skådespelare.
26 mars, Albert Schultz-Lupitz, tysk agronom.
4 april, Edward C Walthall, amerikansk general och politiker, senator 1885–1894 och 1895–1898.
12 april, Grenville M Dodge, amerikansk general för nordstaterna, järnvägsingenjör, affärsman och republikansk politiker
16 maj, Daniel Manning, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1885–1887.
1 juni, Redfield Proctor, amerikansk republikansk politiker.
13 juni, James Clerk Maxwell, brittisk matematiker och fysiker.
8 juli, John Pemberton, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
15 juli, Thomas Michael Holt, amerikansk industrialist och politiker, guvernör i North Carolina 1891–1893.
17 juli, Xianfeng, den sjunde Qing-kejsaren av Kina.
22 juli, Komei, japansk kejsare 1846–1867.
9 augusti, Axel Johan Erik Krook, publicist och författare.
15 augusti, Mária Lebstück, ungersk husarofficer.
24 augusti, August, svensk och norsk prins, yngste son till blivande Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
3 september, Henry L Mitchell, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Florida 1893–1897.
10 september, William A Peffer, amerikansk politiker, senator 1891–1897.
12 oktober, Anders Gustaf Jönsson, svensk hemmansägare och riksdagsman.
15 oktober, Isabella Bird, brittisk upptäcktsresande, författare, fotograf och naturalist.
18 oktober, Fredrik III, tysk kejsare och kung av Preussen.
23 oktober, Basil Lanneau Gildersleeve, amerikansk klassisk filolog.
26 oktober, John Willock Noble, amerikansk politiker och jurist.
1 november, Robert Arfwedson, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
8 november, Robert Bulwer-Lytton, brittisk diplomat och skald.
11 november, John George Brown, amerikansk målare.
19 november, James Garfield, amerikansk politiker, USAs president 4 mars–19 september 1881.
21 november, John Franklin Miller, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1881–1886.
30 november, Phineas Hitchcock, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1877.
27 december, Lucius Fairchild, amerikansk general, politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1866–1872.
Avlidna, 2 januari, Barthold Georg Niebuhr, 54, dansk-tysk historiker och politiker.
6 januari, Rodolphe Kreutzer, 64, fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent.
14 januari, Henry Mackenzie, 85, skotsk författare.
3 februari, Thomas Hope, 61, engelsk konstsamlare och författare.
9 februari, Ernst Schimmelmann, 83, dansk politiker.
12 mars, Friedrich von Matthisson, 70, fransk författare.
11 april, Carl Edvard Gyldenstolpe, 60, finländsk friherre och ämbetsman.
21 maj, Andreas Arfwidsson, 45, svensk konstnär.
27 juni, Sophie Germain, 55, fransk matematiker.
29 juni, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, 73, tysk politiker.
4 juli, James Monroe, 73, amerikansk politiker, USA:s president 1817–1825.
18 juli, Adolf Fredrik Munck, 82, svensk hovfunktionär under Gustav III.
24 augusti, August von Gneisenau, 70, preussisk greve och fältmarskalk.
28 september, Philippine Engelhard, 74, tysk poet.
14 oktober, Jean-Louis Pons, 69, fransk astronom.
14 november, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, 61, tysk filosof.
23 december, Emilia Plater, 25, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte. Charlotta Richardy, svensk textilfabrikör.
1832
1832, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
6 februari, Swan River-kolonin blir Västaustralien
6–9 februari, Amerikanska flottan landstiger på Sumatra och stormar ett fort som vedergällning mot de infödda i staden Quallah Battoo som plundrat det amerikanska skeppet Friendship
12 februari, Ecuador annekterar Galápagosöarna
12 februari, I England utbryter den andra kolerapandemin och börjar spridas, från East End of London. Den förklaras vara över tidigt i maj men fortsätter skörda dödsoffer ytterligare. Den kräver minst 3 000 liv. I Liverpool blir Kitty Wilkinson "Slummens helgon" och arbetar för bättre hygien
April, Den liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning börjar utkomma.
7 maj, Fördraget i London skapar det självständiga Grekland. Otto väljs till kung.
11 maj, Grekland erkänns som självständig stat; Fördraget i Konstantinopel avslutar Grekiska självständighetskriget i juli.
4 juni, Azorerna blir självstyrande en utomeuropeisk provins i Portugal
7 juni, Reform Act 1832 blir lag i Storbritannien.
17 augusti, Kina slutar tillverka kaststjärnor av järn.
26 september, Göta kanal mellan Vättern och Östersjön står färdig, varvid hela kanalen invigs och öppnas för trafik
14 november, Världens första spårvagn tas i bruk.
2 november–5 december, Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen Henry Clay och Antimasoniska partiets William Wirt vid presidentvalet i USA.
28 december, John Calhoun avgår som USAs vicepresident. Erik Gustaf Geijers Svenska folkets historia börjar utkomma. Förordet är daterat augusti. De svenska brukarägarnas hypotekskassa bildas. Lokala hypotekskassor bildas genom den nya kreditmarknad som uppstått. Konstnärer och konstvänner bildar Konstföreningen, ursprunget till Sveriges Allmänna Konstförening. Svenska privatbanker får tillstånd att utge egna sedlar. Några kvinnor i Ångermanland bildar ett nykterhetssällskap som förbinder sig att aldrig ge brännvin till barn. Munktells Mekaniska Verkstad grundas i Eskilstuna. Sveriges riksdagsfullmäktige upphör med den pantbanksverksamhet, som man övertog från Generalassistentkontoret 1792, på grund av olönsamhet. Kutschupproret kväses slutgiltigt i Indien. Handeln med kött, bröd och dricka blir fri i 37 svenska städer.
Födda, 1 januari, Charles N Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
17 januari, Henry Martyn Baird, amerikansk historiker.
23 januari, Edouard Manet, fransk konstnär.
27 januari, Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
3 februari, Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa. Abram P Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.
6 februari, John Brown Gordon, amerikansk general och politiker.
18 februari, Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.
21 februari, John L Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.
1 mars, Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.
15 mars, Antonin Proust, fransk politiker.
17 mars, Walter Q Gresham, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1893–1895. Philip W McKinney, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.
10 april, Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
20 maj, Garretson Gibson, Liberias president 1900–1904.
28 maj, Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
31 maj, Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker.
10 juni, Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
14 juni, Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
6 juli, Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863–1867.
17 juli, August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
24 juli, John J Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.
27 juli, Đura Jakšić, serbisk konstnär och poet.
31 juli, Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
2 augusti, Samuel E Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.
21 augusti, Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
10 september, Randall L Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
30 september, Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
3 oktober, Albert Samuel Gatschet, schweizisk-amerikansk etnograf. Lina Sandell, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
6 oktober, Janne Marcuson, svensk ångbåtskommissionär och riksdagsman.
11 oktober, Per Truedsson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
16 oktober, Gideon C Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.
29 oktober, Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.
30 oktober, Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
1 november, Richard B Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
12 november, Nancy Edberg, svensk simmare; pionjär i att göra simkonsten tillgänglig för kvinnor
18 november, Adolf Erik Nordenskiöld, mineralog och polarforskare.
8 december, Bjørnstjerne Bjørnson, norsk författare, nobelpristagare 1903.
14 december, Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
15 december, Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet.
28 december, Mark L De Motte, amerikansk republikansk politiker och jurist.
Avlidna, 27 januari, Andrew Bell, 78, skotsk läkare och pedagog.
9 februari, Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, 79, preussisk politiker, Preussens premiärminister 1792–1804 och 1806.
22 februari, Charlotte Cederström, 71, svensk poet och konstnär.
24 februari, Victor Escousse, fransk dramatiker.
10 mars, Muzio Clementi, 80, italiensk kompositör.
22 mars, Johann Wolfgang von Goethe, 82, tysk författare.
16 april, John Taylor, 61, amerikansk politiker.
17 april, Peter Anker, 87, norsk diplomat.
31 maj, Évariste Galois, 20, fransk matematiker.
1 juni, Thomas Sumter, 97, amerikansk militär och politiker.
6 juni, Jeremy Bentham, 84, brittisk filosof.
10 juni, Joseph Hiester, 79, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1820–1823.
29 juni, John Hely-Hutchinson, 2:e earl av Donoughmore, 75, brittisk militär.
19 juli, Karl Julius Weber, 65, tysk författare.
23 augusti, Johann Georg Wagler, 32, tysk zoolog.
2 september, Franz Xaver von Zach, 78, tysk astronom.
21 september, Sir Walter Scott, 61, skotsk författare.
27 september, Karl Christian Friedrich Krause, 51, tysk författare och filosof.
12 oktober, John Clark, 66, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.
26 oktober, Peter Lindegaard, 74, dansk trädgårdsmästare.
3 november, Pietro Generali, 58, italiensk kompositör.
8 november, Marie-Jeanne de Lalande, fransk astronom.
14 november, Charles Carroll, 95, amerikansk politiker, senator 1789–1792. Rasmus Rask, 44, dansk språkvetare.
15 november, Jean-Baptiste Say, 65, fransk ekonom och politiker.
26 december, Jacob Tengström, 77, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1817.
1833
1833, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
3 januari, Storbritannien kastar ut Argentinas guvernör över Falklandsöarna
23 januari, Storbritannien återerövrar Falklandsöarna
4 mars, USAs president Andrew Jackson tillträder sin andra ämbetstid, med sin trogne vapendragare, Martin Van Buren som USAs nye vicepresident .
1 augusti, Storbritanniens parlament antar den lag som från 1834 befriar alla kvarvarande slavar inom det Brittiska imperiet. King William's College i Isle of Man invigs officiellt.
12 augusti, Staden Chicago byggs vid Chicagoflodens estuarium av 350 nybyggare.
29 augusti, Storbritanniens parlament antar lagar som begränsar barnarbetet.
29 september, Tre år gammal blir Isabella II drottning av Spanien, under sin mor Maria Kristinas av Bägge Sicilierna förmyndarskap. Hennes farbror Don Carlos, hertig av Molina utmanar hennes anspråk på tronen, och så börjar det första carlistkriget.
31 oktober–15 november, Amerikanska soldater landstiger i Buenos Aires för att skydda USAs och andra staters intressen under ett uppror.
12–13 november, Stars Fell on Alabama: En spektakulär meteorskur från Leoniderna observeras i Alabama, USA.
23 november, En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken officiellt är i kraft ända till 1926.
25 november, En stor 8,7-skalig jordbävning slår till mot Sumatra.
14 december, Pojken Kaspar Hauser knivhuggs och avlider tre dagar senare. En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Göteborg. Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide. Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige. Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet. Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidslitteratur i översättning. Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen – världens första dator. Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut. Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår. American Anti-Slavery Society bildas.
Födda, 28 januari, Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
6 februari, J E B Stuart, amerikansk militär.
7 februari, Ricardo Palma, peruansk författare.
25 februari, Clement A Evans, amerikansk militär.
28 februari, Alfred von Schlieffen, preussisk militär.
21 mars, Carl Stål, svensk entomolog.
2 april, Alexander Järnefelt, finländsk officer, topograf och guvernör.
11 april, Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, Sveriges statsminister 1900–1902.
18 april, Petter Näsman, svensk hemmansägare och riksdagsman.
19 april, Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.
7 maj, Johannes Brahms, tysk tonsättare.
4 juni, Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
4 juni, Eliza Lynch, paraguayansk första dam.
24 juni, Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.
28 juli, James H Lane, amerikansk professor och militär.
1 augusti, Gilbert Carlton Walker, amerikansk politiker.
20 augusti, Benjamin Harrison, amerikansk politiker, USAs president 1889–1893.
28 augusti, Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
19 september, Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
16 oktober, Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
21 oktober, Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
22 oktober, Gustav Brandelius, svensk konstnär och officer.
12 november, Aleksandr Borodin, rysk kompositör. John Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.
30 november, Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
2 december, Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
3 december, John Aird, baronet och engelsk ingenjör.
10 december, Ellen Anckarsvärd, svensk feminist.
15 december, Benjamin Harrison Eaton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.
29 december, John James Ingalls, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1891. Kate Warne, amerikansk privatdetektiv.
Avlidna, 10 januari, Adrien-Marie Legendre, 80, fransk matematiker.
6 februari, Pierre André Latreille, 70, fransk entomolog.
4 mars, Charles Dominique Joseph Bouligny, 59, amerikansk politiker, senator 1824–1829.
11 mars, Franz Passow, 46, tysk klassisk filolog och lexikograf.
22 april, Richard Trevithick, 62, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
15 maj, Edmund Kean, 46, brittisk skådespelare.
23 maj, Richard Skinner, 54, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Vermont 1820–1823.
24 maj, John Randolph, 59, amerikansk politiker och diplomat.
28 maj, Johann Christian Friedrich Haeffner, 74, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.
1 juni, Olof Rudolf Cederström, 69, svensk greve, generalamiral och statsråd.
6 juni, Alexander Buckner, 48, amerikansk politiker, senator 1831–1833.
5 juli, Nicéphore Niépce, 68, den förste fotografen.
16 juli, Pierre-Narcisse Guérin, 59, fransk konstnär.
22 juli, Jesse Wharton, 50, amerikansk politiker.
3 augusti, Claire Démar, fransk feministisk journalist och författare.
13 augusti, Elias Wilhelm Ruda, 26, svensk skald och litteraturkritiker.
11 september, Anders Gamborg, 79, dansk filosof.
22 september, Marcus Wallenberg, 59, svensk biskop och författare.
27 september, Ram Mohan Roy, 61, indisk religionsstiftare.
25 oktober, Abbas Mirza, 44, persisk tronföljare.
23 november, Jean-Baptiste Jourdan, 71, fransk greve och militär.
17 december, Kaspar Hauser, 21, tyskt legendomspunnet hittebarn.
1834
1834, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Tyska tullföreningen avskaffar inbördes tullar.
3 januari, Den mexikanska staten kastar Stephen F Austin i fängelse i Mexico City.
9 januari, Storbritannien ockuperar Falklandsöarna
6 mars, York, Övre Kanada inkorporeras som "Toronto"
14 mars, John Herschel upptäcker den öppna stjärnhopen NGC 3603
3 juni, Karl XIV Johan besöker Uppsala högar under stora festligheter, som en nationell manifestation.
28 juni, Fäktmästaren Gustaf Johan Schartau presenterar Olympiska Föreningen i Nya Helsingborgs-Posten.
13 juli, Schartau bildar Olympiska Föreningen i Helsingborg.
17 juli, De "första" moderna olympiska spelen hålls i Ramlösa utanför Helsingborg. De är tänkta att hållas varje år, men kommer endast att spelas en gång till, 1836.
26 juli, En timmerman i Majorna i Göteborg blir Sveriges första offer för koleran. Den första koleraepidemin i landet börjar i Göteborg och sprids över hela landet. 25 000 människor insjuknar, varav 3 000 dör i Stockholm, 12 000 i hela Sverige.
29 juli, Office of Indian Affairs skapas i USA.
1 augusti, Med Slavery Abolition Act 1833 avskaffas slaveriet officiellt i det Brittiska imperiet.
14 augusti, Poor Law Amendment Act 1834 i Storbritannien förklarar att ingen arbetsför brittisk man kan få fattigvård utanför arbetshuset (en slags fattigstuga)
15 augusti, Med South Australia Act godkänns byggandet av en bosättning i South Australia.
19 augusti, Det första koleradödsfallet i Stockholm inträffar.
4 oktober, En brand i Vänersborg, Sverige förstör 187 fastigheter, vilket motsvarar 80% av staden
16 oktober, Westminsterpalatset förstörs vid en brand.
20 oktober, För att fira 24-årsdagen av sin ankomst till Sverige utfärdar Karl XIV Johan allmän amnesti för politiska fångar. Den verkliga orsaken till amnestin är, att man på så sätt vill bli av med den påstridige kaptenen Anders Lindeberg, som friats från en majestätsbrottsdom, men vägrar acceptera domslutet och kräver att få bli avrättad.
10 december, Sir Robert Peel efterträder Lord Melbourne som Storbritanniens premiärminister.
11 december, Sjätte Xhosakriget karaktäriseras av strider mellan vita bosättare och Bantufolket i Kapkolonin; nederländsktalande bosättare bosätter vid området norr om Oranjefloden.
17 december, Mellan Dublin och Kingston öppnas Irlands första järnväg, och är normalspårig. Charles Babbage påbörjar konceptet med designen av en "analytisk maskin", en mekanisk föregångare till datamaskinen. The Wilmington and Raleigh Railroad bildas i Wilmington, North Carolina, USA. San Salvador ersätter Guatemala City som huvudstad i Centralamerikanska federationen. Silvermyntfot återinförs i Sverige efter en myntrealisation. Riksbankssedlarna inlöses till halva värdet. Valutan blir stabilare och mer konvertibel mot andra valutor. Sveriges första mekaniska bomullsväveri inrättas i Rydboholm i Västergötland. Kung Karl XIV Johan utfärdar en svensk neutralitetsförklaring gentemot Ryssland och Storbritannien, vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring. General Carl Akrell får i uppdrag att reorganisera den optiska telegrafen i Sverige. En kampanj dras igång för att folk över hela Sverige ska börja använda träskor, detta för att minska kostnaderna för skoproduktion. Detta misslyckas dock.
Födda, 23 januari, Måns Hansson, svensk lantbrukare, kommunalpolitiker och riksdagsman. Alexandru Odobescu, rumänsk arkeolog, historiker, författare och politiker.
7 februari, Dmitrij Mendelejev, rysk kemist.
16 februari, Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
25 februari, Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
2 mars, Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.
4 mars, James W McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1883.
17 mars, Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman.
17 mars, Charles William Eliot, amerikansk pedagog och vetenskapsman, president av Harvard University 1869–1908.
24 mars, William Morris, brittisk formgivare och författare.
23 april, Adolf Hedin, svensk politiker med flera för tiden radikala liberala idéer, såsom allmän rösträtt, parlamentarism och religionsfrihet.
22 maj, Auguste Barth, fransk indolog.
8 juni, Ebenezer J Ormsbee, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1886–1888.
19 juni, Moritz Rubenson, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.
4 juli, Christopher Dresser, brittisk designer.
14 juli, James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
19 juli, Edgar Degas, fransk målare och skulptör.
22 juli, Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef.
5 augusti, Ole Anton Qvam, norsk politiker.
20 augusti, Francis T Nicholls, amerikansk militär och politiker.
9 september, Hultkläppen, svensk spelman.
15 september, Heinrich von Treitschke, tysk historiker och politiker.
1 oktober, Francis Cockrell, amerikansk general och politiker, senator 1875–1905.
9 oktober, Rufus Blodgett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887–1893.
10 oktober, Aleksis Kivi, finländsk författare.
14 oktober, Philipp Josef Pick, österrikisk dermatolog.
27 november, Michael Bernays, tysk litteraturhistoriker.
6 december, Henry W Blair, amerikansk republikansk politiker.
12 december, Wilhelmine Clauss-Szarvady, österrikisk pianist.
15 december, Charles Augustus Young, amerikansk astronom.
27 december, Charles Lamb, brittisk författare. Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.
Avlidna, 8 januari, Jacques-Julien Houtou de Labillardière, 78, fransk botaniker.
12 januari, William Wyndham Grenville, 1e baron Grenville, 74, brittisk politiker, premiärminister 1806–1807.
8 februari, Lewis David von Schweinitz, 53, tysk-amerikansk mykolog.
12 februari, Friedrich Schleiermacher, 65, tysk protestantisk teolog och filosof.
14 februari, Sir John Shore, 82, brittisk politiker.
26 februari, Alois Senefelder, 62, tysk uppfinnare.
28 februari, Isaac D Barnard, 42, amerikansk politiker, senator 1827–1831.
30 mars, Albert Kriegel, 30, tysk jurist.
12 april, Isabella Seymour-Conway, markisinna av Hertford, 74, brittisk adelsdam.
27 april, Thomas Stothard, 78, brittisk konstnär.
3 maj, Aleksej Araktjejev, 64, rysk greve och militär.
14 maj, Charlotta Aurora De Geer, 54, svensk grevinna, hovdam, salongsvärd och opinionsbildare.
20 maj, Gilbert du Motier, markis av Lafayette, 76, fransk general.
2 juni, Edward Lloyd, 54, amerikansk politiker, senator 1819–1826.
21 juli, Henry Leavenworth, 50, amerikansk militär.
24 juli, Carl Stellan Mörner, 73, svensk greve och ämbetsman.
25 juli, Samuel Taylor Coleridge, 61, brittisk författare.
24 augusti, William Kelly, 47, amerikansk jurist och politiker, senator 1822–1825.
2 september, Thomas Telford, 77, skotsk ingenjör.
24 september, Jonas Galusha, 81, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1809–1813 och 1815–1820. Peter I av Brasilien, 35, abdikerad kejsare av Brasilien.
5 oktober, María Josefa Pimentel, 83, spansk kulturpersonlighet och salongsvärd.
8 oktober, François Adrien Boïeldieu, 58, fransk tonsättare.
10 oktober, Thomas Say, 47, amerikansk entomolog, konkolog och herpetolog.
25 oktober, Axel von Rosen, 61, svensk greve och ämbetsman.
31 oktober, Éleuthère Irénée du Pont, 63, fransk-amerikansk kemist och industrialist.
6 november, Magnus Palmqvist, 73, svensk friherre och sjömilitär.
8 november, Gaudenz von Planta, 76, schweizisk politiker.
27 november, Rosalie de Constant, 76, schweizisk naturalist.
23 december, Thomas Robert Malthus, 68, brittisk nationalekonom.
27 december, Charles Lamb, 59, brittisk författare.
31 december, Jan Nejedlý, 58, tjeckisk författare.
1835
1835, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
6 januari, Svenska Missionssällskapet bildas, varmed Svenska kyrkan får en central organisation för missionsverksamheten
8 januari, USAs statsskuld uppgår till $0 för första gången
1 februari, Slaveriet avskaffas i Mauritius.
20 februari, Concepción, Chile förstörs vid en jordbävning.
8 juni, Staden Melbourne grundas av John Batman och John Pascoe Fawkner
29 juli, Tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm, Sverige, störtar ner efter att ha träffats av blixten
21 augusti, Jönköping, Sverige drabbas av en svår stadsbrand
5 november, Brand i Simrishamn, Sverige
16 november, Halleys komet når perihelium
1 december, Hans Christian Andersen publicerar sin första sagobok.
7 december, Järnvägen mellan Nürnberg och Fürth i Bayern invigs.
10 december, Amerikanska marinsoldater landstiger i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök
16 december, Storbrand utbryter i New York och ödelägger sydöstra Manhattan, kvarteren runt Wall Street, inklusive börsen.
19 december, Kemisten Jöns Jacob Berzelius upphöjs till friherre på sin bröllopsdag.
20 december, Texas självständighetsförklaring undertecknas i Goliad, Texas.
21 december, Raleigh and Gaston Railroad bildas i Raleigh i North Carolina, USA Indragningsmakten börjar tillämpas mot Aftonbladet. Tidningen utkommer dock ständigt under nya namn, som Det andra Aftonbladet och så vidare. Man gör försök med hästdragna omnibussar på bestämda linjer i Stockholm. Väddö kanal öppnas för trafik. Luxemburg deklarerar sig självständigt. Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas startas. Rådbråkning förbjuds i Sverige. Förslaget från Kommerskollegium om att tillåta kvinnor i behov av försörjning att bedriva sockerbageri utan att behöva ansöka om dispens, som antagits för Stockholms stad året innan, infördes nu i hela landet. Tackjärnshandeln släpps fri
Födda, 4 januari, Sir Alfred Comyn Lyall, angloindisk ämbetsman och skriftställare.
5 januari, Olympia Brown, amerikansk kvinnorättskämpe.
19 januari, Ludvig Michael Runeberg, finländsk konstnär, kaméskärare.
19 februari, Julius Krohn, finländsk folklorist och författare. Henry R Pease, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
1 mars, Matthias Joseph Scheeben, tysk katolsk teolog.
12 mars, Simon Newcomb, amerikansk astronom och matematiker.
14 mars, Manuel Fernández Caballero, spansk kompositör. Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
19 mars, Carl Lewenhaupt, svensk greve, diplomat och politiker.
24 mars, Jozef Stefan, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
25 mars, Adolph Wagner, tysk ekonom och politiker.
9 april, Leopold II belgiens kung 1865–1909.
26 maj, Edward Porter Alexander, amerikansk militär.
2 juni, Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903–1914.
5 juni, Amanda Kerfstedt, författare.
22 juni, John H Mitchell, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879, 1885–1897 och 1901–1905.
9 juli, William D Bloxham, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1881–1885 och 1897–1901.
10 juli, Carl Falk, svensk apotekare och riksdagsman.
7 augusti, Roswell P Flower, amerikansk demokratisk politiker.
15 augusti, James Wilson, amerikansk politiker, USAs jordbruksminister 1897–1913.
18 augusti, Telemaco Signorini, italiensk målare.
29 augusti, George W McCrary, amerikansk republikansk politiker och jurist.
1 september, William Stanley Jevons, brittisk nationalekonom och filosof.
9 oktober, Camille Saint-Saëns, fransk kompositör.
26 oktober, Thomas M Bowen, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1883–1889.
31 oktober, Adelbert Ames, amerikansk general och republikansk politiker, guvernör i Mississippi 1868–1870 och 1874–1876.
16 november, Gullbrand Elowson, svensk politiker och skolman.
18 november, Cesare Lombroso, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
25 november, Andrew Carnegie, amerikansk finansman.
29 november, Änkekejsarinnan Cixi, kinesisk regent.
30 november, Mark Twain, amerikansk författare.
4 december, Samuel Butler, författare.
30 december, John Börjeson, svensk skulptör.
Avlidna, 17 januari, Fredrik Cederborgh, 50, svensk författare.
7 februari, Diderich Hegermann, 71, norsk general.
16 mars, Nils Magnus Lindh, 59, svensk boktryckare.
1 april, Bartolomeo Pinelli, 53, italiensk illustratör och gravör.
7 april, James Brown, 68, amerikansk politiker och diplomat, senator 1813–1817 och 1819–1823.
16 maj, Felicia Hemans, 41, brittisk poet.
22 juni, Nils Lagergren, 61, svensk präst.
25 juni, Antoine-Jean Gros, 64, fransk konstnär.
28 juli, Édouard Mortier, 67, fransk militär, marskalk av Frankrike.
11 augusti, Olof Åhlström, 78, svensk kompositör.
30 augusti, William T Barry, 51, amerikansk politiker, senator 1815–1816, USAs postminister 1829–1835.
10 september, Willie Blount, 67, amerikansk politiker, guvernör i Tennessee 1809–1815.
23 september, Georg Adlersparre, 75, svensk greve. Vincenzo Bellini, 33, italiensk tonsättare.
7 oktober, Charles Tait, 67, amerikansk politiker, senator 1809–1819.
10 oktober, Kazimierz Brodziński, 44, polsk poet.
10 november, Anders Ljungstedt, 76, svensk affärsman och historiker.
11 november, Johann Hermann Mankell, 72, tysk-svensk lärare, musiker och kompositör. Eric Åkerland, 81, svensk grafiker och tecknare.
28 november, Katharina av Württemberg, 52, drottning av Westfalen.
5 december, August von Platen, 39, bayersk militär och deltagare i napoleonkrigen, sedermera tysk diktare.
6 december, Nathan Smith, 65, amerikansk politiker och jurist, senator 1833–1835.
12 december, Elias Kane, 41, amerikansk politiker, senator 1825–1835.
1836
1836, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
24 januari, Amerikanska marinsoldater lämnar Peru
2 mars, Texas bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik
6 mars, Efter 13 dagars belägring stormar mexikanska trupper ledda av generalen Antonio López de Santa Anna, den övergivna missionskyrkan San Antonio de Valero (senare känd som Alamo) i Texas. Av de drygt 200 texasbor som bitit sig fast i byggnaden stupar alla utom två. Bland de döda finns bland andra Davy Crockett och James Bowie.
17 mars, Peru delas upp i Nordperu och Sydperu
20 april, Wisconsinterritoriet skapas i USA.
15 juni, Arkansas blir den 25e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
19 juni, Cynthia Ann Parker kidnappas av Comancher.
Juli–december, USA ockuperar Nacogdoches, Texas för att stoppa hot från indianerna
29 juli, Triumfbågen i Frankrikes huvudstad Paris invigs
4 augusti, De andra olympiska spelen i Ramlösa hålls, varefter tävlingen dör ut och försvinner samt glöms bort.
7 augusti, Amerikanska marinsoldater landstiger återigen i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök
30 augusti, Staden Houston, Texas bildas
2 oktober, Charles Darwin återvänder till Storbritannien på båten HMS Beagle med biologisk data för evolutionsteorin.
22 oktober, Sam Houston tillträder som Texas president.
25 oktober, Bygget av järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad i North Carolina i USA påbörjas. På grund av brist på hjälp i Raleigh, dras sträckan om till att gå från Wilmington till Petersburg Railroad i Weldon
28 oktober, Peru-bolivianska konfederationen skapas i Sydamerika av Bolivia och Peru
30 oktober–2 december, Demokraten Martin Van Buren besegrar Whigpartisten William Henry Harrison och Hugh Lawson White från det sydliga Whigpartiet vid presidentvalet i USA.
25 november, Filipstads stad, Sverige återfår sitt stadsprivilegium
7 december, Amerikanska marinsoldater lämnar Peru
26 december, Kolonin South Australia skapas, dagen senare firad som Proclamation Day.
28 december, Spanien erkänner Mexiko. Peter Wieselgren grundar sin första nykterhetsförening i Västerstad. Med den nya "snellposten" skickas brev två gånger i veckan från Stockholm till Jönköping, där distributionen söderut förgrenas.
Födda, 8 januari, Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
24 januari, Hugh Smith Thompson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–86.
27 februari, Russell A Alger, amerikansk republikansk politiker och militär.
31 mars, Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
3 april, Carl Herslow, svensk liberal och tidningsman.
17 april, Adolf Tersmeden, svensk friherre, bruksägare och riksdagsman.
19 april, Ferdinand Cheval, fransk särlingskonstnär.
20 april, Joseph Millard, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.
13 maj, Albert Lundblad, svensk jurist och riksdagsman.
27 maj, Jay Gould, amerikansk finansman.
31 maj, Jules Chéret, fransk konstnär.
17 juni, Clas Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
24 juni, George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
28 juni, Lyman J Gage, amerikansk politiker.
9 juli, Sofia av Nassau, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II.
17 juli, Hjalmar Claëson, svensk häradshövding och riksdagsman (första kammarens minoritetsparti)
9 augusti, Alexander del Mar, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.
22 september, Fredrique Paijkull, svensk folkskolepionjär.
24 september, Christoph von Tiedemann, preussisk politiker.
10 oktober, William D Hoard, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
13 oktober, Lars Olsson Smith, svensk affärsidkare och brännvinsproducent, känd som Brännvinskungen.
15 oktober, James Tissot, fransk målare och illustratör.
29 oktober, James Ritty, amerikansk barägare och uppfinnare.
1 november, George E Spencer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
12 november, Anton Markstedt, svensk vicekonsul och riksdagsman.
18 november, W S Gilbert, brittisk operettförfattare.
15 december, Edward Murphy Jr, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
Avlidna, 12 januari, Johan Fredrik Wallenius, 70, finländsk läkare.
10 februari, Marie-Anne Pierrette Paulze, 78, fransk kemist.
6 mars, Davy Crockett, 49, amerikansk militär och politiker.
7 mars, Alexandre Parent du Châtelet, 45, fransk läkare.
7 april, William Godwin, 80, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.
7 maj, Norbert Burgmüller, 26, tysk kompositör.
20 juni, Emmanuel Joseph Sieyès, 88, fransk revolutionspolitiker och präst.
26 juni, Claude Joseph Rouget de Lisle, 76, fransk författare och kompositör.
28 juni, James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USAs president 1809–1817.
23 juli, Jean-Félix Adolphe Gambart, 36, fransk astronom.
21 augusti, Claude-Louis Navier, 51, fransk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
September, Theresa Berkley, engelsk uppfinnare.
5 oktober, Robert Henry Goldsborough, 57, amerikansk politiker, senator 1813–1819 och sedan 1835.
27 oktober, Joséphine-Rosalie de Walckiers, 71, belgisk bankir och kompositör.
6 november, Karl X, 81, kung av Frankrike 1824–1830.
9 november, James Pleasants, 67, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1822–1825.
2 december, Carl von Rosenstein, 70, svensk ärkebiskop sedan 1819.
1837
1837, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
4 januari, Morgontidningen Nya Wermlands-Tidningen börjar utkomma i Sverige
26 januari, Michigan blir den 26e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
4 mars, Martin Van Buren svärs in som USAs 8e president. Richard Johnson blir USAs nye vicepresident Chicago stad i Illinois, USA inkorporeras.
22 mars, Jyväskylä i Mellersta Finland får stadsprivilegier.
11 april, Svenska nykterhetssällskapet bildas och blir ett gemensamt organ för Sveriges nykterhetssällskap
1 maj, Det svenska optiska telegrafnätet öppnas för allmän korrespondens, vilket blir världens första statligt producerade teletjänst för allmänheten.
5 juni, Houstons stad i Texas inkorporeras
20 juni, När den brittiske kungen Vilhelm IV dör har han inga egna arvingar, så i stället blir hans brorsdotter Viktoria regerande drottning av Storbritannien. Hon kommer att få den längsta regeringstiden av alla brittiska monarker (hon dör först 1901, efter 63 år på tronen) och ge namn åt den viktorianska eran.
Juli, Immanuel Nobel, som råkat i finansiell kris i Sverige, beger sig med familjen till Ryssland, för att söka lyckan där. Den svenska fattigvårdskommittén tillsätts. Utredningen för samman frågor om fattigvård, skola och kommunalt självstyre. Genom utgivningen av Bevis att Napoleon aldrig har existerat grundar Adolf Bonnier Albert Bonniers Förlag. Lundastudenter vandrar över det frusna Öresund och förbrödras i danska Studenterforeningen. John Ericsson tar patent på fartygspropellern. Paniken 1837, en finansiell kris i USA som ledde till en mångårig recession. Aborigines' Protection Society bildas i Storbritannien.
Födda, 26 januari, Olof Rönnberg, svensk politiker.
28 januari, Addison G Foster, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.
9 februari, Charles F Manderson, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.
22 februari, Johan Eric Ericsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
18 mars, Grover Cleveland, amerikansk politiker, USAs president 1885–1889 och 1893–1897.
22 mars, Virginia di Castiglione, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
23 mars, Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
28 mars, Jacob H Gallinger, kanadensisk-amerikansk politiker.
5 april, Algernon Swinburne, brittisk poet.
17 april, J P Morgan, amerikansk finansman.
26 april, Henry Charlton Bastian, engelsk läkare.
27 april, Cheorin, koreansk drottning och regent.
5 maj, Anna Maria Mozzoni, grundaren av den italienska kvinnorörelsen.
6 maj, Lyman R Casey, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.
8 maj, Alphonse Legros, fransk-engelsk konstnär.
9 maj, Adam Opel, tysk, grundare av Opel.
22 maj, Aaron T Bliss, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
27 maj, Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern.
28 maj, Samuel D McEnery, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.
3 juni, Franz Bücheler, tysk filolog och språkvetenskapsman.
4 juni, Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.
12 juli, Jakob Jonatan Aars, norsk skolman.
19 juli, Johann Georg Bühler, tysk-indisk filolog och epigrafiker.
5 augusti – Anna Filosofova,grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
1840, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Hela metersystemet betraktas slutligen som genomfört i Frankrike
13 januari, Ångbåten Lexington fattar eld och sjunker i isiga vatten, 4 engelska mil utanför Long Islands kust; 139 människor omkommer, och bara fyra överlever.
17 januari, Republiken Rio Grande utropas
22 januari, Brittiska bosättare når Nya Zeeland och grundar officiellt staden Wellington.
19 januari, Kapten Charles Wilkes seglar runt Antarktis, och gör anspråk på Wilkes Land för USA.
16 februari, Spanien erkänner Ecuador
1 mars, Nya Zeelands guvernör William Hobson drabbas av ett slaganfall. Adolphe Thiers blir Frankrikes konseljpresident.
9 mars, Järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad byggs klart i USA från Wilmington, North Carolina till Weldon, North Carolina. Med 161.5 engelska mil är den världens längsta järnväg
Våren, Fem män, som är anställda som typografer vid Aftonbladet, börjar en vårkväll sjunga tillsammans, och fortsätter alltjämt under decennierna, under namnet Typografiska kören. Denna utvecklas sedermera till Bellmanskören, vilken grundas 1895 och än idag är aktiv.
April, Raleigh and Gaston Railroad i USA byggs klart från Raleigh, North Carolina till nära Weldon, North Carolina
1 maj, Världens första frimärke, One Penny Black, publiceras i Storbritannien. Det börjar gälla för användning först den 6 maj.
10 maj, Fem personer drunknar vid en båtolycka på sjön Mangen i Sverige
16 maj, Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas. Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.
Juli, Amerikanska flottan landstiger i Fiji för att genomföra vedergällning mot infödda som angripit amerikansk utforsknings- och kartläggningsprojekt
12 juli, World Anti-Slavery Convention hålls i London.
23 juli, Provinsen Kanada skapas genom Unionsakten.
7 oktober, Wilhelm II blir Nederländernas kung.
30 oktober–2 december, Whigpartisten William Henry Harrison besegrar demokraten Martin Van Buren vid presidentvalet i USA.
6 november, Rio Grande upplöses
7 december, Stockportviadukten i Greater Manchester, England står klar, som Västeuropas största murtegelbyggnadsverk. David Livingstone lämnar Storbritannien för Afrika. Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet. Sveriges kronprins Oscar (blivande kung Oscar I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården. Sveriges riksdag anslår medel till att bygga cellfängelser. En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk. Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds. Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare som ökar läsandet i Sverige.
Födda, 1 januari, Patrick Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1894–1895.
9 januari, Samuel Baldwin Marks Young, amerikansk militär.
18 januari, Ernst Rudorff, tysk kompositör. Alfred Percy Sinnett, brittisk teosof.
23 januari, Ernst Abbe, tysk fysiker.
22 februari, August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
14 mars, David B Henderson, skotsk-amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899–1903.
2 april, Émile Zola, fransk författare.
21 april, Johan Eneroth, svensk jurist, kronofogde och riksdagsman.
21 april, Cora L V Scott, amerikanskt medium, präst och författare.
4 maj, George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899.
7 maj, Pjotr Tjajkovskij, rysk kompositör.
27 maj, Lars Fredrik Nilson, svensk kemist.
7 juni, Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867.
30 juni, Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
2 juli, Frans Henrik Kockum den yngre, industriledare.
11 juli, Arthur Coke Burnell, brittisk ämbetsman, indolog.
15 juli, Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
12 augusti, Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
13 augusti, Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
30 augusti, Hazen S Pingree, amerikansk republikansk politiker.
12 september, Charles H Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
13 september, Alvah A Clark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.
1 oktober, Anthony Higgins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.
6 oktober, Thomas B Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917.
28 oktober, Joseph W Fifer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893.
29 oktober, Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
12 november, Auguste Rodin, fransk skulptör.
14 november, Claude Monet, fransk impressionist.
16 november, Henry Markham, amerikansk republikansk politiker.
21 november, Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
9 december, Olof Larsson i Rödön, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
Avlidna, 22 januari, Johann Friedrich Blumenbach, 87, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
23 februari, John Rutherfurd, 79, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791–1798.
11 mars, George Wolf, 62, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1829–1835.
28 mars, Anton Friedrich Justus Thibaut, 68, tysk rättslärd. Constance Koskull, dansk baronessa.
10 april, Hugh Lawson White, 66, amerikansk politiker, senator 1825-1840.
7 maj, Caspar David Friedrich, 65, tysk konstnär.
14 maj, Carl Ludvig Engel, 61, tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.
26 maj, William Sidney Smith, 75, brittisk amiral.
27 maj, Niccolò Paganini, 57, italiensk violinist och tonsättare.
26 juni, William Smith, amerikansk politiker och jurist, senator 1816–1823 och 1826–1831.
29 juni, Lucien Bonaparte, 65, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.
28 juli, John George Lambton, 48, brittisk statsman.
Juli, Manto Mavrogenous, grekisk nationalhjältinna.
1 augusti, Karl Otfried Müller, 43, tysk klassisk filolog.
20 september, José Gaspar Rodríguez de Francia, 74, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-1840.
22 september, Anne Lister, 49, engelsk dagboksskrivare.
24 oktober, John S Spence, 52, amerikansk politiker, senator 1836–1840.
26 november, Karl von Rotteck, 65, tysk historiker, statsvetare och politiker.
2 december, Christopher Ellery, 72, amerikansk politiker, senator 1801–1805.
6 december, John Hallock, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1829.
1841
1841, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
16 januari, Den liberala tidningen Sundsvalls Tidning börjar ges ut, då under namnet Alfwar och skämt.
26 januari, Storbritannien ockuperar Hongkong, och senare det året visar Hongkongöns första folkräkning att befolkningen uppgår till omkring 7 500
30 januari, En brand förstör två tredjedelar av Mayagüez, Puerto Rico.
11 februari, Nedre Kanada och Övre Kanada slås samman till Provinsen Kanada.
24 februari, Amerikanska flottan landstiger på Upoluön, Samoa för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en amerikansk sjöman
4 mars, William Henry Harrison blir USAs nye president efter Martin Van Buren .
April, USAs president Harrison avlider i sitt ämbete av lunginflammation, och efterträds som president av sin vicepresident, John Tyler .
3 maj, Nya Zeeland blir en separat brittisk besittning
3 maj, Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren avslutar den första svenska världsomseglingen.
18 juli, Peter II bestiger Brasiliens tron.
6 augusti, Den svenska Kongliga styrelsen för allmänna väg- och wattenbyggnader grundas med anledning av utbyggnaden av vägnätet
2 oktober, Den moderata morgontidningen Barometern börjar utges i Kalmar, Sverige
10 oktober, I Sverige tas Uppsala universitetsbiblioteks nya byggnad Carolina Rediviva i bruk. Amerikanska flottan landstiger på Drummondön för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en sjöman. En fransk läkare använder hasch som psykiatrisk behandling. Stegling förbjuds i Sverige. De svenska exporttullarna på sågade trävaror tas bort. Ett förslag om tvåkammarriksdag antas som vilande av den svenska riksdagen. Studentsången Längtan till landet (Vintern rasat ut) komponeras av Otto Lindblad. Sveriges riksdag beslutar att cellfängelser skall inrättas i hela Sverige. Det svenska stockstraffet avskaffas. Spö- och risstraff avskaffas som förvandlingsstraff för böter. University of Michigan grundas i USA.
Födda, 8 januari, Johan Boström, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
30 januari, Félix Faure, fransk politiker, Frankrikes president 1895–1899.
2 februari, Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman.
19 februari, Elfrida Andrée, svensk kvinnlig pionjär inom kyrkomusik, Sveriges första kvinna i statlig tjänst.
24 februari, Levi K Fuller, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1892–1894.
25 februari, Pierre-Auguste Renoir, fransk målare och skulptör. Margaret Maher, tjänsteflicka hos Emily Dickinson.
1 mars, Blanche Bruce, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
11 mars, Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
1 april, Knut Michaelson, svensk dramatisk författare och teaterchef.
20 april, John A Mead, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
23 april, John T Rich, amerikansk republikansk politiker.
7 maj, Per Sörensson, svensk kyrkoherde och politiker.
15 maj, James Henderson Berry, amerikansk demokratisk politiker.
28 maj, Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898.
22 juni, Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
26 juni, Paul Wallot, tysk arkitekt.
13 juli, Otto Wagner, österrikisk arkitekt.
9 augusti, Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
21 augusti, Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
8 september, Carl Snoilsky, svensk greve, diplomat och författare, ledamot av Svenska Akademien 1876. Antonín Dvořák, tjeckisk kompositör.
23 september, Joseph D Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
28 september, Georges Clemenceau, fransk politiker, konseljpresident 1906–1909 och 1917–1920. Francis P Fleming, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.
1 oktober, Sophus Christian Munk Aars, norsk naturskildrare.
8 oktober, Anders Huss, svensk kronofogde och riksdagsman.
11 oktober, Norman H Meldrum, amerikansk demokratisk politiker.
14 oktober, Wilhelm Carlson, svensk direktör och riksdagsman.
18 oktober, Bishop W Perkins, amerikansk republikansk politiker.
29 oktober, William A Harris, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
6 november, Armand Fallières, fransk politiker, Frankrikes president 1906–1913.
9 november, Edvard VII, kung av Storbritannien 1901–1910.
16 november, Alberto Cantoni, italiensk författare.
6 december, Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
8 december, Thomas R Bard, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1905.
14 december, Louise Héritte-Viardot, fransk dirigent, kompositör, pianist och sångare.
16 december, Anders Andersen-Lundby, dansk målare.
20 december, Ferdinand Buisson, fransk pedagog och politiker, nobelpristagare.
24 december, Henrik Åberg, svensk arkitekt.
Avlidna, 12 januari, Märta Helena Reenstierna, känd som Årstafrun, 87, författare till Årstadagboken, änka efter ryttmästaren Christian Henrik von Schnell på Årsta säteri i Brännkyrka socken.
15 januari, Friedrich Parrot, 48, balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.
23 januari, Charles E Dudley, 60, amerikansk politiker, senator 1829–1833.
25 februari, Philip Pendleton Barbour, 57, amerikansk politiker och jurist, talman i USAs representanthus 1821–1823 och domare i USAs högsta domstol 1836-1841.
8 mars, Robert Henrik Rehbinder, 63, finländsk greve och statsman.
4 april, William Henry Harrison, 68, amerikansk politiker, USA:s president sedan 4 mars detta år (död i lunginflammation)
25 april, Cordelia von Wedderkop, 67, svensk konstnär.
28 april, Pierre Chanel, 37, fransk katolsk präst, missionär och martyr, Oceaniens skyddshelgon.
30 april, Peter Andreas Heiberg, 82, dansk författare.
16 maj, Marie Boivin, 68, fransk barnmorska, medicinsk forskare och uppfinnare.
31 maj, George Green, 47, brittisk matematiker och fysiker.
23 juni, Étienne Garnier-Pagès, 39, fransk politiker.
27 juli, Michail Lermontov, 26, rysk poet.
14 augusti, Johann Friedrich Herbart, 65, tysk filosof och pedagog.
5 september, Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
16 september, Newton Cannon, 60, amerikansk politiker.
28 oktober, Johan August Arfwedson, 49, svensk kemist.
14 november, Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, 75, brittisk adelsman och diplomat.
23 december, Sir William Macnaghten, 48, angloindisk diplomat.
1842
1842, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
22 januari, A Bergmans uppspinneri vid Stadsgården i Stockholm brinner ner
30 mars, Crawford Long utför den första operationen med anestesi (diethylether)
5 maj, I Hamburg bryter en stadsbrand ut. Den pågår fram till 8 maj och förstör en tredjedel av Altstadt. 51 personer dör och 20 000 blir hemlösa.
18 juni, Den svenska folkskolestadgan utfärdas, vari beslutas att alla svenska barn skall gå i folkskola. Det tar dock några årtionden innan verksamheten helt fungerar. I stadgan tillsätts också skolstyrelser och inrättas lärarseminarier.
24 juli, Skeppsholmskyrkan i Stockholm invigs.
8 augusti, Kronoarbetskåren bildas i Sverige
29 augusti, Freden i Nanking sluts mellan Kina och Storbritannien.
9 september, Otaheiti ställs under Frankrikes protektorat
Oktober, Amerikanska soldater ockuperar i slutet av månaden San Diego i (dåvarande) Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka
19 oktober, Amerikanska soldater ockuperar Monterrey i Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka
16 November, Den sista avrättningen i Lappland och Västerbottens Lappmark Värkstäls av drängen Olof Salomonsson i Åsele för Rånmord
10 december, Haparanda, Sverige får stadsprivilegier. Den förordning som reglerar det antal stockar som de svenska sågverken får sälja upphävs. Kallvattenkurbad öppnas i Söderköping. Denna sorts kurbad blir mycket populär under 1840- och 1850-talet. Metodistpredikanten George Scott tvingas lämna Sverige efter att på en föredragsturné i USA ha uttalat sig nedlåtande om det andliga tillståndet i Sverige. Emilie Flygare-Carléns roman Rosen på Tistelön utkommer. En ångkarusell uppsätts i Kongliga Humlegården i Stockholm. Sveriges första plöjningstävlan arrangeras av Lars Gustaf von Celsing på hans gård Lindholm i Södermanland, med kronprins Oscar och prins Carl bland gästerna. Första afghankriget, som utbröt 1839, avslutas med britternas återtåg.
Födda, 9 januari, Edvard Thermænius, svensk fabriksägare och riksdagspolitiker.
11 januari, Erik Norman, svensk lantbrukare och liberal politiker.
13 januari, Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.
16 januari, Armin Baltzer, schweizisk geolog.
11 februari, Erik Gustaf Boström, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
23 februari, Eduard von Hartmann, tysk filosof.
26 februari, Camille Flammarion, fransk astronom.
2 mars, Enrique Gaspar y Rimbau, spansk diplomat och författare.
17 mars, Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
23 mars, Dudley C Haskell, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.
2 april, Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare, helgon (1954)
5 april, Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
11 april, Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
17 april, Maurice Rouvier, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.
30 april, Charles S Fairchild, amerikansk politiker, USAs finansminister 1887–1889.
26 maj, Evald Rygh, norsk politiker.
1 juni, Christoph Blumhardt, tysk teolog och socialdemokratisk politiker.
3 juni, Eugen Bracht, tysk konstnär.
7 juli, Helge Palmcrantz, svensk uppfinnare.
14 juli, Christian Lundeberg, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.
25 juli, Daniel Paul Schreber, tysk jurist.
24 augusti, August Næsström, svensk sågverksägare och riksdagsman.
24 september, Emma Livry, fransk ballerina.
26 september, Richard Wellesley, 1:e markis Wellesley, brittisk politiker.
10 oktober, Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
4 november, Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.
11 november, William R Webb, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.
12 november, John William Strutt, brittisk fysiker.
26 november, Alfred James Caldicott, brittisk kompositör och musikpedagog.
29 november, William E Cameron, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1882–1886.
9 december, Pjotr Kropotkin, rysk naturforskare, revolutionär och anarkist.
10 december, Jonas Nilsson, svensk lantbrukare och riksdagspolitiker.
17 december, Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
18 december, Nathan B Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1911.
31 december, Giovanni Boldini, italiensk konstnär.
Avlidna, 9 januari, Maria Dalle Donne, 63, italiensk läkare och direktör vid universitetet i Bologna. Alexandre Duval, 74, fransk dramatiker.
16 januari, Thomas Fearnley, 39, norsk konstnär.
23 januari, Pehr Aurén, 80, svensk lärare, matematiker och astronom.
29 januari, Pierre Cambronne, 71, fransk greve och militär. Nathan F Dixon, 67, amerikansk politiker, senator 1839–1842.
15 februari, Carlo Andrea Pozzo di Borgo, 77, korsikansk greve och rysk diplomat.
15 mars, Luigi Cherubini, 81, italiensk kompositör.
23 mars, Stendhal, eg. Marie-Henri Beyle, 59, fransk författare.
30 mars, Johan Fredrik Aminoff, 86, finländsk greve, militär och politiker. Elisabeth Vigée-Lebrun, 86, fransk målare.
11 april, Sándor Kőrösi Csoma, 58, ungersk orientalist.
22 april, Friederike Fliedner, 42, tysk diakonissa.
23 april, William George Keith Elphinstone, 60, brittisk militär.
8 maj, Jules Dumont d’Urville, 51, fransk upptäcktsresande.
10 maj, Amos Eaton, 65, amerikansk botaniker och geolog.
7 juni, James Barbour, 66, amerikansk politiker och diplomat.
9 juni, Outerbridge Horsey, 65, amerikansk politiker, senator 1810–1821.
26 juni, Peter Oluf Brøndsted, 61, dansk arkeolog.
1 juli, Thomas Veazey, 68, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.
14 juli, Ole Holck, 68, norsk militär och politiker.
24 juli, John Sell Cotman, 60, brittisk konstnär.
28 juli, Clemens Brentano, 63, tysk författare.
21 augusti, Leona Vicario, 53, mexikansk agent.
2 september, Carl Östberg, 78, svensk brukspatron och grosshandlare.
15 september, Pierre Baillot, 70, fransk violinist.
21 september, James Ivory, 77, brittisk matematiker.
24 september, Obadiah German, 76, amerikansk politiker, senator 1809–1815.
2 oktober, William Ellery Channing, 62, amerikansk präst.
26 november, Robert Smith, 85, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1809–1811.
18 december, Joseph Frank, 70, tysk läkare. Nodira, uzbekisk poet och regent.
1843
1843, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
25 mars, Bygget av Thames Tunnel, världens första undervattenstunnel. Ingenjör är Marc Isambard Brunel
Juni, Det första nordiska studentmötet i Uppsala, Sverige utlöser en våg av skandinavism
4 juni, Den svenska tidningen Nerikes Allehanda grundas
19 juli, Sjösättning av SS Great Britain, den första propellerdrivna båten med järnskrov att korsa Atlanten. Den är designad av Isambard Kingdom Brunel
15 augusti, Nöjesfältet Tivoli öppnar i Köpenhamn.
28 augusti, Sockennämnder införs i Sverige, vilka skall ledas av en vald ordförande, varför kyrkoherden inte längre automatiskt blir ordförande och Svenska kyrkans maktställning i socknarna försvagas
3 september, 1843-revolutionen i Aten resulterar i avskaffandet av den absoluta monarkin i Grekland.
31 oktober, Växjö brinner ner
29 november–16 december, Fyra amerikanska fartyg skickas till Afrika för att stoppa sjöröveri och slavhandel samt utföra vedergällning mot infödda för anfall mot amerikanska sjömän och skepp
13 december, Storbritannien erkänner Lesotho
19 december, En Julsaga publiceras, skriven av Charles Dickens inför jul i Storbritannien. Amerikanska sjömän och marinsoldater från Saint Louis landsätts i Kina efter bråk mellan kineser och amerikaner vid handelsstationen i Kanton. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar en andra upplaga av The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Kommunalförordningar utfärdas i Sverige, där rösträtten inte bara graderas efter mantal utan även efter beskattning. Sveriges första propellerdrivna ångfartyg sjösätts vid Motala verkstad. Det kurdiska Emiratet av Badinan, som grundades 1376, upplöses.
Födda, 19 januari, William Mulock, kanadensisk politiker.
25 januari, Hermann Schwarz, tysk matematiker.
26 januari, Erdmann Encke, tysk skulptör.
29 januari, William McKinley, amerikansk politiker, USAs president 1897–1901.
2 februari, Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker.
6 februari, Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
8 februari, Johan Wilhelm Runeberg, finländsk läkare och politiker.
19 februari, Adelina Patti, italiensk-amerikansk sopran.
9 mars, Abraham Abraham, amerikansk affärsman.
23 mars, Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
4 april, William Henry Jackson, amerikansk konstnär, fotograf och upptäcksresande.
15 april, Henry James, amerikansk författare.
25 april, Alice av Storbritannien, brittisk prinsessa, storhertiginna av Hessen, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Dwight M Sabin, amerikansk republikansk politiker.
12 maj, Thomas William Rhys Davids, brittisk indolog.
17 maj, Otto Intze, tysk vattenbyggnadsingenjör.
31 maj, Fredrikke Qvam, norsk kvinnorättskämpe.
3 juni, Fredrik VIII, kung av Danmark 1906–1912.
12 juni, David Gill, skotsk astronom.
15 juni, Edvard Grieg, norsk kompositör.
17 juni, Ehrenfried von der Lancken, svensk ämbetsman och riksdagsman.
2 juli, Antonio Labriola, italiensk marxist.
18 juli, Virgil Earp, amerikansk sheriff.
30 juli, William Hodges Mann, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1910–1914.
10 augusti, W Chrystie Miller, amerikansk skådespelare.
20 augusti, Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
29 augusti, Alfred Agache, fransk konstnär.
31 augusti, Wilhelm Spånberg, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal)
8 september, John B Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.
10 september, William John Gill, brittisk upptäcktsresande.
27 september, Selma Billström, svensk författare.
3 oktober, Johann Heinrich Wilhelm Dietz, tysk politiker och förläggare.
9 oktober, Christian Christiansen, dansk fysiker.
13 oktober, Otto Lueger, tysk ingenjör.
15 oktober, Herbert W Ladd, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1889–1890 och 1891–1892.
22 oktober, Louis A Wiltz, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1880–1881.
6 november, Job Adams Cooper, amerikansk republikansk politiker, advokat och affärsman, guvernör i Colorado 1889–1891.
27 november, Edwin C Burleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1916.
11 december, Robert Koch, tysk bakteriolog och nobelpristagare.
12 december, William P Dillingham, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1923.
29 december, Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare. Waren Tay, engelsk oftalmolog och kirurg.
Avlidna, 4 januari, Petronella Moens, 80, nederländsk författare.
11 januari, Francis Scott Key, 63, amerikansk jurist och poet.
18 januari, Friedrich von Adelung, 74, tysk filolog.
23 januari, Friedrich de la Motte Fouqué, 65, tysk författare.
26 januari, Julienne David, 65, fransk kapare.
4 februari, Theodoros Kolokotronis, 72, grekisk frihetskämpe.
20 februari, Mary Hays, 83, brittisk författare.
24 februari, Friedrich Buchholz, 75, tysk historiker.
18 mars, Jacques-Charles Bailleul, 80, fransk politiker.
21 mars, Guadalupe Victoria, 56, mexikansk militär och politiker, president 1824–1829.
27 mars, Samuel McRoberts, 43, amerikansk politiker, senator 1841–1843.
2 april, Charlotta Cronstedt, 83, svensk konstnär.
14 april, Joseph Lanner, 42, österrikisk kompositör.
28 maj, Noah Webster, 84, amerikansk språkvetare, journalist och jurist.
30 maj, Antonio Basoli, 74, italiensk konstnär.
7 juni, Friedrich Hölderlin, 73, tysk författare.
11 juni, Peter Wittgenstein, 74, rysk militär.
20 juni, Hugh S Legaré, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1841–1843. Per Winblad, 67, svensk skräddare och politiker.
7 juli, John Holmes, 70, amerikansk politiker, senator 1820–1827 och 1829–1833.
8 juli, Lars Hjortsberg, 70, svensk skådespelare.
9 juli, Washington Allston, 63, amerikansk målare och författare.
13 juli, Cajsa Wahllund, 72, finländsk krögare.
24 juli, Ulrika Clewberg, 68, svensk skådespelare och operasångare.
8 augusti, Adolph Henke, 68, tysk läkare.
22 augusti, Gustaf Gadolin, 74, finländsk teolog och statsman.
24 augusti, Samuel Enander, 54, svensk arkitekt.
11 september, Joseph Nicollet, 57, fransk matematiker, astronom och geograf.
19 september, Gaspard-Gustave Coriolis, 51, fransk ingenjör, fysiker och matematiker.
25 september, Sir Matthew Wood, 75, brittisk politiker.
3 oktober, Lewis F Linn, 46, amerikansk politiker, senator 1833–1843.
6 oktober, Archibald Campbell, 1e baronet, 74, brittisk militär.
19 oktober, Louis-Barthélémy Pradher, 60, fransk kompositör och pianist.
26 oktober, Johann Christian August Heinroth, 70, tysk psykiater.
18 november, Armand Beauvais, 60, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1829–1830.
12 december, Vilhelm I, 71, kung av Nederländerna 1815–1840.
14 december, John Claudius Loudon, 60, brittisk botaniker.
24 december, Charlotta Askenbom, 65, svensk skådespelare.
1844
1844, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
27 februari, Dominikanska republiken blir självständigt från Haiti
8 mars, Karl XIV Johan dör och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin son Oscar I
25 april, Spanien erkänner Chile
26 april, Karl XIV Johan begravs i Riddarholmskyrkan. Under begravningen kastas för sista gången i Sveriges historia så kallade begravningspengar till folket.
23 maj, Profeten Bábs deklaration utfärdas i Shiraz, Persien.
24 maj, Det första morsetelegrammet skickas mellan New York och Philadelphia, med budskapet "What hat God wrought"
3 juni, Vävare i Peterswaldau och Langenbielau i preussiska Schlesien startar protester och upplopp mot fabrikörer till följd av försämrade arbetsförhållanden och svält. Revolten slås ned av preussiska armén den 6 juni med elva dödsoffer som följd. Händelsen inspirerar senare Gerhart Hauptmann att skriva pjäsen Vävarna.
4 juni, En ny slussled i Trollhätte kanal i Sverige tas i bruk
28 september, Oscar I kröns tillsammans med sin hustru, drottning Josefina. Kungen får smeknamnet "Framtiden" av oppositionen, som hoppas mycket på hans liberala hållning.
18 november, Richard Dybecks Du gamla, du fria, sedermera Sveriges nationalsång, och Otto Lindblads Kungssången framförs för första gången
1 november–4 december, Demokraten James K Polk besegrar Whigpartisten Henry Clay vid presidentvalet i USA. USA använder soldater för att skydda Texas mot Mexiko. Den svenska riksdagen beslutar att sammanträda vart tredje år istället för vart femte, att lika arvsrätt skall införas och att indragningsmakten skall avskaffas. Det från 1841 vilande förslaget om tvåkammarriksdag förkastas. Många kristna och muslimska rörelser tar utgångspunkt i detta år för beräkningen av Kristus ankomst. Sverige antar de gregorianska reglerna för när påsken skall firas
Födda, 6 januari, Manuel González Prada, peruansk författare.
7 januari, Bernadette Soubirous, franskt helgon.
10 januari, Gustaf Johansson, finsk ärkebiskop 1899–1930.
15 januari, Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James-Youngerligan.
14 februari, Robert Themptander, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1884–1888.
18 februari, Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
20 februari, Ludwig Boltzmann, österrikisk fysiker
21 februari, Charles-Marie Widor, fransk organist och kompositör.
3 mars, Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie vid Carolina Rediviva (Uppsala universitetsbibliotek) 1904–1911.
7 mars, Antony Patrick MacDonnell, irländsk anglo-indisk statsman.
10 mars, Marie Spartali Stillman, brittisk målare.
14 mars, Umberto I, kung av Italien 1878-1900.
15 mars, Karl Hultkrantz, svensk godsägare och riksdagspolitiker.
18 mars, Nikolaj Rimskij-Korsakov, rysk kompositör.
23 mars, Axel Johnson, svensk affärsman, grundare av Axel Johnsongruppen.
26 mars, Agustín de Argüelles, spansk statsman.
30 mars, Paul Verlaine, fransk poet.
4 april, John Riley Tanner, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897–1901.
9 april, Adolf Ahlsell, svensk ingenjör.
16 april, Anatole France, fransk författare, nobelpristagare 1921.
26 april, Lizardo Garcia, Ecuadors president mellan 1905–1906.
27 april, Alois Riehl, österrikisk filosof.
21 maj, Henri Rousseau, fransk målare.
22 maj, Mary Cassatt, amerikansk impressionist.
23 maj, Abdu'l-Bahá, Bahailedare.
3 juni, Garret Hobart, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1897–1899.
12 juni, Klaus Berntsen, dansk politiker.
20 juni, Francis E Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1893 och 1895–1929.
28 juni, Johan Abraham Björklund, svensk tidningsman.
30 juni, Elof Tegnér, svensk bibliotekarie och historiker.
25 juli, Thomas Eakins, amerikansk målare.
1 augusti, Levi Ankeny, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903–1909.
5 augusti, Ilja Repin, rysk konstnär.
16 september, William J Samford, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900–1901.
29 september, Miguel Juárez Celman, argentinsk politiker, president 1886–1890.
15 oktober, Friedrich Nietzsche, tysk filosof.
22 oktober, Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
25 oktober, Arthur William à Beckett, brittisk journalist och författare.
22 november, Oscar Norén, svensk tidningsman och godsägare. Paul Gerdt, rysk dansör och koreograf.
25 november, Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
1 december, Alexandra av Danmark, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII), Nils Boström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
Avlidna, 6 januari, Carl Erik Kjellin, 77, svensk matematiker och präst.
13 januari, Alexander Porter, 58, irländsk-amerikansk politiker och jurist.
15 januari, Joseph Duncan, 49, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1834–1838.
17 januari, Carl Detlof Cronhielm, 62, svensk greve och militär.
22 januari, Edward Kavanagh, 48, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maine 1843–1844.
27 januari, Cecilia, 36, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
15 februari, Henry Addington, 86, brittisk politiker, premiärminister 1801–1804.
21 februari, John Leeds Kerr, 64, amerikansk politiker.
27 februari, Nicholas Biddle, 58, amerikansk finansman, centralbankschef 1823–1836.
28 februari, Abel P Upshur, 53, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1843–1844.
29 februari, Johan Åström, 76, svensk psalmförfattare.
8 mars, Karl XIV Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, 81, fransk marskalk, kung av Sverige och Norge sedan 1818.
18 mars, Martin Disteli, 41, schweizisk konstnär.
22 mars, William Carroll, 56, amerikansk politiker.
24 mars – Bertel Thorvaldsen, 73, dansk skulptör.
26 mars, Agustín de Argüelles, 67, spansk statsman.
22 april, Henri Montan Berton, 76, fransk dirigent och operakompositör.
26 maj, Jacques Laffitte, 76, fransk statsman.
3 juni, Ludvig XIX, 68, titulärkung av Frankrike i 20 minuter 2 augusti 1830.
27 juni, Joseph Smith, 38, amerikansk grundare av mormonkyrkan. Hyrum Smith, 44, bror till Joseph Smith.
11 juli, Jevgenij Baratynskij, 44, rysk författare.
27 juli, John Dalton, 77, brittisk kemist och fysiker.
29 juli, Franz Xaver Wolfgang Mozart, 53, österrikisk tonsättare och pianist, son till Wolfgang Amadeus Mozart.
4 augusti, Jacob Aall, 71, norsk statsman, författare och industriidkare.
15 augusti, William S Fulton, 49, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1844.
30 augusti, Francis Baily, 70, engelsk astronom.
11 september, Vincenzo Camuccini, 73, italiensk målare.
16 september, Magnus Brahe den yngre, 54, svensk greve.
6 oktober, Carl Wildner, 70, svensk skådespelare och teaterdirektör.
14 oktober, Adélaïde Victoire Hall, 72, fransk-svensk målare.
28 oktober, Sándor Kisfaludy, 72, ungersk poet.
14 november, Flora Tristan, 41, fransk socialist och feminist.
21 november, Ivan Krylov, 75, rysk fabeldiktare.
23 november, Thomas Henderson, 45, brittisk astronom.
26 november, Gustaf Johan Billberg, 72, svensk jurist, zoolog och botaniker.
14 december, Melchor Múzquiz, 54, mexikansk militär och politiker, president 1832. Ching Shih, kinesisk piratdrottning.
1845
1845, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
3 mars, Florida blir den 27e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
4 mars, James Polk blir USAs nye president, efterträdande John Tyler . Demokraten George Dallas från Pennsylvania blir USAs nye vicepresident .
6 mars, Revolution utbryter i Ecuador.
21 april, Halmstad, Sverige härjas av brand
2 maj, En hängbro kollapsar i Great Yarmouth i England, Storbritannien och cirka 80 personer dödas, främst barn
17 maj, Gummisnodden uppfinns.
Juni, Ett nordiskt studentmöte hålls i Köpenhamn, Danmark
21 juni, Ett kastell på Kastellholmen i Stockholm, Sverige exploderar
26 juli–10 augusti, Isambard Kingdom Brunels järnångbåt Great Britain genomför en transatlantisk kosning från Liverpool i England, Storbritannien till New York i New York, USA som första skruvpropellerdrivna färdmedel
Augusti, John Franklins expedition med båtarna HMS Erebus och HMS Terror, som letar efter Nordvästpassagen, ses gå in i Baffinbukten. Expeditionen sågs aldrig igen av europeer
3 september, Den svenska indragningsmakten mot tidningar avskaffas.
11 september, Skellefteå får stadsprivilegier
6 oktober, Svenska slöjdföreningen instiftas av Nils Månsson Mandelgren
8 december, Asteroiden 5 Astraea upptäcks av Karl Ludwig Hencke, den femte upptäckta asteroiden totalt och den första på 38 år.
11 december, Sonderbund grundas av sju romersk-katolska schweiziska kantoner
29 december, Texas blir den 28e delstaten att ingå i den amerikanska unionen efter nio år som självständig republik. Lika arvsrätt för man och kvinna införs på den svenska landsbygden. Den svenska riksdagen beslutar om att slavarna på den svenska koloniön Saint-Barthélemy skall friköpas. Adolf von Rosen får ensamrätt att bygga järnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö/Ystad. Planerna kommer dock inte till stånd på grund av pengabrist Jönköpings Tändsticksfabrik grundas i Sverige. August Blanches drama "Läkaren", som för in sociala frågor på teatern, uppförs på Kongliga Dramatiska teatern. Jämtlands första tidning, Jemtlands Tidning, grundas.
Födda, 8 januari, Irving W Drew, amerikansk politiker, senator 1918.
14 januari, Henry Petty-Fitzmaurice, brittisk politiker.
19 januari, Joseph M Carey, amerikansk republikansk politiker och jurist.
20 januari, Hugo Hammarskjöld, svensk politiker.
30 januari, Albert Estopinal, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot 1908–1919.
22 februari, Lennart Groll, svensk politiker.
3 mars, Georg Cantor, tysk matematiker.
10 mars, Alexander III av Ryssland, rysk tsar.
27 mars, Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker, nobelpristagare.
23 april, George C Pendleton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1897.
24 april, Carl Spitteler, schweizisk författare, nobelpristagare 1919.
1 maj, Lawson Tait, skotsk gynekolog.
9 maj, Gustaf de Laval, ingenjör, uppfinnare och industriman, grundare av DeLaval
12 maj, Gabriel Fauré, fransk tonsättare, pianist och organist.
15 maj, Ilja Metjnikov, rysk fysiolog, nobelpristagare.
31 maj, Rookes Evelyn Crompton, brittisk industriman.
3 juni, Arthur von Posadowsky-Wehner, tysk politiker.
18 juni, Alphonse Laveran, fransk läkare, nobelpristagare.
22 juni, Richard Seddon, nyzeeländsk politiker.
29 juni, George W Atkinson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1890–1891, guvernör i West Virginia 1897–1901.
9 juli, Earlen av Minto, brittisk politiker.
7 augusti, Daniel Lindsay Russell, amerikansk politiker, kongressledamot 1879–1881, guvernör i North Carolina 1897–1901.
10 augusti, Abaj Qunanbajuly, kazakisk poet, kompositör och filosof.
1 september, Mimmi Bergh, finländsk pedagog, författare, översättare och feminist. Paul Sanford Methuen, brittisk militär.
12 september, Joshua Levering, amerikansk politiker, religiös ledare och nykterhetsaktivist.
18 september, Rafael Hertzberg, finlandssvensk författare, översättare, historiker, affärsman, uppfinnare och publicist.
7 oktober, Otto March, tysk arkitekt. Erik Olof Burman, svensk universitetslärare och filosof.
1 november, Zygmunt Gorazdowski, polskt helgon.
4 november, Thomas Barlow (läkare), brittisk läkare.
5 november, Alfred-Louis Brunet-Debaines, fransk målare och gravör.
26 november, Johan August Ekman, svensk ärkebiskop 1900–1913.
18 december, Nikola Pašić, serbisk politiker.
24 december, Fernand Cormon, fransk konstnär. Georg I av Grekland, kung av grekland 1863–1913.
Avlidna, 1 januari, Eduard von Lichnowsky, 55, österrikisk furste och historiker.
2 januari, Hortense Haudebourt-Lescot, 60, fransk konstnär.
4 januari, Louis-Léopold Boilly, 83, fransk konstnär. Pehr Elfstrand, 61, svensk skeppsredare, grosshandlare och riksdagsman.
5 januari, Kazimierz Małachowski, 79, polsk militär.
11 januari, Etheldred Benett, 68, brittisk geolog.
20 januari, Edward Raczyński, 58, polsk greve, författare och mecenat.
22 januari, Pierre Hyacinthe Azaïs, 78, fransk filosof.
28 januari, Michael Benedicks, 76, svensk affärsman. Ernst von Houwald, 66, tysk friherre och dramatiker.
6 februari, Sebastián Miñano, 66, spansk författare.
13 februari, Henrich Steffens, 71, dansk-tysk naturforskare, filosof och poet.
14 februari, Joseph Lakanal, 82, fransk politiker.
15 februari, Adolf Fredrik von Willebrand, 78, finländsk friherre och ämbetsman.
17 februari, Robert Grosvenor, 1e markis av Westminster, 77, brittisk godsägare.
22 februari, Sydney Smith, 73, brittisk satiriker och politiker.
23 februari, Julie Charpentier, 75, fransk skulptör.
25 februari, Asher Robbins, 83, amerikansk politiker, senator 1825–1839.
9 mars, Sven Lidman, 60, svensk präst, riksdagsman och upptäcktsresande.
10 mars, Harriette Wilson, 59, brittisk kurtisan.
13 mars, John Frederic Daniell, 55, brittisk fysiker. Charles-Guillaume Étienne, 68, fransk författare.
14 mars, Anton Christian Wedekind, 81, tysk historiker.
16 mars, Isaac C Bates, 66, amerikansk politiker, senator 1841–1845.
23 mars, Abraham Rydberg, 64, svensk donator.
1 april, Manuel Blanco, 65, spansk botaniker och missionär.
3 april, Andreas Olsen, 54, norsk jurist och författare.
12 april, Zacharias Bång, 62, svensk militär.
14 april, Anders Hahr, 80, svensk brukspatron.
15 april, Maria Deland, 66, svensk skådespelare. Philippe Guerrier, 87, haitisk militär och politiker, Haitis president 1844–1845.
18 april, Nicolas-Théodore de Saussure, 77, schweizisk naturforskare.
20 april, Thomas Phillips, 74, brittisk konstnär.
29 april, Joachim Dietrich Brandis, 83, tysk-dansk läkare.
8 maj, Lovisa Charlotta Malm-Reuterholm, 77, svensk friherrinna, målare och författare.
11 maj, William H Roane, 57, amerikansk politiker, senator 1837–1841.
12 maj, János Batsányi, 82, ungersk poet. August Wilhelm Schlegel, 77, tysk författare.
17 maj, Jean-Baptiste Philibert Willaumez, 81, fransk sjömilitär.
19 maj, Maria Versfelt, 68, nederländsk skådespelare och författare.
26 maj, Jónas Hallgrímsson, 37, Islands nationalskald.
4 juni, Lars Molin (mer känd som Lasse-Maja), 59, svensk tjuv som ofta förklädde sig i kvinnokläder.
7 juni, Kaahumanu III, 50, Hawaiis drottning, medregent 1839–1845.
8 juni, Andrew Jackson, 78, amerikansk militär och politiker, USAs president 1829–1837.
14 juni, Steingrímur Jónsson, 76, isländsk biskop.
17 juni, Johannes Svensson, 69, svensk organist och kompositör.
10 juli, Christian Frederik Hansen, 89, dansk arkitekt.
11 juli, Johann Wilhelm Meigen, 81, tysk entomolog.
12 juli, Ludwig Persius, 42, tysk arkitekt. John Pope, 75, amerikansk politiker, senator 1807–1813. Henrik Wergeland, 37, norsk författare.
17 juli, Charles Grey, 2:e earl Grey, 81, brittisk politiker, premiärminister 1830–1834.
20 juli, Alexander Joseph Montagney Artôt, 30, belgisk violinist och tonsättare.
22 juli, Heinrich von Bellegarde, 87, österrikisk greve, fältmarskalk och statsman.
23 juli, Othniel Looker, 87, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1814.
25 juli, Pehr Lund, 60, svensk orgelbyggare.
29 juli, François-Joseph Bosio, 77, fransk skulptör.
17 augusti, Hieronymus Payer, 58, österrikisk musiker.
21 augusti, Christen Christensen, 39, dansk skulptör. Vincent-Marie Viénot de Vaublanc, 89, fransk politiker.
23 augusti, Amédée Louis Michel Lepeletier, 74, fransk entomolog.
26 augusti, Philippe de Girard, 70, fransk uppfinnare.
28 augusti, Nikolaus Becker, 35, tysk poet.
30 augusti, Buckner Thruston, 82, amerikansk jurist och politiker, senator 1805–1809.
2 september, Bernardino Rivadavia, 65, argentinsk politiker, president 1826–1827.
4 september, Pierre-Paul Royer-Collard, 82, fransk statsman och filosof.
9 september, Richard Cheatham, 46, amerikansk politiker, kongressledamot 1837–1839.
10 september, Joseph Story, 65, amerikansk jurist, domare vid USAs högsta domstol 1812–1845.
15 september, Klementyna Hoffmanowa, 46, polsk författare.
16 september, Johannes Kinker, 81, nederländsk filosof.
17 september, Erik Samuel Ödmann, 58, svensk präst och riksdagsman.
26 september, Gustaf Hjärne, 77, svensk-finländsk militär och ämbetsman, landshövding i Nylands och Tavastehus län 1816–1828, vice ordförande i senatens ekonomiedepartement 1833–1841.
12 oktober, Elizabeth Fry, 65, brittisk fängelsereformator och filantrop.
18 oktober, Jean-Dominique Cassini, 97, fransk astronom.
19 oktober, Clemens August von Droste zu Vischering, 72, tysk ärkebiskop av Köln.
23 oktober, Jacob Winroth, 80, svensk ämbetsman.
25 oktober, Frederik Thorkildsen Wexschall, 47, dansk violinist.
27 oktober, Jonas Andersson i Alandsköp, 80, svensk riksdagsman i bondeståndet. Jean Peltier, 60, fransk fysiker och meteorolog.
30 oktober, Nicolas Charlet, 53, fransk konstnär.
31 oktober, Johannes Reinhardt, 66, dansk zoolog.
2 november, Chrétien Urhan, 55, fransk kompositör.
3 november, Arnold Wallick, 66, dansk teatermålare.
6 november, Lars Johan Appelberg, 47, svensk flöjtist och kompositör.
10 november, Berndt Robert Gustaf Stackelberg, 61, svensk militär, guvernör i Svenska S:t Barthélemy 1812–1816.
14 november, Peter Hallberg, 79, svensk målarmästare.
24 november, Karl Wilhelm Wach, 58, tysk konstnär.
25 november, James Thomas, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1833–1836.
30 november, Nils Gabriel Sefström, 58, svensk kemist och mineralog.
2 december, Giovanni Simone Mayr, 82, tysk-italiensk kompositör.
7 december, John Cotton Smith, 80, amerikansk politiker, guvernör i Connecticut 1812–1817.
15 december, Lars Peter Wadsten, 80, svensk konstnär.
19 december, Friedrich Wilhelm Riemer, 71, tysk filolog.
21 december, Sir Robert Sale, 63, brittisk militär.
25 december, Wilhelm Friedrich Ernst Bach, 86, tysk kompositör.
27 december, Judah Dana, 73, amerikansk jurist och politiker, senator 1836–1837.
29 december, Charlotta Alm, 40, svensk ballerina. Karl von Birago, 53, österrikisk friherre och militäringenjör. Jahonotin Uvaysiy, uzbekisk poet.
1846
1846, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Januari, Den franske missionären och äventyraren Évariste Régis Huc anländer till Lhasa, som då är stängt för västerländska besökare.
16 januari, Åmål ödeläggs av en brand
10 februari, Många mormoner börjar flytta från Nauvoo, Illinois till Great Salt Lake ledda av Brigham Young.
3 mars, Österrike annekterar Krakow
25 april, Brand i Kungsbacka
13 juni, USA förklarar krig mot Mexiko
14 juni, Kalifornien bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik
16 juni, Sedan Gregorius XVI har avlidit den 1 juni väljs Giovanni Maria Mastai-Ferretti till påve och tar namnet Pius IX.
9 juli, USA annekterar Kalifornien
18 september, Sittande Manuel Bulnes väljs om vid presidentvalet i Chile.
23 september, Planeten Neptunus upptäcks.
28 december, Iowa blir den 29e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.Prins Prins Albert Edward av Storbritannien, avmålad i sjömanskostym. Fyraårige Prins Albert Edward av Storbritannien avmålas i sjömanskostym, och plagget slår igenom som finkläder för barn. Skråväsendet avskaffas med införandet av 1846 års Fabriks- och hantverksförordning. Skråna får inte längre styra priserna och kontrollera marknaden. Förbudet mot handeln på landsbygden minskas, så att handel får bedrivas på ett avstånd tre mil och mer från närmsta stad. Begränsningar för brukens produktion upphävs. Det första svenska gasverket anläggs i Göteborg och Sveriges första gatlyktor tänds i staden. Svenska änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts arbeta inom hantverk och viss handel. Säkerhetständstickan, "Tändas endast på lådans plån", uppfinns av professor Gustaf Erik Pasch vid Jönköpings Tändsticksfabrik. Predikanten Erik Jansson utvandrar av religiösa skäl med tusentalet hälsingebor till Amerika och grundar där staden Bishop Hill (döpt efter hemsocknen Biskopskulla socken). Fredrik August Dahlgrens folklust- och sångspel Wermlänningarne uppförs på Operan. Sveriges första sameskola invigs i byn Laxsjö i Krokoms kommun, Jämtlands län. Skråväsendet avskaffas i Sverige genom den nya Fabriks- och hantverksordningen. De före detta skråna omvandlades till hantverksföreningar med uppgift att granska yrkeskompetensen hos de som ansökte hos magistraten om att bedriva en borgerlig näring: de ansökande fick fortfarande gå som lärling, avlägga mästarprov och ansöka om burskap, med förbudet mot att bedriva flera hantverk försvann. Myndiga kvinnor (myndigförklarade ogifta kvinnor, änkor och frånskilda) fick rätten att fritt ansöka om att bedriva ett hantverksyrke utan burskap, och gifta kvinnor fick rätten att göra detsamma med makens tillstånd. Den nya Handelsordningen slopar skillnaden mellan minuthandel och grosshandel, ersätter handelsskråna med handelsföreningar, och ger alla män vid 21 år rätt att ansöka om att bedriva handel om de kan de fyra räknesätten och korrekt bokföring: kvinnor får samma rätt om de myndigförklaras (som ogifta) eller får makens tillstånd (som gifta), men deras handelsrätt begränsas fortfarande till vissa varor som anses passande för dem och behovsprövningen blir i praktiken fortsatt viktig. Den højere Dannelsesanstalt for Damer, den första högskolan för kvinnor, öppnas i Danmark.
Födda, 30 januari – F H Bradley, brittisk filosof.
3 februari, Judson Harmon, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1895–1897.
26 februari, Buffalo Bill, (död 1917)
27 februari, Simon Bamberger, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Utah 1917–1921.
16 mars, Gösta Mittag-Leffler, svensk matematiker.
5 april, Siegmund Exner, österrikisk fysiolog.
7 april, Jon Flatabø, norsk författare.
28 april, Oskar Backlund, svensk astronom.
5 maj, Lars Magnus Ericsson, svensk uppfinnare, grundare av Ericssonkoncernen.
25 maj, Naim Frashëri, albansk poet.
29 maj, Albert Apponyi, ungersk aristokrat och politiker.
25 juni, LeBaron B Colt, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1913–1924.
27 juni, Charles Stewart Parnell, irländsk politiker.
30 juni, Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
4 juli, S W T Lanham, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1903–1907.
7 juli, Percival W. Clement, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1919–1921.
19 juli, Edward Charles Pickering, amerikansk astronom.
2 augusti, George P Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885–1887, senator 1895–1907 och 1908–1913.
11 augusti, James Hoge Tyler, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1898–1902.
15 augusti, Albert J Hopkins, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.
28 augusti, Francis G Newlands, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.
18 september, Bernhard Riedel, tysk kirurg.
18 september, Sophie Alberti, dansk kvinnorättsaktivist.
3 oktober, Samuel Jean de Pozzi, fransk gynekolog.
6 oktober, George Westinghouse, amerikansk ingenjör och företagsledare.
21 oktober, Edmondo De Amicis, italiensk författare.
28 oktober, Louis E McComas, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
3 november, Ernst Koerner, tysk målare.
5 november, Edward Singleton Holden, amerikansk astronom.
7 november, Ignaz Brüll, österrikisk kompositör och pianist.
22 november, Alfred Stern, tysk historiker.
23 november, Ernst von Schuch, österrikisk dirigent.
17 december, Max von Hausen, tysk militär och politiker.
21 december, Hermann Ahlwardt, tysk politiker.
22 december, Oscar Alin, svensk historiker, statsvetare och politiker.
27 december, David Marston Clough, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1895–1899.
29 december, Maurice Rollinat, fransk poet.
31 december, Ferdinand Domela Nieuwenhuis, nederländsk politiker.
Avlidna, 28 januari, Sara Wacklin, 55, finländsk författare.
3 februari, Joseph Weigl, 79, tysk-österrikisk kompositör.
21 februari, Ninko, 45, japansk kejsare 1817–1846.
17 mars, Friedrich Wilhelm Bessel, 61, tysk matematiker och astronom.
16 april, Domenico Dragonetti, 83, italiensk musiker.
12 maj, Maria Medina Coeli, 82, italiensk forskare.
1 juni, Gregorius XVI, född Bartolommeo Alberto Cappellari, 80, påve sedan 1831.
25 juli, Louis Bonaparte, 67, kung av Kungariket Holland 1806–1810, yngre bror till Napoleon I.
25 augusti, Giuseppe Acerbi, 73, italiensk upptäcktsresande och reseskildrare.
16 september, Andreas Kim Taegon, 25, koreansk romersk-katolsk präst och martyr, helgon.
26 september, Thomas Clarkson, 86, brittisk abolitionist.
18 oktober, Erik Wallensköld, 67, finländsk ämbetsman.
2 november, Esaias Tegnér, 63, svensk författare och biskop, ledamot av Svenska Akademien från 1819.
18 december, Emilie Högqvist, 34, svensk skådespelare.
21 december, Auguste Bouquet, 36, fransk konstnär och satiriker.
29 december, Alexander Barrow, 45, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
1847
1847, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
20 mars, Sverige-Norge sluter sitt första handelsfördrag med Kina.
4 maj, Den svenska opera- och hovsångerskan Jenny Lind gör debut på Her Majesty's Theatre i London.
25 maj, Den svenska fattigvårdsförordningen införs. Varje församling ska ansvara för sina egna fattiga. Fullt arbetsföra personer kan få rätt till fattigvård. Fattigskatt införs
5 juni, Kristianstad brinner ner
26 juni, Danmarks första järnväg, som går mellan Köpenhamn och Roskilde, öppnas
26 juli, Republiken Liberia grundas i Västafrika av frigivna amerikanska slavar
14 november, Fribourg kaptitulerar
20 november, Zug kaptitulerar
24 november, Luzern kaptitulerar
25 november, Uri, Schwyz och Unterwalden kaptitulerar
1 december, Sonderbund återuppgår i Schweiz efter två år
22 december, Lars Johan Hierta motionerar till Sveriges riksdag om avskaffande av husagan. Man vill i Sverige ge arbetskraften fri rörlighet, så att den enskilde fritt kan söka arbete. Arbetslösheten ses nu som ett samhällsproblem och inte ett fel hos individen. Tiggeriet förbjuds men försvinner inte. Jenny Lind genomför en bejublad svensk turné, och det råder "Jenny Lind"-feber i Sverige. Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna bygger Sveriges första ånglok för en gruvjärnväg i Bergslagen. Enligt en ny kommunal lag i Stockholm ska lösaktiga kvinnor underkastas medicinska inspektioner en gång i veckan. Om de inte inställer sig får de en varning och ska inställa sig inom åtta dagar. Dyker de inte upp då heller får de ytterligare en varning, varpå de skickas till spinnhuset. Läkaren Ignaz Semmelweiss upptäcker att dödligheten i barnsängsfeber minskar om den som bistår vid förlossningen tvättar händerna först. Den kommunala besiktningsbyrån för registrering och undersökning av prostituerade för könssjukdom bildas i Stockholm. 1847 års fattigvårdförordning
Födda, 28 januari, William V Allen, amerikansk politiker.
11 februari, Thomas Edison, amerikansk uppfinnare.
13 februari Clelia Barbieri, italienskt helgon.
3 mars, Alexander Graham Bell, brittisk-amerikansk dövlärare och uppfinnare.
13 mars, Francis S White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914–1915.
18 mars, William O'Connell Bradley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.
23 mars, Alexandru Dimitrie Xenopol, rumänsk historiker.
29 mars, John D Works, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.
4 april, Sebastian Tham, svensk godsägare och riksdagsman.
7 april, Jens Peter Jacobsen, dansk författare.
30 april, Joseph H Earle, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1897.
29 juni, Charles Gide, fransk nationalekonom.
30 juni, Gina Krog, norsk kvinnorättsaktivist.
30 juni, Per Fredrik Landelius, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
20 juli, Max Liebermann, tysk konstnär.
11 augusti, Benjamin Tillman, amerikansk politiker.
21 augusti, Hale Johnson, amerikansk advokat och politiker. John Mellen Thurston, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.
23 augusti, George Taylor Jester, amerikansk demokratisk politiker.
28 augusti, Nathan F Dixon III, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1895.
5 september, Jesse James, amerikansk bandit.
30 september, Henry Augustus Buchtel, amerikansk republikansk politiker och präst, guvernör i Colorado 1907–1909.
30 september, Wilhelmina Drucker, nederländsk författare och feminist.
2 oktober, Paul von Hindenburg, tysk militär och statsman.
20 oktober, Oscar Swahn, svensk skytt, världens äldste OS-medaljör.
1 november, Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran)
8 november, Jean Casimir-Perier, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
18 december, Augusta Holmès, fransk kompositör.
21 december, John Chard, brittisk överste.
27 december, Henry Fitzalan-Howard, 15e hertig av Norfolk, brittisk politiker.
Avlidna, 12 januari, Isaac S Pennybacker, 41, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845-1847.
3 februari, Marie Duplessis, 23, fransk kurtisan.
9 mars, Mary Anning, 47, paleontolog.
21 april, Friedrich von Gärtner, 55, tysk arkitekt.
23 april, Erik Gustaf Geijer, 64, svensk historiker, filosof, författare och tonsättare.
1 maj, Jesse Speight, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845-1847.
21 maj, Jonas Henrik Gistrén, 79, svensk läkare, en av grundarna av Svenska Läkaresällskapet.
11 juni, John Franklin, 61, brittisk amiral och polarforskare.
14 juni, Jeanne-Geneviève Garnerin, 72, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.
8 juli, Erik Gabriel Melartin, 67, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1833.
14 augusti, John Mattocks, 70, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1843–1844.
13 september, Nicolas Charles Oudinot, 80, fransk militär.
7 oktober, Alexandre Brongniart, 77, fransk kemist, geolog och zoolog.
10 oktober, William Harper, 57, amerikansk politiker och jurist, senator 1826.
4 november, Felix Mendelssohn, 38, tysk tonsättare och dirigent.
16 december, Aleksej Venetsianov, 67, rysk målare.
17 december, Marie Louise av Österrike, 56, kejsarinna av Frankrike, ställföreträdande monark 1813–1814, regerande hertiginna av Parma 1815–1847.
24 december, John Fairfield, 50, amerikansk demokratisk politiker.
1848
1848, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern. Detta år har blivit känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbröt runt om i Europa, med början i Paris. De efterföljande händelserna blir i Sverige kända som Marsoroligheterna.
1 januari, Nya Zeeland inför provinsindelning
20 januari, Vid Kristian VIIIs död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik VII.
24 januari, Guldrushen i Kalifornien börjar.
21 februari, Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
22 februari, Februarirevolutionen utbryter i Paris.
1 mars, Marsrevolutionen bryter ut i Tyskland
18–19 mars, I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
Mars, Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter. Svenska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
2 april, Tyska förbundsdagen upphäver Karlsbadbesluten, slutet för den skärpta censuren som infördes 1819.
9 april, Danskarna besegrar slesvig-holsteinarna i slaget vid Bov.
23 april, Preussarna besegrar danskarna i slaget vid Slesvig. Nederlaget tvingar danskarna att överge Danevirke.
24 april, Förenade tyska trupper besegrar danskarna i slaget vid Oversö.
30 april, Sardinska trupper besegrar österrikarna i slaget vid Pastrengo.
6 maj, Österrikarna under Radetzky besegrar sardinerna i slaget vid Santa Lucia.
18 maj, Frankfurtparlamentet.
22 maj, Preussiska nationalförsamlingen konstitueras.
28 maj, Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Nybøl.
29 maj, Wisconsin blir den 30e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
5 juni, Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Dybbøl.
10 juni, Trupper från Kyrkostaten besegras av österrikarna i slaget vid Vicenza.
22 juni, Journées de Juin, ett folkligt uppror, som äger rum i Paris mellan 22 och 25 juni 1848.
6 juli, Norra tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
19 juli, Konferensen i Seneca Falls blir startpunkten för den amerikanska och västerländska kvinnorörelsen.
24 juli, Österrikarna besegrar sardinierna i slaget vid Custoza.
26 augusti, En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.
30 oktober, Mellan Barcelona och Mataro öppnas den första järnvägen i Spanien
7 november, Whigpartisten Zachary Taylor från Louisiana besegrar demokraten Lewis Cass från Michigan vid presidentvalet i USA, som för första gången genomförs på samma dag i alla delstater.
21 november, Schweiz federala konstitution träder i kraft
28 november, Bern utses till huvudstad i Schweiz. Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer. Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek. Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar. Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas. Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv. Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande. Sveriges första baptistförsamling grundas. Det uppmärksammade Sagerska målet utspelar sig i Stockholm.
Födda, 2 januari, James Benton Grant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.
19 januari, Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
5 februari, Belle Starr, amerikansk brottsling.
7 februari, Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
17 februari, Anders Gustaf Dalman, svensk riksskarprättare.
14 mars, Laura Fitinghoff, svensk författare.
18 mars, Prinsessan Louise, hertiginna av Argyll, brittisk prinsessa, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
19 mars, Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
26 mars, Edward O Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.
10 april, Hubertine Auclert, fransk rösträttsaktivist och feminist.
2 maj, Harald Hjärne, svensk historiker.
7 maj, William J Stone, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
10 maj, Lafayette Young, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.
15 maj, Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
22 maj, Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
23 maj, Otto Lilienthal, tysk flygpionjär.
7 juni, Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare. Paul Gauguin, fransk målare.
15 juli, Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
23 juli, Richard F Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.
27 juli, Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
14 augusti, Ernst von der Recke, dansk författare.
19 augusti, Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
2 september, Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
22 oktober, Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
2 november, Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902–1907.
8 november, Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
11 november, Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
12 november, Eduard Müller, schweizisk president.
25 november, William H Crain, amerikansk politiker.
18 december, Roger Allin, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.
22 december, Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.
Avlidna, 9 januari, Caroline Herschel, 97, brittisk astronom.
20 januari, Kristian VIII, 61, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark sedan 1839.
29 januari, John Winston Jones, 56, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1843–1845.
23 februari, John Quincy Adams, 80, amerikansk politiker, USAs president 1825–1829.
13 mars, Johan Niclas Byström, 64, svensk skulptör.
9 april, Gaetano Donizetti, 50, italiensk kompositör.
12 maj, Gottlob Christian Crusius, 62, tysk skolman, klassisk filolog och lexikograf.
5 juni, Gustaf Lorentz Sommelius, 36, svensk löjtnant och skald.
4 juli, François-René de Chateaubriand, 79, fransk högadlig militär.
7 augusti, Jöns Jacob Berzelius, 68, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien sedan 1837.
12 augusti, George Stephenson, 67, brittisk ingenjör.
21 september, Aleksandr Michajlovskij-Danilevskij, 59, rysk krigshistoriker.
25 oktober, Dixon H Lewis, 46, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.
15 november, Pellegrino Rossi, 61, italiensk politiker.
19 december, Emily Brontë, 30, brittisk författare.
23 december, James Cowles Prichard, 62, brittisk etnolog.
31 december, Ambrose H Sevier, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.
1849
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar