1800
1800, var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 11 mars) och 12 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen. 12 mars).
10 mars, Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har. De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden. Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet, riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor", riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789
14 mars, Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.
3 april, Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping
April–maj, På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm. Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman, lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta med flera sitt adelskap
För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel, fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg
För att bli kvitt parallellmyntfoten beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.
15 maj, Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.
14 juni, Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.
11 augusti, Brand i Kalmar, Sverige
14 augusti, Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust
30 september, Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget
1 november, Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart
17 november, USAs kongress samlas för första gången i Washington, DC
16 december, Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven. Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten. Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland. Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo. Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.
Födda, 4 januari, Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.
7 januari, Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.
10 januari, Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
12 januari, Eugène Lami, fransk målare och litograf.
12 februari, John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
16 mars, Ninko, japansk kejsare 1817–1846.
28 mars, Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.
16 april, Jakob Heine, tysk ortoped.
9 maj, John Brown, amerikansk slaverimotståndare.
22 juni, James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
31 juli, Friedrich Wöhler, tysk kemist.
23 augusti, Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
29 augusti, Jacob W Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
7 september, Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
13 september, Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
30 september, Decimus Burton, brittisk arkitekt.
1 oktober, Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland)
9 oktober, Alexander von Daniels, tysk jurist.
21 oktober, Robert Rhett, amerikansk politiker.
26 oktober, Helmuth von Moltke den äldre, tysk militär.
6 november, Eduard Grell, tysk kompositör.
4 december, Emil Aarestrup, dansk poet och läkare.
5 december, Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846. Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.
Avlidna, 11 januari, Kyra Frosini, grekisk hjältinna.
7 februari, Anna Jabłonowska, 71, polsk politiker.
4 mars, Johann Friedrich von Kageneck, 58, österrikisk greve och diplomat.
29 april, Johann Christian Fischer, tysk oboist.
7 maj, Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör.
10 juni, Johann Abraham Peter Schulz, 53, tysk kompositör.
14 juli, Lorenzo Mascheroni, 50, italiensk matematiker.
25 augusti, Elizabeth Montagu, 81, brittisk socialreformator
3 september, Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.
8 oktober, Salavat Julajev, 46, basjkirisk nationalhjälte.
14 november, François-Claude de Bouillé, 60, fransk militär.
5 december, Jean-Baptiste Audebert, 41, fransk konstnär.
21 december, Thomas Hartley, 52, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.
26 december, John Patten, 54, amerikansk politiker.
1801
1801, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Förenade kungariket Storbritannien och Irland skapas genom sammanslagning av kungarikerna Storbritannien och Irland. Giuseppe Piazzi upptäcker Ceres.
29 januari, Operan Renaud, som bygger på Tassos Det befriade Jerusalem från 1581, uruppförs på Gustavianska operahuset.
4 mars, Thomas Jefferson efterträder John Adams som USAs president. Aaron Burr blir USAs nye vicepresident.
19 mars, Storbritannien ockuperar den svenska besittningen Saint-Barthélemy i Västindien.
2 april, Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
19 april, Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul Is död.
22 april, Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
28 maj, Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
23 oktober, Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö. Barbareskkriget börjar. Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan. Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen. En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna. Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.
Födda, 4 januari, David Lowry Swain, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.
17 januari, Henry W Collier, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.
20 januari, Thomas Hickman Williams, amerikansk politiker, senator 1838–1839.
23 januari, Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
1 februari, Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
21 februari, Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist. John Henry Newman, brittisk kardinal.
25 februari, Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.
10 mars, Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
19 mars, Salvatore Cammarano, italiensk librettist.
24 mars, Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
27 mars, Alexander Barrow, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
6 april, Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
21 april, Robert Francis Withers Allston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.
3 maj, Torgeir Augundsson, norsk bondespelman.
16 maj, William H Seward, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1861–1869.
21 maj, Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 juni, Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
27 juli, George Biddel Airy, engelsk astronom.
17 augusti, Fredrika Bremer, svensk författare.
21 augusti, Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
31 augusti, Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker.
25 september, Eduard Knoblauch, tysk arkitekt.
15 oktober, Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
16 oktober, Josip Jelačić, ban av Kroatien.
23 oktober, William Henry Haywood, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.
4 november, Ambrose H Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.
19 november, George Vickers, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.
10 december, Marie Laveau, amerikansk voodoo-praktiker.
17 december, Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker. Suzanne Voilquin, fransk feminist, journalist, författare, barnmorska, resenär och memoarskrivare.
Avlidna, 2 januari, Johann Caspar Lavater, 59, schweizisk filosof.
13 januari, Robert Orme, 72, brittisk historiker.
20 januari, Alexander Kølpin, 69, tysk-dansk kirurg.
21 januari, Peter Christian Abildgaard, 60, dansk veterinär.
1 februari, Sven Bunge, 69, svensk greve och ämbetsman.
5 februari, Marie Brizard, 86, fransk spritfabrikör.
12 februari, Jacob Israel Köhler, 68, svensk präst.
18 februari, Johan Gustaf Acrel, 59, svensk läkare.
14 mars, Ignacy Krasicki, 66, polsk författare och ärkebiskop.
16 mars, Alexandra Pavlovna, 17, rysk storfurstinna.
21 mars, Andrea Luchesi, 59, italiensk kompositör.
23 mars, Paul I, 46, rysk tsar.
25 mars, Novalis, 28, tysk poet och novellist.
28 mars, Sir Ralph Abercromby, 66, brittisk general.
11 april, Antoine de Rivarol, 47, fransk författare.
1 maj, Nicolai Frederik Krohg, 68, norsk vägingenjör.
25 maj, Jean Baptiste Masreliez, 47, svensk skulptör och inredningsarkitekt.
4 juni, Frederick Muhlenberg, 51, amerikansk präst och politiker.
14 juni, Benedict Arnold, 60, amerikansk-brittisk militär.
11 juli, James Brice, 54, amerikansk politiker.
23 augusti, Adolf Rudbeck, 75, svensk friherre och hovmarskalk.
14 september, Fredrik Posse, 78, svensk greve och militär.
22 september, Eric Samuel Wennberg, 80, svensk bankokommissarie.
23 oktober, Johann Gottlieb Naumann, 60, tysk kompositör.
26 oktober, Fredrik Sigismund Novisadi, 63, svensk guldsmed, gravör och miniatyrmålare.
14 november, Måns von Rosenstein, 46, svensk sjömilitär.
24 november, Franz Moritz von Lacy, 76, österrikisk greve och militär.
6 december, Paul Kinnander, 55, svensk präst.
10 december, Gustaf von Carlson, 58, svensk ämbetsman och ornitolog. Ulrica Arfvidsson, svensk siare.
1802
1802, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
2 februari, Produktplakatet återinförs i Sverige.
27 mars, Spanien överlämnar Trinidad och Tobago till Storbritannien
10 juli, Den brittiska ockupationen av Saint-Barthélemy upphävs
2 oktober, Sverige sluter ett avtal med Tripoli om frisläppande av diverse svenska fångar, som hålls som slavar.
15 november, En brand utbryter på Riddarholmen i Stockholm, varvid riksregalierna förs från Kammarkollegium till slottet. Det svenska kaffeförbudet, som upprätthålls med hjälp av kaffespioner, upphävs. Gustav IV Adolf åker på eriksgata i Finland. En svensk lag införs, som förbjuder uppsägning av adelskap och privilegier. Menorca återgår under Spaniens styre efter att ha styrts av britterna.
Födda, 29 januari, John S Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
31 januari, Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.
5 februari, Tilghman Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
6 februari, Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
24 februari, Wilson Shannon, amerikansk demokratisk politiker.
26 februari, Victor Hugo, fransk författare.
2 mars, Emil Wolff, tysk skulptör.
24 mars, Jacob van Lennep, nederländsk författare.
29 mars, Moritz Rugendas, tysk målare och litograf.
2 april, Archibald Dixon, amerikansk politiker, senator 1852–1855.
9 april, Elias Lönnrot, finländsk folkdikts- och språkforskare.
1 maj, Martin Disteli, schweizisk konstnär.
1 juni, Charles Lenormant, fransk arkeolog.
4 juli, John L Helm, amerikansk politiker.
18 juli, John Alexander Greer, amerikansk politiker.
20 juli, David Julius Billengren, svensk läkare och författare.
24 juli, Alexandre Dumas den äldre, fransk författare.
10 augusti, Dixon H Lewis, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.
25 augusti, Niels Henrik Abel, norsk matematiker. Thomas Stevenson Drew, amerikansk politiker.
28 augusti, Thomas Aird, engelsk författare.
27 september, Frans Henrik Kockums, svensk industriman.
15 oktober, Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
20 oktober, Ernst Wilhelm Hengstenberg, tysk teolog och orientalist.
18 november, Jonathan Worth, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1865–1868.
30 november, Friedrich Adolf Trendelenburg, tysk filosof och filolog.
2 december, Karl Gustav, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
28 december, Henry Grey, 3e earl Grey, brittisk politiker. Anna Svensdotter, svensk barnmorska.
Avlidna, 16 januari, Gabriel von Spången, 73, svensk militär och musiker.
27 januari, Johann Rudolf Zumsteeg, 42, tysk kompositör.
3 februari, Pedro Rodríguez de Campomanes, 78, spansk greve och statsman.
30 mars, Aedanus Burke, 58, amerikansk politiker.
1 april, Joseph Siffred Duplessis, 76, fransk konstnär.
28 april, Richard Howell, 47, amerikansk politiker, guvernör i New Jersey 1793–1801.
9 maj, Erik Magnus Staël von Holstein, 52, svensk diplomat.
22 maj, Martha Washington, 70, amerikansk presidentfru.
27 maj, Edvard Fredrik Runeberg, 81, svensk nationalekonom.
18 juni, Friedrich August Ludwig von Burgsdorf, 55, tysk skogsvetare.
23 juli, Olof Larsson, 63, svensk politiker, talman i bondeståndet.
22 augusti, Michael Conrad Curtius, 77, tysk filolog och historiker.
26 september, Jakob Gadolin, 82, svensk biskop, vetenskapsman och statsman.
2 oktober, John Hall den äldre, 66, svensk handelsman.
5 oktober, Sanité Belair, haitisk nationalhjältinna.
2 november, Charles Leclerc, 30, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.
14 november, Jacob von Engeström, 67, svenskt kansliråd, misstänkt för delaktighet i sammansvärjningen mot Gustav III.
27 december, Jens Juel, 57, dansk konstnär.
1803
1803, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 mars, Ohio blir den 17e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
7 mars, Brand i Sundsvall
9 mars, Aargau blir kanton i Schweiz
10 mars, Schweiziska edsförunbet återskapas
31 mars, En lokal förordning om enskifte införs i Skåne. Bakgrunden till detta var att friherre Rutger Macklean på Söderslätt hade genomdrivit ett enskifte av arrendatorernas splittrade åkerarealer till stora sammanhängande åkerytor. Nya bostäder byggdes ute vid de nya åkerenheterna. Byarna och bygemenskapen sprängdes. Friherre Mackleans privata enskifte var anledningen till Gustav IVs förordning och det skulle bli fler föreskrifter med åren. Dessa statliga ingripanden blev viktiga faktorer i strävan att öka landets foder- och livsmedelsproduktion
30 april, USA och Frankrike genomför det så kallade Louisianaköpet
Juni, Efter att Gustav IV Adolf har brutit förlovningen med den mecklenburgska prinsessan Louise Charlotte ingås ett avtal med hertigen av Mecklenburg i Malmö för att blidka denne. Mot en pantsumma på 1 250 000 riksdaler pantsätter Sverige staden Wismar till hertigen på 100 år. När de 100 åren har gått (1903) kan Sverige antingen återlösa staden, överlämna den till den mecklenburgske hertigen, eller vänta i ytterligare 100 år (till 2003) med affären. Gustav IV Adolf reser till Tyskland.
9 juni, Matthew Flinders genomför den först kända Australienomseglingen
7 september, Brand i Sundsvall
15 september, Brand i Avesta
1 november, Ostindiska Kompaniets armé i Indien på 10 000 man under general Gerard Lake kämpar mot Scindias marathiska armé med 9 000 man veteraninfanteri och 5.000 man kavalleri i slaget i Laswari. Thomas Telford påbörjar bygget av Caledonian Canal och förbättring av vägarna i Skottland. En svensk myntrealisation genomförs, varvid 15 miljoner riksgäldssedlar inlöses med 10 miljoner riksbankssedlar. Pantsumman för Wismar kom väl till pass vid transaktionen. Erik Gustaf Geijer får Svenska Akademiens stora pris för Äreminne öfver riksföreståndaren Sten Sture den äldre.
Födda, 3 januari, Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
15 januari, John H Harmanson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1845–1850.
3 februari, Felix Mendelssohn, tysk kompositör och dirigent.
6 februari, Asahel Peck, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
9 februari, Anders Johan Sandstedt, hemmansägare och riksdagsman.
18 februari, Camille Roqueplan, fransk målare.
21 mars, Adolf August Friedrich Rudorff, tysk jurist.
7 april, Flora Tristan, fransk socialist och feminist.
24 maj, Charles Lucien Bonaparte, fransk naturforskare och ornitolog.
24 juni, George James Webb, brittisk-amerikansk kompositör.
12 juli, Pierre Chanel, Oceaniens skyddshelgon
31 juli, John Ericsson, svensk uppfinnare.
3 augusti, Joseph Paxton, brittisk trädgårdsmästare och arkitekt.
21 september, Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare.
24 oktober, Albert Smith White, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
29 november, Christian Doppler, österrikisk matematiker och fysiker. Gottfried Semper, tysk arkitekt.
11 december, Hector Berlioz, fransk kompositör.
31 december, Amalia Assur, Sveriges första kvinnliga tandläkare. Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862–1863. Johann Carl Fuhlrott, tysk naturforskare, neandertalmänniskans upptäckare.
Avlidna, 30 januari, Fredrik Sparre, 71, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797.
1 februari, Anders Chydenius, 73, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.
3 februari, María Isidra de Guzmán y de la Cerda, 35, spansk akademiker.
29 mars, Gottfried van Swieten, 69, nederländsk bibliotekarie.
19 april, Emanuel De Geer, 54, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.
9 maj, Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk politiker, senator 1794–1803.
18 maj, Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator 1793–1801.
6 juni, Josiah Tattnall, amerikansk politiker och militär, senator 1796–1799, guvernör i Georgia 1801–1802.
27 juli, Uno von Troil, 57, svensk ärkebiskop sedan 1786.
18 augusti, James Beattie, 67, skotsk filosof och författare.
5 september, Choderlos de Laclos, 61, fransk författare.
2 oktober, Samuel Adams, 81, amerikansk politiker.
14 november, Christian Erdmann Kindten, 51, tysk orgelbyggare.
12 december, Fredrik Adolf, 53, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
18 december, Johann Gottfried Herder, 59, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.
1804
1804, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
21 februari, Cornwallaren Richard Trevithicks nybyggda ånglokomotiv "Penydarren" kör på Merthyr Tramroad mellan Penydarren Ironworks i Merthyr Tydfil och Abercynon in Sydwales, efter flera försök sedan 13 februari, och blir världens första lokomotiv att fungera på räls
Mars, En fransk hertig mördas i Tyskland av fransmän, vilket ytterligare väcker Gustav IV Adolfs avsky mot Frankrike och Napoleon I.
7 mars, Thomas Charles är med och bildar British and Foreign Bible Society
25 juli, En förordning utfärdas om enskifte i Skaraborgs län
11 augusti, Den tyskromerske kejsaren Frans II utropas till kejsare av Österrike som Frans I
24 september, I Norge grundas Nordre Trondhjems amt och Søndre Trondhjems amt ur Trondhjems amt
1 november, En brand utbryter i Göteborg
7 november, Brand i Kristinehamn
2 december, Napoleons kröning till fransk kejsare.
December, Sverige ingår med Storbritannien ett anfallsförbund mot Frankrike. Även Ryssland ingår i förbundet. Kemisten Jöns Jacob Berzelius är med och upptäcker grundämnet cerium. De första fyra ångmaskinerna av James Watts konstruktion kommer till Sverige. Den engelske teknikern Samuel Owen följer med maskinerna hit och hjälper till med installationerna. Klasroskolan, Sollentuna sockens första skola, invigs. Tillverkning och försäljning av talgljus reserveras för kvinnor i behov av att försörja sig själva
Födda, 21 januari, Moritz von Schwind, tysk-österrikisk målare och grafiker.
5 februari, Johan Ludvig Runeberg, finlandssvensk författare, Finlands nationalskald.
19 februari, Karl von Rokitansky, österrikisk anatom.
28 februari, Henry S Foote, amerikansk politiker.
14 mars, Johann Strauss den äldre, österrikisk kompositör.
20 mars, Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
24 mars, John Henry Hubbard, amerikansk politiker, kongressledamot 1863–1867.
25 mars, Anna Johansdotter Norbäck, svensk religiös ledare.
12 april, George W Jones, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1848–1859.
23 april, Marie Taglioni, italiensk ballerina av svensk börd.
4 maj, Margaretta Riley, brittisk botaniker.
24 maj, Henry H Crapo, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1865–1869.
1 juni, Michail Glinka, rysk kompositör.
3 juni, Jacques-Joseph Moreau de Tours, fransk läkare och vetenskapsman.
22 juni, Horace Eaton, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848.
1 juli, George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.
4 augusti, Karl Friedrich Hermann, tysk filolog.
5 september, William Alexander Graham, amerikansk politiker.
24 oktober, Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.
3 november, Constantin Hansen, norsk konstnär.
11 november, Johannes Magnusson, svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
23 november, Franklin Pierce, amerikansk politiker, USAs president 1853–1857.
3 december, Alexander Reuterskiöld, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
10 december – Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.
21 december, Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare. Sophia Magdalena Gardelius, svensk konsthantverkare.
Avlidna, 7 januari, Louis Marie de Noailles, 47, fransk politiker.
6 februari, Joseph Priestley, 70, brittisk kemist och präst.
12 februari, Immanuel Kant, 79, tysk filosof.
3 mars, Giovanni Domenico Tiepolo, 76, italiensk målare.
26 mars, Wolfgang von Kempelen, 70, ungersk vetenskapsman.
9 april, Jacques Necker, 71, fransk politiker, finansminister under Ludvig XVI 1776–1789.
13 april, Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och politiker, senator 1793–1796.
16 april, William Maclay, 66, amerikansk politiker, senator 1789–1791.
26 maj, Lars Berger, 53, svensk bergsman och riksdagsman.
16 juni, Johann Adam Hiller, 75, tysk kompositör.
12 juli, Alexander Hamilton, amerikansk statsman, USAs finansminister 1789–1795.
19 augusti, Barthélemy Schérer, 56, fransk militär.
20 september, Pierre Méchain, 60, fransk astronom.
14 oktober, Samuel J Potter, 51, amerikansk politiker, senator 1803-1804.
1 november, Johann Friedrich Gmelin, 56, tysk naturforskare och zoolog.
24 december, Martin Vahl, 55, norsk-dansk botaniker
25 december, Contarina Barbarigo, venetiansk adelsdam. Sprinze Helfft Levy, tysk bankir. Anna Brita Wendelius, svensk musiker.
1805
1805, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
11 januari, Michiganterritoriet skapas i USA.
4 mars, Thomas Jefferson svärs in som USAs president för en andra ämbetstid. George Clinton efterträder Aaron Burr som USAs vicepresident.
5 mars, New Brunswicks lagstiftande församling antar en förordning för att öka läskunnigheten.
12 mars, I samband med att Gustav II Adolfs ryttarstaty på Norrmalmstorg avtäcks byter torget namn till Gustav Adolfs torg
15 maj, En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) antas.
4 juni, Barbareskkriget upphör
1 augusti, En skogsvårdsförordning införs i Sverige, för att skydda den svenska skogen, framförallt ek och bok, som är viktiga som virke.
21 oktober, Den brittiska flottan under lord Horatio Nelsons befäl besegrar den fransk-spanska i slaget vid Trafalgar utanför Spaniens västkust. Nelson stupar i slaget
31 oktober, Gustav IV Adolf utfärdar en svensk krigsförklaring mot Napoleon I, varvid Första napoleonkriget utbryter.
November, Svenska hären överskeppas till Tyskland och kungen anländer till Stralsund.
2 december, Den ryskösterrikiska armén besegras av Napoleon i slaget vid Austerlitz
20 december, Svenskarna går över floden Elbe. Kemisten Friedrich Wilhelm Adam Serturner isolerar och beskriver morfin för första gången. Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm anläggs. En fransk ballongflygare vid namn Roberson besöker Stockholm med sin luftballong och har uppvisning med denna.
Födda, 6 januari – Charles J Jenkins, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.
27 januari, Sofia av Bayern, politiskt aktiv österrikisk ärkehertiginna.
3 februari, Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
8 februari, Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
13 februari, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.
22 februari, Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
17 mars, Manuel Patricio Rodríguez García, spansk sångpedagog.
2 april, Hans Christian Andersen, dansk författare.
1 maj, Johann Jacoby, tysk politiker.
22 juni, Giuseppe Mazzini, italiensk politiker och revolutionär.
6 juli, Heinrich Strack, tysk arkitekt.
10 juli, Jacob M Howard, amerikansk politiker.
29 juli, Alexis de Tocqueville, fransk politisk teoretiker och historiker.
3 augusti, Thomas G Davidson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.
4 augusti, William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.
10 augusti, Sophie von Hatzfeldt, tysk socialist.
21 augusti, August Bournonville, dansk balettdansör och koreograf.
30 augusti, Ange Guépin, fransk läkare och publicist.
2 september, Friedrich August Rosen, tysk sanskritist.
3 september, Isaac S Pennybacker, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845–1847.
11 oktober, Gustav Struve, tysk politiker.
27 november, Ralph P Lowe, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1858–1860.
1 december, George Catlin Woodruff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.
13 december, Johann von Lamont, skotsk-tysk astronom och fysiker.
14 december, James Pearce, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
23 december, Joseph Smith, amerikansk grundare av mormonkyrkan.
31 december, Jeanne Deroin, fransk socialist.
Avlidna, 1 januari, Jean Henri Latude, 79, fransk militär och författare.
17 januari, Abraham Hyacinthe Anquetil-Duperron, 73, fransk orientalist.
4 februari, John Sloss Hobart, 66, amerikansk jurist och politiker.
4 mars, Jean-Baptiste Greuze, 79, fransk konstnär.
21 april, Bernt Anker, 58, norsk affärsman.
9 maj, Friedrich von Schiller, 45, tysk författare.
25 maj, Anna Maria Rückerschöld, 80, svensk författare.
30 maj, Rafaela Herrera, 62, nicaraguansk nationalhjältinna.
28 maj, Luigi Boccherini, 62, italiensk kompositör.
19 juni, Louis-Jean-François Lagrenée, 80, fransk konstnär.
10 juli, Thomas Wedgwood, 34, brittisk keramiker och fotograf.
12 augusti, Johann Friedrich Anthing, 52, tysk silhuettmålare.
10 september, Karl Gustav, 2, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
5 oktober, Charles Cornwallis, 1:e markis Cornwallis, 66, brittisk militär.
21 oktober, Horatio Nelson, 47, brittisk sjömilitär.
25 november, Jacques Antoine Marie de Cazalès, 47, fransk politiker.
23 december, Geneviève Thiroux d'Arconville, 85, fransk kemist, författare och översättare.
27 december, Isabelle de Charrière, 65, schweizisk författare och filosof.
1806
1806, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Frankrike avskaffar revolutionskalendern och går tillbaka till gregorianska kalendern. Kungariket Bayern och Kungariket Württemberg grundas
12 april, Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.
5 juni, Bataviska republiken ersätts av Kungariket Holland
12 juli, Liechtenstein blir självständigt från Tyskromerska riket
25 juli, Storhertigdömet Baden grundas
29 juli, Uddevalla, vid den här tiden Sveriges då femte största stad, eldhärjas och brinner ned till grunden
6 augusti, Tyskromerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tyskromerska kejsarkronan
13 augusti, Storhertigdömet Hessen grundas
6 november, Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i överraskningen i Lübeck under svensk-franska kriget 1805-1810.
21 november – Napoleon I proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart
11 december, Kungariket Sachsen grundas. Amerikanska soldater ledda av kapten Zebulon Pike invaderar spanska territorier i Amerika vid Rio Grande på order av general James Wilkinson. Zebulon Pike tas till fånga. Amerikanska kanonbåtar med bas i New Orleans används mot spanska och franska kapare utanför Mississippideltat. Byggandet av Södertälje kanal påbörjas. Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige. George Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige. Kemisten Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin. Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland. Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern. Gustav IV Adolf erbjuder riddarna av Malteserorden att slå sig ner på Gotland, sedan Napoleon har kört bort dem från Malta, vilket de dock avböjer. Triumfbågen i Paris börjar uppföras.
Födda, 7 januari, Jens Andersen Hansen, dansk politiker.
9 januari, Caleb Rand Bill, kanadensisk politiker.
22 januari, Ludvig Manderström, svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.
10 februari, Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.
31 mars, John P Hale, amerikansk politiker och diplomat.
2 april, Giacomo Antonelli, italiensk kardinal.
6 april, Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
9 april, Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
26 april, Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
2 maj, Charles Gleyre, schweizisk konstnär. Catherine Labouré, fransk mystiker och nunna, helgon.
12 maj, Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
20 maj, John Stuart Mill, brittisk filosof.
1 juni, John B Floyd, amerikansk militär och politiker, guvernör i Virginia 1849–1852, USAs krigsminister 1857–1860.
27 juni, Augustus de Morgan, brittisk matematiker.
19 juli, Lorenz Diefenbach, tysk språkforskare och författare.
21 augusti, Johannes Frederik Frølich, dansk kompositör.
18 september, Heinrich Laube, tysk författare och teaterledare.
6 oktober, Andreas Randel, svensk kompositör och musiker.
4 november, Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.
13 november, Emilia Plater, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte.
27 december, Gustav Kühne, tysk författare.
Avlidna, 23 januari, William Pitt den yngre, 46, brittisk politiker, premiärminister 1783–1801 och 1804–1806.
30 januari, Pehr af Lund, 69, svensk militär.
2 februari, Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799.
14 februari, Jean Dauberval, 63, fransk dansör och koreograf.
30 mars, Georgiana Cavendish, 48, brittisk adelsdam.
12 april, Louis-Alexandre de Cessart, 86, fransk ingenjör.
20 april, Sara Elisabeth Moraea, 89, Carl von Linnés hustru.
15 maj, James Watson, 56, amerikansk federalistisk politiker, senator 1798–1800.
23 juni, Mathurin Jacques Brisson, 83, fransk zoolog och naturfilosof.
26 juli, Karoline von Günderrode, 26, tysk författare.
9 augusti, Olof Åkerman, 48, svensk gravör och ciselör.
10 augusti, Michael Haydn, 68, österrikisk kompositör.
22 augusti, Jean-Honoré Fragonard, 74, fransk målare. Conrad Quensel, 38, svensk naturforskare.
23 augusti, Charles-Augustin de Coulomb, 70, fransk fysiker.
9 september, William Paterson, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1789–1790.
28 oktober, Charlotte Smith, 57, brittisk författare.
12 november, Joseph Gottlieb Koelreuter, 73, tysk genetiker.
18 november, Claude-Nicolas Ledoux, 70, fransk arkitekt.
19 november, Mozaffar Mohammad Shah, 78, indisk stormogul.
30 november, Moritz Balthasar Borkhausen, 45, tysk naturforskare.
14 december, John Breckinridge, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1805–1806. Teodora Ricci-Bàrtoli, italiensk skådespelare.
1807
1807, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Januari, Franska trupper anfaller och erövrar Svenska Pommern.
30 januari, Fransmännen börjar belägra Stralsund.
Februari, Enskiftet införs i hela Sverige, förutom i Dalarna, Norrland och Finland
1 april, Svenskarna lyckas häva den franska belägringen av Stralsund under svensk-franska kriget 1805-1810, genom ett utfall från staden.
17 april, Svenskarna besegras av fransmännen i slaget vid Ueckermünde.
18 april, Stillestånd sluts mellan Sverige och Frankrike i Schlatkow.
1 juli, Tilsitalliansen ingås mellan Frankrike och Ryssland. Danmark, Sverige och Portugal måste stänga sina hamnar för brittiska fartyg, om inte Frankrike och Storbritannien har slutit fred 1 december. Dessutom måste dessa länder förklara Storbritannien krig om inte britterna går med på avtalet. Trots detta vill Gustav IV Adolf inte försonas med Napoleon I.
14 juli, Första numret av Jönköpings tidning utkommer
Augusti, Svenskarna ser sig tvungna att börja lämna Stralsund.
2–5 september, Britterna bombarderar Köpenhamn, vilket resulterar i att Danmark måste överlämna sin flotta till Storbritannien
7 september, General Toll förmår fransmännen att tillåta att svenska hären reser hem till Sverige genom uppgörelsen på Rügen.
10 oktober, Några poeter i Uppsala grundar förbundet Musis amici, som året därpå byter namn till Auroraförbundet.
30 oktober, Danmark ansluter sig till kontinentalblockaden och sluter förbund med Frankrike och Ryssland för ett gemensamt anfall mot Sverige.
November, En fransk styrka landsätts på den svenska koloniön Saint-Barthélemy, för att hindra en amerikansk affärsman att bedriva olaglig handel.
7 december, 1724 års svenska skolordning avskaffas och ersätts av en ny. Ryssland byter sida i koalitionen och lovar Frankrike att Sverige skall göra detsamma. Då Sverige vägrar är ett krig med Ryssland nära förestående. Gustav IV Adolf beslutar att Operan, där hans far mördats, skall rivas, för att ge plats åt trupparader. Under Samuel Owens ledning tillverkas vid Bergsunds gjuteri den första ångmaskin som byggts i Sverige. Ångbåten uppfinns av Robert Fulton. Det blir tillåtet att bedriva bagerirörelse i hela Sverige utanför Stockholm utan medlemskap i bageriskrået efter ansökan hos magistraten
Födda, 19 januari, Robert M Charlton, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853. Robert E Lee, amerikansk militär, sydstatsarméns överbefälhavare 1865.
1 februari, William B Campbell, amerikansk politiker.
2 februari, Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker.
7 mars, Andrew B Moore, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.
14 mars, Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.
2 april, Alexander Hugh Holmes Stuart, amerikansk politiker.
20 april, John Milton, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.
22 maj, Bonamy Price, brittisk nationalekonom.
28 maj, Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare.
22 juni, Cecilia, svensk prinsessa och kompositör, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
23 juni, Ferdinand von Quast, tysk arkitekt och konstskriftställare.
27 juni, Theodor Berg, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman. Erik Gustaf Lilliehöök, svensk militär och riksdagsman.
4 juli, Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.
12 juli, Andrew Horatio Reeder, amerikansk demokratisk politiker.
8 augusti, Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
15 augusti, Jules Grévy, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
1 september, William W Hoppin, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1854–1857.
3 september, Elias Wilhelm Ruda, svensk poet och litteraturkritiker.
14 september, Daniel T Jewett, amerikansk politiker, senator 1870–1871.
20 september, Friedrich Gauermann, österrikisk målare och grafiker.
25 september, Alfred Vail, amerikansk mekaniker och uppfinnare.
17 oktober, Stephen Adams, amerikansk politiker.
18 oktober, Carl Fredrik Ridderstad, svensk tidningsredaktör och riksdagspolitiker.
30 oktober, Johanna Petersson, även känd som Handelsman Johanna, svensk handelsman.
15 november, Peter Hardeman Burnett, amerikansk politiker. James Henry Hammond, amerikansk politiker.
29 november, Josiah M Anderson, amerikansk politiker.
13 december, Giuseppe Pecci, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
23 december, Antonio María Claret, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
Avlidna, 19 januari, Adolf Ludvig Levin, 73, svensk köpman och godsägare.
18 februari, Sophie von La Roche, 76, tysk författare.
27 februari, Louise du Pierry, 60, fransk astronom.
4 mars, Abraham Baldwin, 52, amerikansk politiker, senator 1799–1807.
1 april, Sven af Winklerfelt, 84, svensk militär.
4 april, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, 74, fransk astronom.
8 april, John J Beckley, 49, amerikansk politiker och bibliotekarie, chef för USAs kongressbibliotek sedan 1802.
29 maj, Léonard Bourdon, 52, fransk politiker.
20 juni, Ferdinand Berthoud, 80, fransk urmakare och forskare.
13 juli, Henry Benedict Stuart, 82, skotsk tronpretendent.
19 juli, Uriah Tracy, 52, amerikansk politiker, senator 1796–1807.
5 augusti, Jeanne Baret, 67, fransk botaniker.
22 augusti, Maria Walpole, 71, brittisk adelsdam.
23 augusti, Samuel Lemchen, 87, svensk teolog.
14 september, George Townshend, 1:e markis Townshend, 83, brittisk militär och politiker.
9 oktober, Michail Cheraskov, 73, rysk författare.
10 november, Alexander Martin, amerikansk politiker.
26 november, Oliver Ellsworth, 62, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1796–1800.
21 december, John Newton, 82, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare. Catharina Fock, nederländsk bankir.
1808
1808, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
22 januari, Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen
24 januari, Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62a födelsedag.
21 februari, Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.
Februari, Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.
1 mars, Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.
2 mars, Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.
13 mars, Vid Kristian VIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.
14 mars, Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan. Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.
18 mars, Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.
1 april, Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.
16 april, Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.
18 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.
22 april, Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.
23 april, Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.
25 april, Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.
27 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.
28 april, Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.
1 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.
3 maj, Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna
9 maj, Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.
14 maj, Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.
16 maj, De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.
10 juni, Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.
14 juni, Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.
19 juni, Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.
24 juni, En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas. Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.
30 juni, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo. Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.
14 juli, Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.
2 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.
10 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.
17 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.
20 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.
21 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula
29 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.
30 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.
1 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.
6 september, Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.
12 september, Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.
13 september, Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.
14 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.
18 september, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.
29 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.
2 oktober, Katastrofen vid Limön inträffar
27 oktober, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
19 november, Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.
November, Svenska hären börjar utrymma Finland.
7 december, Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.
13 december, De sista svenska soldaterna lämnar Finland. Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner. Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.
Födda, 8 januari, James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
13 januari, Salmon P Chase, amerikansk jurist.
19 januari, Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
4 februari, Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
26 februari, Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.
4 mars, Frederik Stang, norsk politiker.
7 april, Frédéric Gaillardet, fransk författare.
13 april, Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
14 april, William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
16 april, Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
20 april, Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
2 maj, Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
30 maj, Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.
13 juni, Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
31 juli, Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.
2 augusti, Augustus C French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853.
3 augusti, Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
10 augusti, Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker.
30 augusti, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
9 september, Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.
6 oktober, Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.
15 oktober, Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
24 oktober, Ernst Richter, tysk musiker.
29 november, William F Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852.
7 december, Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
8 december, Elias Sehlstedt, svensk lyriker.
15 december, James E Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
19 december, Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
29 december, Andrew Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1865–1869.
Avlidna, 23 januari, Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.
8 februari, Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.
20 februari, Gerard Lake, 1e viscount Lake, 63, brittisk militär.
3 mars, Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.
13 mars, Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.
15 april, Hubert Robert, 74, fransk konstnär.
5 maj, Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.
5 juni, Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.
14 juli, Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.
13 augusti, Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.
19 augusti, Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.
13 september, Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.
1 oktober, Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.
21 oktober, Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.
27 oktober, Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.
26 november, Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.
9 december, Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.
1809
1809, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Året domineras av händelserna Napoleonkrigen, Finska kriget och Dansk-svenska kriget.
I Sverige stiftas nya grundlagar. Den 6 juli besegrar Napoleon I österrikarna i slaget vid Wagram och Österrike tvingas till ett förnedrande fredsfördrag. Under slaget stupar omkring 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och det är i antalet döda soldater det dittills största under Napoleonkrigen. I mars invaderas Portugal av franska trupper. Fransmännen intar Chaves och går vidare mot Porto. En kombinerad portugisisk-brittisk armé, under ledning av sir Arthur Wellesley, kan dock trycka tillbaka de franska trupperna till Galicien och besegra en annan fransk armé i Tavera i Spanien. Rom förklaras för omedelbar kejserlig stad och den västra delen av Kyrkostaten införlivas 17 maj i franska kejsarriket. Józef Antoni Poniatowski, den siste polske kungens nevö, ansluter sig till Napoleons kamp mot Österrike.
Finska kriget. Tsar Alexander I öppnar Borgå lantdag. Den 17 mars drar sig Sverige tillbaka från Åland och Umeå överlämnas till ryssarna den 22 mars. Den 19 augusti besegrar ryssarna den sista större svenska styrkan i slaget vid Sävar, men dagen därpå besegrar svenskarna ryssarna i träffningen vid Ratan. Under de båda slagen stupar omkring 2 000 ryska och 1 200 svenska soldater. Ryssarna tvingas samtidigt lämna Umeå. I Fredrikshamn sluts den 17 september ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, som avslutar det finska kriget 1808–1809. Avtalet innebär att Sverige får avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som fanns öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. Redan under våren var det klart att Sverige skulle förlora kriget och under mars till juli hålls Borgå lantdag dit riksdagens finländska representanter kallats av tsaren för att ordna förhållandet till det ryska imperiet.
Dansk-svenska kriget. Georg Carl von Döbeln. Under det dansk-svenska kriget, som pågått sedan början av 1808, råder det i början av året brist på förnödenheter i det dansk-norska lägret då ytterst lite livsmedel kommer fram när Storbritannien blockerar danska hamnar. Karl August kunde inte inleda sina planerade offensiva operationer och Sverige koncentrerade sig på finska kriget. Under sommaren ger Frederik VI order om att inta det territorium som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro 1645, främst Jämtland och Härjedalen. Frederik VI trodde att han kunde få till en allians med Ryssland för att lättare få Sverige på knä. Den 2 juli ger Karl August order om ett anfall från Trondheimstrakten mot Jämtland och 10 juli anfaller 1 800 man under ledning av generalmajor von Krogh Jämtland. Sverige svarar med bataljoner från Hälsinge regemente, Gävle, Livgrenadjärregementet samt två bataljoner från Kalmar regemente. Den 16 juli återerövrar den dansk-norska styrkan Hjärpe skans och senare Mörsil och Mattmar i Jämtland. 24 juli beslutar Georg Carl von Döbeln att anfalla den dansk-norska styrkan och lyckas få den att dra sig tillbaka. Ett stillestånd skrivs dagen efter i Bleckåsen där ett av villkoren var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde. Storbritannien utökar sin handelsblockad mot Danmark-Norge. Under juli stängs handelsvägarna till Ryssland och i den norska armén rådde det stor brist på livsmedel. Då Fredrik VI inser att kriget inte kan vinnas söker han fred med svenskarna och 10 december. Sluts ett avtal vid freden i Jönköping som avslutar det dansk-svenska kriget. Avtalet innebär att inget land avträder något territorium, Sverige försöker hålla brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster, samt att överlöpare och brottslingar skall utlämnas.
Sverige. Hans Järta. Efter att Finland förlorats och Pommern tidvis ockuperats avsätts och landsförvisas Gustav IV Adolf. Han ersätts av hertig Karl som är riksföreståndare från 29 mars och utropas till kung med namnet Karl XIII den 6 juni. Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat. Kavalleriförbandet Adelsfanan avvecklas och är troligen det kavalleriförband som kontinuerligt varit i tjänst under längst tid i världen, i mer än 500 år.
Båglampan. Ljusbåge mellan två kolelektroder. Sir Humphry Davy skapar den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. Uppfinningen blir ett viktigt bidrag till att göra glödlampan möjlig. Båglampan ger ett mycket starkt ljus, och användes länge i bland annat filmprojektorer, men numera är den ovanlig som ljuskälla.
Sydamerika. Bolivia. Övre Peru omfattar den rödtonade delen av kartan. När det spanska kungahusets bestämmande försvagas under Napoleonkrigen minskar förtroendet för det koloniala styret i Sydamerika. 16 juli gör kreoler och mestiser i La Paz uppror och proklamerar i Ferdinand VIIs namn en oberoende stat i Övre Peru. I november ansluter sig Cochabamba, Oruro och Potosí. 16 år av stridigheter följer innan republiken grundas 1825.
Asien. Arabiska halvön. Storbritannien uppmanar sultanen av Oman att upphöra med piratverksamheten i Persiska viken. Då sultanen inte lyckas med detta inleder britterna flera anfall mot fästningar i det som idag är Förenade arabemiraten. Anfallen fortsätter till 1819 innan britterna får situationen under kontroll.
4 mars, James Madison efterträder Thomas Jefferson, som USAs president .
8 mars, Delar av västra armén under Georg Adlersparre beger sig från Karlstad mot Stockholm för att ta kung Gustav IV Adolf till fånga. Kungen anses oduglig, eftersom han dragit in Sverige i nederlagskrig mot både Napoleon Is Frankrike och Ryssland.
13 mars, Gustav IV Adolf gör sig redo att fly till hären i Skåne men arresteras av generaladjutant Carl Johan Adlercreutz och fem andra adelsmän på Stockholms slott.
16 mars, De två optiska telegrafstationerna på Signilskär och Eckerö bränns ner av ryssarna.
21 mars, Konventionen på Åland sluts mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna skall inte landstiga på svensk jord och dessutom lämna Åland, medan svenskarna inte skall besätta ön.
22 mars, Umeå överlämnas till ryssarna.
25 mars, Konventionen i Kalix sluts mellan Sverige och Ryssland. Svenskarna längst i norr lägger ner vapnen.
28 mars, Den svenske kanslipresidenten Fredrik Wilhelm von Ehrenheim avgår.
29 mars, Gustav IV Adolf abdikerar som kung av Sverige. Den ryske tsaren Alexander I utropas till storfurste av Finland vid lantdagen i Borgå varvid Sverige har förlorat Finland efter över 600 år.
26 april, Brand i Åmål, Sverige
10 maj, Gustav IV Adolf avsätts formellt som kung av Sverige och enväldet avskaffas. Hertig Karl (XIII) utses till riksföreståndare
18 maj, Brand i Uppsala
21–22 maj, Österrikes ärkehertig Karl tillfoga Napoleon ett svidande nederlag i slaget vid Aspern-Essling.
Maj, Lars von Engeström blir ny svensk kanslipresident.
5–6 juni, En ny svensk regeringsform antas. Ståndsriksdagen består och skall, ledd av ett statsråd på nio ledamöter (till- och avsatta av kungen), sammanträda vart femte år. Makten delas mellan kung och riksdag. Kungen utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs ständerna. Domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare görs oavsättliga. Adeln tvingas avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten.
6 juni, Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra Sverige.
Juni, Kanslipresident Lars von Engeström avgår, varvid ämbetet avskaffas för gott.
2 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Hörnefors.
8–9 juli, Den svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Porkkala.
25 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Bleckåsen, Jämtland.
Juli, Den danske prinsen Kristian August väljs till svensk tronföljare. Han får namnet Karl August eftersom Kristian är så negativt historiskt betonat.
19 augusti, Den svenska landstigningskåren besegras av ryssarna i slaget vid Sävar utanför Umeå.
20 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ratan, det sista slaget på svensk mark.
2 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Frostkåge gästgivaregård.
17 september, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn, varvid Sverige förlorar hela Finland, Åland och delar av Lappland och Västerbotten fram till Torne älv och Muonioälven.
8 oktober, De sista finska soldaterna i svensk tjänst hemförlovas.
2 november, De svenska soldater, som råkat i rysk fångenskap under kriget, påbörjar marschen hem.
24 november, Karl XIII drabbas en hjärnblödning, vilket gör honom delvis förlamad.
10 december, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Jönköping, utan landavträdelser. Samuel Owen startar ett gjuteri på Kungsholmen i Stockholm. Pappersmyntfot råder i realiteten i Sverige, eftersom silverfonden är för liten. Sedlar kan bara växlas in i mycket små mängder. Den svenske riksdrotsen greve Carl Axel Trolle-Wachtmeister avgår och därefter avskaffas ämbetet för gott. Silleperioden på den svenska västkusten tar slut, vilket inleder Bohusläns ekonomiska nedgång. Den svenska skärgårdsflottans finska eskader, Sveaborgseskadern, upplöses efter att Sverige har förlorat Finland. Pär Aron Borg grundar en skola för blinda och dövstumma i Manilla på Djurgården i Stockholm.
Födda, 6 januari, Marie Durocher, brasiliansk läkare och barnmorska, den första läkaren av sitt kön i Latinamerika. Sven Lovén, svensk naturforskare.
15 januari, Pierre-Joseph Proudhon, fransk anarkistisk filosof.
19 januari, Edgar Allan Poe, amerikansk författare.
21 januari, Sinjeong, koreansk änkedrottning och regent.
6 februari, Charles Emil Hagdahl, svensk läkare och kokboksförfattare.
12 februari, Charles Darwin, engelsk zoolog och geolog. Abraham Lincoln, amerikansk politiker, USAs president 1861–1865.
5 mars, John Bozman Kerr, amerikansk diplomat och politiker.
9 mars, Bettino Ricasoli, italiensk statsman.
21 mars, Alessandro Gavazzi, italiensk agitator.
24 mars, Joseph Liouville, fransk matematiker.
1 april, Nikolaj Gogol, rysk författare.
20 april, James C Jones, amerikansk politiker.
23 maj, Hugo von Kirchbach, preussisk militär.
4 juni, Columbus Delano, amerikansk politiker.
5 juni, Calvin T Hulburd, amerikansk politiker.
26 juni, Pétrus Borel, fransk författare.
10 juli, Robert M Patton, amerikansk politiker.
21 juli, Adolph Westman, svensk häradshövding och riksdagspolitiker.
6 augusti, Alfred Tennyson, engelsk poet.
28 augusti, Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.
18 september, Armand Barbès, fransk politiker.
1 oktober, Otto Edvard Carlsund, ledare för AB Motala Verkstad.
3 november, James Richardson, brittisk upptäcktsresande.
29 november, Gabriel Ferry, fransk författare.
29 december, William Ewart Gladstone, brittisk liberal politiker och premiärminister. Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
Avlidna, 16 januari, John Moore, 47, brittisk militär.
4 februari, Philemon Dickinson, 69, amerikansk politiker, senator 1790–1793.
22 februari, Ludwig von Cobenzl, 55, österrikisk statsman.
1 mars, Gabriel Israel Hartman, 32, finländsk filosof.
7 mars, Johann Georg Albrechtsberger, 73, österrikisk kompositör. Jean-Pierre Blanchard, 55, fransk luftfartspionjär.
9 mars, Jonas Forsslund, 54, svensk konstnär.
27 mars, Joseph-Marie Vien, 92, fransk målare.
16 april, Vasilij Tjitjagov, 83, rysk amiral och upptäcktsresande.
29 maj, Johannes von Müller, 57, schweizisk historiker.
31 maj, Joseph Haydn, 77, österrikisk kompositör. Jean Lannes, 40, fransk militär. Ferdinand von Schill, 33, preussisk militär.
4 juni, Nicolai Abildgaard, 65, dansk konstnär. Francis Malbone, 50, amerikansk politiker, senator 1809.
8 juni, Thomas Paine, 72, brittisk-amerikansk författare och publicist.
5 juli, Joachim Zachris Duncker, 34, officer i svenska armén.
7 juli, Benjamin Ogle, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1798–1801.
17 augusti, Matthew Boulton, 80, brittisk fabrikant och ingenjör.
24 augusti, Michail Kamenskij, 71, rysk fältmarskalk.
30 augusti, Ignacy Potocki, 59, polsk statsman.
4 september, Christopher Dahl, 51, svensk präst, språkvetare och psalmdiktare.
7 september, Anders Björkqvist, 67, finländsk präst. Caroline Schelling, 46, tysk författare, översättare och salongsvärd.
11 oktober, Meriwether Lewis, 35, amerikansk militär och upptäcktsresande.
27 november, Nicolas Dalayrac, 56, fransk kompositör.
2 december, John Walker, 65, amerikansk politiker, senator 1790.
31 december, Franz Ignaz Beck, 75, tysk violinist och kompositör.
1810
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar