Bara bada bastu, stöds av norsk forskning

Norsk forskning talar om fördelarna med bastu mot depression

Finska Kaj kan få norskt stöd. ”Bara bada bastu” är budskapet som håller även 2026. Nu får vi norsk forskning om hur bra det är med en sauna.

2025 var det finska Kaj som tog Sverige med storm och gjorde ”Bara bada bastu” till ett svenskt mantra, framgångsrikt till den grad att de fick representera Sverige i Eurovision och ta sig till en saunahet fjärdeplats i Basel.

Året innan, 2024, representerades Sverige i Eurovision av två norska kids, Marcus & Martinus, dock inte mer framgångsrikt än att det gav en niondeplats.

Och eftersom allting under himlavalvet någonstans går ihop kommer det nu norska råd till Sverige om hur välsignelsebringande den finska bastun är.

Den botar inte bara depressioner och är ett komplement till träning utan kan även verka förebyggande mot demens och mycket annat.

Øyvind Arne Høydal är neurobiolog och forskar på vad som händer i kroppen när man är deprimerad.

Det är väl dokumenterat att träning är bra för vår mentala hälsa. Nu har Høydal undersökt om värmeterapi också kan hjälpa, skriver norska Forskning.

När man bastar händer flera saker i kroppen. Blodet flyter snabbare till huden och hjärtat, som slår snabbare. Värmen är bra för blodtryck och blodkärl.

Dessutom producerar cellerna något som kallas värmechockproteiner. De bidrar till att cellerna har friska och välfungerande proteiner, förklarar Høydal.

Värmeterapi verkar kunna minska kortisolnivåer och inflammation, men vi behöver mer forskning om detta.

Bastubad kan även påverka neurotropa faktorer, molekyler som hjälper till att bilda nya hjärnceller och kopplingar mellan dem.

Vi vet inte tillräckligt om detta ännu, men om det stämmer kan det bidra till en slags ombyggnad av hjärnan, säger Høydal.

Norrmännen är kloka nog att luta sig mot finsk kunskap och i det här sammanhanget Jari Laukkanen, hjärtspecialist och forskare vid Östra Finlands universitet.

Han har genomfört flera studier om effekterna av bastu och håller med om att bastu och träning har liknande effekter.

Men träning kräver aktiv användning av musklerna, vilket man inte får i en bastu. Därför kan bastu vara ett komplement till träning, men inte en ersättning, säger Laukkanen.

Sauna är bra mot både depressioner och annat och kan möjligen förebygga demens, menar forskare

Øyvind Arne Høydal påpekar att finländare som bastar ofta, cirka 4–5 gånger i veckan, har upp till 65% lägre risk att utveckla demens än de som aldrig bastar eller bara gör det en gång i veckan.

Detta är viktigt att undersöka vidare. För det är bra för att förebygga demens om vi minskar riskfaktorer som depression och dålig hjärthälsa, säger Høydal.

Även om vi inte vet tillräckligt säger sig Jari Laukkanen ha sett att regelbunden och långvarig användning av bastu verkar ha effekt.

Han tror att värmeterapi har potential som behandling och har själv undersökt 93 personer med hjärtproblem före, under och efter bastu.

Efter att ha vistats i värmen blev deras hjärtrytmer mer varierande, vilket visar att stressnivån minskade.

Hittills har Øyvind Arne Høydal tittat på vad andra forskare har gjort. Nu ska han starta den typ av studie som har gjorts kring sauna och på bastufronten.

Människor ska mätas kring psykisk hälsa, livskvalitet, hjärnaktivitet, inflammation, blodtryck, hjärthälsa och uthållighet.

Planen är att mäta dem innan de börjar basta och sedan följa dem över tid, säger Høydal.

Jag är övertygad om att om vi gör det kan vi hitta viktiga mekanismer som ligger till grund för både depression och demens, och sambandet mellan dem, avslutar han.