Svensk kabel ska koppla Europa till Asien

En ny undervattenskabel från Kiruna till Asien, dragen under isen vid Nordpolen, pekas nu ut som strategiskt prioriterad av EU. Projektet, som beräknas kosta över 21 miljarder kronor, ska stärka både säkerhet och forskning i Arktis.

Nästan all global datatrafik, 99%, går i dag via undervattenskablar. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats, med misstänkta kabelsabotage och ökade geopolitiska spänningar. Nu vill EU bygga bort sårbarheten.

Ett av de mest uppmärksammade projekten är Polar Connect, en ny digital pulsåder genom Arktis. EU-kommissionen pekar ut satsningen som strategiskt högprioriterad och föreslår samtidigt att 347 miljoner euro avsätts för att stärka säkerheten kring Europas viktigaste kablar.

Det här är viktigt för Sverige, inte minst för säkerheten för kritisk infrastruktur, säger civilminister Erik Slottner (KD), till Sveriges Television.

I dag går mycket av trafiken mellan Europa och Asien via Suezkanalen och andra hårt belastade, geopolitisk känsliga områden. Polar Connect ska i stället ta den rakaste vägen: cirka 10 500 kilometer tvärs över Arktis.

Kabeln planeras starta i Kiruna, dras till norska kusten och vidare via Svalbard. Därifrån fortsätter den genom Norra ishavet, under packisen nära den geografiska Nordpolen, och vidare mot Asien och Nordamerika.

Det handlar om att det är en säkrare väg. Det är inte så lätt att gå på eller sabotera en kabel som ligger så djupt under Arktis is, säger Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Den extrema miljön gör projektet tekniskt krävande, men också strategiskt attraktivt.

Satsningen handlar inte bara om snabbare och säkrare internet. Kabeln ska också utrustas med sensorer som kan mäta temperatur, salthalt och andra havsdata längs hela sträckan.

Det öppnar för kontinuerlig övervakning av klimatförändringarna i Arktis.

Svenska forskare är redan ledande på flera områden i Arktis och kommer nu kunna mäta förändringar i realtid istället för nån gång om året. Det kan besvara viktiga frågor om klimatet och djurlivet i Arktis, säger Katarina Bjelke.

För forskarsamhället innebär det en unik möjlighet att följa utvecklingen i ett av världens mest klimatkänsliga områden.

Projektet stöds av flera europeiska länder och planeras drivas som ett konsortium där även privata aktörer ingår. Men innan byggstart krävs fler beslut, bland annat om en ny kraftfull svensk isbrytare som ska kunna bygga, övervaka och underhålla systemet.

Frågan bereds just nu, men vi är inte riktigt där än. Det är en extremt komplicerad process och handlar om flera miljarder kronor, säger forskningsminister Lotta Edholm (L) till Sveriges Television.

Om planerna blir verklighet kan Sverige hamna mitt i en ny digital huvudled mellan världsdelar, skyddad av Arktis is.