Vidgat njurbäcken hos barn, hydronefros

En del barn föds med ett vidgat njurbäcken. Då är njurbäckenet förstorat. Njurbäckenet kan minska till vanlig storlek när barnet växer, men ibland behövs behandling.

Vidgat njurbäcken kallas också för hydronefros. Det upptäcks vanligtvis vid en ultraljudsundersökning under graviditeten. 

Vidgat njurbäcken uppstår för att njurbäckenet blir överfyllt med urin.

Det kan finnas många olika orsaker till att en del barn får vidgat njurbäcken. 

Men det kan ofta bero på följande: 

Urinen kan inte rinna som den ska genom urinledaren, på grund av ett hinder mellan njuren och urinledaren eller mellan urinledaren och urinblåsan

Urinen rinner bakåt från urinblåsan, upp i urinledaren igen, och tillbaka till njurbäckenet. Det kallas för reflux.

De flesta barn med vidgat njurbäcken har inga symtom. Men barn med vidgat njurbäcken har högre risk att få återkommande urinvägsinfektioner.   

En del äldre barn kan också få ont i magen i höjd med njuren eller njurarna.

Kontakta en barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om barnet har symtom på urinvägsinfektion och ont i magen. 

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård. 

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om barnet har något eller flera av följande symtom:   

Återkommande urinvägsinfektioner 

Diarré eller kräkningar 

Mycket ont i magen, ryggen, musklerna eller lederna

Barnet undersöks både före och efter födseln. Läkaren undersöker barnet för att ta reda på orsaken till att njurbäckenet är vidgat.  

Du kan bli undersökt med ultraljud flera gånger under graviditeten. Då kan läkaren se om barnets njurbäcken fortsätter att vara förstorat eller om det minskar till vanlig storlek.  

Om barnets njurbäcken fortfarande är förstorat inför födseln, gör läkaren ett ultraljud ungefär en vecka efter förlossningen.  

Beroende på vad ultraljudet visar, kan läkaren följa utvecklingen av barnets njurbäcken och urinvägar med fler undersökningar. 

T ex följande: 

Ultraljudsundersökning 

Röntgen av urinblåsan, urinröret och urinledarna 

MR, undersökning med magnetkamera 

Skintigrafi  

Urinprov 

Blodprov 

Beroende på vad undersökningarna visar kan läkaren bedöma om och hur snabbt barnet behöver behandling.  

Alla barn med vidgat njurbäcken behöver inte behandling. Hos många barn minskar njurbäckenet av sig själv inom några år. 

En del barn kan få behandling med läkemedlet antibiotika. Det gäller om barnet har besvär med urinvägsinfektioner. Barnet kan också få en låg dos antibiotika i förebyggande syfte för att minska risken att få urinvägsinfektion.   

De flesta barn behöver inte opereras. Men en operation kan hjälpa om barnet har mycket ont. Barnet kan också opereras om det finns en risk att det vidgade njurbäckenet skadar njuren.   

Operationen kan gå till på olika sätt och ta olika lång tid. Det beror på vad som orsakar det vidgade njurbäckenet. Läkaren kommer ge dig information om hur operationen går till. 

Alla barn under femton år sövs under operationen. Du som är förälder eller närstående får vara med barnet i operationsrummet tills barnet har somnat.   

Du som förälder eller närstående är med när barnet vaknar efter operationen.  

Vanligtvis får barnet åka hem samma dag eller dagen efter operationen. Men en del barn kan behöva stanna på sjukhuset i några dagar. Du som förälder eller närstående kan stanna med barnet på sjukhuset.  

Om barnet har fått en kateter i urinblåsan under operationen så tar vårdpersonalen bort den innan barnet åker hem. En del barn behöver ha katetern längre, då får barnet hjälp att ta bort den efter några dagar.  

Du som förälder eller närstående kommer att få information om hur Du ska sköta operationssåret. 

Några veckor efter operationen så får barnet en uppföljning. Då kan läkaren undersöka njurarna med ultraljud. 

De flesta barn mår bra efter operationen. Barnet kommer att få smärtstillande läkemedel för att inte ha ont. 

Det är viktigt att barnet känner sig bättre för varje dag som går efter operationen. Om barnet verkar sjukt och får mycket ont eller feber ska Du kontakta mottagningen.  

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Barnet kan behöva regelbundna uppföljningar med en läkare. Det är för att läkaren ska kunna följa att njuren utvecklas som den ska. Barnet kan behöva följas upp även om han/hon inte har fått någon behandling.  

Det varierar hur länge barnet behöver följas upp. Det kan t ex vara under ett år eller ända upp till vuxen ålder. Beroende på var i landet barnet bor kan uppföljningen ske via telefon, digitala videobesök eller återbesök på mottagningen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.