Inga nya satsningar på jobb i budgeten, facken besvikna

Torsdagens budget blir utan stora reformer. Facket och arbetsgivarna hade hoppats på mer för jobb, men vill ha helt olika saker.

Inga stora reformer. Det är beskedet när övergångsregeringen presenterar sin budget på torsdag, skriver Sveriges Radio.

Reaktionerna har inte dröjt. Arbetsmarknadens parter är besvikna, men av helt olika skäl.

Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, hade hoppats på ett kostnadsavdrag för företagens investeringar i forskning och utveckling.

Förslaget är inte nytt. Regeringen har lagt fram ett förhöjt avdrag på 200% av vissa lönekostnader för personal som arbetar med forskning och utveckling, och det ska gälla från den 1 januari 2027, skriver Regeringen.

Men det blir en ny regering som får ta ställning till det, eftersom den nuvarande bara är en övergångslösning.

Sven Olov Daunfeldt har tidigare förklarat varför han lägger tyngden på företagen.

Utan växande företag har vi ingen växande ekonomi, sa Sven Olov Daunfeldt, enligt Affärsvärlden.

Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, vill i stället se stimulanser som gynnar låga inkomster. Han nämner höjt barnbidrag och riktade skattesänkningar.

Barnbidraget är en gammal favorit hos LO. Torbjörn Hållö har tidigare beskrivit varför.

Det är bara att trycka på en knapp så ramlar pengarna ut, och det träffar väldigt rätt, sa Torbjörn Hållö.

En övergångsbudget är ingen plats för stora förändringar. Den läggs fram av en regering som sitter kvar i väntan på nästa.

För den som är några år från pensionen och fortfarande står på arbetsmarknaden betyder det att frågorna om jobb och skatter ligger kvar i väntrummet. Både LO och Svenskt Näringsliv pekar på samma plats där besluten ska fattas.

Det är sällan fack och arbetsgivare önskar sig samma sak av en budget. Den här gången är de ändå eniga om en sak: ingen av dem fick det de ville ha.

Sven Olov Daunfeldt vill ha avdrag för forskning. Torbjörn Hållö vill ha pengar till barnfamiljer och låga inkomster.

Det är två önskelistor som landar hos samma mottagare. Först när en ny regering har tagit över går det att se vems som får gehör, och hur lång väntan blir.