Anorexi, anorexia nervosa

Du har anorexi om Du svälter Dig själv för att gå ner i vikt, trots att Du väger mindre än vad som är hälsosamt för Din längd och ålder. Anorexi är en ätstörning som kan vara livshotande om Du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.

Det kan vara svårt att själv förstå att Du behöver hjälp om Du har anorexi. Ofta är det andra runt omkring Dig som reagerar på att Du har minskat för mycket i vikt.

Men Du kan ha anorexi om en eller flera av de här sakerna stämmer:

Du tänker mycket ofta på vad Du ska eller inte ska äta

Du håller igen med vad Du äter för att undvika att gå upp i vikt

Du är mycket rädd för att öka i vikt

Du får ofta kommentarer om att Du är för smal

Du har förstoppning och ont i magen

Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad

Du har inte längre lust eller ork att göra sådant som Du tidigare brukade tycka om att göra

Du kan börja med att försöka ta reda på vilka situationer, tankar och känslor som gör att Du försöker kontrollera Din kropp och Ditt ätande. Du kan också ta reda på hur sjukdomen kan behandlas, t ex genom att läsa den här texten.  Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Det finns olika föreningar och organisationer som erbjuder stöd för Dig som har en ätstörning eller problematisk relation till mat, kropp och träning. De som jobbar där har ofta egna erfarenheter av ätstörningar.

Frisk och fri och SHEDO är exempel på ideella föreningar som erbjuder hjälp till personer med ätstörning och deras närstående. Du kan ringa, chatta eller mejla. På en del orter ordnas också fysiska träffar.  

Sök vård så snart som möjligt om Du tror att Du har anorexi. Det är viktigt att Du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

Här kan Du som är under 18 år se var Du kan söka vård, beroende på var i landet Du bor. När barn och unga mår dåligt, stöd och vård vid psykisk ohälsa, 1177.

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du som är upp till 20 år till 25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som redan har en vårdkontakt kan ofta få en remiss därifrån.

En del regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. Till vissa mottagningar behöver Du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan Du själv söka vård. Välj Din region högst upp på den här sidan. Då får Du veta vad som gäller där Du bor.

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan Du är redo att ta emot hjälp eller känner att hjälpen fungerar.

Du som har anorexi behöver hjälp både att sluta svälta och hitta sätt att hantera Dina känslor.

Den behandling Du får är oftast olika former av psykoterapi. Då träffar Du antingen terapeuten själv eller i grupp. Terapin går ut på att Du ska förändra Ditt sätt att äta men också att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.

På vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram där Du äter tillsammans med andra och har olika former av gruppterapi.

Vilken eller vilka metoder som är bäst för Dig beror på Dina behov. Det kan också skilja sig mellan olika regioner vilken vård Du kan få.

Många specialistmottagningar ordnar möten och föreläsningar både för den som har anorexi och för deras närstående. Där kan Du och Dina närstående få information om vad Ni kan göra för att bli fria från ätstörningen.

De flesta som har anorexi behöver inte läggas in på sjukhus. Men om Din kropp är mycket påverkad av svält kan Du behöva sjukhusvård. Det kan t ex behövas om Du väger väldigt lite, har låg puls eller låg kroppstemperatur.

På sjukhuset kan Du t ex få näringsdrycker och vätskedropp. Du blir också undersökt för att se så att kroppen fungerar som den ska.

Vården i Sverige är frivillig men det finns undantag. Dessa undantag gäller om Du skadar eller svälter Dig själv så att det är fara för Ditt liv. Då kan en läkare bedöma att Du behöver tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Den här lagen gäller både barn och unga och personer över 18 år.

Det kan kännas som om Du aldrig kommer bli bra igen när Du är som sjukast. Men det är viktigt att komma ihåg att Du inte är ensam och att det går att bli frisk. Även om Du har levt med sjukdomen i många år. Det finns bra behandling som hjälper mot anorexi.

Det är vanligt att bli sjuk igen efter behandlingen. Det kallas återfall. Den risken är extra stor om Du utsätts för stress eller nya utmaningar. Även om Du inte utvecklar anorexi kan det finnas risk för att Du utvecklar någon annan form av ätstörning.  

Många specialistvårdsenheter ordnar uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.

Du kan också försöka hitta andra sätt att hantera stress och svåra känslor. 

Här är några exempel på saker Du kan göra i stället:

Umgås med personer Du tycker om

Ge Dig själv tid för vila och återhämtning

Ta promenader

Skriv ned Dina tankar

Våga prata om Dina tankar och känslor med någon

Ibland kan negativa tankar kring mat och Din kropp uppstå eller komma tillbaka om Du är gravid eller nyligen fått barn. 

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att Du äter så lite att Du svälter Dig själv. Du kan också träna hårt, kräkas eller använda laxerande medel för att kompensera för det Du har ätit. Sjukdomen börjar ofta med att Du går ned mycket i vikt under kort tid.

Du kan få anorexi oavsett kön och ålder.

Det är vanligt att du som har anorexi inte delar omgivningens oro för Din vikt. Eller så blir Du ännu mer triggad i Din sjukdom av andras oro. Oavsett blir Du fokuserad på att minska i vikt och ha kontroll över Din kropp. Det kan kännas livsviktigt.

När Du har kontroll över Din kropp och vikt kan Du känna att Ditt liv blir lättare att hantera.  Du kan uppleva att det är skönt att vara upptagen med tankar på mat och hunger för att slippa känna andra känslor. Men i längden blir ångesten värre och Ditt liv blir mer och mer begränsat.  

Din självkänsla är mycket beroende av Din kropp och Din vikt om Du har anorexi. Du är ofta missnöjd med Dig själv. Tankarna kretsar hela tiden kring mat, Du har svårt att koncentrera Dig och Du sover sämre.

Det är vanligt att ha höga krav på sig själv och vilja prestera bra. Du kan pendla mellan glädje och hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med Dig själv, och en känsla av hopplöshet då Du tänker att det aldrig kommer att hända.

Det är vanligt att en person med anorexi samtidigt tränar på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt, som blir skadligt för kroppen.

Det är vanligt att ha ångest, vara nedstämd eller deprimerad om Du har anorexi. Eftersom Ditt beteende ofta gör Dig isolerad kan Du få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att Du får tvångstankar, fobier eller skadar Dig själv. Du kan även få självmordstankar.

Kroppen behöver spara energi när Du svälter under en längre tid. Det gör att flera viktiga funktioner i kroppen påverkas, bland annat hjärtat, njurarna, tarmarna, skelettet, musklerna och hjärnan. 

Det kan leda till att:  

Din puls går ner och Din kroppstemperatur sjunker

Du får lägre blodtryck, vilket gör att Du kan bli yr och svimma

Blodcirkulationen blir sämre, vilket kan göra att Du fryser och blir kall och blå om fötter och händer

Du kan få ett tunt hår i nacken, på armarna och benen. Det kallas lanugohår

Ditt hår kan bli torrt och Du kan få torr hy och akne

Du blir förstoppad

Mensen kan bli oregelbunden eller försvinna helt

Långvarig svält kan påverka hjärnan. Du kan få besvär med koncentrationen och minnet på grund av hjärnatrofi. Det betyder att hjärnan krymper.

När Du börjar äta regelbundet igen ger Du kroppen möjlighet att återhämta sig. Då minskar eller försvinner de flesta effekter av anorexi.

Du ska få vara delaktig i Din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hans/hennes ålder och mognad.

Du kan få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.