Magsjuka, diarré och kräkningar

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar, diarréer och illamående. Trots att Du kan må mycket dåligt brukar magsjuka sällan vara allvarlig. Det räcker oftast med att vila och att dricka mycket. Du blir ofta bättre inom ett till tre dygn.

Typiskt för magsjuka är att Du blir sjuk snabbt och att Du oftast blir bättre inom några dagar. 

De vanligaste symtomen på magsjuka är följande:

Illamående

Kräkningar

Diarré

Ont i magen.

Ibland kan Du även få feber och ont i kroppen.

De flesta som får magsjuka blir friska utan att behöva söka vård. Det finns några saker Du kan göra för att må bättre.

Du behöver dricka mer vätska än vanligt när Du är magsjuk. Det gäller framför allt om Du har feber eller om det är varmt väder.

Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga. 

Drick lite i taget. Använd en matsked om Du har svårt att få i Dig vätskan.

Det kan vara bra att dricka vätskeersättning om Du har kraftiga diarréer eller kräks mycket. Du kan köpa vätskeersättning på ett apotek, eller så kan Du blanda till den själv.

Pröva att äta vanlig mat så snart Du känner Dig bättre och kan börja äta igen. Börja gärna med små portioner.

Undvik fiberrik mat och kaffe, det kan ge Dig mer diarré igen.

Att ha diarré kan leda till att det svider och gör ont runt ändtarmsöppningen. 

Du kan då pröva följande för att lindra:

Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Torka Dig försiktigt efteråt, gnid inte

Smörj runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva

Använd läkemedel om du behöver stoppa diarrén tillfälligt

Det finns läkemedel Du kan använda om Du behöver stoppa diarrén tillfälligt, t ex inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet loperamid eller racekadotril.

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Kontakta en vårdcentral eller ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på Dig:

Du känner Dig mycket trött och svag

Du har haft diarré i mer än en vecka

Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar

Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom

Du är magsjuk och använder vissa läkemedel mot högt blodtryck

Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Det kan vara tecken på att Du har vätskebrist

Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa Dig med att bedöma symtom eller med var Du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande symtom:

Du har blodiga diarréer

Du har hög feber och frossa

Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att Du har kräkts eller har haft diarré

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan Du åker dit. Då kan mottagningen förbereda Ditt besök och se till att Du inte smittar andra.

Se till att vara helt frisk innan Du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter.

Stanna hemma i minst ett dygn efter att Du senast kräktes eller hade diarré.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte.

Barn som går på förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller har haft diarré.

Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska.

Hur länge barnet ska vara hemma beror på barnets ålder och mognad. Risken att smitta minskar om barnet kan ta hand om sin egen hygien, t ex gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt. Det är därför rekommendationerna ibland skiljer sig åt.

Magsjuka kan spridas på olika sätt, beroende på om magsjukan orsakats av virus eller bakterier.

Det här är de vanligaste sätten som Du kan smittas på:

Du kan bli smittad genom att dricka förorenat vatten

Du kan bli smittad genom att äta mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, t ex frysta bär

Du kan bli smittad genom att vara nära smittade personer

Du kan bli smittad genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk.

Du kan bli smittad genom infekterad mat som inte är ordentligt tillagad eller har förvarats på ett dåligt sätt, t ex för varmt.

Du kan minska risken att själv bli magsjuk genom att göra följande:

Tvätta händerna innan Du börjar laga mat, och direkt efter att Du hanterat rått kött eller fågelkött. Det är extra viktigt när Du lagar kyckling

Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker

Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning. Det är extra viktigt när Du har skurit kyckling. Tvätta också händerna

Genomstek alltid kyckling. Då dör bakterierna som kan finnas i den

Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt

Koka frysta importerade hallon innan de äts. Läs om det på Livsmedelsverkets webbplats

Tänk på följande om Du har symtom och bor med andra:

Tvätta händerna med flytande tvål och vatten före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att bara använda handsprit

Använd en egen handduk eller pappershanddukar

Undvik att laga mat så länge Du har symtom på magsjuka

Tvätta alltid händerna när Du kommer hem. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier. 

Tvätta också händerna i samband med följande aktiviteter:

Efter att Du har varit på toaletten

Efter att Du har hjälpt någon på toaletten

Innan Du börjar laga mat

Efter att Du har hanterat rått kött

De flesta behöver inte söka vård när de blir magsjuka, men ibland kan Du behöva bli undersökt av läkare.

Hos läkaren får du berätta vad Du har gjort innan Du blev sjuk. Det behövs för att få fram orsaken till magsjukan. 

Läkaren eller sjuksköterska kan t ex fråga följande:

Har andra i Din omgivning haft samma symtom?

Vad åt Du innan Du blev dålig?

Har Du varit utomlands nyligen, och i sådana fall var?

Du får också berätta om Dina symtom, t ex hur ofta Du har kräkts och haft diarréer

Läkaren kan också undersöka Dig genom att bland annat känna på magen, mäta Ditt blodtryck och mäta Din puls. Han/hon kan också undersöka Din hud och slemhinnorna i munnen, för att se om Du har vätskebrist.

Du kan få lämna både blodprov och urinprov.

Du kan också få lämna avföringsprov, om läkaren misstänker att Du har blivit magsjuk av virus, bakterier eller tarmparasiter.

De allra flesta blir friska utan att söka vård. Men om Du t ex får en allvarlig vätskebrist kan Du behöva bli inlagd på sjukhus. Då får Du vätska och salter direkt in i blodet genom dropp.

Du behöver oftast ingen behandling med antibiotika om magsjukan har orsakats av bakterier. Ibland kan antibiotika till och med göra att det tar längre tid innan Du blir frisk.

Bakterierna kan dessutom bli motståndskraftiga mot antibiotika om det används i onödan.

Njurarna kan skadas om Du inte får i Dig tillräckligt med vätska och samtidigt tar vissa läkemedel.

Prata med Din läkare om Du har en långvarig sjukdom och använder läkemedel, t ex något av följande:

Läkemedel mot hjärtsvikt

Läkemedel mot typ 2-diabetes som innehåller metformin

Vissa läkemedel mot högt blodtryck. Du kan läsa om det gäller Ditt läkemedel i bipacksedeln som följer med förpackningen. Du kan även söka upp Ditt läkemedel på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Har Du diabetes är det viktigt att Du kontrollerar blodsockernivån regelbundet. Det gäller oavsett om Du har diabetes typ 1 eller typ 2.

Använder Du p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att pillret skyddar mot en graviditet.

Vid magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen kan inte ta upp lika mycket vätska som den brukar göra. Då kan Du kräkas och få diarréer.

En graviditet kan göra att kroppen blir mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få magsjuka på samma sätt som vuxna. Däremot kan uttorkning påverka fostret, så se till att dricka tillräckligt med vätska.

Det kan vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan blir magsjuka, om Du får magsjuka precis när Du har fött.

Magsjuka orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Symtomen är ungefär desamma, oavsett vad Du har smittats av. Det som kan skilja sig är bland annat hur Du har smittats och hur lång tid det tar innan Du blir sjuk.

Virus smittar direkt mellan personer och väldigt lätt. Det är därför vanligt att flera blir magsjuka under samma period, t ex på en förskola, skola eller på en arbetsplats.

Virus kan också smitta genom mat, t ex om en person som är sjuk lagar mat åt andra.

Vanliga virus som orsakar magsjuka är följande:

Calicivirus som orsakar vinterkräksjuka

Rotavirus, som är den vanligaste orsaken till att barn mellan sex månader och två år blir magsjuka. Vaccin mot rotavirus ingår i vaccinationsprogrammet för barn sedan 2019

Magsjuka som orsakas av bakterier beror ofta på något av följande:

Du har ätit mat som har tillagats slarvigt, t ex inte hettats upp tillräckligt, eller att knivar och skärbrädor använts till både kött och grönsaker utan att ha diskats ordentligt däremellan

Du har ätit matprodukter som är infekterade, t ex kött, kyckling, äggprodukter eller opastöriserad mjölk

Du har ätit grönsaker som har gödslats

Du har ätit grönsaker som har vattnats med förorenat vatten

Läkare ska rapportera de flesta sådana magsjukdomar till en smittskyddsläkare. Du kan ibland behöva följa vissa förhållningsregler om Du har blivit smittad på något av ovanstående sätt. Du får då mer information från Din läkare.

Många som blir magsjuka av bakterier har blivit smittade utomlands. Du kan minska risken att bli sjuk på olika sätt, beroende på vilket land Du reser till. Ibland kan vård utomlands behövas.

Några bakterier som kan göra Dig magsjuk är följande:

Campylobakter är den bakterie som orsakar magsjuka hos flest personer

Salmonellabakterier, som orsakar salmonella

Olika typer av colibakterier som orsakar turistdiarré

Shigella, som orsakar dysenteri

En del bakterier kan bilda gift i mat eller i tarmen och göra att Du blir magsjuk.

Det kan hända om mat har förvarats vid en felaktig temperatur en längre tid, t ex varmt i stället för hett. Giftet finns sedan kvar i maten, även om maten hettas upp så att bakterierna dör.

Ett exempel på sådana bakterier är gula stafylokocker. De är vanliga vid variga sår. Det är därför Du ska undvika att laga mat om Du har variga sår på händerna.

Bakterier kan också bilda gifter i tarmen som man sedan blir sjuk av. En sådan bakterie är ehec, som är en variant av bakterien Escherichia coli. Läs om ehec på Livsmedelsverket.se.

Tarmparasiter kan orsaka magsjuka, vanligast är Giardia. Du kan läsa mer om giardiainfektion på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Ont i magen, diarréer eller kräkningar kan också bero på sjukdom eller stress.

Läkemedel kan också göra att Du mår illa, får ont i magen och lös avföring. Tala med Din läkare om Du använder ett läkemedel och är osäker om Du blivit magsjuk eller om det är en biverkning av läkemedlet.

Som patient har Du enligt patientlagen möjlighet att påverka Din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.