Choklad, kaffe och glass är några av de varor som påverkats av krympflation. En ny rapport visar att fenomenet är verkligt, men inte så utbrett som det ibland framstår.
Krympflation innebär att mängden i en förpackning minskar utan att priset sänks, vilket innebär ett högre pris per enhet. Fenomenet dök upp på nyordslistan 2020 och fick större uppmärksamhet när inflationen ökade.
I en rapport på uppdrag av Konkurrensverket konstaterar Fredrik Lange, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, att krympflation förekommer i Sverige – men inte i någon större omfattning. Han menar att det ofta är svårt för konsumenter att upptäcka, skriver Expressen.
När de väl gör det leder det ofta till starka negativa reaktioner, skriver han.
Livsmedelskedjor och tillverkare förklarar krympflation med högre råvarupriser, produktionskostnader och förändrade konsumentbeteenden. Kunderna brukar dock tycka att det då är bättre att om företagen höjer proiserna direkt istället för att minska på storlekarna, något som är svårare att upptäcka.
Livsmedelskedjorna anser dock att så kallad ”snålflation”, när produkternas kvalitet försämras, är ett större problem. Snålflation kan till exempel innebära att dyra ingredienser byts ut mot billigare alternativ, något som är ännu svårare att upptäcka enligt branschföreträdare.
För att minska kundernas frustration rekommenderar Fredrik Lange tydligare jämförpriser i butiker. Han efterlyser också större öppenhet från företagen om varför förpackningar förändras.
Rapporten lyfter fram att krympflation inte är systematiskt återkommande och inte heller förekommer i alla kategorier av varor.
Två exempel är kaffe, där flera märken har minskat förpackningsstorleken från 500 till 450 gram, och glass, där t ex Magnus gjort sina glassar mindre. Andra exempel är choklad, där Marabou och Fazer har lanserat mindre chokladkakor, och smör, där Arla har ändrat storlekarna på Bregott, med olika kilopriser beroende på storlek.
Kommentarer
Skicka en kommentar