Att pensionera sig tidigt straffar sig. Men den 63-åring som i fjol gick i pension fick i snitt 900 kronor högre inkomst än 63-åringarna året innan.
Genomsnittsåldern för att gå i pension åker berg-och-dalbana. Från 2004 till 2019 har genomsnittsåldern för pensionering sjunkit från 65 till 64,6 års ålder ungefär.
Pandemiåret 2020 steg den genomsnittliga pensionsåldern hastigt, till 65 år. Sedan sjönk den tillbaka igen till 64,8 lagom till 2022.
2023 var ett krångligt år att pensionera sig. Socialförsäkringssystemen från olika myndigheter samspelade inte och troligen valde många därför att vänta med att gå i pension, vilket fick genomsnittsåldern för att pensionera sig 2023 var nästan 66 år. Det är en ökning med nästan 1,5 år.
Men 2023 ska ses som ett undantag. I fjol föll genomsnittsåldern för pensionen tillbaka något, till 65,5 år. Detta trots den höjda pensionsåldern i samhället.
De nya åldersgränserna som trädde i kraft vid årsskiftet mellan 2022 och 2023 ledde till en kraftigt ökad genomsnittlig pensionsålder. Många av de som antagligen hade velat gå i pension 2023 men som behövde vänta ett år till, tog istället ut pensionen under 2024. Det är en effekt som vi räknade med skulle inträffa och den är troligtvis kortsiktig med tanke på kommande beslutade riktåldershöjning, säger Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Under 2022 var den tidigaste åldern man kunde gå i pension 62 år. Då fick den som var född 1960 en pension på 11 500 kronor året därpå när de var 63.
Att pensionera sig vid det lägsta året 2024,då åldersgränsen höjts till 63 år, innebar 900 kronor mer i fickan. Den som var född 1961 och gick i pension i fjol fick i snitt 12 400 kronor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar