Magsaftsreflux hos barn

När innehåll från magen stöts upp till matstrupen kan barnet få besvär med halsbränna och kräkningar. Det kallas magsaftsreflux och går oftast över av sig själv. Kräkningarna brukar försvinna när barnet är ungefär ett år, men kan ibland finnas kvar upp till två års ålder. Det är ovanligt, men ibland kan barn få långvariga besvär. Då kan magsaftsrefluxen behöva behandlas.

Barn upp till ett år kräks ofta efter att ha ätit. Det beror på att den övre magmunnen inte är färdigutvecklad när barnet föds. Maginnehållet kan då åka tillbaka upp till matstrupen och munnen efter en måltid, så kallad reflux. Det är vanligt och är oftast inte allvarligt.

Magsaftsreflux är vanligare hos barn som har en hjärnskada eller som har blivit opererade i matstrupen. Det är också vanligare hos barn med Downs syndrom eller andra medfödda funktionsnedsättningar.

Maginnehållet innehåller magsaft. Den består bland annat av saltsyra som är frätande och mycket sur. Det är mycket ovanligt hos barn, men det förekommer att slemhinnan i matstrupen skadas av den sura magsaften.

Kräkningarna brukar försvinna när barnet är ungefär ett år. Det beror bland annat på att barnet börjar äta mer fast mat och på att den övre magmunnen utvecklas. Ibland kan kräkningarna finnas kvar upp till två års ålder.  

Det finns också andra orsaker till att barn kräks. Orsakerna kan skilja sig åt beroende på barnets ålder.

Vid magsaftsreflux har barnet har sura uppstötningar och halsbränna.

Halsbrännan känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Därför kan det också kallas bröstbränna. Barnet kan också ha ont i mitten av magens översta del.

Det kan vara svårt att märka om ett barn har magsaftsreflux om hen inte kan prata. Ett symtom hos barn under ett år är att barnet kräks ofta. Kräkningarna kan ibland innehålla blod. Barnet kan också ha svårt att svälja och verka ha ont när hen sväljer.

Du kan göra en del själv för att lindra barnets besvär. Du kan göra olika saker beroende på barnets ålder.

Du kan låta barn under ett år äta små måltider oftare. Det kan göra att barnet kräks mindre.

Du kan ge barnet gröt om han/hon kräks av välling. Gröten är tjockare än välling och kommer inte så lätt upp i matstrupen.

Låt barnet sitta upp efter att ha ätit. Då kommer maginnehållet inte upp lika lätt.

Ibland kan allergi mot komjölksprotein göra att barn kräks. En del i utredningen kan därför vara att undersöka om barnet mår bättre av att inte äta produkter som innehåller komjölksprotein.

Allergi mot komjölksprotein är vanligast hos barn som är yngre än ett år.

Är barnet över sex år och har besvär under natten kan du höja huvudändan på barnets säng ungefär 15 centimeter.

För barn över sex år kan det vara bra att inte att äta för sena måltider. Det kan också vara bra att inte äta mycket innan träning eller annan fysisk aktivitet.

Kolsyrade drycker kan göra att barnet får mer sura uppstötningar. Därför är det bra att undvika läsk och kolsyrat vatten.

En förstoppning kan öka trycket i magen och orsaka magsaftreflux. Du kan göra olika saker för att undvika att barnet får förstoppning. Vad du kan göra beror på barnets ålder. 

Kontakta en barnavårdscentral, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om Du tror att barnet har magsaftsreflux. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får berätta om barnets symtom när Du kommer till läkaren. De barn som kan får berätta själva. Läkaren undersöker sedan barnet och han/hon kan också få lämna blodprov och urinprov.

Barnets magsäck och tarmar kan behöva undersökas med undersökas med röntgas. Det är för att undersöka om det finns något i tarmarna som orsakar magsaftsreflux.

Läkaren kan även vilja undersöka hur barnets matstrupe och magsäck ser ut. Det görs med ett så kallat gastroskop. Barnet sövs under tiden som undersökningen görs.

Celiaki kan ibland ge symtom som kräkningar och sura uppstötningar hos barn över ett år. Barnet kan därför behöva utredas för celiaki, om han/hon har haft besvär länge.

Celiaki kallas också för glutenintolerans.

Läkemedel kan ibland lindra barnets besvär. Läkemedlen minskar mängden saltsyra i magen.

Om barnet ska få behandling med läkemedel beror på barnets ålder, hur han/hon mår och hur han/hon påverkas av kräkningarna eller de sura uppstötningarna.

Barn som har fått skador i matstrupens slemhinna behandlas alltid med läkemedel.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på hans/hennes mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.