Halsbränna, magsaftsreflux

Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Det kallas för magsaftsreflux. Halsbränna kan kännas obehagligt men är nästan alltid ofarligt. Du kan göra en del själv för att lindra besvären. Det finns också bra läkemedel som Du kan använda.

Det är mycket vanligt att få halsbränna och andra symtom på magsaftsreflux då och då. Besvären är ofta lindriga och går över av sig själv. Sjukdomen kallas också gastroesofageal reflux.

Vid magsaftsreflux är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

Du får halsbränna eller bröstbränna

Det kommer upp surt innehåll i munnen, så kallade sura uppstötningar

Du får ont i övre delen av magen

Magsaftsreflux känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Det kan också stråla bakåt mot bröstryggen. Därför kan uttrycket bröstbränna bättre beskriva känslan för en del personer.

Du kan också ha magsaftsreflux utan att ha några symtom alls.

Du kan få halsbränna och sura uppstötningar på grund av magsaftsreflux oavsett ålder. Små barn som har magsaftsreflux kan ha andra symtom än vuxna.

Du kan få ett eller flera av följande symtom om Du har mycket magsaftsreflux:

Svårigheter att svälja

Hosta när Du ligger ner, t ex på natten

Slem i luftrören

Symtom som påminner om astma

Ont i halsgropen

Heshet som inte går över

Du kan också få skador på tänderna och munnens slemhinna. Sådana skador upptäcks vanligtvis när Du blir undersökt av en tandläkare.

Du kan göra en del själv för att lindra eller undvika att få magsaftsreflux.

Höj huvudändan på sängen cirka 15 centimeter. Sov gärna också på vänster sida. Då kommer innehållet i magen inte upp lika lätt.

En del kan få magsaftsreflux av viss mat och dryck. Försök att lägga märke till vad Du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det. 

Det kan t ex vara:

Fet mat

Kryddstark mat

Alkohol

Kaffe

Juice

Undvik också att äta sent på kvällen. Det kan annars göra att Du får mer besvär.

Undvik att lyfta tungt och att böja Dig framåt. Försök att sitta rakt när Du sitter och sitt helst inte framåtböjd långa stunder.

Du kan få mer besvär av en del läkemedel, t ex följande som används mot värk och feber:

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra

Läkemedel som kallas för NSAID, t ex naproxen och ibuprofen

Prata med Din läkare eller fråga på ett apotek om Du tror att Du har magsaftsreflux på grund av läkemedel.

Rökning kan ge mer besvär av magsaftsreflux. Det finns hjälp att få om Du röker och vill sluta.

Magsaftsreflux kan bli värre av övervikt. Försök att hålla vikten om Du redan har magsaftsreflux. Försök att minska i vikt om Du har övervikt.

En del upplever att de blir sämre av stress och oro, särskilt om de även har känslig mage. Även små förändringar kan göra stor skillnad. 

De allra flesta som har lindrig magsaftsreflux då och då behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv med hjälp av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du är äldre än 50 år och har inte haft besvär av halsbränna eller bröstbränna och sura uppstötningar tidigare

Du tycker att halsbrännan eller bröstbrännan stör Dig i vardagen

Du har svårt att svälja eller att maten fastnar när Du sväljer, särskilt om besvären är nya

Du har halsbränna eller bröstbränna och går ner i vikt

Du har fått behandling tidigare eller har behandlat Dig själv med receptfria läkemedel, men har inte blivit bättre

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta en barnmorskemottagning om Du är gravid och har behandlat Dig själv med receptfria läkemedel mot magsaftsreflux men inte har blivit bättre.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på Dig:

Du har halsbränna eller bröstbränna och får plötsligt svårt att svälja, det känns som att maten fastnar och det gör ont när Du försöker äta eller dricka

Du har halsbränna eller bröstbränna och svart avföring

Du har halsbränna eller bröstbränna och kräks. Kräkningen ser ut som kaffesump eller innehåller blod

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Magsaftsreflux utreds oftast av en läkare på vårdcentralen. Det kan räcka med att Du beskriver Dina besvär för läkaren, men han/hon kan också vilja undersöka Din matstrupe och magsäck med gastroskopi. Du får då en remiss till undersökningen.

Med gastroskopi kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan på matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Hen kan t ex se om det har bildats sår i matstrupen och kan då ta vävnadsprover från matstrupen. Vävnadsproverna undersöks sedan i mikroskop.

Det är ganska ovanligt att mäta surhetsgraden i matstrupen och magsäcken, men undersökningen kan behövas om Du fortfarande har besvär trots behandling och läkaren är osäker på varför.

Matstrupens och magsäckens pH-värde mäts med en så kallad 24-timmars pH-mätning. pH är ett mått som anger surhetsgraden.

Mätningen av pH-värdet görs genom en tunn slang som förs ner genom näsan till matstrupen och magsäcken. Du får lokalbedövning. Men Du kan ändå känna obehag av slangen, även om det gör inte ont.

Slangen är kopplad till en dosa och Du har den i ett dygn. Under det dygnet får Du markera på dosan när Du har besvär. Dessutom registrerar dosan allt och Du markerar bara på den när Du äter, dricker, sover, rapar eller har andra besvär. Du kan också komplettera med att skriva på papper.

Ofta kan slangen också registrera hur trycket förändras i matstrupen och magsäcken.

Surhetsgraden kan också mätas med hjälp av en liten kapsel som sätts fast med hjälp av ett gastroskop. Kapseln sänder sedan under flera dygn ut en radiosignal, som varierar med surhetsgraden. Med den här tekniken behöver Du inte ha en slang nerförd i matstrupen.

Du får veta vem Du ska kontakta för att ta del av svaren efter provtagningarna och undersökningarna. Du får också veta vem Du ska kontakta om Du blir sämre.

Det finns receptfria läkemedel som lindrar. Vilket Du ska ha beror på hur mycket besvär Du har. Du kan fråga apotekspersonalen om råd.

Samma receptfria läkemedel finns också att få på recept. Skillnaden är att Du inte bör använda receptfria läkemedel längre än cirka två veckor utan att först ha pratat med en läkare. Läkemedlen kostar också mindre om Du får dem på recept. Det beror på att en del av dem ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Om Du har stora besvär kan det gå att bli opererad för att må bättre.

Matstrupen går från munnen ner till magsäcken. Mellan matstrupen och magsäcken finns den övre magmunnen.

Matstrupen går från munnen ner till magsäcken genom ett hål i diafragman. Diafragman är en muskel mellan bröstkorgen och buken. I övergången mellan matstrupen och magsäcken finns den övre magmunnen.

Den övre magmunnen gör att maten kan passera ner till matsäcken och hindrar att maginnehållet kommer upp igen. Men den övre magmunnen är inte helt tät. Därför kommer det ibland upp maginnehåll och magsaft till matstrupen.

En del kan få besvär av små mängder magsaftsreflux, andra märker inte av det särskilt mycket. Ungefär var femte person har besvär då och då av magsaftsreflux.

Magsaften består bland annat av saltsyra som är frätande och mycket sur. Slemhinnan i matstrupen skyddas av ett slemskikt. Matstrupen skyddas också av den mindre mängd saliv som följer med varje gång Du sväljer.

Slemhinnan kan skadas om magsaft ofta kommer upp i matstrupen. Ibland kan även gallsalter från gallgångarna backa upp ända till matstrupen och ge besvär, men det är ovanligt.

Halsbrännan eller bröstbrännan beror på att det kommer upp magsaft i matstrupen. Det kan i sin tur bero på olika saker.

Den övre magmunnen fungerar sämre om Du har så kallat diafragmabråck. Diafragmabråck innebär att muskulaturen i diafragman är försvagad och att hålet där matstrupen passerar blir förstorat. Diafragmabråck är vanligt. Det är ofarligt och behöver inte ge några symtom.

Vid diafragmabråck är det lättare för magsaften att komma upp i matstrupen. Någon gång kan den nedersta delen av matstrupen och även en del av magsäcken pressas upp genom bråcket. Då kan Du få mer besvär, t ex svårt att svälja.

Risken för diafragmabråck ökar ju äldre Du blir.

Diafragmabråck kallas också för mellangärdesbråck, hiatusbråck eller glidbråck.

Magsaftsreflux och diafragmabråck kan vara ärftligt.

Risken för magsaftsreflux ökar om Du har övervikt. Det beror på att övervikten skapar ett större tryck inuti magen. Övervikt ökar också risken för diafragmabråck.

Magsaftsreflux är ett vanligt graviditetsbesvär. Hormonerna gör att musklerna i magmunnen blir mer avslappnade. Trycket i magen ökar också när fostret växer och tar plats.

Ibland kan magsaftsreflux bero på en annan sjukdom. Du har då ofta också andra symtom, t ex att Du har svårt att svälja. Vanlig behandling mot magsaftsreflux brukar då oftast inte hjälpa.

Kontakta alltid en vårdcentral om Du har svårt att svälja.

Du kan använda läkemedel från följande tre grupper om Du är gravid:

Antacida

Alginsyra

Protonpumpshämmare

Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen eller en läkare om vad Du ska använda.

Du kan använda antacida och alginsyra om du ammar. Prata med en barnmorska eller en läkare om Du behöver mer behandling mot magsaftsreflux när Du ammar.

Magsaftsreflux är oftast ofarligt. Men är den kraftig och har pågått länge kan slemhinnan i matstrupen skadas. Det kan leda till olika följdsjukdomar i matstrupen.

Matstrupen kan bli inflammerad om Du har haft magsaftsreflux ofta och länge, eller om Du har mycket reflux under natten. Du kan då behöva få läkemedel. Det finns en viss risk att det annars bildas ärr i matstrupen. Många ärr kan göra att det blir trångt i matstrupen, och Du får då svårt att svälja.

Inflammation i matstrupen kallas för esofagit.

Barretts esofagus innebär att det har bildats en typ av slemhinna i matstrupen som vanligtvis inte finns där. Personer som har haft besvär med magsaftsreflux under lång tid har en ökad risk att få Barretts esofagus. Rökning och kraftig övervikt ökar risken för Barretts esofagus.

Det är mycket ovanligt, men Barretts esofagus kan leda till cancer i matstrupen. Barretts esofagus upptäcks med hjälp av gastroskopi. Du får gå på regelbundna undersökningar om Du har sjukdomen. Du får också behandling med läkemedel som minskar produktionen av syra i magsäcken.

Som patient har Du enligt patientlagen möjlighet att påverka Din vård.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.