Cirkeln sluts för Malin Berghagen

Cirkeln slöts när Malin Berghagen valde att återvända till sitt ursprung i Järvsö där hon spenderat somrarna under uppväxttiden. I dag pendlar hon mellan den sobert upprustade 1800-talsgården i skogsrika Hälsingland och lägenheten på Södermalm. 

Jag bor halvtid i Stockholm, halvtid i Järvsö. Under pandemin kom tanken om att bo på landet i och med att jag sitter och skriver mycket. Tänk om vi skulle kunna bo lite enklare i stan och större på landet? Kunna odla grönsaker, ha egen kompost, lite höns och leva mer kvalitativt sex månader om året, berättar hon. 

Valet kändes rätt och den relativt nyförvärvade släktgården som byggdes för drygt hundra år sedan renoverade hon och fästmannen Martin Charlton med varsam hand för att behålla den hantverksmässiga kvaliteten och tidstypiska detaljer. 

Riktmärket för Malin Berghagen var att utgå från gårdens förutsättningar och resten av bygden i grannskapet, en byggd som formats från generation till generation där gårdar och hus ärvts från far till son. Liksom i alla gamla hus sitter historien i väggarna och kan bara anas.

När man bygger om måste man “lyssna in” ett hus. Vad kunde vi ha kvar. Vad kunde vi göra för att huset ska hålla 100 år till.

Det var viktiga grundfrågor som styrde mycket av Martins och hennes jobb med gården. De slog in på rätt spår och är i dag nöjda med det nya köket i traditionell stil och det renoverade vardagsrummet.

Jag och Martin har låtit huset få prata och lämnat mycket orört. Vi har inte gjort så mycket eftersom vi köpte gården inklusive bohag, förutom en några saker som ägarnas barn tog med sig. Vi tar det väldigt varligt och har hittills bara renoverat köket och vardagsrummet.  

Det är en klassisk faluröd gård med vita knutar och ett boningshus på 150 kvadratmeter som försetts med fem kakelugnar och en vedspis. En fördel är att det finns en stor hölada där jag kan yoga på sommaren.

Med fem kakelugnar lär det inte bli bekymmersamt att hålla huset varmt under det kallare vinterhalvåret

Pärlan var ett vattenfall med en gammal kvarn som ingick i köpet. Tack vare den producerar vi vår egen el som vi också säljer vidare, berättar hon slutligen. Inte illa för en gammal gård från 1800-talet med tanke på rådande elpriser.