Fortsätt till huvudinnehåll

23 juni

23 juni är den 174e dagen på året i den gregorianska kalendern (175e under skottår). Det återstår 191 dagar av året.

Luxemburgs nationaldag (storhertigens födelsedag)

Övriga

Sverige, midsommarafton (till och med 1952, från och med 1953 är midsommarafton rörlig och ligger på den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni)

Namnsdagar

Nuvarande, Adolf och Alice

Föregående i bokstavsordning

Adela, Namnet infördes 1901 på 5 september. 1993 flyttades det till dagens datum, men återfördes 2001 till 5 september.

Adolf, Namnet infördes på dagens datum 1750, som en hedersbetygelse åt den svenske kronprinsen Adolf Fredrik, som valdes denna dag 1743, och har funnits där sedan dess.

Adolfina, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Alice, Namnet infördes 1986 på 17 juli och flyttades 2001 till dagens datum.

Ally, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 8 september och utgick 2001.

Ediltrudis, Namnet fanns, till minne av en helgonförklarad engelsk prinsessa på 600-talet, som förblev jungfru livet ut, trots att hon var gift två gånger, på dagens datum före 1750, då det utgick till förmån för Adolf.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1750, Ediltrudis

1750–1900, Adolf

1901–1985, Adolf

1986–1992, Adolf, Adolfina och Ally

1993–2000, Adolf och Adela

Från 2001, Adolf och Alice

I föregående i revideringar

1929, Adolf

1950, Adolf

1964, Adolf

1973, Adolf

1989, Adolf

1995, Adolf

2000, Adolf

2005, Adolf

2010, Adolf

2015, Adolf

2020, Adolf

Händelser

964, Påven Benedictus V blir avsatt efter endast en månad på påvestolen (sedan 22 maj). Det är den tysk-romerske kejsaren Otto I som avsätter honom, eftersom kyrkan inte har accepterat att han har störtat föregångaren Johannes XII och inte heller accepterat kejsarens egen påvekandidat Leo VIII. Efter en kort belägring av Rom tar kejsar Otto Benedictus till fånga och Leo bryter officiellt påvestaven över Benedictus huvud, för att visa att han är avsatt, vilket är första gången en sådan omnämns i källorna. I juli blir Leo VIII officiellt utsedd till påve, medan kejsaren tar Benedictus med sig till Tyskland, där han sätts under uppsikt av Hamburg-Bremens ärkebiskop Adaldag till sin död året därpå.

1314, En engelsk här kommer för att undsätta slottet Stirling Castle i Skottland, som är i engelska händer sedan engelsmännens invasion av Skottland i slutet av 1200-talet, men som belägras av skottarna. Därmed inleds slaget vid Bannockburn, där engelsmännen gör flera anfall mot skottarna, som under ledning av den skotske kungen Robert Bruce dock inte ger vika, eftersom deras schiltroner är i det närmaste ogenomträngliga. Då de engelska anfallen leder till höga förlustsiffror för engelsmännen inser den engelske kungen och befälhavaren Edvard II under natten, att skottarna så småningom kommer att kunna utnyttja sitt läge till att göra ett dramatiskt motanfall. Därför flyr engelsmännen dagen därpå fältet och skottarna står som segrare. I och med detta är det första skotska frihetskriget över och skottarna återfår sin frihet från England för första gången på nästan 20 år.

1439, Unionskungen Erik av Pommern blir avsatt från den danska tronen. Under de senaste åren har han redan blivit avsatt två gånger från den svenska tronen genom Engelbrektsupproret, på grund av de svenska bergsmännens missnöje med kungens långvariga krig, som stör järnexporten, och nu har även de danska adelsmännens missnöje med honom blivit för starkt. Till hösten blir han också för sista gången avsatt i Sverige och drar sig då tillbaka till Norge, där han blir avsatt först 1442.

1743, Den tyske furstbiskopen Adolf Fredrik av Holsein-Gottorp blir av den svenska riksdagen vald till svensk tronföljare. Den svenske kungen Fredrik I är gammal och står utan tronarvingar, varför en ny tronföljare behövs. Då de senaste årens krig mot Ryssland inte har gått bra för Sverige har den ryska kejsarinnan Elisabet genom preliminärfreden i Åbo den 16 juni gått med på en för Sverige ganska mild fred, med få landavträdelser, på villkor att Adolf Fredrik väljs till svensk tronföljare. Kejsarinnan står nämligen på god fot med det holstein-gottorpska furstehuset och hoppas på detta vis kunna fortsätta den ryska kontrollen över den svenska politiken.

1757, En styrka på 3 000 brittiska soldater, ledda av general Robert Clive, besegrar en bengalisk styrka på 50 000 man under furst Siraj-ud-daulas befäl i slaget vid Plassey i Bengalen i Indien. Slaget blir en avgörande seger för det Brittiska ostindiska kompaniet över bengalerna och deras franska allierade och leder till att Siraj-ud-daula blir avsatt och att kompaniet tar kontroll över Bengalen (som då sträcker sig över större delen av den indiska subkontinenten) för ett århundrade framåt.

1786, Riksdagen 1786 avslutas i Stockholm.

1894, Internationella olympiska kommittén grundas.

1923, Stockholms stadshus, som är ritat av arkitekten Ragnar Östberg och vars bygge har pågått sedan 1908, invigs på den tomt där den tidigare Eldkvarn låg. Kamratföreningen ”De vanföras väl” grundas i Göteborg, för att verka för ökad hjälp för folk som på ett eller annat sätt är handikappade. Med åren växer föreningen till en nationell svensk organisation och 1965 byter den namn till ”De handikappades riksförbund” och 2009 till ”DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder” (där DHR står för ”Delaktighet, Handlingsfrihet, Rörelsefrihet”).

1961, Det så kallade Antarktisfördraget träder i kraft, ett och ett halvt år efter att det undertecknades i Washington, D C av de sju stater som har territoriella anspråk på Antarktis (Argentina, Australien, Chile, Frankrike, Nya Zeeland, Norge och Storbritannien), supermakterna USA och Sovjetunionen samt Belgien, Japan och Sydafrika (samtliga dessa stater hade forskningsstationer i området under 1957–1958). Fördraget anger, att hela den antarktiska kontinenten endast ska användas för fredliga ändamål, att de undertecknande staterna ska avstå från territoriella anspråk på kontinenten och att där enbart ska bedrivas vetenskaplig forskning. Detta är det första avrustningsavtal, som både USA och Sovjetunionen undertecknar och leder till att Antarktis blir en kärnvapenfri zon. Från början gäller avtalet i 30 år (till 1991), men sedermera förlängs det med ytterligare 50 år och gäller numera till 2041 (Sverige ansluter sig 1984).

2016, Folkomröstningen om EU-medlemskap i Storbritannien 2016 äger rum.

2023, Wagnergruppens uppror mot den ryska militärledningen.

Födda

1390, Johannes av Kęty, polsk helgonförklarad präst, teolog och pilgrim

1456, Margareta av Danmark, Skottlands drottning 1469-1486 (gift med Jakob III)

1596, Johan Banér, svensk militär, riksråd och fältmarskalk

1758, Mathias Rosenblad, svensk greve, ämbetsman och politiker, Sveriges justitiestatsminister 1829–1840

1763, Joséphine de Beauharnais, Frankrikes kejsarinna 1804–1809 (gift med Napoleon I)

1807, Ferdinand von Quast, tysk arkitekt och konstskriftställare

1817, Reinhold Charpentier, svensk politiker, ämbetsman och landshövding i Västmanlands län

1824, Carl Reinecke, tysk musiker

1843, Paul Heinrich von Groth, tysk mineralog

1867, Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker

1875, Carl Milles, svensk skulptör

1886, Carl Hårleman (friidrottare), svensk militär, försäkringstjänsteman, gymnast, friidrottare (stavhopp) och idrottsledare från Västerås.

1888, Bronson M Cutting, amerikansk republikansk politiker, senator för New Mexico 1927–1928 och 1929-1935

1889, Anna Achmatova, rysk poet

1893, Adolf Jahr, svensk skådespelare

1894, Wilber M Brucker, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1931–1933, Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland 1936, Alfred Kinsey, amerikansk biolog, sexolog och professor

1900, Vera Steadman, amerikansk skådespelare, John R Steelman, amerikansk statstjänsteman, konsult och publicist

1903, Birgit Th. Sparre, svensk författare

1910, Jean Anouilh, fransk författare och dramatiker, Gordon B. Hinckley, amerikansk religiös ledare och författare, president för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 1995-2008

1912, Alan Turing, brittisk matematiker

1913, William P Rogers, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1957–1961 och utrikesminister 1969–1973

1919, Åke Fridell, svensk skådespelare, Gunnar Nielsen, svensk skådespelare

1922, Keve Hjelm, svensk skådespelare, regissör och teaterpedagog

1926, Lars Johan Werle, svensk tonsättare, kompositör och filmmusikarrangör

1927, Bob Fosse, amerikansk koreograf och regissör

1929, June Carter Cash, amerikansk countryartist

1931, Mona Krantz, svensk radioprofil, Ola Ullsten, svensk folkpartistisk politiker, Folkpartiets partiledare 1978–1983, Sveriges statsminister 1978–1979 och utrikesminister 1979–1983

1937, Martti Ahtisaari, finländsk diplomat och politiker, Finlands president 1994–2000, mottagare av Nobels fredspris 2008

1939, Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare

1940, Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare

1943, Håkon Svenson, svensk skådespelare född i Västerås, James Levine, amerikansk dirigent och pianist (död 2021)

1947, Hardy Nilsson, svensk ishockeyspelare och förbundskapten

1949, Per Dunsö, svensk skådespelare, musiker och producent, Lauren Shuler Donner, amerikansk skådespelare och filmproducent

1950, Carl Zetterström, svensk författare, skribent, kåsör och konstnär med pseudonymen Carl Z

1953, Baron Hill, amerikansk demokratisk politiker, Russell Mulcahy, australisk filmregissör

1956, György Kenéz, ungersk vattenpolospelare

1960, Per Morberg, svensk skådespelare, kock och programledare

1963, Marianne Berglund, svensk tävlingscyklist

1964, Joss Whedon, amerikansk regissör, manusförfattare och producent

1971, Fredrik Evers, svensk skådespelare

1972, Selma Blair, amerikansk skådespelare, Zinedine Zidane, fransk fotbollsspelare

1974, Joel Edgerton, australiensk skådespelare

1975, Bingo Rimér, svensk fotograf

1976, Emmanuelle Vaugier, kanadensisk skådespelare och fotomodell, Patrick Vieira, fransk fotbollsspelare

1977, Miguel Ángel Angulo, spansk fotbollsspelare, Jason Mraz, amerikansk trubadur, gitarrist och mandolinspelare

1980, Matias Varela, svensk skådespelare, Melissa Rauch, amerikansk skådespelare

1982, Martin Rolinski, svensk musiker, sångare i gruppen BWO

1989, Isabelle Erkendal, svensk musiker, sångare i grupperna Peaches och West End Girls

1992, Marcus Nyman, svensk youtubare

Avlidna

79, Vespasianus, romersk kejsare

1516, Ferdinand II, kung av Spanien

1839, Hester Stanhope, brittisk adelsdam och resenär

1841, Étienne Garnier-Pagès, fransk advokat och politiker

1857, Christian Molbech, dansk historiker och källkritiker

1865, William Wilkins, amerikansk demokratisk politiker, senator för Pennsylvania, USAs krigsminister

1890, George W McCrary, amerikansk republikansk politiker och jurist, USAs krigsminister

1891, Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker

1892, Victor Dahlgren, svensk operasångare

1903, Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör

1934, Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare

1944, Christian Ericson i Funäsdalen, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker

1946, William S Hart, amerikansk skådespelare

1953, Albert Gleizes, fransk målare, grafiker och konstskribent

1956, Reinhold Glière, rysk/sovjetisk kompositör

1959, Cesare Maria De Vecchi, italiensk militär och fascistisk politiker, Boris Vian, fransk ingenjör, författare, jazztrumpetare och visartist

1964, Earle B Mayfield, amerikansk demokratisk politiker, senator för Texas, Davida Hesse, svensk operasångerska

1967, Benjamin Abrams, amerikansk affärsman och uppfinnare

1980, John Laurie, brittisk skådespelare, Clyfford Still, amerikansk målare, Elsa Wallin, svensk operettsångare och skådespelare, Sanjay Gandhi, indisk politiker, son till Indira Gandhi

1981, Zarah Leander, svensk skådespelare och sångare

1982, Helmer Linderholm, svensk författare

1989, Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist

1993, Björn Axén, svensk frisör

1995, Jonas Salk, amerikansk bakteriolog och medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet

1997, Arne Stivell, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och musiker

1998, Maureen O’Sullivan, amerikansk skådespelare

2000, Peter Dubovský, slovakisk fotbollsspelare

2006, Aaron Spelling, amerikansk film- och TV-producent, Martin Adler, svensk frilansjournalist och nyhetsfotograf

2007, Tor Ragnar Gerholm, svensk kärnfysiker och debattör, Tommy Östmar, svensk konstnär och illustratör

2008, Arthur Chung, guyan­ansk politiker, Guyanas president

2009, Ed McMahon, amerikansk programledare

2010, Pete Quaife, brittisk musiker, basist i The Kinks

2011, Gene Colan, amerikansk serietecknare, Peter Falk, amerikansk skådespelare, Stéphane Franke, tysk friidrottare, Fred Steiner, amerikansk kompositör, dirigent, filmmusikarrangör och filmhistoriker

2014, Magnus Wassén, svensk seglare

2015, Dick Van Patten, amerikansk skådespelare

2021, Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple

Chucho Valdés får världen att lyssna till Kuba

Chucho Valdés är kubansk pianist, bandledare, kompositör och arrangör. Här med sin batátrumma. Chucho Valdés har fått elva Grammy, senast för bästa latin jazz-album. I april spelar han på Selamfestivalen i Stockholm, staden där hans far och läromästare Bebo Valdés satt bortglömd i trettio år. Genom åren, han är 78 idag, har pianisten, kompositören, arrangören och bandledaren Chucho Valdés arbetat med mängder av artister, musiker och projekt. Det mest kända är Irakere, som satte afrokubansk jazzrock på världskartan. I drygt trettio år ledde han denna supergrupp från Kuba. I sitt senaste projekt, ”Jazz Batá” , har han skalat ned sättningen till piano, kontrabas, congas och batá. Det är afrikanska ”talande” handtrummor som används i den kubanska santería-religionens heliga riter.

Risotto

Här kommer ett recept på en krämig och lyxig risotto, en italiensk maträtt som uppskattas av alla. Den här rätten passar utmärkt till middag och är dessutom enkel att variera. Konsten att lyckas med en risotto är att välja rätt ris. Både Arborio eller carnaroliris passar utmärkt. Smaka av risotton med salt och peppar innan servering. Koka upp buljongen och varmhåll under tiden Du lagar risotton. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i lite av smöret i en tjockbottnad kastrull på låg värme 8-10 minuter. Rör i riset och fräs ytterligare 5 minuter under omrörning tills det är lite genomskinligt. Höj värmen något. Tillsätt vin och ett par dl av den varma buljongen. Rör ofta i grytan. När vätskan kokat bort och riset ser ut som en lösare gröt är det dags att hälla på lite buljong till. Fortsätt hälla på buljong och röra ofta tills vätskan är slut och riset känns krämigt men fortfarande har en fast kärna. Ta från värmen. Rör i resten av smöret och osten. Smaka av risotton med salt och pepp