22 miljarder till pensionerna används till annat

Den allmänna pensionen fortsätter att sjunka vilket är bekymmersamt, speciellt för låginkomsttagare. I Folksams rapport 2024 meddelas att den allmänna pensionen nu är nere i endast 44% av slutlönen. Det är långt ifrån målet på 60%.

Män har högre pensioner än kvinnor, men vårt pensionssystem ser till att jämna ut skillnaderna, i alla fall lite grann

För låginkomsttagare inom vården med en snittlön på 25 000 kronor innan skatt innebär den nuvarande procentsatsen att de får 11 000 kronor brutto i allmän pension varje månad.

Den totala pensionen har också sjunkit och uppgår i skrivande stund till 70% av slutlönen, och färre personer omfattas av tjänstepension.

I dagsläget uppskattas 89% av alla anställda få någon form av tjänstepension jämfört med 93% tidigare, enligt Cisions pressmeddelande som baseras på Folksams rapport. 

Dessa siffror innebär att de flesta utan fastighetsbestånd måste ha ordentligt pensionssparande på egen hand för att ha råd att gå i pension. 

Folksams förslag på 30 000 kronors höjning av pensionen

Den baseras så här:

En höjning av både intjänade och framtida pensionsrätter

En gas som fördelar överskottet i inkomstbaserade pensionssystemet

En moderniserad garantipension

Inkomsttagare betalar den allmänna pensionsavgiften i samband med inkomstbeskattning, vilken motsvarar 7% av den beskattningsbara månadsinkomsten upp till 49 967 kronor.

Ålderspensionsavgiften betalar vi också som inkomsttagare, men den betalas in av arbetsgivaren och ingår i arbetsgivaravgifterna. Till skillnad från allmän pensionsavgift betalas ålderspensionsavgiften även på de delar av lönen som överstiger det intjänande taket för allmän pension.

Endast avgiftsintäkter som motsvarar de intjänade pensionsrätterna under det aktuella året överförs av staten till pensionssystemet, vilket för 2023 motsvarar 393 miljarder kronor medan inbetalade avgifter för ålderspension som överstiger intjänande taket överförs till statskassan för att användas till annat än pensioner. För år 2023 förväntas dessa avgiftsintäkter förstärka statskassan med 22 miljarder kronor.

Folksams förslag till finansiering av en pensionshöjning:

Det principfasta alternativet

Lösningen tar sin utgångspunkt i 1994 års pensionsöverenskommelse om att pensionsrätten och pensionsavgiften ska ha samma procentsats samt delas i lika stora delar i form av allmän pensionsavgift och ålderspensionsavgift, det vill säga 9,25% per avgift av den totala slutlönen.  

Det innebär att den allmänna pensionsavgiften höjs med 2,25%, från 7 till 9,25% och ålderspension sänks med 0,96%, från 10,21 till 9,25%. 

Justeringsalternativet

Upplägget med två pensionsavgifter på olika nivåer, allmän pensionsavgift och ålderspensionsavgift bibehålls, men där den sistnämnda höjs från 10,21 till 11,5% för att den sammanlagda avgiften ska höjas från 17,21 till 18,5%. 

Kostnadsneutraliteten åstadkoms genom att den allmänna löneavgiften sänks från 11,62 till 10,33%. 

Avgiftsförenklingsalternativet

Dagens två pensionsavgifter ersätts med en avgift, ”allmän ålderspensionsavgift”, på 18,5% som blir en del av socialavgifterna och ingår i arbetsgivaravgifterna. Nuvarande ålderspensionsavgift på 10,21% ersätts med allmän ålderspensionsavgift på 18,5% 

För att bibehålla kostnadsneutralitet sänks allmän löneavgift som ingår i arbetsgivaravgifterna i motsvarande grad, från 11,62 till 3,33%.

Kvickfix alternativet

Nuvarande ordning för pensionsavgifter bibehålls. Inkomstpensionen räknas om vid första utbetalningstillfället med hjälp av tidigare ovannämnda pensionsrättsfaktor på 7%.