Fortsätt till huvudinnehåll

Grönska är bra för vår psykiska hälsa

En ny studie visar att det är viktigt får vår psykiska hälsa att ha grönska och natur i närheten av våra bostäder

Vår psykiska hälsa påverkas positivt av att bo på platser där vi är omgivna av grönska, grönskan gör att vi behöver använda färre antidepressiva läkemedel.

En ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet visar att hur mycket natur och grönska som finns runt vår bostadsmiljö påverkar vår psykiska hälsa.

Ökat välbefinnande, bättre sömn, minskad stress och bättre mental återhämtning har kopplats till att omges av, och vistas, i naturen.

I studien har forskarna undersökt hur mycket grönyta, i form av träd och annan vegetation, som finns i den omedelbara omgivningen kring bostäder och jämfört årsvisa uttag av antidepressiva läkemedel för de boende.

I studien ingick ett representativt urval av den svenska vuxna befolkningen på drygt 100 000 personer.

Miljön kring studiedeltagarnas bostäder mättes detaljerat med hjälp av geografiska informationssystem för att se hur mycket av markytan som är täckt av grönyta.

Forskarna undersökte samtidigt hur mycket antidepressiva läkemedel studiedeltagarna tog ut varje år.

Hur mycket natur i form av grönyta som finns i vår omedelbara bostadsmiljö och den plats vi vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa, säger Cecilia Stenfors i ett pressmeddelande.

Hon är docent vid Psykologiska institutionen och studiens forskningsledare

Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20% ju mer grönska man har precis runt hemmet, över studieperioden. Det här ligger också i linje med några av våra andra studier som bland annat visar att mer grönyta precis runt bostaden är kopplat till mindre sömnbesvär, säger hon vidare i pressmeddelandet.

Studien påtalar vikten av grönområden i omedelbara bostadsmiljöer där människor vistas varje dag, grönområden på längre avstånd är också viktiga, de ersätter dock inte effekten av grönska i bostadsmiljön.

Vegetation kan också motverka och buffra klimatförändringar och dess effekter, t ex genom att binda koldioxid, samt genom att motverka extrem hetta och översvämningar, säger Cecilia Stenfors i pressmeddelandet.

Hon säger att grönska även kan skydda mot stressfaktorer i miljön som också kan påverka människors hälsa, som trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta.

Grönytor är alltså viktiga för att främja människors hälsa och välbefinnande samtidigt som de är en viktig del i klimatarbetet för att rusta våra städer för mer extremväder.

Närhet till grönska kan göra oss friskare och mindre stressade. Men arbetet för att få mer natur nära städerna släpar efter på många håll, enligt Friluftsfrämjandet.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple

Chucho Valdés får världen att lyssna till Kuba

Chucho Valdés är kubansk pianist, bandledare, kompositör och arrangör. Här med sin batátrumma. Chucho Valdés har fått elva Grammy, senast för bästa latin jazz-album. I april spelar han på Selamfestivalen i Stockholm, staden där hans far och läromästare Bebo Valdés satt bortglömd i trettio år. Genom åren, han är 78 idag, har pianisten, kompositören, arrangören och bandledaren Chucho Valdés arbetat med mängder av artister, musiker och projekt. Det mest kända är Irakere, som satte afrokubansk jazzrock på världskartan. I drygt trettio år ledde han denna supergrupp från Kuba. I sitt senaste projekt, ”Jazz Batá” , har han skalat ned sättningen till piano, kontrabas, congas och batá. Det är afrikanska ”talande” handtrummor som används i den kubanska santería-religionens heliga riter.

Risotto

Här kommer ett recept på en krämig och lyxig risotto, en italiensk maträtt som uppskattas av alla. Den här rätten passar utmärkt till middag och är dessutom enkel att variera. Konsten att lyckas med en risotto är att välja rätt ris. Både Arborio eller carnaroliris passar utmärkt. Smaka av risotton med salt och peppar innan servering. Koka upp buljongen och varmhåll under tiden Du lagar risotton. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i lite av smöret i en tjockbottnad kastrull på låg värme 8-10 minuter. Rör i riset och fräs ytterligare 5 minuter under omrörning tills det är lite genomskinligt. Höj värmen något. Tillsätt vin och ett par dl av den varma buljongen. Rör ofta i grytan. När vätskan kokat bort och riset ser ut som en lösare gröt är det dags att hälla på lite buljong till. Fortsätt hälla på buljong och röra ofta tills vätskan är slut och riset känns krämigt men fortfarande har en fast kärna. Ta från värmen. Rör i resten av smöret och osten. Smaka av risotton med salt och pepp