Struma, förstorad sköldkörtel

Struma är när sköldkörteln är förstorad. Det kan bero på olika saker, t ex att Du har en inflammation eller en knöl i sköldkörteln. Ibland finns det ingen klar orsak. Många som har struma behöver ingen behandling. Men har Du besvär av struma finns bra behandling att få.

Struma behöver inte ge besvär. Men det är ändå viktigt att utreda vad som orsakar struman. Du kan behöva behandling.

Struma är när Du har en förstorad sköldkörtel. Ibland syns den på halsen, särskilt om Du böjer huvudet bakåt och tittar Dig i spegeln. Då kan Du se sköldkörtelns konturer under huden. Sköldkörteln kan också kännas ojämn och knölig när Du känner på den med händerna.

Det finns många som har struma utan att känna några symtom. En förstorad sköldkörtel kan annars kännas som ett tryck mot luftstrupen och Du kan också få svårt svälja eller att andas. Det kan också kännas obehagligt att ha saker runt halsen, som en tröja med polokrage, en slips, en sjal eller att ha översta knappen knäppt i en skjorta.

Struma kan komma snabbt, men kan också växa långsamt i flera år.

Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan förändras vid struma. Den kan både tillverka för mycket hormon och för lite hormon, men tillverkningen kan också vara som den ska.

För mycket hormon heter hypertyreos och kan leda till så kallad tyreotoxikos. 

För lite hormon heter hypotyreos. 

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har struma. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 och Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Använd salt som innehåller jod när Du lagar mat. Att använda salt med jod är det enda Du kan göra för att förebygga struma. Läs på saltförpackningen om saltet innehåller jod. Gourmetsalt av olika slag innehåller sällan jod.

Det är viktigt att använda salt med jod om Du är gravid eller ammar. Då behöver kroppen mer jod.

Undvik att röka. Rökning ökar risken för andra sjukdomar i sköldkörteln, som i sin tur ökar risken att få struma.

När Du kommer till läkaren får Du berätta om Dina symtom. Berätta om Du har nära genetiska släktingar som har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln.

Läkaren känner sedan på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov.

Ibland behöver sköldkörteln undersökas mer. Vilken eller vilka undersökningar Du får göra beror på vad blodproven visar. Du kan antingen fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen, eller hos en endokrinolog. Det är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.

Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras.

Du kan behöva förbereda Dig inför vissa undersökningar. Det står mer information i kallelsen som skickas hem till Dig.

Du kan undersökas med ultraljud eller datortomografi. Det kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Det kan också visa sköldkörtelns form och om struman trycker på luftstrupen eller matstrupen.

Det är vanligast att undersökas med ultraljud.

Vid en finnålsbiopsi tar en läkare celler eller vävnad från sköldkörteln. Cellerna eller vävnaden undersöks sedan i mikroskop. Undersökningen kan visa om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad.

Provtagningen görs på sjukhus. Läkaren tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov.

Finnålsbiopsin görs i samband med att sköldkörteln undersöks med ultraljud.

Struma behöver inte behandlas om Du inte har några besvär av den och om undersökningarna ser bra ut. Många som har struma behöver ingen behandling.

Struman kan behöva opereras om den trycker på halsen och ger Dig besvär. Det kan t ex vara att Du har svårt att svälja eller att andas. Du kan också behöva operera struman om läkaren har hittat celler som kan bero på cancer.

Vid en operation tar kirurgen bort hela eller delar av sköldkörteln.

En del mår dåligt över att halsen ser svullen ut och vill operera även om de inte behöver. Prata i så fall med en läkare om hur Du känner.

Du kan behöva ta läkemedel med sköldkörtelhormon om en större del av eller hela sköldkörteln har opererats bort. Du behandlas då hela livet. Läs mer om läkemedlen som används vid låga halter av sköldkörtelhormon.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. Den är mjuk och svår känna med fingrarna. Vid struma är det lättare att känna sköldkörteln.

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen. Tyroxin kallas för T4 och trijodotyronin för T3.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerande hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Struma innebär att sköldkörteln har blivit större. Det kan innebära att den bara är lite förstorad, men ibland kan struman ha vuxit under lång tid. Den kan då sträcka sig ner under bröstbenet.

Diagnosen struma säger inget om hur tillverkningen av hormonerna har påverkats. Ofta brukar den vara som den ska. Men ibland bildar sköldkörtelhormon för lite eller för mycket hormon. Det är därför som Du få lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se Dina halter av hormon.

Det är något vanligare att få struma i puberteten och i samband med en graviditet.

Struma kan bero på olika orsaker. Ibland vet man inte varför sköldkörteln blir större.

Den vanligaste typen av struma är knölstruma. Då blir hela sköldkörteln större och den har ofta en oregelbunden form. Det beror på att det bildas en eller flera knölar i sköldkörteln.

Vid knölstruma påverkas oftast inte tillverkningen av hormon. Men ibland kan knölen eller knölarna tillverka extra mycket hormon. Det heter då toxisk knölstruma.

Sköldkörteln kan bli förstorad om Du har en form av hypertyreos som heter Graves sjukdom. Då är ofta hela sköldkörteln förstorad.

Struma kan orsakas av en inflammation i sköldkörteln. Det finns flera orsaker till inflammationen. Den vanligaste typen av inflammation är en kronisk inflammation i sköldkörteln, så kallad Hashimotos tyreoidit. Vid Hashimotos tyreoidit kan sköldkörteln bilda för lite hormon. 

En annan vanlig orsak är en inflammation i sköldkörteln som heter tyst sköldkörtelinflammation. I början av inflammationen ökar halten av sköldkörtelhormon i kroppen. Halten minskar efter en till två månader och Du får då för låga halter. 

Att inte få i sig tillräckligt med jod kan göra att sköldkörteln växer. I Sverige är det ovanligt att struma beror på jodbrist.

Vissa ämnen och läkemedel kan orsaka struma. Det gäller t ex läkemedel som innehåller det verksamma ämnet litium eller amiodaron. Ämnen med högt jodinnehåll kan också orsaka struma.

Sjukdomar i sköldkörteln kan bero på gener som man ärver. Du kan lättare få sjukdomen om Du har vissa gener. Det gäller både struma, hypertyreos och hypotyreos.

En knöl i sköldkörteln kan vara en tumör. Oftast beror tumören inte på sköldkörtelcancer, men det är ändå viktigt att en läkare undersöker sköldkörteln.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.