söndag 19 november 2023

Miljöpartiet svänger om Natomedlemskapet

Miljöpartiets kongress hålls i Örebro.

Miljöpartiet svänger om Nato. Partiet kommer inte att driva på för ett utträde ur alliansen.

Nato är en nödvändig organisation för att upprätthålla självständighet, säger riksdagsledamoten Rasmus Ling (MP).

På Miljöpartiets kongress i Örebro har partiet beslutat att acceptera ett eventuellt svenskt Natomedlemskap.

Det är ett tydligt positionsbyte av ett parti som historiskt varit högljudda kritiker mot Nato.

Nu ska partiet inte driva på för ett svenskt utträde när Sverige väl gått med.

Men alla i partiet håller inte med.

Nato är ett politiskt globalt ställningstagande. Det utgår från en bipolär historiskt passerad vy på världen där man är ond eller god och ska välja sida, säger Lotta Hedström, tidigare språkrör för Miljöpartiet mellan 1999 och 2002.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de enda partierna som röstade nej när riksdagen i mars med bred majoritet ställde sig bakom svenskt Natomedlemskap.

Rasmus Ling, riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson, tycker att Miljöpartiet borde gå ännu längre och stötta Nato fullt ut.

Jag tycker att Sverige bör vara med. Dels för vår egen säkerhet men också för att vi tillsammans med andra ska kunna försvara oss mot ett land som visat hur de agerar, säger han.

Ansökan är inskickad och det är avgjort, men vi ska ta ställning som parti om vad vi tycker oavsett vad andra tycker. Vi behöver kunna diskutera vad Sveriges roll i Nato ska vara.

Han nämner andra gröna partier, inte minst De gröna i Finland, som svängt och sagt ja. Frågor som kärnvapennedrustning är också viktigt att kunna påverka inifrån alliansen, menar han.

Det tog ganska många år innan vi ändrade oss om EU-medlemskapet och bejakade det och jag tycker att vi ska göra det snabbare nu så att vi kan komma mer till skott vad Sverige ska använda Nato till.

Miljöpartiledningens hållning var just att partiet inte ska driva på för ett utträde.

Partistyrelseledamoten och EU-parlamentarikern Pär Holmgren tycker inte att svenskarnas säkerhet stärks av att gå med.

Det skulle i alla fall inte göra Sverige tryggare, som jag ser det. Men det måste inte heller bli otryggare, det beror på hur vi hanterar medlemskapet.

Alice Bah Kuhnke, också EU-parlamentariker, säger att hon står bakom riksdagens beslut från i mars.

Nu är det de facto så att Sverige har bestämt att vi ska bli medlem i Nato, och då står vi miljöpartister bakom det beslut som riksdagen har tagit.

Sveriges väg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.

Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska.

För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "så snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.

Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.

Ungern har sagt att ett godkännande bara handlar om "teknikaliteter" och att landet inte ska vara sist med ratificeringen. Men beslutet har skjutits upp flera gånger



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar