Det finns en mängd medicinska påståenden som är vilda och osanna. Att bada efter att ha ätit mat är inte farligt och det ger inte dålig syn om Du läser i mörker. Att vi bara använder 10% av vår hjärna är också en myt.
Det är inte heller nödvändigt att dricka åtta glas vatten om dagen, då det vanligtvis räcker med vätskan i maten vi äter och det vi dricker till maten.
Det mest skadliga medicinska påståendet de senaste åren är att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund orsakar autism. Detta har konstaterats vara en myt av BMJ och har orsakat mycket skada.
Det är också en myt att naglar och hår fortsätter att växa efter döden. Dessutom leder överdriven ansträngning inte till bildandet av mjölksyra.
En väl spridd myt som inte är en myt utan sann, är att mörk sprit ger en värre bakfylla än ljus sprit. Mörka alkoholhaltiga drycker innehåller ofta fler restprodukter från jäsningen än ljusa drycker, vilket kan påverka hur vi mår dagen efter.
En annan sanning är dock att den främsta anledningen till hur du mår dagen efter är inte färgen på drycken, utan hur mycket Du druckit.
Läkare förstår vikten av att kontinuerligt inhämta ny kunskap för att bedriva god medicin, men de tenderar ofta att anta att deras befintliga medicinska övertygelser inte behöver omprövas. Dessa medicinska myter påminner oss på ett lättsamt sätt om att vi kan ha fel och behöver ifrågasätta vilka andra falska föreställningar vi oavsiktligt sprider när vi praktiserar medicin. Här kommer en lista över vanliga medicinska övertygelser, uttalade av både läkare och allmänheten och en kritisk granskning av dessa. Listan bygger på påståenden som vi hört framhållas vid flera tillfällen och som vi trott vara sanna eller åtminstone möjligt sanna.
Vi valde ut sju av dessa påståenden för kritisk granskning:
Myter om drickande, hjärnan och kroppens reaktion efter döden
Människor bör dricka minst åtta glas vatten om dagen
Vi använder bara 10% av vår hjärna
Hår och naglar fortsätter att växa efter döden
Rakning av hår gör att det växer tillbaka snabbare, mörkare eller grövre
Att läsa i svagt ljus förstör Din syn
Att äta kalkon gör människor särskilt sömniga
Mobiltelefoner skapar betydande elektromagnetisk störning på sjukhus
Databaser som exempelvis Medline har använts för att leta bevis som stödjer eller motbevisar varje påstående. Eftersom “bevisa en negativ sak” kan vara utmanande, beskrivs det även om det inte fanns några bevis som stöder påståendet.
Rekommendationen att dricka minst åtta glas vatten om dagen finns i populärpressen. Ursprunget kan spåras tillbaka till 1945, då man rekommenderade vuxna att dricka 2,5 liter dagligen. Det finns ingen bevisning som stöder denna rekommendation och det har visat sig att tillräcklig vätskeintag oftast uppnås genom daglig konsumtion av juice, mjölk och koffeinhaltiga drycker. Att dricka överdrivet mycket vatten kan vara farligt och leda till vattenförgiftning och hyponatremi. Den fullständiga bristen på bevis som stöder rekommendationen att dricka sex till åtta glas vatten om dagen är omfattande dokumenterad i en inbjuden översikt av Heinz Valtin i American Journal of Physiology.
Tron att vi bara använder 10% av vår hjärna har funnits i över ett sekel, trots betydande framsteg inom neurovetenskap. Studier av hjärnskador, hjärnavbildning och lokaliserad funktion visar att vi använder mycket mer än 10% av vår hjärna. Många typer av hjärnbildningsstudier visar att inget område av hjärnan är helt tyst eller inaktivt. Detaljerad undersökning av hjärnan har inte lyckats identifiera den “ickefungerande” 90%.
Påståendet om hårväxt och nageltillväxt efter döden är en myt och beror på optiska illusioner orsakade av krympning av huden kring hår och naglar efter att kroppen torkat. Faktisk hårväxt och nageltillväxt kräver komplex hormonell reglering som inte kvarstår efter döden.
Tron att rakning av hår resulterar i mörkare eller grövre hårväxt är felaktig. Rakning påverkar inte hårväxtens hastighet eller struktur. Redan 1928 visade en klinisk prövning att rakning inte hade någon effekt på hårväxten och senare studier bekräftar att rakning inte påverkar tjockleken eller takten av hårväxt. Dessutom tar rakning bort den döda delen av håret, inte den levande delen som ligger under hudens yta, så det är osannolikt att det påverkar takten eller typen av tillväxt. Rakat hår saknar den finare avsmalningen som syns i ändarna på orakat hår, vilket ger ett intryck av grövre hår. På samma sätt har det nya håret ännu inte blekts av solen eller andra kemiska påverkan, vilket ger en uppfattning om att det är mörkare än befintligt hår.
Att läsa i svagt ljus orsakar inte permanent skada på ögonen, även om det kan leda till temporär ögonbelastning. Mängden ljus vid läsning påverkar inte ögonens struktur eller funktion på ett varaktigt sätt. Suboptimal belysning kan skapa en känsla av svårigheter att fokusera. Det minskar även blinkningshastigheten och leder till obehag på grund av uttorkning, särskilt när man frivilligt kisar. Den viktiga poängen är att dessa effekter inte är bestående.
Den primära bevisningen som åberopas var epidemiologisk bevisning om den ökade förekomsten av närsynthet och den höga förekomsten av närsynthet hos personer med mer akademisk erfarenhet. Men i det förflutna användes ännu mindre ljus för läsning, med användning av ljus från ljus eller lampor, så den ökade förekomsten av närsynthet under de senaste århundradena behöver inte nödvändigtvis betyda att dåliga läsförhållanden är orsaken. I motsats till den granskningen drar hundratals experter på nätet slutsatsen att läsning i svagt ljus inte skadar dina ögon.
Tron att kalkon gör människor särskilt sömniga beror på närvaron av tryptofan i kalkon, men kalkon innehåller inte mer tryptofan än andra proteinkällor. Eventuella effekter av tryptofan i kalkon minimeras förmodligen genom att konsumera det i kombination med annan mat, vilket skulle begränsa dess absorption enligt expertåsikter. Faktum är att det rekommenderas att konsumera tillskott av tryptofan på tom mage för att underlätta absorptionen. Andra fysiologiska mekanismer förklarar sömnighet efter måltider. En stor fast måltid (som kalkon, korvar, fyllning och olika grönsaker följt av julpudding och brandy smör) kan ge sömnighet eftersom blodflöde och syresättning till hjärnan minskar och måltider med antingen högt protein- eller kolhydratinnehåll kan orsaka sömnighet. Vin som följer med maten kan också spela en roll.
Användning av mobiltelefoner på sjukhus har orsakat oro för elektromagnetisk störning, men studier visar att sådana incidenter är sällsynta och teknologiska förbättringar har minskat störningen. I Storbritannien visade tidiga studier att mobiltelefoner störde endast 4% av enheterna och endast på ett avstånd av <1 meter. Mindre än 0,1% visade allvarliga effekter. På Mayo Clinic år 2005, i 510 tester med 16 medicinska apparater och sex mobila telefoner, var förekomsten av kliniskt viktig störning 1,2%. Lika rigorösa tester i Europa fann minimal störning och endast på avstånd mindre än 1 meter. En studie från 2007 som undersökte mobiltelefoner “använda på normalt sätt” fann ingen störning av något slag under 300 tester i 75 behandlingsrum. Andra sidan antydde en stor undersökning av anestesiologer att användning av mobiltelefoner av läkare var associerad med minskad risk för medicinska fel eller skador på grund av fördröjningar i kommunikationen.
Alla dessa medicinska övertygelser är osannolika eller obevisade. Trots deras popularitet är det viktigt att läkare baserar sin medicinska beslutsfattning på evidens och ifrågasätter traditionella övertygelser. Att sprida medicinsk behandling som saknar evidens kan vara skadligt. För att utöva medicin på ett ansvarsfullt sätt krävs konstant utvärdering av kunskapens giltighet.
Många medicinska övertygelser är osanna eller obevisade, även bland läkare.
Vanliga medicinska myter påminner oss om behovet att ifrågasätta och granska våra övertygelser.
Att använda evidens för att motbevisa falska föreställningar leder oss närmare en evidensbaserad praktik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar