Bensår

Bensår är sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år.

Bensår beror ofta på att blodcirkulationen i benen är försämrad. Det gör att det lättare blir sår. Såren har dessutom ofta svårt att läka på grund av den försämrade blodcirkulationen.

Det finns olika typer av bensår, men venösa bensår och arteriella bensår är de vanligaste.

Venösa bensår beror på försämrat blodflöde i venerna. Det är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Blodet har då svårt att pumpas från benen mot hjärtat och benen blir svullna. Det här är den vanligaste typen av bensår.

Arteriella bensår beror på försämrat blodflöde i artärerna. Det är de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. Blodet har svårt att nå ut i kroppen om artärerna har blivit trånga. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring.

Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna.

Venösa bensår sitter ofta på vristen i anslutning till fotknölarna eller på smalbenet, men sällan på foten. Såren brukar vara ganska ytliga, oregelbundna i formen och kan ibland göra ont.

Arteriella bensår sitter oftast på foten men kan också sitta på underbenet. Såren brukar täckas av en svart sårskorpa och foten är ofta blek och kall. Arteriella bensår gör ofta mycket ont, särskilt när Du ligger ner eller när Du går.

Kontakta en vårdcentral om Du får något av följande besvär:

Du får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor

Du har kärlkramp i benen och får samtidigt ett sår

Huden runt ett sår blir rödare, missfärgad eller irriterad och svullen

Du har diabetes och får ett sår på foten eller underbenet

Om ett sår börjar blöda

Du kan också kontakta en vårdcentral om Du har symtom på att blodcirkulationen i benen är försämrad. 

Det kan vara ett eller flera av följande besvär i benen eller fötterna:

Du får ont när Du promenerar

Du får ont när Du ligger ner, och det lindras av att benen hänger nedåt

Du är svullen i benen under lång tid

Du har en känsla av tyngd som lättar när Du lägger benet högt

Foten är ofta blek och kall

Du har bruna eller lilafärgade områden i huden, speciellt runt vristen

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om Du har bensår och det gör mer ont och svullnaden och rodnaden ökar.

Om det är stängt kan Du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du får något av följande besvär:

Såret gör mycket ont

Du har värk under natten

Du får plötsligt mycket ont samtidigt som benet blir blekt

Du har bensår och får feber

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

På vårdcentralen blir Du undersökt av en läkare. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden och känner på pulsådrorna i fötterna. Läkaren tar ett bakterieprov från såret med hjälp av en bomullspinne om såret ser ut att vara infekterat.

Du kan få en remiss för att genomgå en mer detaljerad undersökning på sjukhus. Du kan också få remiss till en hudläkare eller kärlkirurg för specialistbedömning om det behövs. Du kan t ex bli undersökt med ultraljud, kontraströntgen, magnetkamera eller datortomografi.

Du får hjälp av vårdpersonal att sköta om Dina bensår.

Såret täcks med ett förband som gör att det hålls fuktigt. Då läker såret fortare. När ett nytt bandage provas ut byts det två gånger i veckan. Förbandet kan behöva bytas varje dag om det kommer mycket vätska från såret. Så småningom byts det mer sällan för att inte sårläkningen ska störas.

Såret rengörs i samband med att förbandet byts. Ibland kan det behöva rensas från död vävnad och hudflagor. För att det inte ska göra ont kan Du få bedövningsgel på såret innan.

För att såret ska kunna läka måste blodet få hjälp att cirkulera från benet, så att svullnaden går ner. Då får Du så kallad kompressionsbehandling. Det innebär att Du lindas med elastiska bandage eller får använda särskilda kompressionsstrumpor. Kompressionsbehandling minskar svullnaden i benen. Dessutom får vadmusklerna stöd utifrån så att de kan fungera mer effektivt. Kompressionsstrumpor måste Du prova ut hos en distriktssköterska så att Du får ett par som trycker lagom hårt.

De flesta bensår läker om benen lindas på rätt sätt, men det kan vara svårt. Därför är det oftast vårdpersonal som lindar. Ibland kan Du linda själv eller så kan någon närstående lära sig att göra det. Vilken typ av bandage och lindning som är bäst beror på vilka besvär Du har och hur såret ser ut.

Vissa bandage tas av innan Du lägger Dig för att sova och lindas på igen innan Du stiger upp. Andra lindas på en till tre gånger i veckan, och då har Du dem även på natten.

En del måste fortsätta att använda bandage eller kompressionsstrumpor varje dag även efter att såren har läkt, för att inte få nya sår. Många tycker att det är skönt eftersom svullnaden i benen minskar.

Du kan ha vanliga kläder utanpå bandagen och kompressionsstrumporna.

Ibland kan venösa bensår göra ont, och smärtan kan i sin tur förhindra sårläkningen. För att lindra smärtan kan Du själv prova receptfria smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol. Du kan också använda en typ av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel som kallas NSAID eller coxhämmare. Du kan t ex ta läkemedel som innehåller ibuprofen.

Du som är äldre bör inte använda NSAID eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Risken för magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt är stor i högre åldrar. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall orsaka dessa biverkningar. Rådgör med läkare innan Du använder NSAID om Du är över 75 år.

Du kan också få recept på smärtstillande läkemedel av en läkare. Det är viktigt att få behandling om Du har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras genom att täcka såret med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel. En sådan gel kan vara bra att använda om det gör mycket ont när såren läggs om. Det finns också flera andra förband och geler som också kan lindra smärtan.

Risken för venösa bensår ökar om Du har åderbråck. Då kan Du behöva opereras för att undvika att få nya bensår. Operationen kan också innebära att Du slipper använda bandage eller stödstrumpor efter att bensåret har läkt. Idag kan operation göras på flera sätt, bland annat med laser eller annan värmebehandling under lokalbedövning. Detta medför vanligen mindre behov av sjukskrivning.

Hudtransplantation brukar bara användas efter en operation av åderbråck om såret fortfarande inte läker eller är mycket stort. Operationen kan ibland göras på en hudklinik och kallas pinch graft. Du får lokalbedövning och läkaren tar bort tunna små hudbitar från en annan del av kroppen, oftast från låret, och lägger dem i såret. Såret kan då läka snabbare, eftersom det får hjälp av friska hudceller att täcka över sårytan.

Du får hjälp av vårdpersonal att sköta om Dina bensår.

Såren hålls torra och rena med hjälp av speciella förband. Eftersom det kan vara svårt att linda på rätt sätt görs det oftast av vårdpersonal. Ibland kan förbandet göra att det gör mer ont, då måste Du ta av det.

Arteriella bensår gör ofta ont, men Du kan få läkemedel som hjälper mot smärtan. Först kan Du själv prova med receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Du kan också använda smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel som kallas NSAID eller coxhämmare. Du kan t ex ta läkemedel som innehåller ibuprofen.

Du som är äldre bör inte använda NSAID eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Risken för magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt är stor i högre åldrar. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall orsaka dessa biverkningar. Rådgör med läkare innan Du använder NSAID om Du är över 75 år.

Läkaren kan skriva ut receptbelagda smärtstillande läkemedel om de receptfria läkemedlen inte hjälper. Det är viktigt att få behandling om Du har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras genom att täcka såret med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel. En sådan gel kan vara bra att använda om det gör mycket ont när såren läggs om. Det finns också flera andra förband och geler som kan lindra smärtan.

Det kan göra mindre ont om Du har benen lågt. På natten kan Du prova att höja huvudändan på sängen genom att t ex lägga klossar under sängbenen, så att fötterna hamnar lite lägre än huvudet. En motordriven säng där huvudändan och fotändan kan höjas respektive sänkas kan underlätta.

Om såret eller såren sitter på foten kan Du ha nytta av ortopedtekniska hjälpmedel i form av anpassade fotbäddar och ortopediska skor för att avlasta sårområdena och underlätta läkning. Remiss för detta kan skrivas av Din läkare.

Du får behandling med läkemedel och instruktioner om hur Du bör äta och röra på Dig om Du har högt blodtryck och höga halter av blodfetter. Du får också behandling för andra sjukdomar eller besvär som kan försämra blodcirkulationen, t ex hjärtsvikt. Det är vanligt att få tabletter som förebygger att det bildas blodproppar och även blodfettsänkande tabletter.

Förträngningarna i artärerna opereras om det är möjligt, antingen med så kallad ballongvidgning eller med en större kärloperation. Efter behandlingen brukar bensåren oftast läka inom tre till fyra veckor. Det kan ta längre tid, t ex om såren är stora eller om Du har diabetes.

Såret kan lukta illa om det finns mycket bakterier i det. Det finns särskilda kompresser med kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. Ibland används omslag eller salva med ättiksyra, som gör att bakterierna inte trivs. Behandlingen kan svida lite, men det går snart över.

Såret kan bli infekterat. Tecken på det är att huden kring såret blir rödare och gör mer ont än tidigare. Området är även svullet och känns varmt. Ett annat symtom på infektion kan vara feber. Då kan Du behöva få antibiotika eller annan behandling.

Du bör undvika att vara fysiskt aktiv om Du har ett infekterat bensår.

Det är mycket viktigt att sluta röka om Du gör det. Rökning gör att det tar längre tid för sår att läka. Du kan få hjälp av sjukvården om Du har svårt att sluta röka på egen hand. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till att sluta röka. Du kan också få möjlighet att komma med i en sluta rökagrupp. 

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehåller tillräckligt med protein, järn och vitaminer för att förbättra sårläkningen.

Var noga med att hålla fötterna rena och smörja in dem med mjukgörande salva eller kräm. Då minskar risken för att Du får torr hud och självsprickor.

Det är bra att ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans. Du kan skaffa så kallade ortopediska skor om det behövs. De är specialtillverkade för att sitta bra på foten. Du kan få remiss från en vårdcentral för att prova ut ortopediska skor. Ibland kan Du få bidrag för kostnaden.

Det är bra att försöka gå ner i vikt om Du har övervikt. En tung kropp ökar belastningen på venerna i underbenen och gör att vadmusklerna får svårare att pressa blodet uppåt.

Genom att gå och röra på Dig regelbundet håller Du musklerna i vaden aktiva och förenklar för blodet att rinna tillbaka mot hjärtat. Det är bra att röra på fötterna i cirklar och vippa dem upp och ner när Du sitter ner. Det kan hjälpa att hålla benen högt när Du sitter eller ligger ner för att hjälpa blodet att rinna från benen.

Risken för att få bensår ökar om Du har varit svullen i benen under en lång tid. Då är det bra att använda stödstrumpor som minskar och förhindrar svullnad i benen. Stödstrumpor kan Du köpa på ett apotek.

Du bör försöka minska risken för åderförfettning. Du kan minska risken för höga halter av blodfetter genom att röra på Dig regelbundet, äta mindre socker och fett samt äta mycket frukt och grönsaker. Rörelse kan också göra att fler nya blodkärl bildas i benen.

Det är viktigt att ha bra kontroll på blodsockervärdena om Du har diabetes. Du ska få hjälp att sänka blodtrycket om det är högt.

När ett sår läker blir huden som är skadad först röd, svullen och öm. Det är vanligt att såret vätskar sig. Skadan repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Det bildas nya blodkärl som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen är försämrad sker oftast inte detta, och såret får svårt att läka.

De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för vener. För att blodet ska kunna föras tillbaka till hjärtat från fötterna och benen måste det rinna uppåt i kroppen. Därför måste först musklerna i vaden pumpa blodet uppåt. När Du rör på benen drar musklerna växelvis ihop sig runt venerna i benet, och växelvis slappnar de av. Sammandragningarna gör att blodet pressas från benen och upp mot hjärtat.

För att blodet inte ska rinna tillbaka finns ett system av klaffar i venerna, som hjälper blodet upp mot hjärtat varje gång en portion blod förts uppåt.

Dåligt blodflöde i venerna på grund av otäta klaffar kan leda till åderbråck som ger inflammation i huden och i underhudsfettet. Då blir huden skör och tunn. Såren uppstår ibland efter att Du har slagit i någonting.

Det kan finnas flera olika orsaker till problem med blodcirkulationen i venerna. Det är vanligt att besvären är ärftliga.

Venklaffarna kan få svårare att hålla tätt när Du blir äldre. Blodet kan då läcka bakåt i venerna och stanna kvar i benet. Vadmusklerna kan också bli svagare så att de inte orkar pressa blodet uppåt. Åderbråck är ett tecken på dåligt fungerande klaffar i de ytliga venerna.

Du kan få skador på de små blodkärlen om Du har haft ett arbete där Du har stått stilla mycket och under lång tid. Det beror på att trycket ökar i venerna när Du står still.

Under en graviditet är venerna extra belastade eftersom de måste transportera mer blod, samtidigt som blodtrycket påverkas av att barnet tar plats i magen.

Blodtrycket som belastar venerna är också högre om Du har övervikt.

En annan mer vanlig orsak till försämrat blodflöde till hjärtat och även till bensår är när en blodpropp har skadat venklaffarna eller täppt till de djupa venerna i benet

De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer. Blodet kan inte nå ut i kroppen som det ska om artärerna av någon anledning blir för trånga eller tilltäppta.

Huden får då inte den näring och det syre som den behöver, och blir skör och tunn. Såren kan uppstå efter t ex tryck av för trånga skor eller efter att Du har slagit i någonting.

Den vanligaste orsaken till att blodflödet i artärerna försämras är åderförfettning. Blodkärlen blir då trånga och blodet får svårare att passera. Mer ovanliga orsaker är inflammationer eller skador efter olycksfall.

De allra flesta som får problem med åderförfettning röker. Risken för åderförfettning ökar också när Du blir äldre, om Du har diabetes, högt blodtryck eller förhöjda halter av blodfetter.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker, ofta är det en kombination av olika sjukdomar. Ibland kan man få bensår utan att blodflödet är försämrat som t ex efter en skada eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Du kan få kärlkramp i benen om blodcirkulationen i artärerna är försämrad. Det kallas ibland för fönstertittarsjuka. Då får Du ofta väldigt ont i benen när Du promenerar, oftast i vadmusklerna. Eftersom kärlkramp i benen ofta kan förbättras genom träning är det ändå viktigt att försöka promenera regelbundet. Det är inte skadligt att det gör ont i benen. Risken för bensår är liten men ökar om sjukdomen blir värre och du får ont även i vila.

Du kan lätt få eksem på benen om blodcirkulationen i venerna är försämrad eller om benen är mycket svullna. Därför är det viktigt att vårda huden noga, t ex smörja med mjukgörande kräm eller salva efter att Du har duschat eller badat. Om huden kliar kan Du använda kortisonkräm för att minska klådan.

Eksem kan också orsakas eller förvärras av att Du är allergisk mot något ämne i t ex häftmassa, bandage eller krämer som ingår i behandlingen.

Ibland kan eksemet sprida sig till andra delar av kroppen. Du kan Du få remiss till en hudläkare om Du har besvärliga bensår och hudproblem.

Du kan få en infektion som kallas rosfeber. Benet blir då rodnat, svullet och det gör mer och mer ont. Det är också vanligt att ha feber. Rosfeber behöver behandlas med antibiotika.

Det finns en risk för kallbrand om såren inte läker. Det gäller t ex om det inte går att operera eller om Du får en infektion. Då kan foten eller benet behöva amputeras, men det är ovanligt.

Det är bra om Du kan umgås med andra så att Du inte isolerar Dig, eftersom det kan göra att situationen känns ännu svårare. En anledning till att en del undviker kontakt med andra kan vara att såren luktar illa. Du kan minska besvären genom att rengöra såren och att använda speciella förband som motverkar dålig lukt.

Berätta för Din läkare eller sjuksköterska hur Du mår, så att Du kan få det stöd och den hjälp som Du behöver.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke. 

Du kan få en fast vårdkontakt om Du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna Din vård.