Dop

Gudstjänsten inleds med klockringning, musik och att de församlade sjunger en psalm tillsammans. 

I ett av inledningsorden läser prästen:

I dopet görs inte skillnad på människor.

Ingen är störst eller minst, först eller sist.

Alla är ett i Jesus Kristus.

Så frågar prästen om barnets namn och därefter följer en tackbön som inleds: 

Gud, tack för livet som Du ger oss. 

Tack för (namnet). 

Prästen eller någon i dopföljet läser ur Bibeln om när människor kom till Jesus med barn och han tog emot dem. Så följer en bön, där de församlade ber att Gud befriar barnet från det som är ont och destruktivt och bevarar det i sin kärlek.

I Bibeln läser vi om att Jesus uppmanade sina lärjungar att döpa. Så har vi döpt i den kristna kyrkan alltsedan dess.

Vattnet, en förutsättning för allt mänskligt liv, hälls i dopfunten och de församlade ber:

Gud, vi tackar Dig 

för att Du i dopets källa 

låter det vatten strömma fram 

som ger världen liv. 

På samma sätt som kristna gjort i alla tider stämmer de församlade in i trosbekännelsen och därefter är vi framme vid själva dophandlingen. Prästen döper barnet genom att säga barnets namn och tre gånger ösa vatten över barnets huvud med dessa ord:

Jag döper Dig 

i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. 

Därefter säger prästen: 

Livets Gud, 

uppfyll (namnet) med Din heliga Ande, 

och hjälp henne/honom 

att dag för dag leva i sitt dop. 

Prästen välkomnar barnet till församlingen och påminner om vad Jesus har sagt:

Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig.

Gudstjänsten fortsätter med förbön, Herrens bön och välsignelsen och kan avslutas med ett sändningsord:

Dopets Gud är med oss alla dagar. 

Låt oss leva i tillit och förväntan. 

Dopets Gud välsignar oss. 

Låt oss bli till välsignelse. 

Dopets Gud älskar oss. 

Låt oss vandra i kärlek.