Klimakteriebesvär

Det är olika hur klimakteriet upplevs. De flesta känner någon sorts obehag i samband med klimakteriet, det kan vara lätta eller svårare besvär. Kontakta vården om Du mår dåligt på grund av besvären. Det finns behandling som lindrar.

Klimakteriet innebär att hormonbalansen i kroppen förändras. Det gör att Du kan få olika symtom. 

Klimakteriet kan också uppstå av att äggstockarna opereras bort eller slutar att fungera på grund av behandling med läkemedel.

Klimakteriebesvär kallas också övergångsbesvär.

Vid klimakteriebesvär kan ett eller flera av dessa symtom bli besvärliga och påverka Dig:

Värmevallningar och svettningar. Du blir då plötsligt mycket varm och börjar sedan att svettas. Man kan också få kylvallningar efter värmevallningar och svettningar, det innebär att Du plötsligt fryser

Snabba ändringar i humöret

Känslor av nedstämdhet eller att må dåligt

Sömnproblem, Du kan både ha svårt att somna och vakna under natten

Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. Det kan klia och svida

Urinvägsbesvär, t ex att Du ofta känner Dig kissnödig eller att det svider när Du kissar. Det kan också läcka urin när Du blir kissnödig. Du kan ha lättare att få urinvägsinfektioner än förut

Kroppens fettfördelning förändras. Du kan få mer fett runt midjan och runt organen inne i magen

Under klimakteriet ökar också risken för att få förändrade blodfetter i kroppen

Mensen upphör efter en tid

I klimakteriet upphör till slut mensen helt.

Klimakteriet börjar ofta några år innan den sista mensen och många får symtom redan då.

Du kan ha haft oregelbundna blödningar några år innan Din sista mens. Ibland kan blödningarna bli långvariga och kraftiga.

Hur mycket besvär Du har och hur ofta Du har dem kan variera i perioder. Det är vanligast att ha värmevallningar och svettningar.

Du kan ha besvär av värmevallningar och svettningar i flera år. Många kan ha besvär längre än fem år. En del har besvär resten av livet.

Du kan påverka hur Du mår på olika sätt. Här följer råd för att påverka måendet. Råden är bra även för Dig som inte har tydliga klimakteriebesvär men märker att Du är i klimakteriet.

Fysisk aktivitet är bra. Det hjälper om Du har jobbiga svängningar i humöret, om Du känner Dig nedstämd eller har svårt att sova. Det minskar också värmevallningar, svettningar och kylvallningar. Fysisk aktivitet är även bra för välbefinnandet, skelettet, hjärtat, blodkärlen och för att undvika att fettet runt midjan ökar.

Var fysiskt aktiv regelbundet minst tre till fyra gånger per vecka. Du ska helst få upp pulsen och bli svettig. Styrketräning minskar klimakteriebesvären tydligt och gör också att Du behåller styrkan i musklerna eller ökar styrkan i musklerna. Styrketräning är även bra för skelettet och motverkar benskörhet och risken för att få frakturer. Träning av musklerna i bäckenbotten är bra om det exempelvis läcker urin.

Pröva att göra avslappningsövningar. Det kan minska besvären med värmevallningar och svettningar. Försök att varva ner innan Du går och lägger Dig. Ha gärna lite svalare i sovrummet för att slippa värmevallningar på natten.

Du kan ha svårare att somna, eller vakna oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar.

Drick mindre mängder av kaffe, te och alkohol. Dryckerna kan göra att värmevallningar och svettningar blir värre. Vissa viner kan t ex göra att Du får värmevallningar. Alkohol gör att Du sover sämre. Alkohol kan också påverka humöret och göra att man exempelvis känner sig mer nedstämd.  

Det hjälper att göra saker som får Dig att må bra och gör att Du slappnar av. Gör sådant som är roligt och få tid att återhämta Dig.

Rökning ökar symtomen som Du kan få vid klimakteriet. Rökning minskar mängden östrogen. Rökning minskar också mängden östrogen om Du tar östrogen som läkemedel. Det finns hjälp att få om Du röker och vill sluta.

Pröva att klä Dig i många tunna lager, då kan Du lättare ta av Dig när Du känner Dig varm. Undvik att ha åtsittande kläder och syntetmaterial, de kan göra att Du svettas lättare.

Tvätta inte underlivet mer än en gång om dagen och använd inte tvål runt eller i slidan. Använd gärna oparfymerad barnolja. Du kan stryka på oljan och torka av den innan Du duschar. Skölj inte med vatten inuti slidan eller vid slidöppningen. Du kan köpa barnolja eller badolja på ett apotek.

På apoteket finns receptfria läkemedel med östrogen som Du kan använda i underlivet. De kan hjälpa om Du är torr i slidan och det svider och kliar. Östrogenet är svagt och har bara effekt på slemhinnan i underlivet, och inte i hela kroppen.

Läkemedel med östrogen finns i olika former, t ex som kräm eller vagitorium som Du för in i slidan.

Det finns också geler utan östrogen. De ökar fuktigheten i slidan.

Du kan pröva att använda glidmedel om Du har besvär av torra slemhinnor vid slidsamlag.

I hälsokostaffärer och på apotek säljs produkter mot klimakteriebesvär. Du bör inte använda dem mer än några månader utan att prata om det med Din läkare. De kan göra att slemhinnan i livmodern växer och blir för tjock, det ökar risken för cancer i livmodern.

Det är bra att berätta för Dina närstående hur Du mår. Då brukar det vara lättare att få förståelse av andra personer.

Be om hjälp när Du behöver, det kan gälla både hemma och på jobbet eller om Du studerar. Du kan behöva avlastning så att tillvaron inte är så jobbig. Det varierar vilken avlastning man behöver. Några exempel är hjälp med att ta hand om barn eller barnbarn, att ta hand om äldre släktingar, att sköta hemmet eller hjälp med nya uppgifter på arbetet. Det kan också vara att få stöd med känslomässiga saker såsom bekymmer i Dina relationer med familj, vänner eller arbetskamrater.

Kontakta en vårdcentral om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du har besvär med värmevallningar och svettningar eller sömnproblem som påverkar Din vardag

Du känner nedstämdhet eller har jobbiga humörsvängningar

Det kliar och svider i slidan trots att Du har prövat receptfria läkemedel i slidan i två till tre veckor

Du har besvär från urinvägarna, t ex att Du ofta känner Dig kissnödig eller att det svider när Du kissar

Kontakta en gynekologisk mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du får en blödning mer än ett år efter Din sista mens

Du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Behandlingen i sjukvården vid klimakteriebesvär består av läkemedel och råd om levnadsvanor. Du kan också få stöd för Din situation, t ex samtalsstöd.

Läkemedel med östrogen används för att lindra besvären.

Det finns läkemedel som verkar i hela kroppen. De finns i olika former som tabletter, plåster eller gel. Dessa läkemedel med östrogen ska kombineras med läkemedel med gulkroppshormon om Du har Din livmoder kvar.

Du kan också behandlas med östrogen i slidan om Du endast har besvär med att det t ex kliar. Dessa läkemedel verkar bara i slidan och inte i hela kroppen.

Om man har kommit i klimakteriet på grund av operation eller behandling för någon sjukdom behövs oftast läkemedel mot klimakteriebesvären. Det varierar vilka läkemedel som då används.

Du rekommenderas behandling om Du är under 45 år och har haft Din sista mens, även om Du inte har några besvär. Behandlingen är då till för att minska risken för benskörhet och hjärt/kärlsjukdomar.

Det är Du som avgör om Du behöver behandling mot klimakteriebesvären. Det är bara Du som vet hur mycket besvären påverkar Ditt liv. Det kan t ex vara att Du har svåra sömnproblem eller svettas så mycket att det känns jobbigt att vara med andra.

För att Du ska kunna avgöra Din behandling är det viktigt att läkaren berättar om fördelar och nackdelar med behandlingen. Sedan kan Du tillsammans med läkaren avgöra om Du vill ha behandling med östrogen eller inte.

Ibland kan man behöva annan hjälp.

Här är några exempel på stöd och hjälp som Du kan få:

Läkemedel vid sömnproblem eller läkemedel vid depression

Stöd för att hantera stress

Stöd för att ändra Din livsstil, t ex vad gäller mat och fysisk aktivitet

Man får ofta denna behandling på en vårdcentral

Ibland kan akupunktur hjälpa mot värmevallningar och svettningar. Det är en bra hjälp om Du inte kan använda östrogen, t ex om Du har eller har haft bröstcancer

Du kan behöva få en gynekologisk undersökning innan Du behandlas med östrogen som Du får på recept. Det är för att utesluta sjukdomar i livmodern och äggstockarna om Du har någon form av besvär. Du bör också få brösten undersökta med mammografi regelbundet.

Du bör gå på mammografi före eller i samband med att Du börjar behandlingen, om Du har missat att gå när Du fick senaste kallelsen för mammografi.

Därefter bör Du gå varje gång Du får en kallelse till mammografiundersökning och gynekologisk cellprovtagning.

Du som är närstående till någon med klimakteriebesvär kan också påverkas. Det kan bland annat vara svårt att veta om det finns någon särskilt anledning till att humöret ändras snabbt.

Det finns saker Du kan göra för att personen med klimakteriebesvär ska må bättre.

Här är några råd:

Fråga hur personen mår och hur klimakteriet känns

Fråga vad Du kan göra för att han/hon ska må bättre

Visa att Du förstår att det är jobbigt

Prata om hur Ni ska hantera det när det blir svårt

Som närstående kan Du hjälpa praktiskt. Några exempel är att ta hand om barn eller barnbarn, ta hand om äldre släktingar och sköta hemmet

Du kan klä Dig varmt om personen behöver ha det svalt i ett rum Ni båda vistas eller sover i

Ta det lugnt om Ni har sex och han/hon har besvär med att det t ex gör ont. Prata om vad som känns bäst. Vid sex kan det hjälpa att hen använder en mjukgörande salva, glidmedel eller läkemedel med östrogen i underlivet.

Det finns böcker, radioprogram, poddar och teveprogram som handlar om klimakteriet. Det finns också grupper i sociala medier där Du kan få råd och tips, samt diskutera med andra.

Som patient har Du enligt patientlagen möjlighet att påverka Din vård.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.