Sköldkörtelinflammation, Tyroidit

Sköldkörteln är en körtel som sitter på framsidan av luftstrupen. Den bildar hormoner som påverkar kroppen på olika sätt. Hormonerna bildas inte som de ska om Du får en inflammation i sköldkörteln. Då kan Du få många olika symtom. En inflammation i sköldkörteln brukar gå över inom sex månader.

Sköldkörtelinflammation kan orsakas av bakterier eller virus. Inflammationen kan också bero på att immunförsvaret reagerar mot sköldkörteln, så kallad tyst sköldkörtelinflammation.

Sköldkörtelinflammation kallas ofta för tyroidit.

Du kan få ett eller flera av följande symtom vid en inflammation i sköldkörteln, om den beror på virus eller bakterier:

Du får ont i sköldkörteln. Det kan kännas som att Du har ont i halsen eller att det strålar upp mot öronen eller käkarna

Sköldkörteln kan ändra form, den kan både bli större och fastare. En förstorad sköldkörtel kallas för struma

Du får feber

Du känner Dig allmänt sjuk

Du får inga av dessa symtom om Du har en tyst sköldkörtelinflammation

Det är vanligt att få förhöjda halter av sköldkörtelhormon i början av en inflammation, oavsett vad inflammationen beror på. Det gör att Du kan få ett eller flera symtom som ibland kan bli kraftiga. 

Här är några exempel på symtom som Du kan få:

Du svettas och känner Dig varm

Du sover dåligt och är ofta mycket trött

Du får hjärtklappning och hög puls

Du blir trött, irriterad och kan känna Dig orolig

Efter ungefär en till två månader sjunker halterna av sköldkörtelhormon. 

Det kan skilja sig hur man mår, med det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

Du blir trött

Du känner Dig kraftlös

Du fryser lätt

Du får förstoppning

Att ha för låga halter av sköldkörtelhormon kallas för hypotyreos. 

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har sköldkörtelinflammation. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du har hög feber och mycket ont i sköldkörteln. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har svårt att andas. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet.

Sköldkörteln bildar två hormoner som heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerinade hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Sköldkörteln lagrar vanligtvis en liten mängd hormon. Den mängden läcker ut i blodet vid en inflammation. Det är därför halten hormon ökar i början av inflammationen.

Att få förhöjda halter av sköldkörtelhormon kallas för tyreotoxikos.

Halten hormon i kroppen minskar efter ungefär en till två månader. Det beror på att sköldkörtelns lager är slut, och att inflammationen har gjort att sköldkörteln inte kan bilda lika mycket hormon som tidigare.

Låga nivåer av sköldkörtelhormon gör att kroppens ämnesomsättning går långsammare och att organen och cellerna jobbar långsammare.

Det finns flera orsaker till att sköldkörteln inflammeras och att lagret med hormon töms. Inflammation i sköldkörteln delas därför in i olika typer.

Subakut sköldkörtelinflammation orsakas av virus. En del som får subakut sköldkörtelinflammation har haft en virusinfektion ungefär en månad innan de får sköldkörtelinflammation.

Subakut sköldkörtelinflammation kallas även för de Quervains sköldkörtelinflammation.

Akut sköldkörtelinflammation beror på bakterier. Denna typ är mycket ovanlig, men kan bli allvarlig. Den heter akut eftersom Du blir sjuk snabbt.

Tyst sköldkörtelinflammation beror på att immunsystemet reagerar mot Din sköldkörtel. Vid tyst sköldkörtelinflammation har Du inga symtom på en inflammation, utan bara symtom som beror på den ändrade hormonhalten.

Det heter tyst sköldkörtelinflammation eftersom Du inte får ont och feber, till skillnad från subakut och akut sköldkörtelinflammation. Denna typ kallas ibland för autoimmun sköldkörtelinflammation.

Det är vanligt att få denna typ av sköldkörtelinflammation efter att ha varit gravid. En del läkemedel som används vid cancer och sjukdomen MS kan också göra att Du får en tyst sköldkörtelinflammation.

Du får berätta om Dina symtom när Du kommer till läkaren. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och känner på sköldkörteln.

Du får lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se om Du har en inflammation. Halterna av sköldkörtelhormon och TSH mäts också i blodprovet. TSH är det hormon som stimulerar sköldkörteln. Du kan behöva lämna blodprov flera gånger för att se hur hormonhalterna ändras.

Du kan behöva undersökas mer, det beror på vad blodproven visar. Du kan fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen, eller hos en endokrinolog. Det är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.

Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras. Provsvaren får Du från den läkare som skickade remisserna.

Läkaren kan vilja att celler eller vävnad från sköldkörteln ska undersökas i mikroskop, t ex om Du har en förstorad sköldkörtel eller om han/hon tror att Du har en subakut sköldkörtelinflammation. Då behövs ett cellprov eller ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.

Provtagningen görs på sjukhus och en läkare tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov. Provet tas i samband med att läkaren även undersöker sköldkörteln med ultraljud.

Med hjälp av cellprovet eller vävnadsprovet kan läkaren få reda på om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad. Ultraljudsundersökningen kan visa om Du har en eller flera knölar i sköldkörteln.

Skintigrafi är en undersökning som visar hur sköldkörteln fungerar, hur hormonerna släpps ut i blodet och hur sköldkörteln ser ut. Undersökningen kan visa varför Du har höga halter av sköldkörtelhormon i blodet.

Vid skintigrafi får Du en ofarlig dos av ett radioaktivt läkemedel. Du får det direkt i blodet genom en venkateter. Sköldkörteln tar upp det radioaktiva läkemedlet om den fungerar som den ska. Efter ungefär 15 minuter går det att mäta strålningen från sköldkörteln. Resultaten från mätningen omvandlas till bilder. På dem kan läkaren se hur sköldkörteln ser ut och hur den fungerar.

Det radioaktiva läkemedlet försvinner ur kroppen efter ungefär ett dygn.

Berätta för läkaren som skriver remissen om Du planerar att bli gravid eller om Du är gravid. Då ska Du inte undersökas med skintigrafi. Berätta också om Du ammar.

Hur Du behandlas beror på Dina symtom från inflammationen. Har Du lindriga symtom kan det räcka med att Du får smärtstillande läkemedel. Har Du mer symtom kan Du behöva kortison.

Du kan också behöva få läkemedel för att lindra de symtom Du kan få av för höga halter och av för låga halter av sköldkörtelhormon.

Kortison kan användas för att dämpa inflammationen. Med kortison blir Du bättre efter ett par dagar, men Du behöver oftast fortsätta ta kortison i ett par månader. Det är för att Du inte ska få tillbaka inflammationen.

Du får börja med en dos som sedan minskas allt eftersom. Det är viktigt att Du minskar dosen lite i taget, och inte avslutar behandlingen tvärt.

När Du behandlas har Du regelbunden kontakt med läkaren. Du får också lämna blodprov regelbundet.

Dina egna hormoner och Ditt immunförsvar kan påverkas om Du använder kortison en längre tid. Därför är det viktigt att Du berättar att Du behandlas eller har behandlats med kortison om Du söker vård.

Du kan få hjärtklappning av höga halter sköldkörtelhormon. Hjärtklappningen kan behandlas med så kallade betablockerare. När hormonbalansen är bra igen behöver Du inte använda betablockerare längre.

De minskade halterna av sköldkörtelhormon behöver ibland behandlas med läkemedel. Läkemedlet ersätter den minskade tillverkningen. Många mår som vanligt trots att de har låga halter av sköldkörtelhormon, och behöver då inte behandlas.

Att ha för höga eller för låga halter av sköldkörtelhormon kan göra att Du blir mycket trött. Det är därför vanligt att bli sjukskriven mellan en till två månader, om Du har ett jobb.

De flesta blir bra inom sex månader. Oftast får sköldkörteln tillbaka sin funktion, men hos en del fortsätter sköldkörteln att ha en låg tillverkning av hormon. Då kan Du behöva använda läkemedel med sköldkörtelhormon, ibland resten av livet. De allra flesta mår bra med behandlingen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.