Olika typer av huvudvärk

De flesta personer har huvudvärk då och då. Det finns olika typer av huvudvärk, en viss typ av huvudvärk kan exempelvis komma plötsligt och en annan kan sitta i flera dagar. 

Här listar vi olika typer av huvudvärk och hur symtomen skiljer sig:

Spänningshuvudvärk kan kännas som om det skulle sitta ett stramt band eller en trång mössa över pannan och/eller runt huvudet.

Smärtan vid spänningshuvudvärk beskrivs ofta som ett tryck i huvudet eller att värken är pressande och molande. Det kan vara svårt att skilja mellan spänningshuvudvärk lindrig migrän, men behandlingen är densamma. 

Klusterhuvudvärk, som också kallas för Hortons huvudvärk, ger anfall med kraftig huvudvärk som kan komma flera gånger om dagen.

Klusterhuvudvärk är oftast runt och/eller bakom ett öga. Den ensidiga smärtan vid Hortons huvudvärk är mycket stark och har en skärande, sprängande och borrande karaktär. Smärtan kommer ofta i så kallade klusterperioder, vilket innebär att man har flera huvudvärksanfall under en och samma dag, i 2–12 veckor. Utan behandling kan smärtan sitta i mellan 15 minuter till 3 timmar per gång. 

Andra symtom som ofta följer är rött öga, tårflöde, täthet i näsan, rinnig snuva, svettning i pannan och i ansiktet, liten pupill och nedfällning och svullet ögonlock. 

Klusterhuvudvärk är en ovanlig sjukdom som uppstår hos cirka 1 per 1000 personer.

Nackhuvudvärk är en typ av huvudvärk som uppstår till följd av sjukdomar i nacken, såsom nackskador eller slitageförändringar i nacken eller ryggen. Det kallas också för cervikogen huvudvärk.

Smärtan vid nackhuvudvärk sitter på ena sidan av huvudet, på den sida där också sjukdomar i strukturer i nacken/halsryggen misstänks finnas. Smärtan startar i nacken och går fram över pannan, där värken ofta är som mest intensiv. Det är alltid samma sida som drabbas. Smärtan kan också stråla ut till skuldra och arm, och ofta kan smärtan provoceras av att trycka på vissa punkter i nacken eller genom vissa rörelser. Rörligheten i nacken brukar vara begränsad. 

Forskarna har sett att 0,5–4% av alla personer drabbas av nackhuvudvärk.

Ansträngningshuvudvärk utlöses i samband med kraftig fysisk ansträngning. Första gången kan det vara svårt att skilja från allvarligare orsaker till plötslig huvudvärk. Tillstånd som liknar denna typ av huvudvärk är bland annat hostutlöst huvudvärk och sexuellt utlöst huvudvärk.

Huvudvärken beskrivs vanligtvis som dunkande och smärtan sitter på båda sidor av huvudet. Typiskt är att ansträngningshuvudvärk drabbar personer som annars är friska och att värken skiljer sig från andra typer av huvudvärk som har upplevts tidigare. Värken kan vara i mindre än fem minuter, men det finns också beskrivningar av att den här typen av huvudvärk suttit i många timmar eller upp mot två dygn.

Det är inte helt känt hur vanlig ansträngningshuvudvärk är, men studier tyder på att den förekommer hos cirka 1-12% av befolkningen. Studier har visat att det är något vanligare hos kvinnor än hos män. 

Migrän är akuta anfall av ensidig, pulserande huvudvärk som varar 4–72 timmar. Migränbesvär debuterar vanligtvis från puberteten och uppåt, men mycket sällan efter 40 års ålder. Barn kan också ha migrän men det är ovanligare. 

Huvudvärken vid migrän är intensiv och kan komma plötsligt eller med olika symtom innan. De vanligaste symtomen på migrän är pulserande, intensiv och ensidig huvudvärk som sitter på ena sidan av huvudet. Vilken sida av huvudet som drabbas varierar från anfall till anfall och kan i sällsynta fall också vara dubbelsidig. Värken förvärras när man rör på huvudet och vid fysisk aktivitet och man kan också bli överkänslig för ljud och ljus. Andra symtom vid migrän är illamående och kräkningar, trötthet och koncentrationssvårigheter.

Har man migränanfall mycket ofta definieras det som kronisk migrän. Kronisk migrän innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst 8 med typiska migränsymtom (med eller utan aura), under minst tre månader. Episodisk migrän är mer kortvarig, men kan ibland övergå till kronisk migrän.

Omkring 16% av alla kvinnor och 8% av alla män i Sverige har migrän under ett år. Förekomsten är högst bland kvinnor i 40-årsåldern.

Mediciner kan ha god effekt mot tillfällig huvudvärk. Har man huvudvärk ofta och behöver ta läkemedel ofta, kan man i stället få huvudvärk orsakad av medicinerna. Alla läkemedel mot huvudvärk kan på sikt ge läkemedelsutlöst huvudvärk.

Läkemedelsutlöst huvudvärk finns ofta på båda sidor av huvudet och kan kännas som ett stramt band runt pannan och huvudet. Patienter med bakomliggande migrän har oftare anfall med halvsidig och pulserande smärta som liknar vanlig migrän. Andra symtom såsom trötthet, illamående, rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, nedsatt minne, depression och sömnstörningar kan också förekomma. Typiskt för huvudvärken är att besvären förvärras om man slutar ta medicinen.