PMS och PMDS

PMS innebär att humöret försämras under perioden innan Du har mens. Du kan också få ömma bröst och känna Dig svullen i kroppen. PMS står för premenstruellt syndrom. Det finns mycket Du kan göra för att må bättre om Du har PMS, och det finns även behandling som kan hjälpa.

En del har svår PMS med symtom som påverkar humöret mycket. Det kallas för PMDS och står för premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD och står för Premenstrual Dysphoric Disorder.

Du som är ung kan också läsa om PMS på UMO.

PMS innebär att Ditt humör förändras och att Du får andra kroppsliga besvär dagarna före mens.

PMS är vanligt, men det kan variera från person till person vilka besvär man får. Du kan också få olika mycket besvär från månad till månad. Besvären kräver oftast ingen behandling med läkemedel.

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska. De kan vara så svåra att de upplevs som de symtom man kan få vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när Du får mensen och oftast är helt borta efter mensen.

Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro. Det kan t ex göra att Du hamnar i konflikter eller att Du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.

Ungefär 3-5% av alla som har regelbunden mens har PMDS.

Vid PMS kan Du få något eller några av symtomen nedan:

Du känner Dig irriterad och lättretlig

Du känner Dig orolig och ångestfylld

Du får snabba humörsvängningar

Du känner Dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker

Du känner Dig trött och får mindre energi

Du får svårare att sova eller sover mer än vanligt

Du känner Dig överhopad eller att allt blir för mycket

Du får kroppsliga symtom som svullnad i kroppen, spänningar i brösten och huvudvärk

Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött

För att få diagnosen PMDS så ska fem av symtomen ovan stämma in på Dig. Ett ska vara bland de fyra översta.

PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan Du ska ha mens och minska eller försvinna helt när mensen kommer. Symtomen kan alltså finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland kan PMS och PMDS pågå hela perioden från ägglossningen fram till mensens start.

Det är okänt varför man får PMS eller PMDS. Men forskarna tror att det kan ha att göra med de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner.

Halten av progesteron ökar i kroppen när Du har fått ägglossning för att sedan minska igen efter ungefär två veckor, om Du inte blir gravid. Att Du får PMS eller PMDS kan bero på att Du är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.

Vissa får besvär redan i tonåren men det är vanligast att Du är över 30 år. Ibland kan besvären ha blivit svårare efter att Du har fött barn. Besvären slutar när man kommer i klimakteriet och slutar få mens.

Du som har PMS kan må bättre av att göra saker Du mår bra av, och som hjälper Dig att slappna av. Detsamma gäller Dig som har PMDS, men då kan Du även behöva läkemedel.

Här är några saker som Du kan göra för att lindra besvären med PMS och PMDS:

Du kan träna eller röra på Dig

Träna avslappning, t ex yoga eller mindfulness

Ta det lugnt och försök att inte stressa

Försök att sova tillräckligt

Tänk på att äta bra mat och försök att äta regelbundet

Håll kontroll på Din menscykel

Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan Du lära Dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om Du vet vad de beror på och att de går över. 

För att vara bättre förberedd kan Du t ex skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln Du är. 

Du kan också berätta för personer i Din omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. Då kan personer Du umgås mycket med lättare förstå och ge Dig stöd.

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om Du upplever att Din PMS eller PMDS påverkar Din vardag och livskvalitet på ett negativt sätt. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral Du vill i hela landet.

Till en ungdomsmottagning kan Du gå från att Du är 12 eller 13 år tills Du är mellan 20 och 25 år. Det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får Du pröva Dig fram för att hitta det som hjälper just Dig. Det kan vara att Du får samtalskontakt vid några tillfällen, eller kanske hjälp att öva på avslappning eller mindfulness. För en del kan vissa typer av psykoterapi och psykologisk behandling hjälpa, t ex KBT, kognitiv beteendeterapi. 

Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det antidepressiva läkemedlet escitalopram. Läkemedlet är receptbelagt. Du tar läkemedlet under perioden då Du känner av PMDS.

Det här antidepressiva läkemedlet fungerar annorlunda om Du tar det vid PMDS än om Du skulle använda samma läkemedel vid en depression. Vid PMDS hjälper de oftast inom något dygn, men om Du är deprimerad kan det ta flera veckor innan tabletterna verkar.

Läkemedel som gör att Du inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMS och PMDS, t ex p-piller. Men för vissa blir besvären värre av de hormoner som finns i hormonella preventivmedel. P-piller som innehåller drosperinon och har en låg östrogendos fungerar oftast bättre än andra. Det kan också fungera att ta p-pillren kontinuerligt utan uppehåll.

Kontakta en gynekolog för att få en hormonell behandling som passar Dig. Om Du får besvär av preventivmedlen kan en barnmorska ofta hjälpa Dig att byta till en sort som fungerar bättre.

Ett annat läkemedel som kan hjälpa är spironolakton. Det är ett vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar läkemedlet en till två veckor före mens. Övriga dagar tar Du inget läkemedel.

Du som är närstående till någon med PMS eller PMDS kan också påverkas. Det finns saker Du kan göra för att hjälpa till. Både för att Du själv ska må bättre och för att den med PMS eller PMDS ska må bättre.

Här är några tips:

Håll kontroll på datumen för Din närståendes mens och var förberedd när en period med PMS eller PMDS är på väg

Prata med personen om hur Ni ska hantera perioderna med PMS eller PMDS. Det är oftast bättre att prata om detta när han/hon inte är mitt i en period

Gör en handlingsplan tillsammans. Vad kan personen som har PMS eller PMDS göra för att må bättre när det är som värst? 

Vad kan Du göra?

Delta gärna vid läkarbesök för att förstå bättre vad det innebär att ha PMS eller PMDS

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.