Hypertyreos, överskott av sköldkörtelhormon

Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner. Det gör att kroppens celler och organ jobbar mer och Du kan t ex bli svettig, trött, få hjärtklappning och minska i vikt. De flesta blir bra med behandling.

Hypertyreos delas in följande tre sjukdomar, beroende på orsak:

Vid Graves sjukdom gör immunförsvaret så att sköldkörteln bildar mer hormon

Vid knölstruma finns flera knölar i sköldkörteln som bildar för mycket hormon

Vid toxiskt adenom finns en knöl i sköldkörteln som bildar för mycket hormon

Symtomen är desamma för alla tre sjukdomar, men behandlingen kan skilja sig åt.

Symtomen beror på den höga halten av hormon i kroppen. De kan vara olika starka och skilja sig från person till person.

Symtomen utvecklar sig oftast under några månader. De kan komma långsamt och Du kan ha dem i månader eller år innan Du märker att något inte stämmer.

Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen. Det beror på att flera av dem liknar vardagliga besvär som Du kan få av många olika anledningar.

Vid hypertyreos har Du oftast flera av följande symtom:

Du svettas och känner Dig varm

Du sover dåligt och är ofta mycket trött, både fysiskt och psykiskt

Du har hjärtklappning och hög puls

Du känner Dig svag i musklerna och får darrningar, oftast i händerna

Du minskar i vikt, trots att Du äter som Du brukar eller mer eftersom Du är hungrigare

Du får lösare avföring och behöver bajsa oftare

Du tappar hår och får hudproblem

Hypertyreos kan göra att mensen blir oregelbunden

En del kan känna sig rastlösa och har svårt att slappna av. Hypertyreos kan också göra att Du känner Dig nedstämd, orolig, får ångest och att Du blir arg lättare.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Den kan ibland bli större vid hypertyreos. Det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen.

Du kan få ögonbesvär vid hypertyreos när Du har den form som heter Graves sjukdom. Ögonen kan t ex svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare och bli ljuskänsliga. De kan ibland göra ont och Du kan få dubbelseende. Du kan också få uppspärrade ögon och en stirrig blick.

Det är vanligt att personer över 65 år endast får några symtom, som t ex trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro. De kan också få förmaksflimmer och hjärtsvikt.

Hypertyreos som inte behandlas kan leda till så kallad tyreotoxisk kris, även om det är ovanligt. Det innebär att kroppen inte klarar av den förhöjda ämnesomsättningen. Symtom på tyreotoxisk kris är bland annat feber, hög puls, lågt blodtryck och att Du känner Dig mycket orolig och rastlös. Du känner Dig oftast mycket sjuk vid en toxisk kris och kan bete Dig förvirrat.

En toxisk kris utvecklas snabbt och ofta i samband med att Du har opererats eller haft en infektion när hormonnivåerna är förhöjda.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har hypertyreos. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du tror att Du har en tyreotoxisk kris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi. Tyroxin kallas för T4 och trijodotyronin för T3.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerinade hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Vid hypertyreos tillverkar sköldkörteln för mycket hormon. Det gör att kroppens ämnesomsättning ökar och att alla organ och celler jobbar mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar.

De förhöjda halterna av hormonerna gör att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin. Det är hormoner som hör ihop med stress. Hormonerna gör t ex att blodtrycket och pulsen stiger. Kroppen blir också mer känslig för dessa hormoner.

Hjärnan påverkas också av sköldkörtelhormon. Det är därför hypertyreos kan påverka hur Du mår, t ex att Du får ångest, lättare blir arg och får svårt att sova.

Det finns olika orsaker till att sköldkörteln bildar för mycket hormon.

En orsak till hypertyreos är att immunförsvaret har bildat antikroppar som liknar TSH, det hormon som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon. Hela sköldkörteln reagerar då och börjar tillverka mer hormon.

Antikropparna heter TSH-receptorantikroppar och förkortas till TRAK.

Denna form av hypertyreos heter Graves sjukdom och är den vanligaste orsaken till hypertyreos. Graves sjukdom är en så kallad autoimmun sjukdom. Det är oklart varför immunförsvaret bildar antikropparna.

Rökning och långvarig stress ökar risken för sjukdomen. Rökning ökar också risken för ögonbesvär som kan uppstå vid Graves sjukdom.

Graves sjukdom kallas också för Basedows sjukdom, toxisk diffus struma eller giftstruma.

Vid knölstruma bildar sköldkörteln mer hormon utan att stimuleras av TSH. Hormonerna bildas i flera knölar. Knölarna kan göra att sköldkörteln blir större.

Knölstruma kallas också för toxisk nodös struma. Har man bara en knöl som bildar för mycket hormon kallas det för toxiskt adenom.

Sköldkörteln behöver jod för att tillverka hormonerna. Därför kan läkemedel och naturläkemedel som innehåller jod påverka halterna av hormon.

Exempel på ett läkemedel med jod är ett hjärtläkemedel som innehåller det verksamma ämnet amiodaron. Det kan både öka och sänka halterna av hormon. Joddroppar och vissa algpreparat är exempel på naturläkemedel som innehåller jod.

Hypotyreos är när Du har låga halter av sköldkörtelhormon. Det behandlas oftast med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet levotyroxin och som motsvarar hormonerna som sköldkörteln bildar. Du kan få höga halter av sköldkörtelhormon om Du har använt för mycket av läkemedlet.

Det finns kontrastmedel som innehåller jod och som kan påverka bildningen av hormon. Kontrastmedel används vid röntgen och gör att bilderna blir tydligare.

Sköldkörteln kan läcka ut hormoner om den är inflammerad. Det finns flera orsaker till en inflammationen. 

Sköldkörtelns tillverkning och kroppens behov av sköldkörtelhormon förändras vid en graviditet och i klimakteriet. Det är därför vanligt att få en sjukdom i sköldkörteln i samband med en graviditet eller klimakteriet, eller under det första året efter förlossningen.

Du som är gravid får lämna blodprov på barnmorskemottagningen. Blodprovet undersöks för att mäta Dina halter av sköldkörtelhormon.

Sjukdomar i sköldkörteln kan bero på gener som man ärver. Du kan lättare få sjukdomen om Du har vissa gener. Det gäller både hypertyreos och hypotyreos.

Du får berätta om Dina symtom när Du kommer till läkaren. Sedan undersöker läkaren Dig genom att göra en kroppsundersökning och känna på sköldkörteln. Har Du hög puls kan Du bli undersökt med EKG.

Du får också lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se om Du har förhöjda halter av sköldkörtelhormon.

Du kommer att undersökas vidare på en specialistmottagning om det visar sig att Du har höga halter av sköldkörtelhormon.

På mottagningen får Du lämna fler blodprover. Det är för att ta reda på varför sköldkörteln bildar mer hormon, eftersom det påverkar vilken behandling Du får. Blodproven undersöks också för att se om de innehåller TRAK, antikropparna som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon.

Vilken eller vilka undersökningar Du får göra därefter beror på vad blodproven visar. Du får en remiss till en eller de undersökningar som ska göras. Svaren skickas tillbaka till specialistläkaren och Ni kommer att gå igenom dem tillsammans.

Du kan behöva förbereda Dig inför vissa undersökningar. Det står mer information i kallelsen som skickas hem till Dig.

Skintigrafi är en undersökning som visar hur sköldkörteln fungerar, var i sköldkörteln hormonerna släpps ut i blodet och hur sköldkörteln ser ut.

Vid skintigrafi får du en ofarlig dos av ett radioaktivt ämne. Du får det direkt i blodet genom en venkateter. Sköldkörteln tar upp det radioaktiva ämnet.

Efter ungefär 15 minuter går det att mäta strålningen från sköldkörteln. Resultaten från mätningen omvandlas till bilder. På dem kan läkaren se hur sköldkörteln ser ut och hur den fungerar.

Det radioaktiva ämnet försvinner ur kroppen efter ungefär ett dygn.

Berätta för läkaren om Du har röntgats och fått kontrastmedel de senaste tre månaderna. Kontrastmedlet kan påverka bilderna och därmed provsvaret.

Du kan undersökas med ultraljud om sköldkörteln är förstorad. Undersökningen kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Du får lite kall gel på halsen vid undersökningen.

Vid ultraljudet kan läkaren ibland vilja undersöka celler eller vävnad från sköldkörteln i mikroskop, t ex om Du har en förstorad sköldkörtel. Då behövs ett cellprov eller ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.

Provtagningen görs på sjukhus och läkaren tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov.

Med hjälp av cellprovet eller vävnadsprovet kan läkaren få reda på om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad.

Berätta för läkaren som skriver remissen om Du planerar att bli gravid, är gravid eller om Du ammar. Då ska Du inte undersökas med skintigrafi eller göra en spårjodsundersökning.

Hur Du behandlas och hur länge beror på flera saker, bland annat följande:

Vad som orsakar Din hypertyreos

Hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar

Storleken på Din sköldkörtel

Dina symtom och hur Du mår

Din ålder

Om Du har några andra sjukdomar

Om Du har ögonbesvär som är kopplade till Graves sjukdom

Om Du vill bli gravid inom en snar framtid

Behandlingen kan delas in i två delar. Den ena delen är för att minska symtomen som Du kan få av höga halter av sköldkörtelhormon. Den andra delen behandlar själva orsaken till hypertyreosen.

I behandlingen ingår också att Du får lära Dig vad Du själv kan göra för att må så bra som möjligt.

Du kan få samtalsstöd om Du känner Dig nedstämd och mår dåligt psykiskt på grund av hypertyreosen.

Symtomen beror på den höga halten sköldkörtelhormon. De minskar oftast när halten av hormon minskar.

Symtom som hjärtklappning och darrningar behandlas med läkemedel som heter betablockerare. Du får dem oftast i början av behandlingen, när Du har mycket symtom.

Det är oftast en läkare på vårdcentralen som skriver ut betablockerarna. 

Vid Graves sjukdom kan immunsystemet ibland påverka ögonen. För att lindra besvären kan Du använda ögondroppar, så kallade tårersättning. Du kan köpa dem på ett apotek.

Besvären minskar eller försvinner oftast när hormonbalansen blir bra, men en del har fortfarande besvär trots att de har fått behandling. Du kan behandlas av en ögonläkare om Du har mycket ögonbesvär. Behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel eller operation, men det är ovanligt att behöva operera.

Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:

Läkemedel

Radioaktivt jod

Operation

Hur Du behandlas beror bland annat på vad som orsakar hypertyreosen, men också på vad som passar Dig. Specialistläkaren berättar om behandlingarnas fördelar och nackdelar, och oftast kan Ni tillsammans bestämma hur Du ska behandlas.

Läkemedlen som används vid hypertyreos kallas för tyreostatika.

Behandling med radioaktivt jod kan liknas vid en typ av strålbehandling i sköldkörteln. Behandlingen förstör sköldkörtelns tillverkning av hormon.

Inför behandlingen behöver läkaren räkna ut hur mycket radioaktivt jod Du behöver. Ett par dagar före behandlingen får Du därför dricka en lösning som innehåller en ofarlig mängd radioaktivt jod. Sköldkörteln tar upp den radioaktiva joden och använder joden när den bildar hormonerna. Eftersom joden är radioaktiv går det att mäta hur mycket jod som sköldkörteln har tagit upp.

På många sjukhus mäts upptaget i sköldkörteln ett dygn efter att Du har druckit lösningen. Upptaget mäts en gång till, ungefär ett par dagar efter att Du har druckit lösningen. Men det kan skilja sig mellan sjukhus.

Läkaren använder sedan resultatet från mätningen och från undersökningen scintigrafi för att räkna ut hur mycket radioaktivt jod som behövs.

När Du behandlas får Du dricka en lösning eller svälja en kapsel med den uträknade mängden radioaktivt jod. Sköldkörteln tar upp det mesta av joden. Den har effekt nästan bara i sköldkörteln. Vävnaderna runt sköldkörteln påverkas mycket lite av strålningen.

Det räcker oftast med en behandling, men ibland kan det behövas två. Den andra behandlingen görs då efter cirka sex månader.

Du blir oftast bättre inom fyra veckor. Ibland kan behandlingen göra att sköldkörteln läcker ut mer hormon en period. Det går över, men kan vara jobbigt. Du kan få läkemedel som lindrar symtomen under tiden.

Du ska undvika att träffa barn och personer som är gravida i ett par veckor efter att Du har behandlats med radioaktivt jod. Du får mer information från avdelningen där Du behandlas.

Dina ögonbesvär kan bli sämre av behandlingen om Du har Graves sjukdom. För att skydda ögonen kan Du få behandling med kortison innan behandlingen med radioaktivt jod.

Efter behandlingen behöver Du använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet om Du har Graves sjukdom.

Har Du behandlats för en eller flera knölar kan sköldkörteln ibland fortfarande bilda tillräckligt med hormon, och Du kanske inte behöver behandling med läkemedel. Men Du kommer att behöva lämna blodprover regelbundet, för att kontrollera halten hormon.

Vid en operation tar en kirurg bort delar av eller hela sköldkörteln, för att på så sätt minska tillverkningen. Du behöver använda läkemedel med sköldkörtelhormon om hela sköldkörteln tagits bort. Har en del av sköldkörteln tagits bort kan Du behöva använda läkemedel. Det beror på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar.

På baksidan av sköldkörteln finns bisköldkörtlar. De bildar hormon som styr balansen mellan kalcium och fosfat.

Bisköldkörtlarna kan skadas när Du opereras. Oftast läker de, men Du kan behöva ta läkemedel med kalk under tiden de läker. Har du Graves sjukdom finns det en liten risk att skadan blir livslång, men det är ovanligt. Om det händer behöver Du använda läkemedel med D-vitamin och kalcium resten av livet.

Du kan bli hes av operationen. Du kan då få behandling hos en logoped, som är specialist på besvär med talet, språket och rösten. Det är ovanligt att bli hes efter operationen.

Du kan fortfarande vara trött och känna Dig orolig efter behandlingarna, men det brukar försvinna så småningom.

Du kan behöva vara sjukskriven en period efter att Du har fått diagnosen. Hur länge Du är sjukskriven beror på hur Du påverkas av sjukdomen, och hur Du orkar med Ditt arbete.

Du ska undvika fysisk aktivitet som höjer Din puls när Du har höga halter av hormon, eftersom pulsen redan är hög. Det går bra med promenader.

Du kan vara fysisk aktiv när Du har behandlats och hormonbalansen är bra igen.

Du kan äta som Du brukar vid hypertyreos. Det går också bra att använda salt med jod till matlagningen.

Rökning ökar risken för ögonbesvär. Det är därför bra att sluta, om Du röker. Det finns bra hjälp att få om Du vill sluta röka.

Använd inte naturläkemedel som innehåller jod om Du har hypertyreos eller har behandlats för hypertyreos. Exempel på naturläkemedel är joddroppar och vissa naturläkemedel med alger. Berätta för Din läkare om Du har använt sådana naturläkemedel.

De flesta blir bra med behandling, oavsett hur de har behandlats. Men det finns en risk att få hypertyreos igen, särskilt om Du har behandlats med läkemedel. Därför behöver Du lämna blodprov med jämna mellanrum för att kontrollera halterna av hormon.

Berätta för Din läkare om Du är eller planerar att bli gravid. Behandlingen kan behöva ändras, beroende på hur Du behandlas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.