Jag brukar inte be om en lättare väg, inte om att min bön till Gud ska lösa mina problem på det sätt jag själv önskar. Jag tror att det är genom att acceptera och böja mig för mina motgångar som jag växer och utvecklas som människa. Men jag ber om större kraft att bära de svårigheter jag möter. Jag ber om öppnade ögon och en fördjupad insikt och tacksamhet över allt det underbara som jag har i mitt liv.
Vad är underbart i mitt liv?
Att jag trots allt lever <3
SvaraRadera