År 1700-1799

1700

1700,  var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 10 mars) och 11 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen, 11 mars). Eftersom den gregorianska kalendern infördes 1582, och 1600 går att dela med 400, blev 1700 första år som inleder ett århundrade att slopa skottåret i den gregorianska kalendern. I Sverige började året med den julianska kalendern och fortsatte så fram till och med den 28 februari. Då man därefter slopade den 29 februari och lät den 28 följas direkt av 1 mars infördes den svenska kalendern, som kom att användas fram till 1712 och alltid ligga en dag före den julianska och tio dagar efter den gregorianska. I Sverige fick hela detta år därför samma mönster som ett normalår som börjar en måndag.

Januari, Sverige sluter förbund med sjömakterna England och Nederländerna.

1 januari (GS), Ryssland börjar med tideräkning efter Kristus, i stället för efter skapelsen.

26 januari, En stor jordbävning skakar Cascadia subduktionszon utanför Vancouverön till norra Kalifornien, och skapar en tsunami omtalad i såväl nedskrivna källor i Japan som muntlig traditions hos Nordamerikas indianer. Hus i First Nations på Vancouverön kollapsar av skakningen, och en hel byn på öns västkust förstörs, utan att någon överlever

29 januari, Linköping drabbas av en stadsbrand

11 februari En sachsisk-polsk här anfaller Livland, vilket startar Stora nordiska kriget, som inleds med första skedet 1700-1701.

12 februari, Den sachsisk-polska hären försöker överrumpla Riga, men svenskarna under befäl av Erik Dahlbergh, avslår anfallet.

27 februari, Ön New Britain upptäcks.

29 februari (GS), Skottdagen detta år tas bort i den svenska almanackan, för att man successivt skall övergå till Nya stilen, genom att ta bort skottdagen elva gånger. Man glömmer dock bort att ta bort skottdagen 1704 och 1708, varför Sverige kommer att ha en egen kalender i 12 år.

1 mars (NS), Danmark och Norge samt vissa protestantiska tyska kejsarstater inför den gregorianska kalendern.  Sverige inför den svenska kalendern

20 mars, Karl XII får bud om att även Danmark har gått med i krig, genom att några dagar tidigare ha anfallit Sveriges allierade Holstein-Gottorp.

April, En stor brand förstör Gondar, Etiopiens huvudstad, och drabbar bland annat palatset.

29 maj, Christopher Polhammar och Gabriel Stierncrona startar Stjärnsunds manufakturverk.

31 maj, Fredrik av Hessen-Kassel gifter sig med Lovisa Dorotea av Preussen.

12 juli (NS), Gregorianska kalendern införs i Gelderland

25 juli, Svenskarna under Karl XII landstiger med hjälp av en engelsk-holländsk flotta på 4 900 man i Humlebæk på danska Själland. Strax därefter besegrar de danskarna i slaget vid Reinbeck.

8 augusti (SS), Danmark tvingas till freden i Traventhal, vari den holsteinske hertigens suveränitet i Schleswig erkänns. De förbinder sig också att inte bistå Sveriges fiender.

September, Ryssarna anfaller i Ingermanland och belägrar Narva.

1 oktober, Svenska trupper under Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld inskeppar sig i Karlshamn och seglar i till Livland.

17 november, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pühhajoggi pass.

20 november (SS), Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Narva, trots att ryssarna är mer än tre gånger så många. Detta är en av den svenska krigshistoriens största segrar

23 november, Sedan Innocentius XII har avlidit den 27 september väljs Giovanni Francesco Albani till påve och tar namnet Clemens XI.

12 december (NS), Gregorianska kalendern införs i Utrecht och Overijssel

Födda, 9 februari, Daniel Bernoulli, matematiker.

15 februari, Casten Rönnow, svensk läkare och donator.

25 juli, Jacob Serenius, svensk biskop i Strängnäs 1763.

21 november, Charlotta Elisabeth van der Lith, politiskt aktiv guvernörsfru i Surinam.

28 november, Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, drottning av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Kristian VI.

27 december, Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt, preussisk prins

Avlidna, 29 juni, Olov Svebilius, svensk ärkebiskop sedan 1681.

22 juli, Alderano Cibo, italiensk kardinal.

15 september, André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt.

27 september, Innocentius XII, född Antonio Pignatelli, påve sedan 1691. Före detta drottning Zainatuddin av Aceh.

1701

1701, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.

12 januari (NS), Gregorianska kalendern införs i Friesland och Groningen samt de protestantiska kantonerna i Schweiz

18 januari, Kurfurstendömet Brandenburg-Preussen bildar Kungariket Preussen då kurfursten Fredrik III utropas till kung med namnet Fredrik I. Preussen övertar Brandenburgs plats i det tysk-romerska riket och består nu av Markgrevskapet Brandenburg, Pommern och Ostpreussen med Berlin som huvudstad.

8 mars, Furstendömet Mecklenburg-Strelitz skapas.

12 maj (NS), Gregorianska kalendern införs i Drenthe

12 juni, Act of Settlement, England och sedermera även Storbritanniens tronföljdsordning, stadfästs.

Juni, En svensk flottexpedition avseglar mot Archangelsk för att blockera den ryska handeln över Norra ishavet.

9 juli, Svenskarna besegrar sachsarna och går över floden Düna.

24 juli, Franska marknadsplatsen Fort Ponchartrain grundas och utgör grunden till den nuvarande amerikanska staden Detroit.

5 september (SS), Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Rauge.

9 oktober, Collegiate School of Connecticut öppnas i Old Saybrook i nordamerikanska Connecticut och blir grunden till vad som sedermera blir Yale-universitetet.

11 december, Svenskarna erövrar fästningen Dünamünde utanför Riga.

30 december, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Errastfer. För att finansiera kriget vidtar svenska kronan den kortsiktiga åtgärden att låta kronobönderna köpa upp sina egna hemman och därmed bli självägande bönder, de så kallade skatteköpen. Ett franskt teatersällskap, La troupe du Roi de Suede under ledning av Claude Guilmois de Rosidor, uppför det första svenska teaterstycket, Anders von Düben den yngres Ballet meslé de chants héroïques. På svenska heter verket Balett bemängd med hjältesång och tillkommer för att fira segern vid Narva året innan. Sätra brunn startar sin verksamhet och professor Urban Hjärne lovprisar vattnets hälsobringande effekter.

Födda, 5 januari, Carl Gustaf Löwenhielm, svensk greve och justitiekansler samt kanslipresident 1765–1768.

18 mars, Nicolaus Sahlgren, kommendör av Vasaorden.

19 juni,  François Rebel, fransk kompositör.

22 september, Anna Magdalena Bach, tysk sångerska.

27 november, Anders Celsius, svensk astronom, berömd för Celsius temperaturskala

Avlidna, 8 januari, Per Stålhammar, svensk överste.

23 maj, Kapten Kidd, brittisk skeppsredare, kapare och pirat (avrättad)

2 juni, Madeleine de Scudéry, fransk romanförfattare.

16 september,  Jakob II, kung av England, Skottland och Irland 1685–1688. Alexandre Bontemps, betjänt hos kung Ludvig XIV av Frankrike.

1702

1702, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en onsdag i den svenska kalendern.

27 januari, Karl XIIs armé bryter upp från Kurland för att rycka in i Polen.

Februari, Svenskarna går in i Polen.

8 mars, Vid Vilhelm IIIs död efterträds han som kung av England, Skottland och Irland av sin svägerska Anna, som därmed blir den sista regerande drottningen över England och Skottland. 1707 förenas nämligen dessa länder i realunion och bildar Kungariket Storbritannien, som Anna då blir regerande drottning över. Irland förblir ett eget kungarike till 1801.

11 mars, Storbritanniens första dagstidning The Daily Courant börjar ges ut.

15 maj, Uppsala brinner ner, varvid bland annat Olof Rudbeck den äldres ofullbordade livsverk, det botaniska planschverket Campus Elysii, förstörs

9 juli (SS), Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Klissow, varvid Karl XIIs svåger, hertigen av Holstein, stupar.

12 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i det första sjöslaget på Peipus.

19 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Hummelshof.

31 juli, Kraków erövras av svenskarna.

13 oktober, Nöteborg intas av ryssarna, som ödelägger Livland. De svenska garnisonerna i Dorpat och Riga får försörjningssvårigheter. Efter första skedet av stora nordiska kriget börjar polska fälttåget 1702-1707.

Födda, 10 februari, Carlo Marchionni, italiensk arkitekt och skulptör.

22 december, Jean-Étienne Liotard, schweizisk pastell- och miniatyrmålare. Margareta Momma, holländsk-svensk skribent, Eleonora Barbapiccola, italiensk poet, översättare och feminist.

Avlidna, 8 mars, Vilhelm III, kung av England, Skottland och Irland sedan 1689, samregent med Maria II 1689–1694, och prinsgemål av dessa länder 1689–1694 (gift med Maria II)

18 april, Knud Thott, danskt gehejmeråd.

23 april, Margaret Fell, engelsk kväkare och religiös ledargestalt.

10 maj, Antonio Gherardi, italiensk målare och arkitekt.

12 juli, Bengt Gabrielsson Oxenstierna svensk greve, diplomat, ämbetsman och riksråd samt kanslipresident sedan 1680.

17 september, Olof Rudbeck den äldre, svensk naturforskare, historiker med mera.

1703

1703, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en torsdag i den svenska kalendern.

14 januari, En jordbävning inträffar i Norcia i sydöstra Italien.

2 februari, En jordbävning inträffar i L'Aquila i Italien.

Februari, Soldater vid Fort Louis de la Mobile firar Mardi Gras, och påbörjar därmed denna tradition i den amerikanska staden Mobile.

19 mars, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Saladen.

21 april, Svenskarna besegrar sachsarna i slaget vid Pultusk.

30 april, Ryssarna anfaller Nyenskans.

4 maj, Ryssarna intar Nyenskans.

16 maj (GS), Ryssarna börjar bygga Sankt Petersburg på före detta svenskt område, där staden Nyen låg.

26 maj, Portugal går med i Stora alliansen.

Juni, Den kompletta isländska folkräkningen 1703 presenteras för Islands allting.

9 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Systerbäck.

Augusti, Lidköping drabbas av en kvartersbrand

7 september, Svenskarna erövrar Poznań.

3 oktober, Karl XIIs armé erövrar städerna Danzig och Torún (Thorn)

Oktober, En virvelvind blåser omkull tornet vid Gan Takal i den abessinska staden Gondar.

24 november–2 december, En atlantisk orkan, härjar södra England och Engelska kanalen och dödar omkring 8 000 människor, de flesta ute till havs.

27 december, Portugal och England sluter Methuenfördraget, som ger portugisiskt vin företräde framför andra viner, vid import till England. Den nya svenska bibelöversättningen, Karl XIIs bibel, utkommer. Förändringarna sedan förra utgåvan är små, eftersom den lutherska ortodoxin fortfarande är förhärskande.

Födda, 23 mars, Cajsa Warg, klassisk svensk kokboksförfattare

23 juni, Marie Leszczyńska, fransk drottning.

29 september, François Boucher, fransk målare.

Avlidna, 16 januari, Erik Dahlbergh, svensk greve, arkitekt, fältmarskalk med mera

3 mars, Robert Hooke, engelsk naturforskare och uppfinnare.

15 maj, Charles Perrault, fransk författare.

26 maj, Samuel Pepys, engelsk ämbetsman.

11 augusti, Anna Isabella Gonzaga, italiensk regent.

1704

1704, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en fredag i den svenska kalendern.

24 april, Den första reguljära dagstidningen i Brittiska Amerika, The Boston News-Letter, publiceras

14 maj, Svenskarna besegras av ryssarna i det andra sjöslaget på Peipus.

15 juni, Anna Eriksdotter blir den sista personen som avrättas för häxeri i Sverige.

16 juni, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Wesenberg.

26 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Jakobstadt.

27 juli, Ett sjöslag utkämpas vid bukten Orford Ness i Engelska kanalen mellan det svenska Öland och nio engelska linjeskepp. Striden har ingenting med kriget att göra utan orsaken är att ingendera sidan har velat stryka flagg för den andra.

Juli, Stanislaw I Leszczynski väljs efter svenska påtryckningar till kung av Polen.

9 augusti, Svenskarna besegrar sachsarna i slaget vid Posen.

10 augusti, Ryssarna intar Narva.

13 augusti, Frankrike och Bayern blir besegrade av de allierade i slaget vid Blenheim under spanska tronföljdskriget.

27 augusti, Karl XIIs armé erövrar staden Lwów (Lemberg)

28 oktober, Svenskarna på 3 000 ryttare under Karl XII besegrar sachsarna under generallöjtnant Johann Matthias von der Schulenburg i slaget vid Punitz. Första utgåvan av Sir Isaac Newtons verk Opticks ges ut.

Födda, 28 februari, Louis Godin, fransk astronom.

31 juli, Gabriel Cramer, schweizisk matematiker.

5 september, Maurice Quentin de La Tour, fransk målare.

29 december, Martha Daniell Logan, amerikansk botaniker.

Avlidna, 25 februari, Isabella Leonarda, italiensk kompositör.

12 april, Jacques Bénigne Bossuet, fransk teolog, biskop av Meaux och talesman för gallikanismen.

3 maj, Heinrich Biber, österrikisk tonsättare och violinist.

1705

1705, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.

6 maj, En källa med ovanligt hög järnhalt upptäcks i blekingska Ronneby, vilket leder till grundandet av Ronneby brunn.

16 juli, Svenskarna under generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt besegrar ryssarna under fältmarskalk Boris Sjeremetiev i slaget vid Gemauerthof.

21 juli, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Rakowitz.

18 november, Fred sluts mellan Sverige och Polen i Warszawa

21 december, Nils Gyldenstolpe blir ny svensk kanslipresident. Ett fälttåg österut påbörjas och svenskarna förföljer ryssarna ända in i Volynien. En längre period av missväxt drabbar Sverige.

Födda, 1 januari, Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.

27 februari, Peter Artedi, svensk biolog, iktyologins fader.

6 juli, Louise de Ramezay, kanadensisk feodal godsägare och industrialist.

19 september, Marguerite-Antoinette Couperin, fransk musiker.

31 oktober, Clemens XIV, född Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli, påve 1769–1774. Faustina Pignatelli, italiensk matematiker.

Avlidna, 5 februari, Philipp Jakob Spener, tysk teolog.

5 maj, Leopold I, tysk-romersk kejsare 1658–1705.

15 augusti, Johan Gabriel Stenbock, svensk statsman.

16 augusti, Jakob Bernoulli, schweizisk matematiker.

29 september, Lovisa Dorotea av Preussen, gift med Fredrik av Hessen-Kassel.

30 november, Katarina av Braganza, drottning av England, Skottland och Irland 1662–1685 (gift med Karl II)

10 november, Justine Siegemundin, tysk barnmorska och författare.

1706

1706, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en måndag i den svenska kalendern.

3 februari (SS), Svenskarna under Carl Gustaf Rehnskiöld vinner en stor seger över en sachsisk-rysk armé under Johann Matthias von der Schulenburg i slaget vid Fraustadt (nordväst om Breslau)

27 augusti, Karl XIIs armé angriper August den starkes arvland Sachsen.

14 september, Fred sluts mellan Sverige och August II i Altranstädt, varvid August avsäger sig alla anspråk på Polens krona.

19 oktober, Svenskarna besegras av ryssarna och polackerna i slaget vid Kalisz.

Oktober, Ryssarna försöker erövra Viborg, men misslyckas.

5 november, Dublin Gazette publiceras för första gången. Riksomfattande kyrkokollekt påbjuds i Sverige för att hjälpa baltiska flyktingar i Finland.

Födda, 17 januari, Benjamin Franklin, amerikansk fysiker och statsman

29 januari, Carl Reinhold Berch, svensk numismatiker och ämbetsman.

28 januari, John Baskerville, engelsk typograf.

22 maj, Samuel Troilius, svensk politiker, svensk ärkebiskop 1758–1764.

17 december, Émilie du Châtelet, fransk matematiker, fysiker och författare. Mentewab, kejsarinna av Etiopien, regent 1723-1755, Barbe de Nettine, politiskt inflytelserik bankir.

Avlidna, 3 mars, Johann Pachelbel, tysk kompositör.

2 juli, John Methuen, brittisk diplomat och politiker.

2 juli, Beatriz Kimpa Vita, kongolesisk politisk och religiös ledare. Jeanne Dumée, fransk astronom och författare.

1707

1707, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.

1 januari, Johan V blir kung av Portugal.

16 januari, Unionsakterna godkänns av Skottlands parlament.

3 mars, Aurangzeb i Mogulriket dör.

25 april, Den allierade armén besegras av Bourbonarmmén vid Almanza, Spanien under Spanska tronföljdskriget.

April, Hertigen av Marlborough besöker Karl XII i Altranstädt.

1 maj, Kungarikena England och Skottland går i realunion och bildar kungariket Storbritannien. Därmed blir de båda ländernas regerande drottning Anna Storbritanniens första regent. Irland förblir dock ett eget kungarike till 1801.

17 juni, Brunnsdrickningen vid Ramlösa hälsobrunn inleds, då brunnen officiellt invigs.

22 augusti, Den svenska armén bryter upp från Sachsen för att anfalla hjärtat av Ryssland, istället för att försvara Finland och Baltikum.

22 oktober, Fyra av brittiska flottans båtar sjunker vid Scillyöarna på grund av felnavigering. Amiral Cloudesley Shovell och tusentals sjömän drunknar i vad som går till historien som Scillyolyckan.

23 oktober, Storbritanniens parlament sammanträder i London för första gången.

28 oktober, en jordbävning utbryter i Japan och orsakar omkring 5 000 dödsfall.

16 december, Vulkanutbrott vid berget Fuji i Japan.

24 december, Gibraltars förste brittiska guvernör, direkt utsedd av drottning Anna, Roger Elliott, tillträder vid Convent of the Franciscan Friars.

December, Svenska soldater under Karl XII går över floden Weichsel. Den livländske adelsmannen Johann Patkul, som intrigerat mot Sverige, avrättas. En ny och förbättrad generalkarta över svenska riket tillkommer under stor sekretess. Redan samma år utger emellertid den franske kartografen G de l'Isle en snarlik svensk översiktskarta, troligen ett resultat av olovlig kopiering.

Födda, 31 januari, Fredrik Ludvig av Wales, son till Georg II av Storbritannien.

15 april, Leonhard Euler, schweizisk matematiker.

23 maj (NS), Carl von Linné, född Carl Linnæus svensk naturforskare, läkare, biolog, botaniker och författare.

27 augusti, Zanetta Farussi, italiensk artist.

15 november, Fredrik von Friesendorff, svensk friherre och riksråd samt tillförordnad kanslipresident 1768–1769.

Avlidna, 3 mars, Aurangzeb, indisk stormogul

9 maj, Dietrich Buxtehude, dansk-tysk kompositör.

28 oktober, Maria Clara Eimmart, tysk astronom. Giacinto Calandrucci, italiensk målare. Julie d'Aubigny, fransk operasångare och fäktare.

1708

1708, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en onsdag i den svenska kalendern.

28 januari, Grodno i östra Polen erövras av svenskarna.

Maj, Den livländska hären, som står under befäl av Adam Ludwig Lewenhaupt, bryter upp för att ansluta sig till den svenska huvudarmén.

4 juli, Svenskarna under Karl XII besegrar ryssarna i slaget vid Holowczyn, den sista av Karl XIIs större segrar.

29 september (SS), Svenskarna under Lewenhaupt besegras av ryssarna i slaget vid Ljesnaja innan de hunnit förena sig med huvudarmén.

20 oktober, St Pauls-katedralen i London står klar.

Oktober, Karl XII sluter förbund med kosackhövdingen Mazepa, vars upprorsförsök mot Ryssland kort därefter misslyckas.

December, Svår köld utbryter i Ryssland.

23 december, Kapten Woode Rogers ändrar namnet på Hawkins Maydenlande till Falkland's Land. Efter det Polska fälttåget i Stora nordiska kriget följer det Ryska fälttåget 1708-1709. Borgå i Finland bränns ner efter ett ryskt flottangrepp. En särskilt hård missväxtperiod på två år utbryter i Sverige. Akademiska sjukhuset i Uppsala grundas. Braheättens slott utanför Gränna, Brahehus, brinner ner.

Födda, 5 februari, Pompeo Batoni, italiensk målare.

30 mars, Claes Ekeblad den yngre, svenskt riksråd samt kanslipresident 1761–1765 och 1769–1771.

29 augusti, Olof von Dalin, svensk skald, prosaskriftställare och hävdatecknare.

21 oktober, Joachim von Düben den yngre, svensk friherre, ämbetsman och politiker samt kanslipresident 23 april–22 augusti 1772.

15 november, William Pitt den äldre, brittisk statsman och premiärminister.

8 december, Frans I, tysk-romersk kejsare 1745-1765.

Avlidna, 1 januari, Gustaf Carlson, frilloson till Karl X Gustav.

11 maj, Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt.

21 juli, Conrad Reventlow, dansk politiker och adelsman, Danmarks storkansler sedan 1699.

11 oktober, Ehrenfried Walter von Tschirnhaus, tysk matematiker och filosof.

24 oktober, Seki Shinsuke Kowa, japansk matematiker.

28 oktober, Georg av Danmark, engelsk och skotsk prinsgemål 1702–1707, irländsk prinsgemål sedan 1702 och brittisk prinsgemål sedan 1707 (gift med Anna)

11 november, Hedvig Sofia, svensk prinsessa, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark.

28 december, Joseph Pitton de Tournefort, fransk botaniker.

1709

1709, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en fredag i den svenska kalendern.

7 januari, Karl XII låter storma staden Vepryk med stora svenska förluster som följd; staden kapitulerar på natten.

9 januari, Abraham Darby gör det första lyckade försöket att använda koks för att producera tackjärn.

1 maj, Karl XIIs armé börjar belägra Poltava i Lillryssland.

17 juni, Karl XII blir sårad i foten, vilket medför, att han sedan inte kan leda styrkorna i slaget vid Poltava.

28 juni (SS), Den svensk-finska armén besegras av ryssarna i slaget vid Poltava, det största svenska militära nederlaget någonsin.

1 juli, Adam Ludwig Lewenhaupt kapitulerar med svenska hären, 14 000 man, vid Perevolotjna.

22 juli, Karl XII har sårad förts mot osmanska gränsen och anländer nu till Bender.

8 augusti, Danmark förklarar återigen Sverige krig

30 september, August den starke förklarar återigen Sverige krig och tar den polska kronan från Stanislaw I Leszczynski.

1 november, Danskarna landstiger vid Råå fiskeläge söder om Helsingborg i Skåne.

13 december, Karl XII skickar ut nya direktiv om att sänka straffet för soldathustrur, som, under åsikten att de är änkor, begår äktenskapsbrott. Dittills har kvinnan, om hon ingått ett nytt förhållande, utan att det är helt bevisat att hennes make är död, dömts till 80 dalers böter för horsbrott. Om även mannen hon varit samman med är gift har hon dömts till döden. Nu skall man anta, att maken är död och kvinnan skall dömas till fem daler i böter för lönskaläge (ickeäktenskaplig förbindelse)

26 december, Peter den store genomför ett triumftåg genom Moskva, där svenska krigsfångar från Poltava bespottas och förödmjukas. En rysk här infaller i Livland, varvid tsaren lovar att befria befolkningen från den svenska träldomen. Ryssarna påbörjar en belägring av Riga, den viktigaste handelsstaden och den främsta återstående svenska positionen i Baltikum.

Födda, 2 januari, Teresia Constantia Phillips, brittisk memoarskrivare.

14 mars, Sten Carl Bielke, svensk friherre, ämbetsman, vetenskapsman och riksdagsledamot.

24 maj, Anna Vandenhoeck, tysk tryckare.

24 juni, Gustaf Johan Gyllenstierna, svensk friherre, förrädare.

11 juli, Johan Gottschalk Wallerius, svensk kemist och mineralog.

10 augusti, Johann Georg Gmelin den yngre, naturforskare och resande.

2 november, Anna av Storbritannien, nederländsk regent.

18 september, Samuel Johnson, brittisk författare och lexikograf.

18 december, Elisabet, regerande kejsarinna av Ryssland 1741–1762.

Avlidna, 17 februari, Erik Benzelius den äldre, svensk ärkebiskop sedan 1700.

2 april, Baciccia, italiensk barockmålare.

19 april, Israel Kolmodin, svensk teolog.

4 maj, Nils Gyldenstolpe, svensk greve, ämbetsman och diplomat samt kanslipresident sedan 1702.

25 juni, Fredrik VII, markgreve av Baden-Durlach.

31 augusti, Andrea Pozzo, italiensk målare och arkitekt.

7 september, Gunno Dahlstierna, svensk lantmäteridirektör och skald.

22 september, Ivan Mazepa, kosackledare.

9 oktober, Barbara Villiers, grevinna av Castlemaine och hertiginna av Cleveland, älskarinna till Karl II av England. Francesco Cavallini, italiensk skulptör. Eleanor Glanville, engelsk entomolog.

1710

1710 var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en lördag i den svenska kalendern.

28 februari (SS), Svenskarna under Magnus Stenbock besegrar danskarna i slaget vid Helsingborg, vilket var sista gången svenskar och danskar kämpade mot varandra på svensk mark.

1 mars, Upproret i Binneberg.

21 mars, Arvid Horn blir ny svensk kanslipresident.

10 april, Världens första copyrightlag, Storbritanniens Statute of Anne, träder i kraft.

10 juni, Viborgs fästning, som aldrig tidigare betvingats av fiendehand, kapitulerar för ryssarna.

Juni, Den asiatiska böldpesten kommer till Sverige-Finland.

1 juli, Ryssarna intar Riga.

Augusti, Böldpesten når Stockholm och dödar en tredjedel av stadens befolkning på ett halvår.

24 september, Sjöslaget vid Köge bukt, mellan de svenska och danska flottorna, slutar oavgjort.

30 september, Reval kapitulerar varigenom Sveriges baltiska besittningar helt faller i rysk hand.

13 december, 53 sårade svenska officerare, som räddat sig från ryssarnas erövring av Riga, anländer efter en äventyrlig resa till Landskrona. Man har tvingats lämna kvar elva man på Ösel, som har erövrats av ryssarna. Uppskattning, Peking, Kina övertar positionen som världens största stad från Konstantinopel, Osmanska riket. Danskarna erövrar Kristianstad och inom kort är hela Skåne, utom Malmö och Landskrona, i deras händer. Trots kung Karl XIIs motstånd går kanslipresident Arvid Horn i Stockholm med på den neutralitetsakt, som Sveriges fiender har föreslaget, för att skydda de tyska provinserna. Karl XII utsänder tre fortifikationsmästare på en upptäcktsresa till Orienten. Expeditionen går över Konstantinopel till Egypten, Palestina och Syrien.

Födda, 4 januari, Giovanni Battista Pergolesi, italiensk kompositör.

15 februari, Ludvig XV, kung av Frankrike 1715–1774.

15 april, Marie Camargo, fransk dansös.

26 april, Thomas Reid, skotsk filosof.

3 maj, Adolf Fredrik, kung av Sverige 1751–1771.

8 maj, Peter Anton von Verschaffelt, flamländsk skulptör och arkitekt.

Avlidna, 23 september, Ole Rømer, dansk astronom och ämbetsman.

3 november, Maria de Croll, svensk discantinst.

1711

1711, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.

Januari, Karl XII beslutar att Sverige från 1712 ska avskaffa den svenska kalendern och återgå till julianska, genom att lägga till en extra skottdag i almanackan.

1 januari, Det svenska Collegium curiosorum (De vetgirigas gille) grundas av bland andra Christopher Polhem.

17 april, Den tysk-romerske kejsaren Josef I avlider. Hans bror Karl ärver honom.

9 juli, Tsar Peter den store innesluts av en överlägsen turkisk här vid floden Prut.

22 juli, Tsaren räddas genom att den turkiske befälhavaren mutas och ryssarna får fritt avtåg.

Senhösten, Svenska trupper skickas sjövägen till Pommern, men är för få för att kunna bistå den avsatte Stanislaw I Leszczynski.

18 oktober, En palatsbrand härjar i Norrköping.  Karl XIIs vägran att godkänna 1710 års neutralitetsakt gör att de tyska provinserna anfalls av sachsare och danskar. Böldpesten härjar Blekinge, varvid bortåt 5 000 av svenska flottans manskap i Karlskrona stryker med. En vetenskaplig schism utbryter mellan läkaren Magnus Gabriel von Block och Collegium medicum om farsoters spridningssätt.

Födda, 4 mars, Anders Berch, svensk nationalekonom, Nordens första professor i nationalekonomi, skrev Sveriges första lärobok i ekonomi.

5 mars, Carl Gustaf Pilo, svensk konstnär och målare.

26 april, David Hume, skotsk filosof.

18 maj, Ruder Josip Boskovic, filosof och matematiker.

31 oktober, Laura Bassi, italiensk fysiker

25 september, Qianlong, den fjärde Qing-kejsaren av Kina.

4 december, Barbara av Portugal, spansk drottning.

5 november, Catherine Clive, brittisk skådespelare.

Avlidna, 13 mars, Nicolas Boileau, fransk poet och estet.

17 april, Josef I, tysk-romersk kejsare.

3 september, Élisabeth Sophie Chéron, fransk konstnär.

1712

1712, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern. I den svenska kalendern, som gick en dag före den julianska och tio dagar efter den gregorianska, inleddes året som ett skottår som börjar en måndag och var det fram till och med den 29 februari. Då man därefter lade till den unika dagen 30 februari avskaffades därmed den svenska kalendern och från den 1 mars låg Sverige åter i fas med den julianska. 1753 övergick Sverige sedan direkt från den juliaka till den gregorianska kalendern.

30 februari (SS), Sverige lägger till en extradag till februari i den svenska almanackan detta år, för att återigen komma rätt med Gamla stilen, eftersom det är krångligt att ha en helt egen kalender

1 mars (GS), Sverige går tillbaka till den julianska kalendern.

Maj, Magnus Stenbock utnämns till överbefälhavare över den svenska armé, som skall skickas till Polen via Tyskland.

17 maj, Norrköping drabbas av en stadsbrand

September, Magnus Stenbock landstiger med en svensk här på Rügen för att försvara Sveriges tyska besittningar.

7 september, Danmark ockuperar Bremen-Verden

19 november, Stillestånd sluts i Lüssow mellan de svenska och de fientliga arméerna på kontinenten.

9 december, Svenskarna under Stenbock besegrar danskarna i slaget vid Gadebusch i Mecklenburg, vilket blir den sista stora svenska segern under Stora nordiska kriget. Den osmanske sultanen ger order om att Karl XII skall köras ut ur Osmanska riket med våld om han inte lämnar landet frivilligt. Ärkebiskop Haquin Spegel ger ut en svensk ordbok.

Födda, 17 januari, John Stanley, brittisk kompositör.

24 januari, Fredrik II, kung av Preussen 1740–1786.

31 mars, Anders Johan von Höpken, svensk greve, politiker och riksråd samt kanslipresident 1752–1761.

28 juni, Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.

19 juli, Carl Fredrik Mennander, svensk ärkebiskop 1775–1786. Angélique du Courdray, fransk barnmorska och författare.

Avlidna, 12 februari, Marie-Adélaïde av Savojen, fransk kronprinsessa.

12 juli, Richard Cromwell, lordprotektor över England, Skottland och Irland 1658–1659.

7 augusti, Friedrich Wilhelm Zachau, tysk kompositör.

14 september, Giovanni Domenico Cassini, italiensk astronom.

1713

1713, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 februari, Turkarna försöker att med våld tvinga Karl XII att lämna Bender, vilket är känt som Kalabaliken i Bender. Efter att svenskarna (cirka 45 man) har försvarat sig mot turkarna (cirka 10 000 man) hela dagen övermannas svenskarna och Karl XII tas tillfånga. Karl XII överförs till lustslottet Timurtasch nära Adrianopel och senare till Demotika

10 april, Norrköping drabbas av en kvartersbrand som lägger 12 gårdar i aska

11 april, Spanien och Frankrike sluter fred med Storbritannien i Utrecht och avslutar Spanska tronföljdskriget

5 maj, Magnus Stenbock kapitulerar med svenska hären till danskarna och faller i dansk fångenskap vid Tönningen.

8 maj, I samband med spanska tronföljdskriget görs Spanska Nederländerna till Österrikiska Nederländerna

Maj, Ryssarna angriper Helsingfors. Staden utryms men bränns ner med alla sina förråd.

6 oktober, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Pälkäne.

November, Karl XIIs syster Ulrika Eleonora inträder i det svenska rådet och får där två röster. I en skrivelse underrättas Karl XII om att ständerna har beslutat att "på bästa sätt söka freden", vilket skärper motsättningen mellan kungen och rådet i Stockholm. Böldpesten når sydvästra Skåne och angriper Lund, Malmö och Ystad.

Födda, 20 februari, Anna Maria Elvia, svensk författare och kulturpersonlighet.

5 oktober, Denis Diderot, fransk författare och filosof.

Avlidna, 25 februari, Fredrik I, kung av Preussen 1701-1713, kurfurste av Brandenburg 1688-1713.

1 juni, Johan Runius, svensk diktare.

14 december, Theodosia Aleksejevna av Ryssland, rysk storfurstinna.

15 december, Carlo Maratta, italiensk målare.

1714

1714, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

19 februari, Svenskarna under Carl Gustaf Armfeldt den äldre. besegras av ryssarna i slaget vid Storkyro i Finland. Hela Finland hamnar nu i ryssarnas händer, vilket inleder den så kallade Stora ofreden, vilken kommer att vara till 1721.

13 april, Västerås drabbas av en stadsbrand

13 juli, Vicekungadömet Brasilien grundas

27 juli, Konteramiral Nils Ehrenskiöld håller med sex galärer länge stånd mot 115 ryska, men tillfångatas till slut och ryssarna segrar i slaget vid Rilax (i Bromarfs socken invid Hangö udd i Finland)

1 augusti, När Storbritanniens och Irlands regerande drottning Anna dör utan några arvingar efterträds hon av Georg I, som därmed blir Storbritanniens förste kung. Tronföljden har reglerats genom ett beslut av det engelska parlamentet 1701 och valet har fallit på Georg, då han står närmast tronen, eftersom han är ättling i rakt nedstigande led till Jakob I.

7 augusti, Helgoland blir en del av Danmark

20 september, Under stora nordiska kriget intar ryssarna ett Umeå som lämnats skyddslöst av landshövding Anders Erik Ramsay, och bränner staden till grunden.

23 oktober, Det svenska justitiekanslerämbetet inrättas.

26 oktober, Karl XII lämnar Demotika för att resa hem. Han rider på rekordfart genom Europa, över Wien och Frankfurt am Main.

11 november, Karl XII anländer till Stralsund.

22 november, Karl XII träffar baron Georg Heinrich von Görtz och börjar använda denne som rådgivare. Västerås drabbas av en svår brand, men slottet klarar sig.

Födda, 21 januari, Anna Manzolini, italiensk biolog.

8 mars, Carl Philipp Emanuel Bach, tysk tonsättare. Alexander Wilson, skotsk astronom.

Avlidna, 5 februari, Carlo Fontana, italiensk arkitekt.

27 mars, Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, drottning av Danmark och Norge 1670–1699, gift med Kristian V.

15 april, Esther Liebmann, tysk bankir.

17 april, Haquin Spegel, danskfödd kyrkoman och diktare, svensk ärkebiskop sedan 1711.

19 april, Cornelius Anckarstierna, svensk amiral.

11 maj, Pierre Legros den äldre, fransk skulptör under barocken.

30 maj, Gottfried Arnold, tysk författare.

1 augusti, Anna Stuart, regerande drottning av England och Skottland 1702–1707, av Irland sedan 1702 och av Storbritannien sedan 1707.

1715

1715, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

24 mars, Ulrika Eleonora gifter sig med Fredrik av Hessen-Kassel.

13 april, Svenska flottan besegras av den danska i sjöslaget i Femer bält.

28 april, Preussen och Hannover sluter ett gemensamt fördrag mot Sverige, varvid Preussen förklarar Sverige krig.

3 maj, I Stockholm inträffade en total solförmörkelse

7 juni, Danmarks ockupation av Bremen-Verden upphör, och Bremen-Verden säljs till Hannover

28 juli, Sjöslaget under Rügen mellan den svenska och danska flottan slutar oavgjort

4 oktober, Hannover förklarar Sverige krig

5 november, Svenskarna besegras av danskarna och preussarna i slaget vid Stresow varefter Rügen ockuperas.

11 december, Karl XII lämnar Stralsund.

12 december, Stralsund kapitulerar till danskarna och preussarna.

13 december, Karl XII landstiger vid Skåre läge nära Trelleborg. Cirka 12 000 finska flyktingar uppges leva i Stockholm, vilket motsvarar en femtedel av stadens befolkning. Karl XII låter adla bröderna Lars "Lasse i Gatan" och Christian Gathe (senare Gathenhielm) för deras insatser som kapare i rikets tjänst. På grund av att ryssarna i slaget vid Rilax året innan segrade tack vare sin galärflotta börjar man bygga en svensk sådan, vilken kommer att benämnas "Skärgårdsflottan".

Födda, 4 juli, Christian Fürchtegott Gellert, tysk skald och filosof.

4 augusti, Charlotte Sophie av Aldenburg, tysk regent.

5 november, Felix av Nicosia, italienskt helgon.

13 november, Dorothea Erxleben, tysk läkare.

Avlidna, 7 januari, François Fénelon, fransk präst, teolog och andlig författare.

1 september, Ludvig XIV, kung av Frankrike sedan 1643.

24 november, Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, drottning av Sverige 1654–1660, gift med Karl X Gustav. Fatuma binti Yusuf al-Alawi, regerande drottning av Unguja.

1716

1716, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Februari, Karl XII insätter Georg Heinrich von Görtz som styresman över rikets inre förvaltning.

25 februari–19 april, Karl XIIs första anfall mot Norge genomförs. Man erövrar Kristiania, men i övrigt inte mycket.

8 april, Wismar, Sveriges sista besittning i Tyskland, kapitulerar.

29 maj, Fältherren Carl Piper dör i rysk fångenskap.

6 september, Karl XII tar sitt högkvarter i Lund, för att inte komma för långt från sina fiender på kontinenten.

September, Tsar Peter den store anländer till Köpenhamn. En rysk-dansk landstigning i Skåne planeras i samma månad. Görtz förhandlar om fred i Nederländerna och Frankrike. En schism uppstår i den svenska tronföljdsfrågan, Görtz verkar för att den avsatte hertigen av Holstein skall efterträda Karl XII, medan en annan krets förespråkar kungens syster, Ulrika Eleonora. En skrift med titeln Les Anecdotes de Suède (Historier från Sverige) utges. Den anonyme författaren skildrar den politiske historien under Karl XI. Kungen prisas för införandet av enväldet, medan Johan Gyllenstierna anklagas för att ha velat återinföra valkungadömet, som en svensk Oliver Cromwell. Karl XIIs egenhändigt instiftade skatteverk, kontributionsränteriet, börjar trycka upp räntelösa statsobligationer med sedelfunktion. Man präglar också nödmynt av koppar. Den ekonomiska politiken under Karl XIIs sista år har starka drag av statskontroll och planhushållning. Erik Dahlberghs byggnadshistoriska verk Suecia antiqua et hodierna med 350 kopparstick ges ut. Den svenska fästningen Kajaneborg sprängs. Christopher Polhem och Emanuel Swedenborg grundar Sveriges första vetenskapliga tidskrift, Daedalus hyperboreus (Den nordlige Daidalos). Staden Omsk i Sibirien grundas.

Födda, 30 januari, Carl Fredrik Adelcrantz, svensk friherre och arkitekt.

6 mars, Pehr Kalm, svensk, Carl von Linnés lärjunge, professor.

26 april eller 24 juni, Sara Elisabeth Moraea, gift med Carl von Linné.

17 juli, Joseph Marie Vien, fransk målare.

5 augusti, Ulrik Scheffer, svensk greve, generallöjtnant, ambassadör och riksråd samt kanslipresident 1772–1783.

26 december, Thomas Gray, brittisk poet.

Avlidna, 24 februari, James Radclyffe, 3e earl av Derwentwater och William Gordon, 6e viscount Kenmure, engelska jakobiter (avrättade)

29 februari, Jacob Reenstierna den yngre, svenskt kungligt råd, ämbetsman.

29 maj, Carl Piper, svensk greve.

2 november, Engelbert Kaempfer, tysk läkare och forskningsresande.

14 november, Gottfried Wilhelm von Leibniz, tysk filosof och matematiker. Jakob Fredrik Below, svensk läkare. Zaydana, inflytelserik hustru till sultanen av Marocko

1717

1717, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

27 maj, Vicekungadömet Nya Granada grundas

8 juli, En dansk-norsk flotta under Peder Tordenskjold angriper utan framgång Strömstad.

3 augusti, Svenskarna avslår ytterligarett danskt anfall mot Strömstad.

29 september, Jordbävning i Guatemala Görtz avslutar sina fredsförhandlingar. Avslöjandet att Georg Heinrich von Görtz under sina utlandsresor haft kontakt med jakobiterna leder till ett brittiskt förbud mot att bedriva handel på Sverige. Görtz låter devalvera kopparmynten, för att kortsiktigt stärka statskassan. En missväxtperiod på två år börjar i Sverige. De svenska pietisterna utger sin egen psalmbok, Mose och Lamsens Wisor.

Födda, 13 maj, Maria Theresia, regent över det Habsburgska riket 1740–1780.

18 maj, Jean Eric Rehn, svensk arkitekt och gravör.

24 september, Horace Walpole, brittisk författare.

17 november, Jean d'Alembert, fransk matematiker och filosof.

27 december, Pius VI, född Giovanni Angelico Braschi, påve 1775–1799.

Avlidna, 13 januari, Maria Sibylla Merian, tysk naturalist, illustratör och entomolog.

23 februari, Magnus Stenbock, svensk fältherre (död under dansk fångenskap)

1718

1718, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

16 januari, Christopher Polhem sluter i Lund kontrakt med Karl XII om att på fem år bygga den kanalsträcka som idag utgöras av Trollhätte och Göta kanaler.

Våren, Polhem låter igångsätta bygget av den så kallade Karls grav vid Vänersborg.

Maj, Fredsförhandlingar mellan Sverige och Ryssland inleds i åländska skärgården. Mot stora landvinster skall ryssarna hjälpa svenskarna i ett anfall mot Norge. Karl XII tror sig dock kunna anfalla Norge utan rysk hjälp, varför han förkastar förslaget.

25 augusti, New Orleans grundas.

Augusti, Carl Gustaf Armfeldts armékår infaller i Tröndelag från Jämtland.

30 oktober, Karl XIIs armé infaller med 22 000 man i Norge.

12 november, Görtz, som lett förhandlingarna med ryssarna på Åland, lämnar ön med ett slutgiltigt fredsförslag till Karl XII. Sveriges konung Karl XII stupar den 30 november i Halden.

30 november (GS), Karl XII stupar vid Fredrikshald mellan klockan nio och tio på kvällen. Med detta anses allmänt den svenska stormaktstiden efter 107 år vara slut.

1 december (GS), Belägringen av Fredrikshald upphävs av Fredrik av Hessen-Kassel. Denne delar tillsammans med riksrådet krigskassan.

2 december (GS), Görtz arresteras i Bohuslän, eftersom han förespråkar en annan tronföljare än Fredrik, som just nu har makten.

5 december (GS), Budet om Karl XIIs död når Stockholm.

6 december (GS), Kungens lik förs från Norge mot Uddevalla. Ulrika Eleonora utropar sig till regerande drottning av Sverige.

15 december (GS), Ulrika Eleonora förklarar sig villig att avskaffa enväldet.

22 december (GS), När budet om Karl XIIs död når de ryska krigsfångar som hålls fångna på Visingsö i Vättern blir de så glada över detta att någon råkar tända eld på Visingsborg. På natten mellan den 22 och 23 brinner slottet ned till grunden och återuppbyggs aldrig. Exportförbud införs i Sverige som en radikal åtgärd för att dämpa missväxtens förödande verkan. Högertrafik införs för första gången i Sverige av Karl XII. Förordningen hävdes igen 1734

Födda, 31 mars, Mariana Victoria av Spanien, portugisisk drottning och regent.

16 maj, Maria Gaetana Agnesi, italiensk matematiker.

15 juli, Alexander Roslin, svensk porträttmålare.

7 november, Anna Leopoldovna, rysk regent.

28 november, Hedvig Charlotta Nordenflycht, svensk författare.

2 oktober, Elizabeth Montagu, brittisk socialreformator, Salomée Halpir, litauisk oftalmolog.

Avlidna, 1 februari, Charles Talbot, 1e hertig av Shrewsbury, brittisk statsman.

25 april, Lars Gathenhielm, svensk kapare känd som "Lasse i Gatan"

7 maj, Maria av Modena, drottning av England, Skottland och Irland 1685–1688 (gift med Jakob II)

4 juni, Georg Lybecker, svensk militär

22 november, Svartskägg, egentligen Edward Teach, engelsk pirat.

1719

1719, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, De svenska karolinersoldaterna i Trondheim, under Carl Gustaf Armfeldts befäl, inleder sin ödesdigra marsch över fjällen, där flera tusen av dem fryser ihjäl i den kyla och snöstorm som drabbar dem. De första soldaterna når byn Handöl i Jämtland den 3 januari, de sista den 13 januari.

23 januari, Riksdagen underkänner Ulrika Eleonoras arvsrätt men hon väljs ändå till regerande drottning av Sverige sedan hon har godkänt den parlamentariska författningen. Furstendömet Liechtenstein skapas genom en sammanslagning av Vaduz och Schellenberg

27 januari, Karl XIIs liktåg anländer till Karlbergs slott utanför Stockholm.

19 februari, Ulrika Eleonora skriver under den nya svenska regeringsformen. Georg Heinrich von Görtz avrättas vid Skanstull i Stockholm.

21 februari, Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Grundlagsbegreppet införs och kungens, rådets och riksdagens maktbefogenheter fastställs i detalj. Riksdagen, som hädanefter sammanträder vart tredje år, får hela lagstiftnings- och beskattningsmakten samt visst inflytande över rådets sammansättning. Regenten, som inom rådet erhåller två röster, är enligt den nya regeringsformen bunden av riksdagens beslut.

26 februari, Karl XII begravs i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

17 mars, Ulrika Eleonora kröns.

10 april, Arvid Horn avgår som svensk kanslipresident.

23 april, En kunglig förordning utfärdas om att de svenska nödmynten skall samlas in 1–8 juni samma år och inlösas till halva värdet.

25 april, Romanen Robinson Crusoe publiceras.

14 maj, I Louisiana intar Bienville, från Mobile staden Pensacola i kriget mot Spanien, innan staden återerövras av spanjorerna för att därefter återigen erövras av Bienville

15 maj, Gustav Cronhielm blir ny svensk kanslipresident.

1 juni, De svenska nödmynten börjar samlas in.

2–5 juli, Södermalmsupploppet äger rum.

Juli–augusti, Ryska flottan härjar de svenska kusterna.

24 juli, Nyköping bränns av en rysk galärflotta.

25 juli, Ryssarna skövlar Lövsta järnbruk i Uppland.

30 juli, Ryssarna bränner ner Norrköping.

13 augusti, Ett ryskt anfall mot Stockholm avvärjs vid Stäket redutt av sörmlänningarna under överste Rutger Fuchs.

19 augusti, Norrtälje bränns ner av ryssarna.

23 augusti, Skara drabbas av en stadsbrand

1 oktober, Karlstad drabbas av en stadsbrand

28 oktober, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark.

9 november, Fred sluts mellan Sverige och Hannover i Stockholm varvid Bremen och Verden avträds.

12 december, Då Gustaf Cronhielm avgår som Sveriges kanslipresident efterträds han tillfälligt på posten av Johan August Meijerfeldt den äldre, som blir tillförordnad kanslipresident till följande vår.

Födda, 17 januari, William Vernon, amerikansk affärsman.

5 april, Axel von Fersen den äldre, greve, riksråd, fältmarskalk, ledamot av Svenska Akademien.

24 oktober, Jakob Gadolin, biskop, vetenskapsman och politiker.

17 november, Marie Marguerite Bihéron, fransk anatomiker.

Avlidna, 19 februari, Georg Heinrich von Görtz, friherre och minister.

23 februari, Bartholomäus Ziegenbalg, tysk missionär.

7 april, Elias Palmskiöld, svensk arkivari och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet.

15 april, Françoise d'Aubigné de Maintenon, politiskt aktiv fransk markisinna.

3 maj, Pierre Legros den yngre, fransk barockskulptör.

8 juni, Rafi ad Daradjat, indisk stormogul 1719.

6 september, Carlo Cignani, italiensk målare.

7 september, Djahan II, indisk stormogul 1719.

31 december, John Flamsteed, brittisk astronom.

1720

1720, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

21 januari, Fred sluts mellan Sverige och Preussen i Stockholm, varvid Vorpommern öster om floden Peene, städerna Stettin, Gollnow och Damm samt öarna Usedom och Wollin avträds.

29 februari, Ulrika Eleonora abdikerar från den svenska tronen till förmån för sin gemål Fredrik, som blir kung tre veckor senare.

24 mars, Ulrika Eleonoras make Fredrik av Hessen–Kassel väljs till kung av Sverige under namnet Fredrik I.

22 april, Arvid Horn väljs till ny svensk kanslipresident.

2 maj, Arvid Horn godtar ännu en svensk regeringsform som ytterligare minskar monarkens makt. Regeringsformen innebär att den styrande makten tillfaller rådet, vars medlemmar är 16, där kungen har två röster.

3 maj, Fredrik I kröns efter att ha godkänt den nya svenska regeringsformen.

3 juni, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Stockholm utan landavträdelser. Sverige tvingas dock avstå från tullfriheten i Öresund

27 juni, En ny svensk skråordning antas, vilken är kulmen på utvecklingen av ett enhetligt skråsystem för hela riket, där hantverk i princip är förbehållet städerna.

3 juli, Freden mellan Sverige och Danmark bekräftas genom Freden i Frederiksborg.

27 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i sjöslaget i Ledsund.

16 oktober, Generalguvernör greve Gustav Otto Douglas bortför biskop Henriks reliker från Åbo domkyrka. Loka brunn öppnas som kurort. Stora pesten i Marseilles blir Europas sista stora utbrott av böldpest.

Födda, 30 januari, Charles De Geer, svensk baron.

11 maj, Baron von Münchhausen, tysk officer och anekdotberättare.

24 juli, Lovisa Ulrika av Preussen, drottning av Sverige 1751–1771, gift med Adolf Fredrik.

12 augusti, Conrad Ekhof, tysk skådespelare.

4 oktober, Giovanni Battista Piranesi, italiensk konstnär, gravör och arkitekt. Madeleine de Puisieux, fransk författare och feminist. Geneviève Thiroux d'Arconville, fransk kemist, författare och översättare.

Avlidna, 3 augusti, Anthonie Heinsius, nederländsk statsman.

17 augusti, Anne Dacier, fransk filolog.

29 december, Maria Margarethe Kirch, tysk astronom.

1721

1721,  var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

15 april, En stor brand utbryter i Göteborg

8 maj, Sedan Clemens XI har avlidit den 19 mars väljs Michelangelo dei Conti till påve och tar namnet Innocentius XIII

25 maj, En svensk försvarsstyrka på omkring 300 man kavalleri, allmoge och borgare i Sundsvall, besegras av över 7 000 ryssar i slaget vid Selånger (i Sundsvall), vilket blir det stora nordiska krigets sista strid.

Maj–juni, Ryska flottan härjar Norrlandskusten. Hudiksvall, Härnösand, Piteå, Sundsvall, Söderhamn och Umeå bränns av ryssarna, men Gävle försvaras

3 juli, Grönland blir en dansk besittning

30 augusti, Freden i Nystad sluts mellan Sverige och Ryssland, vilket avslutar stora nordiska kriget. Sverige avträder Livland, Estland, Ingermanland, Dagö, Ösel och sydöstra Karelen med fästningarna Viborg och Kexholm, mot ett vederlag på två miljoner riksdaler.

30 oktober, Myndighetsåldern för svenska män höjs från 15 till 21 år, vilket den förblir till 1969. Kvinnor förblir omyndiga till 1858, med undantag för änkor, som sedan gammalt åtnjuter nästan samma myndighetsrättigheter som män.

22 december, Venezuelas Centraluniversitet grundas. Man beslutar officiellt att skapa en svensk galärflotta (skärgårdsflottan), vilket redan så smått har påbörjats 1715. Fram till 1756 går den under benämningen Arméns flotta.

Födda, 9 mars, Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken, tysk lantgrevinna.

17 april, Edvard Fredrik Runeberg, svensk nationalekonom.

28 augusti, Charles-Louis Clérisseau, fransk arkitekt och målare. Im Yunjidang, koreansk författare och filosof.

9 september, Fredrik Henrik af Chapman, svensk skeppsbyggare.

Avlidna, 15 mars, Louise av Mecklenburg-Güstrow, drottning av Danmark och Norge sedan 1699, gift med Fredrik IV.

19 mars, Clemens XI, född Giovanni Francesco Albani, påve sedan 1700.

18 juli, Antoine Watteau, fransk målare.

11 september, Rudolf Jakob Camerarius, tysk botaniker och läkare.

11 oktober, Edward Colston, brittisk slavhandlare.

1722

1722, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

5 april, Nederländaren Jakob Roggeveen "upptäcker" den ö han kallar för Påskön, eftersom det är påskdagen. Stockholmskrogen Den gyldene freden öppnar. Tullfrihet införs för svenska fartyg och halv tullfrihet för mindre svenska fartyg. Friherren Josias Cederhielm friges från rysk fångenskap och blir ledare för det holsteinska partiet. Sveriges första temperaturserie börjar mätas i Uppsala

Födda, 23 juli, Anne-Catherine Helvétius, fransk salongsvärd.

31 oktober, Friedrike av Hessen-Kassel, tysk adelsdam.

28 december, Eliza Lucas, amerikansk agronom.

Avlidna, 23 januari, Henri de Boulainvilliers, fransk historiker.

16 april, Johann Jacob Bach, tysk flöjtist anställd i det svenska hovkapellet, bror till Johann Sebastian Bach.

4 maj, Claude Gillot, fransk målare.

16 juni, John Churchill Marlborough, brittisk militär och politiker (tory)

5 december, Marie Anne de La Trémoille, spansk politiker.

8 december, Elisabeth Charlotte, tysk prinsessa.

20 december, Kangxi, den andre Qing-kejsaren av Kina.

1723

1723, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Januari, Den svenska riksdagen samlas. Det holsteinska partiet, som vill ha Karl XIIs systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp som tronföljare, får stort stöd i riksdagen, med rysk hjälp. Fredrik I gör vid riksdagen ett misslyckat försök att hävda kungamaktens rättigheter, medan kanslipresident Arvid Horn får alltmer inflytande.

1 maj, En stor brand bryter ut i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Cirka 7 000 trähus brinner ner och dessutom brinner Katarina kyrka

17 oktober, Riksdagsordningen 1723 utfärdas, vilken ger ständerna mer makt gentemot kungen. Därmed får bönderna för första gången sin riksdagsrepresentation befäst i grundlag. Ämbetsmannaadeln får det största inflytandet. Riksdagen erhåller politisk domsrätt över rådsherrarna. Kronobönderna får rätt att friköpa sina gårdar, vilket ger dem en stärkt social ställning men ingen ekonomisk förbättring. Prästerna motarbetar pietismen som börjar spridas i Sverige genom de hemvändande karolinerna. En ny svensk legostadga (förordning om tjänstefolk) utfärdas. En regeringsresolution antas, där svenska föräldrar förpliktas att lära sina barn "läsa i bok"

Födda, 5 januari, Nicole Reine Lepaute, fransk astronom och matematiker.

23 januari, Petronella Johanna de Timmerman, nederländsk poet och fysiker.

31 mars, Fredrik V, kung av Danmark och Norge 1746–1766.

16 juli, Joshua Reynolds, brittisk målare.

6 december, Carl Sparre, svensk friherre, riksråd 1775. Richard Price, brittisk predikant och moralfilosof. Catharina Mulder, nederländsk orangist.

Avlidna, 25 februari, Christopher Wren, engelsk arkitekt.

15 mars, Johann Christian Günther, tysk författare.

5 april, Johann Bernhard Fischer von Erlach, österrikisk arkitekt.

28 juli, Marianna Alcoforado, portugisisk nunna.

7 december, Jan Blažej Santini Aichel, böhmisk arkitekt och målare. Giovanni Battista Contini, italiensk arkitekt.

1724

1724, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Februari, Det holsteinska partiet genomdriver ett försvarsförbund mellan Sverige och Ryssland på 12 år.

29 maj, Sedan Innocentius XIII har avlidit den 7 mars väljs Pietro Francesco Orsini till påve och tar namnet Benedictus XIII.

10 november, Det så kallade produktplakatet, en efterbildning av den engelska navigationsakten, utfärdas för att stimulera den svenska sjöfarten. Utländska fartyg får till Sverige enbart skeppa varor som har tillverkats i det egna landet eller dess kolonier. Alla andra produkter skall fraktas på svenska fartyg. Jonas Alströmer erhåller privilegier på ett manufakturverk i Alingsås och börjar sin verksamhet, bestående av potatisodling och framställning av tobaksvaror. En lag om att varje stad måste anlägga tobaksplantage, för att motverka import, utfärdas. Det slår väl i södra Sverige. En ny svensk skolordning införs. Föräldrarna ansvarar nu för barnens svensk- och kristendomsundervisning. Om föräldrarna inte kan undervisa sina barn skall församlingens klockare eller skolmästare lära dem katekesen och att läsa. Denna skolordning innebär ett ökat statskyrkligt inflytande, men kommer, trots att den skulle vara tillfällig, att gälla fram till 1807. Ett konvojkommisariat bildas för att skydda svenska fartyg mot kaperier på Medelhavet, företagna av de så kallade Barbareskstaterna (nuvarande Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen). Porla brunn startar sin hälsoverksamhet.

Födda, 30 januari, Nils Adam Bielke, svenskt riksråd.

2 februari, Karl Vilhelm von Düben, svenskt riksråd samt kanslipresident 1788–1790.

9 april, Barthold Rudolf Hast, finländsk läkare.

22 april, Immanuel Kant, tysk filosof.

2 oktober, Gustaf Hjortberg, svensk präst, känd från den så kallade Hjortbergstavlan.

7 december, Louise av Storbritannien, drottning av Danmark och Norge 1746–1751, gift med Fredrik V.

12 december, Samuel Hood, brittisk viscount och amiral. Jane Colden, amerikansk botaniker. Eva Ekeblad, svensk kemist. Marie Anne Victoire Pigeon, fransk matematiker.

Avlidna, 7 mars, Innocentius XIII, född Michael Angelo Conti, påve sedan 1721

10 mars, Urban Hjärne, svensk läkare och naturforskare.

18 maj, Anne Julie de Melun, guvernant till Frankrikes barn.

29 oktober, William Wollaston, engelsk filosof.

1725

1725, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

25 januari, får den spanska kaparen Amaro Pargo titeln Hidalgo (adelsman)

30 april, ett avtal mellan Karl VI tysk-romersk kejsare och Filip V av Spanien.

3 september, Storbritannien, Frankrike och Preussen ingår Hannoverska alliansen.  Det holsteinska partiets tronkandidat, Karl XIIs systerson Karl Fredrik, gifter sig med Anna av Ryssland. I Sverige införs förbud mot offentliga badhus på grund av syfilisspridningen på badhusen. Christina Piper tar över Andrarums alunbruk och gård. Alunbruket blir Skånes största industri. Nya eller Lilla bollhuset i Stockholm omvandlas till finsk kyrka.

Födda, 5 februari, Anna Maria Rückerschöld, svensk författare.

24 mars, Samuel Ashe, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1795–1798.

23 april, Gerardo Maiella, italienskt helgon.

24 juli, John Newton, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare.

2 september, Ewald Friedrich von Hertzberg, tysk greve och statsman.

25 oktober, Hans Gädda, svensk magister, kyrkoherde och prost.

11 december, George Mason, amerikansk statsman. Maria Teresa Cybo-Malaspina, Hertiginna av Massa, monark i Massa i Italien 1744–1780. Benigna de Watteville, amerikansk skolpionjär.

Avlidna, 8 februari, Peter den store, rysk tsar från 1682.

20 april, Sophia von Kielmansegg, brittisk grevinna.

24 oktober, Alessandro Scarlatti, italiensk tonsättare.

1726

1726,  var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

12 januari, Konventikelplakatet, som förbjuder religiösa sammankomster utanför kyrkans gudstjänster, konventiklar, med undantag av husandakter, utfärdas i Sverige. Den som upprepade gånger bryter mot lagen kan bestraffas med landsförvisning. Plakatet kommer att gälla till 1858.  Johann Konrad Dippel besöker Sverige och lägger grunden för radikalpietismens utbredning i landet. Rörstrands keramiska fabrik grundas. Mårten Triewald låter bygga Sveriges första ångmaskin i Dannemora gruva i Uppland. Enligt ett nytt beslut skall de svenska församlingarna anställa en barnlärare om varken föräldrarna eller klockaren kan bedriva undervisning. Vanligtvis fungerar äldre soldater och båtsmän som lärare, eftersom dessa kan läsa. Skolböckerna betalar föräldrarna själva. Jonathan Swifts roman Gullivers resor ges ut.

Födda, 3 juni, James Hutton, skotsk naturforskare.

18 juli, Innocenzo Spinazzi, italiensk skulptör.

1 september, François-André Danican Philidor, fransk kompositör och schackspelare.

29 oktober, Daniel Melanderhjelm, svensk matematiker och astronom. John H D Anderson, vetenskapsman. Anne Monson, brittisk botaniker.

Avlidna, 3 februari, Alexis Littré, fransk anatom och kirurg.

13 november, Sofia Dorotea av Celle. Hannah Callowhill Penn, amerikansk guvernör.

1727

1727, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

14 maj, Sverige ansluter sig till Hannoverska alliansen, efter att kanslipresident Arvid Horn har påverkat riksdagen.

11 juni, Vid Georg I:s död efterträds han som kung av Storbritannien och Irland av sin son Georg II.

Juli, Greve Mauritz Vellingk, holsteinska partiets ledare, döms till döden, på grund av förrädiska förbindelser med Ryssland. Han benådas dock. Holsteinska partiet upplöses.

14 juli, Borås stad drabbas av en stadsbrand, där staden brinner ner till grunden

23 augusti, Kina och Ryssland sluter Fördraget i Kjachta. En kunglig trädgård anläggs på Gripsholm efter ritningar av Carl Hårleman. Gävles "kyrkoslott" förstörs av en brand. Johan Helmich Roman, "Den svenska musikens fader", utnämns till ordinarie hovkapellmästare. Johann Wolff startar Rörstrands Porslinsfabrik vid Klaraviken i Stockholm.

Födda, 14 maj, Thomas Gainsborough, brittisk konstnär.

19 juli, Ditlevine Feddersen, norsk poet, översättare och kulturpersonlighet.

30 augusti, Giovanni Domenico Tiepolo, italiensk målare.

14 december, François-Hubert Drouais, fransk konstnär.

Avlidna, 31 mars, Isaac Newton, engelsk matematiker och fysiker.

17 maj, Katarina I av Ryssland, Rysslands kejsarinna 1718–1727.

8 juni, August Hermann Francke, tysk teolog, pietist och pedagog.

11 juni, Georg I, kung av Storbritannien och Irland sedan 1714.

14 juni, Cornelius Cruys, norsk-nederländsk viceamiral. Alida Schuyler, nordamerikansk affärskvinna.

1728

1728, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

25 maj, Ett kungligt dekret utfärdat av Ludvig XV av Frankrike tillåter vin att transporteras på flaskor, vilket blir starten för champagnehusen.

20–23 oktober, Köpenhamn drabbas av en brand.  Carl Gustaf Tessin får i uppdrag att inreda Stockholms slott. Tessin kommer, genom sina många utlandsresor, att spela en stor roll för rokokons genombrott i Sverige. Amatörfysikern Mårten Triewald, en pionjär inom den moderna experimentalfysiken, håller föreläsningar och demonstrationer i Stockholm. Den första ångmaskinen i Sverige, konstruerad av Mårten Triewald, tas i bruk vid Dannemora gruva. Den danske upptäcktsresanden Vitus Bering korsar Berings sund.

Födda, 16 januari, Niccolò Piccinni, italiensk kompositör.

12 februari, Étienne-Louis Boullée, fransk arkitekt.

21 februari, Peter III av Ryssland, rysk tsar.

12 mars, Anton Raphael Mengs, tysk målare och konstteoretiker.

22 juni, Anna Jabłonowska, polsk adelskvinna och politiker.

3 juli, Robert Adam, Brittisk arkitekt, inredningsarkitekt och möbelformgivare.

27 oktober, James Cook, brittisk kapten och upptäckare.

25 december, Robert Orme, brittisk historiker.

Avlidna, 16 februari, Aurora von Königsmarck, grevinna, älskarinna till August den starke.

7 maj, Rosa Venerini, italiensk nunna, helgon. Johann Georg Gmelin d.ä., tysk kemist och apotekare. Maria Guyomar de Pinha, thailändsk kock.

1729

1729, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

28 april, Efter stora nordiska kriget har Sverige inte slutit någon formell fred med Sachsen, varför man nu istället sluter en "deklaration angående vänskapens återställande" med detta land.

1 september, Huset Ruinart Maison de Champagne grundas och blir världens första specialiserade champagnehus. Handel med opium förbjuds i Kina av en kejserlig förordning

Födda, 26 februari, Anders Chydenius, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.

21 april, Katarina II, Katarina den stora, rysk kejsarinna från 1762.

4 september, Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel, drottning av Danmark och Norge 1752–1766, gift med Fredrik V.

Avlidna, 29 april, Ingela Gathenhielm, svensk kapare.

29 mars, Elżbieta Sieniawska, polsk politiker.

27 juni, Élisabeth Jacquet de La Guerre, fransk kompositör.

16 november, Alessandro Specchi, italiensk arkitekt.

1 december, Giacomo Filippo Maraldi, fransk-italiensk astronom.

1730

1730, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Sodomiprocesserna i Utrecht bryter ut i Nederländerna och sprider sig från Utrecht över hela landet.

23 mars, Fredrik I blir hertig av Hessen-Kassel, varmed Sverige går i personalunion med hertigdömet

12 juli, Sedan Benedictus XIII har avlidit den 23 februari väljs Lorenzo Corsini till påve och tar namnet Clemens XII.

1 augusti, Jönköping drabbas av en kvartersbrand

12 oktober, Vid Fredrik IVs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian VI. Den svenska veckotidskriften Sedolärande Mercurius börjar ges ut. Astronomen Anders Celsius utses till professor i astronomi i Uppsala. Han är en av de första i Sverige att ansluta sig till den newtonska fysiken och inför såväl den praktiska astronomin som den rationalistiska wolffianska filosofin vid universitetet. Lövsta järnbruk i Uppland är nu helt återuppbyggt efter den ryska skövlingen 1719 och produktionen drar åter igång med full kraft.

Födda, 6 januari, Thomas Chittenden, amerikansk politiker.

24 november, Henrik af Trolle, svensk sjömilitär. Maria Angela Ardinghelli, italiensk översättare, matematiker och fysiker.

Avlidna, 23 februari, Benedictus XIII, född Pietro Francesco Orsini, påve sedan 1724.

2 augusti, Mattias Steuchius, professor i logik och metafysik, svensk ärkebiskop sedan 1714.

14 september, Sophia Elisabet Brenner, svensk författare.

12 oktober, Fredrik IV, kung av Danmark och Norge sedan 1699.

6 november, Hans Hermann von Katte, preussisk arméofficer, avrättad vid Küstrins fästning för att ha medverkat till vännen kronprins Fredrik av Preussens flyktförsök

1731 

1731,  var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern. 

April 21 april, Nora drabbas av en stadsbrand. Vänskapen mellan Storbritannien och Frankrike upphör och ersätts i freden i Wien av ett avtal mellan Kungariket Storbritannien och Habsburgska monarkin, vilket är olyckligt, eftersom Arvid Horn byggt upp sin utrikespolitik på den tidigare vänskapen. Arvid Horn vill avgå som kanslipresident, men hindras av ständerna, bland annat på grund av det nya utrikespolitiska läget. Svenska Ostindiska Companiet bildas och får mononpol på all svensk handel bortom Godahoppsudden. Kompaniets huvudsäte ligger i Göteborg och syftet med monopolet är att öka fjärrhandeln. Den franske författaren Voltaire ger ut boken Histoire de Charles XII (Karl XII), om den svenske kungen. 

Födda 2 februari, Fredrik Sparre, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797. 

19 mars, Gabriela Silang, filippinsk upprorsledare. 

23 mars, Catherine Macaulay, brittisk historiker. 

Maj, Gustaf Filip Creutz, svensk diplomat, skald, riksråd, en av rikets herrar samt kanslipresident 1783–1785. 

16 juli, Samuel Huntington, amerikansk jurist, politiker och revolutionär. 

1 september, Ove Høegh-Guldberg, dansk politiker. 

7 september, Elisabetta de Gambarini, brittisk kompositör. 

4 november, Maria Josefa av Sachsen, fransk kronprinsessa. Jacques-Christophe Valmont de Bomare, fransk naturvetenskapsman. 

Avlidna 27 januari, Bartolomeo Cristofori. 

21 april, Daniel Defoe, brittisk författare och journalist. 

11 maj, Mary Astell, brittisk författare, feminist och retoriker. 

29 december, Brook Taylor, brittisk matematiker.

1732

1732, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

25 januari, Ordenssällskapet Awazu och Wallasis stiftas i Stockholm.

9 juni, James Oglethorpe erhåller kungligt brev för Georgia

12 maj–10 oktober, Carolus Linnaeus genomför sin upptäcktsresa till Lappland.

26 september, Deklaration sluts angående vänskapens återställande mellan Sverige och Polen, som man har glömt att sluta fred med efter Stora nordiska kriget.

13 december, Olof von Dalin börjar utge Then Swänska Argus, vilken blir viktig för det svenska språket, genom det enkla och klara skrivsättet. Den första svenska ostindiefararen seglar ut. Dübensamlingen, som innehåller 2300 musikmanuskript från 1640 till 1720 doneras till Uppsala universitetsbibliotek. Samlingen hamnar på vinden och glöms bort.

Födda, 11 januari, Peter Forsskål, svensk naturforskare, orientalist och filosof.

17 januari, Stanisław II August Poniatowski, kung av Polen och storfurste av Litauen 1764–1795.

24 januari, Pierre de Beaumarchais, fransk dramatiker.

22 februari, George Washington, amerikansk militär och statsman, USAs president 1789–1797.

31 mars, Joseph Haydn, österrikisk kompositör.

5 april, Jean-Honoré Fragonard, fransk målare.

14 maj, Samuel Livermore, amerikansk politiker, senator 1793–1801.

11 juli, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, fransk astronom.

28 augusti, Johan Gabriel Bergman, finländsk läkare.

30 september, Jacques Necker, fransk politiker, finansminister under Ludvig XVI 1776–1789.

4 november, Thomas Johnson, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Maryland 1777–1779.

6 december, Warren Hastings, brittisk generalguvernör i Indien.

15 december, Carl Gotthard Langhans, tysk arkitekt. Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare. Christina Roccati, italiensk fysiker och poet.

Avlidna, 13 januari, Conrad Quensel, svensk matematiker, astronom och professor.

22 februari, Francis Atterbury, engelsk prelat och politiker. Marie Thérèse de Bourbon, fransk prinsessa.

28 februari, André Charles Boulle, fransk möbelsnickare.

3 mars, Georg Michael Pfefferkorn, tysk superintendent och psalmförfattare.

16 mars, Joachim Justus Breithaupt, teologie professor, generalsuperintendent och psalmförfattare.

23 mars, Fredrik II av Sachsen-Gotha-Altenburg, tysk hertig.

25 mars, Lucia Filippini, italiensk jungfru och ordensgrundare.

26 mars, Fredrik av Baden-Durlach

1 april, Johann Burckhardt Mencke, tysk historiker.

8 april, Johann Gottfried Berwald, den äldre, tysk musiker.

20 april, Peter von Danckwardt, svensk ämbetsman.

2 eller 3 juli, Carl Gustaf Dücker, svensk greve, fältmarskalk och riksråd

4 juli, Gustaf Adolf af Wasaborg, svensk greve och överstelöjtnant.

21 augusti, Dorothea von Velen, mätress till Johan Vilhelm av Pfalz och en reformator av kvinnors rättigheter.

29 augusti, Henrik Brenner, svensk orientalist.

1 september, Carl Kruse, svensk general.

26 september, Johan Paulinus Lillienstedt, svensk greve, statsman och skald. Arthur Collier, brittisk filosof.

25 oktober, Andrea Brustolon, venitiansk bildhuggare.

31 oktober, Viktor Amadeus II av Savojen, hertig av Savojen, hertig av Aosta och kung av Sicilien.

4 december, John Gay, engelsk poet och dramatiker.

14 december, Gustaf Adam Taube, svensk greve och militär.

23 december, Thomas Howard hertig av Norfolk. Simon Browne, engelsk präst och psalmförfattare. Louise Marie-Thérèse, fransk nunna, känd som den svarta nunnan i Moret. Marie-Emilie de Joyly de Chouin, fransk hovdam. Christian Richter, svensk konstnär. Lars Ulstadius, finländsk präst.

1733

1733, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

12 februari, Britten James Oglethorpe grundar den amerikanska staden Savanna i Georgia

10 juli, Oratoriet Athalia av Georg Friedrich Händel uruppförs på Sheldonian Theatre i Oxford.

23 november, 1733 års slavuppror på Saint John utbryter. Polska tronföljdskriget utbryter. Ryssland tar parti för August III (son till August den starke). Frankrike tar parti för Stanislaw I Leszczynski (Karl XIIs forne bundsförvant). Fartyget Drottning Ulrica Eleonora beger sig på en tvåårsseglats till Kanton. Sista avrättingen med rådbråkning utförs i Sverige.

Födda, 3 januari, Josina van Aerssen, nederländsk kompositör.

19 februari, Daniel Solander, naturforskare, upptäcktsresande, lärjunge till Carl von Linné.

13 mars, Joseph Priestley, brittisk kemist och präst.

18 september, George Read, amerikansk politiker.

Avlidna, 1 februari, August den starke, 62, kurfurste av Sachsen under namnet Fredrik August II 1694–1733, kung av Polen under namnet August II 1697–1704 och 1709–1733.

15 mars, Charlotte Aïssé, fransk brevskrivare.

12 september, François Couperin, 64, fransk kompositör, organist och cembalist.

25 oktober, Giovanni Girolamo Saccheri, 66, italiensk jesuitpräst och matematiker. 11734

1734, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

21 april, Jerk Lassen hittar ett av de två Gallehushornen. Kristofers landslag från 1442 ersätts i Sverige med 1734 års lag. Tortyr förbjuds, men tolkningen av lagen gör att tortyr även fortsättningsvis tillgrips vid förhör av grova brottslingar. Mannen får inte längre uttrycklig rätt att aga sin hustru och utomäktenskapliga barn förlorar sin arvsrätt. Kyrklig vigsel är obligatorisk vid giftermål och dödsstraffet för hor avskaffas. Nya lagar införs också om till exempel konkurs, ränta, fullmakt, borgen och förmånsrätt. Ett svenskt riksdagsparti, lett av riksrådet Carl Gyllenborg, yrkar på uppslutning på Frankrikes sida, för att kunna revanschera Sverige mot Ryssland. En ny skärpt svensk skrålag införs. Danmark och Sverige ingår ett femtonårigt försvarsavtal. Översättare finns från och med nu på Kanslikollegium, för översättningar av kungörelser och förordningar till finska. Den svenska högertrafiken, införd 1718, avskaffas och man återgår till vänstertrafik. Dessutom införs ett komplicerat väjningssystem på vägarna. Carolus Linnaeus genomför sin resa genom Dalarna. Den svenska riksdagen beslutar att Vadstena Adliga Jungfrustift (VAJS) ska inrättas efter förslag från friherre C W Cederhielm. 1738 upplåts Vadstena slott till detta ändamål.

Föddam 23 januari, Wolfgang von Kempelen, ungersk vetenskapsman.

9 mars, Marie-Suzanne Giroust, fransk konstnär, hustru till Alexander Roslin.

19 mars, Thomas McKean, amerikansk politiker.

14 augusti, Thomas Sumter, amerikansk militär och politiker.

7 oktober, Sir Ralph Abercromby, brittisk general.

22 oktober, Daniel Boone, en amerikansk pionjär och nybyggare. Torbern Bergman, svensk kemist. Johan Törnström, svensk bildhuggare.  Catharina Ahlgren, svensk redaktör och tidningsutgivare. Ulrica Arfvidsson, svensk siare.

Avlidna, 20 februari, Giacomo Ciolli, italiensk arkitekt.

25 april, Johann Konrad Dippel, tysk läkare, teolog, radikalpietist och alkemist. Abigail Masham, brittisk politiskt aktiv gunstling.

1735

1735, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

17 mars, Frimurarorden införs i Sverige av greve Axel Wrede-Sparre

Augusti, Arvid Horn lyckas genomdriva ett förnyande av förbundet mellan Sverige och Ryssland. Carolus Linnaeus ger ut sitt genombrottsverk Systema naturae, där växterna delas in i 24 klasser. Hans sexualsystem för växterna blir så småningom världsförhärskande. Föregångaren till den svenska Konstakademin, Akademien för de fria konsterna, inrättas. Överintendent Tessin grundar svenska Kongl. Ritarakademien. Den svenske kemisten Georg Brandt upptäcker metallen kobolt. Fartyget Ulrika Eleonora återvänder till Sverige. En fast svensk beskickning etableras i Konstantinopel och svenskarna får tillåtelse att bygga en protestantisk kyrka, vilket dock kommer att dröja till 1757.

Födda, 10 juli, Giovanni Bertati, italiensk librettist.

7 augusti, Claudine Picardet, fransk kemist, mineralog, meteorolog och vetenskaplig översättare.

28 augusti, Andreas Peter Bernstorff, dansk statsman.

5 september, Johann Christian Bach, tysk tonsättare.

30 oktober, John Adams, amerikansk politiker, USA:s president 1797–1801.

1 november, Jakob von Engeström, svenskt kansliråd, misstänkt för delaktighet i sammansvärjningen mot Gustav III.

8 november, George Plater, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1791–1792. Anna Hammar-Rosén, svensk tidningsredaktör. Sprinze Helfft Levy, tysk bankir.

Avlidna, 27 september, Peter Artedi, svensk biolog, iktyologins fader (drunkning)

8 oktober, Yongzheng-kejsaren, kejsare av Kina.

27 oktober, Catharina Bröms, svensk brukspatron vid Wij säteri och bruk 1708–1735.

1736

1736, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

23 januari, Den nya svenska lagen, 1734 års lag, stadfästs

2 maj, En fransk forskningsexpedition bestående av matematikerna och astronomerna Maupertuis, Clairault, Le Monnier och Camus, samt svensken Anders Celsius, avreser från Dunkerque för att ta sig till Tornedalen, för att genom meridianmätning se, om jorden är tillplattad vid polerna.

21 maj, Forskningsexpeditionen anländer till Stockholm.

23 maj, Västerås slott förstörs till stora delar av en brand. Det återuppbyggs så småningom, efter ritningar av Carl Hårleman

6 juni, Forskningsexpeditionen avreser från Stockholm mot Tornedalen.

21 juni, Forskningsexpeditionen anländer till Torneå. Man utför mätningar under ett år.

1 september, Sveriges rikes lag, 1734 års lag, som ersätter de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen, träder i kraft

Födda, 17 januari, Matthäus Daniel Pöppelmann, tysk barockarkitekt.

19 januari, James Watt, brittisk uppfinnare.

25 januari, Joseph-Louis Lagrange, italiensk astronom och matematiker.

3 februari, Johann Georg Albrechtsberger, österrikisk kompositör.

14 juni, Charles-Augustin de Coulomb, fransk fysiker.

12 augusti, Erik af Wetterstedt, svensk ämbetsman.

27 oktober, James Macpherson, skotsk författare. Edward Waring, brittisk matematiker. Mary Brant, politisk mohawkledare.

Avlidna, 31 januari, Filippo Juvarra, italiensk arkitekt.

16 mars, Giovanni Battista Pergolesi, italiensk kompositör.

24 april, Eugen av Savojen, österrikisk adelsman och general.

25 juli, Jean-Baptiste Pater, fransk målare.

16 september, Daniel Gabriel Fahrenheit, polsk-nederländsk fysiker. Bernardino Cametti, italiensk barockskulptör. Anna Colbjørnsdatter, norsk nationalhjältinna.

1737

1737, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

7 april, Jönköpings slott brinner ner

9 juni, Carl Gustaf Tessin meddelar, att en reguljär teaterverksamhet på svenska skall invigas till hösten. Det har nämligen inte funnits någon svensk teater sedan 1600-talet.

10 juni, Den franska gradmätningsexpeditionen i Tornedalen återvänder söderut. Resultaten leder till, att man kan bevisa att jorden är tillplattad vid polerna.

18 juli, Den osmanska armén besegrar den österrikiska i slaget vid Banja Luka.

4 oktober, Den nybildade svenska teatern i Stora Bollhuset, som kallar sig Comédie suédoise (Den svenska komedin) har premiär på sin första pjäs, troligen Svenska Sprätthöken.

16 oktober, En jordbävning med uppskattad magnitud på 9.3 vid Kamtjatkahalvön i Ryssland inträffar. Tsunamier upp till 60 meter (200 fot) följer på Stilla havet. Sverige och Osmanska riket undertecknar ett handelsavtal, eftersom Sverige har handelsintressen i Medelhavet.

Födda, 29 januari, Thomas Paine, brittisk-amerikansk skriftställare.

Maj, Suzanne Curchod, fransk-schweizisk politisk salongsvärd och författare.

3 maj, Berndt Johan Hastfer, rysk friherre, militär och landsförrädare.

20 juli, William Maclay, amerikansk politiker, senator 1789–1791.

5 augusti, Johann Friedrich Struensee, dansk statsman.

8 september, Evert Vilhelm Taube, svensk friherre och generallöjtnant samt kanslipresident 1792.

14 september, Michael Haydn, österrikisk kompositör.

19 september, Charles Carroll, amerikansk politiker, senator 1789–1792.

Avlidna, 29 januari, George Hamilton, brittisk fältmarskalk.

3 juni, Gustaf Cronhielm, svensk greve och ämbetsman samt kanslipresident 15 maj–12 december 1719.

21 augusti, Ulrik Adolf Holstein, dansk greve och statsman, Danmarks storkansler 1721–1730.

20 november, Caroline av Ansbach, drottning av Storbritannien sedan 1727 (gift med Georg II)

18 december, Antonio Stradivari, italiensk violinmakare.

19 december, Jakob Sobieski, polsk prins.

21 december, Alessandro Galilei, italiensk arkitekt.

1738

1738, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Augusti, Horns motståndare genomdriver ett tioårigt vänskapsfördrag med Frankrike. Det svenska fartyget Patrioten avseglar, under eskort av fartyget Sverige, båda med betalning till Karl XIIs turkiska fordringsägare, däribland sultanen.

18 november, Fördraget i Wien undertecknas.

20 november, Uddevalla eldhärjas

25 november, Fartyget Sverige förliser utanför Cadiz i Spanien

18 december, Arvid Horn tvingas avgå både som svensk regeringschef och kanslipresident, sedan hattarna fått stöd av både adeln, borgarna och det sekreta riksdagsutskottet. Detta maktskifte kan ses som genombrottet för den första svenska parlamentarismen. De svenska partinamnen "Hattarna" och "Mössorna" uppkommer. Arvid Horns anhängare anses "prata i nattmössan" av motståndarna, medan de själva använder manlighetssymbolen hatten. Hattarna, som vill ha ett revanschkrig mot Ryssland, får stöd av Frankrike, medan mössorna stöds av dess fiender Storbritannien och Ryssland. Samtal emellan Argi Skugga och en obekant Fruentimbers Skugga utges. Ett tredje svenskt duellplakat utfärdas.

Födda, 15 mars, Cesare Beccaria, italiensk filosof.

6 maj, John Sloss Hobart, amerikansk jurist och politiker.

28 maj, Tristram Dalton, amerikansk politiker, senator 1789–1791. Joseph Guillotin, fransk läkare, som fått ge namnet åt giljotinen.

4 juni, Georg III, kung av Storbritannien 1760–1820 och av Irland 1760–1801.

22 juli, Nils Henric Liljensparre, svensk polis och ämbetsman.

25 september, Nicholas Van Dyke, amerikansk politiker, Delawares president 1783–1786.

15 november, William Herschel, tysk-brittisk musiker och astronom, planeten Uranus upptäckare.

20 december, Juliana Cornelia de Lannoy, nederländsk författare.

Avlidna, Mars, Anna Margrethe Lasson, dansk författare.

7 maj, Jacob Ohlsson, svensk bondeståndstalman

23 september, Hermann Boerhaave, nederländsk botanist, kemist och läkare. Mademoiselle De Lafontaine, fransk ballerina.

1739

1739, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 januari, Bouvetön upptäcks av franske kaptenen Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier

23 januari, Norge inför en skollag

11 februari, Fartyget Patrioten ankommer till Konstantinopel och då HMS Sverige förlist går osmanerna med på att ta fartyget och dess innehåll som betalning. Den svenska besättningen från Patrioten chartrar under våren det brittiska fartyget The Sea Flower och beger sig hem till Sverige (sex stycken dock med ett nederländskt fartyg)

16 april, Det segrande hattpartiets ledare, Carl Gyllenborg, utses till ny svensk kanslipresident

2 juni, Den svenska Kungliga Vetenskapsakademin instiftas. Man skall stödja vetenskaper, som är praktiskt tillämpbara och sprida kunskapen till allmänheten.

17 juni, Den svenske kuriren Malcolm Sinclair mördas av ryska spejare nära Breslau på hemväg från Osmanska riket.

Juli, Pappersverket i Sävsjöström eldhärjas

27 augusti, The Sea Flower anlöper Stockholm med de svenska besättningsmedlemmarna

December, Palatset av is på Neva. För att fira framgången i rysk-turkiska kriget (1735–1739, fredsavtalet undertecknat 3 oktober) låter kejsarinnan Anna Ivanovna uppföra ett 50 meter långt ispalats eller ishus (ryska, Ледяной дом) på den frusna floden Neva i S:t Petersburg. Det smälter på våren 1740 och blir en sinnebild för något fåfängt och förgängligt. Det svenska Manufakturkontoret bildas av ständerna, varvid de nyinstiftade manufakturprivilegierna befriar arbetare från krigstjänst. Landets indelas i Schäferier, distrikt, och efter ett beslut om att Sveriges befolkning endast bör klä sig i tyger tillverkade i Sverige, utbildar Stockholm spinnmästarinnor för att upprätta lokala spinnskolor för kvinnor i städer och församlingar över hela Sverige med kronans stöd, i ett framgångsrikt försök att gynna textilindustrin genom att sprida kunskap i lin- och hampaförädling. Försöket att utvidga svensk textilindustri lyckas, men trots försöken att göra det via spinnhus grundade i landets städer, föredrar de flesta spinnerskor att arbeta hemifrån, varifrån de kan sälja till den högste budgivaren, och spinnhusen blir i stället ofta använda som straffanstalter av olika slag. En juridisk-ekonomisk professur inrättas i Uppsala, den första i sitt slag i Europa. En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) införs för att säkerställa tillgången på billig arbetskraft. Bönderna får endast ha en vuxen son och dotter hemma samtidigt. En förordning om att kunskaper i finska skall beaktas vid ämbetsmannatillsättningar i Finland utfärdas. Finland blir mer och mer "finskt", men fortfarande är högre ämbetsmän svensktalande och högre undervisning bedrivs på svenska. Sverige sluter en försvarsallians med Osmanska riket, riktad mot Ryssland, vilken är den första allians osmanerna sluter med ett kristet land. Carl von Linné gifter sig med Sara Elisabeth Moræa.

Födda, 5 januari, Olof Larsson, bondeståndets talman.

5 april, Philemon Dickinson, amerikansk politiker, senator 1790–1793. Antoine-François Peyre, fransk arkitekt.

14 september, Pierre Samuel du Pont de Nemours, fransk nationalekonom

31 oktober, James Gordon, irländsk-amerikansk politiker, kongressledamot 1791–1795. Frei Galvão, brasiliansk präst och franciskanbroder, helgon. Karoline Kaulla, tysk finansiär och bankir.

Avlidna, 26 februari, Göran Josuæ Adelcrantz, svensk arkitekt.

3 maj, Marie Anne de Bourbon, fransk hertiginna.

17 juni, Malcolm  Sinclair, svensk militär (mördad)

1740

1740–1748, Österrikiska tronföljdskriget.

Födda, 1740, Carl Michael Bellman, svensk trubadur.

1746, Gustav III, Sveriges konung från 1771.

Avlidna, 6 februari 1740, Clemens XII, påve.

28 juli 1741, Antonio Vivaldi, italiensk violinist, präst och tonsättare.

24 november 1741, Ulrika Eleonora, regerande drottning av Sverige.

6 augusti 1746, Kristian VI av Danmark, kung av Danmark och kung av Norge.

1741

1741, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

31 mars, Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige får sina stadgar

15 maj, Carolus Linnaeus påbörjar en forskningsresa till Öland.

4 juni, Linnaeus kommer fram till Öland.

28 juli, Hattarnas ryska krig utbryter genom att Sverige förklarar Ryssland krig, trots att både svenska armén och flottan är stridsodugliga.

23 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Villmanstrand.

November, Charles Emil Lewenhaupt bryter upp med svenska hären och tågar mot Sankt Petersburg.

6 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland.

December, Ryske tsarens dotter Elisabet, med vilken svenskarna i hemlighet underhandlar, gör sig till tsarinna genom en statskupp i S:t Petersburg. Bogesund byter namn till Ulricehamn, efter drottning Ulrika Eleonora. Carolus Linnaeus adlas under namnet Carl von Linné och blir professor i Uppsala. För att främja textilmanufakturernas intressen får invandrade anglikanska och reformerta torsbekännare rätt att utöva sin religion i Sverige. Arkitekten Carl Hårleman tar officiellt över rollen som svensk överintendent efter Carl Gustaf Tessin, en titel han i realiteten redan övertagit tidigare. Beslut tas att Gävle slott skall återuppbyggas och Carl Hårleman anlitas för uppdraget.

Födda, 20 januari, Carl von Linné den yngre, svensk naturforskare.

24 februari, Johan Henrik Hästesko, svensk överste.

20 mars, Jean-Antoine Houdon, fransk skulptör.

22 mars, Moses Robinson, amerikansk politiker.

26 juni, John Langdon, amerikansk politiker. Peter Simon Pallas, tyskfödd naturforskare.

31 december, Isabella av Parma, prinsessa.

Avlidna, 28 juli, Antonio Vivaldi, italiensk violinist och tonsättare.

24 november, Ulrika Eleonora, regerande drottning av Sverige 1718–1720 och drottning av Sverige sedan 1720, gift med Fredrik I.

11 december, Jacob Fabricius, svensk amoralitetspastor och poet.

19 december, Vitus Bering, dansk-rysk upptäcktsresande.

1742

1742, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

28 februari, Stilleståndet mellan Sverige och Ryssland går ut.

Juni, Ryska hären tågar mot svenska gränsen. Under månaden besätter de hela Finland, vilket benämns Lilla ofreden.

9 augusti, Svenska hären innesluts i Helsingfors och kapitulerar. Många soldater deserterar, och de adliga officerarna återvänder till Stockholm och regeringsarbetet. Ett par dagar före den svenska kapitulationen kallas generalerna Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock hem och ställs inför krigsrätt. De avrättas året därpå (1743) för misslyckandet i kriget mot Ryssland. Kejsarinnan Elisabet förklarar, att Sverige kan få tillbaka det mesta av Finland, om hennes släkting Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp utnämns till svensk tronföljare. Mössorna tar över makten i Sverige, sedan Hattarnas popularitet dalat, efter det att kriget gått så snöpligt. Glasbruket i Kosta grundas. All försäljning av utländskt kläde förbjuds i Sverige för att främja den inhemska tillverkningen. Akademiska sjukhuset i Uppsala grundas. Astronomen Anders Celsius konstruerar Celsiustermometern, men sätter fryspunkten vid 100 grader och kokpunkten vid noll.

Födda, 7 mars, Birgitte Cathrine Boye, dansk psalmförfattare.

7 april, Gunning Bedford, amerikansk federalitisk politiker, guvernör i Delaware 1796–1797.

10 maj, Johan Ture Bielke, delaktig i mordet på Gustav III.

1 juli, Georg Christoph Lichtenberg, tysk fysiker.

4 juli, John Tayler, amerikansk politiker.

27 juli, Rutger Macklean, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.

6 augusti, Rafaela Herrera, nicaraguansk nationalhjältinna.

14 augusti, Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, påve 1800–1823.

19 augusti, Jean Dauberval, fransk dansör och koreograf.

3 oktober, Anders Jahan Retzius, svensk naturforskare.

9 december, Carl Wilhelm Scheele, svensk kemist och apotekare (född i Stralsund)

16 december, Gebhard Leberecht von Blücher, preussisk militär, fältmarskalk 1813.

26 december, Ignaz von Born, tysk mineralog och författare.

Avlidna, 14 januari, Edmond Halley, 85, brittisk vetenskapsman.

8 februari, Philipp Ludwig Wenzel von Sinzendorf, 70, österrikisk överhovkansler.

17 april, Arvid Horn, 78, svensk militär, diplomat, statsman, riksråd och lantmarskalk samt kanslipresident 1710–1719 och 1720–1738.

21 maj, Lars Roberg, 78, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.

21 juni, Johannes Steuchius, 66, svensk ärkebiskop sedan 1730.

30 oktober, Magdalena Wilhelmina av Württemberg, 64, tysk regent.

29 november, Johan Moraeus, 70, svensk bergsläkare.

1743

1743, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

14 februari, Henry Pelham väljs till brittisk premiärminister.

14 mars, Ostindiefararen Götheborg ger sig ut på sin sista resa

Mars, Det svenska bondeståndet väljer den danske kronprinsen Fredrik till svensk tronföljare, eftersom de inte vill ha Adolf Fredrik.

20 maj, Svenska flottan besegras av den ryska i sjöslaget vid Korpoström.

Maj, De tre högre svenska stånden lovar att välja Rysslands kandidat, Adolf Fredrik, i utbyte mot en billig fred.

11 juni, En upprorisk bondehär tågar från Falun för att förhindra valet av Adolf Fredrik till tronföljare och få de ansvariga för nederlaget i kriget att ställas till svars.

16 juni, Preliminär fred sluts mellan Sverige och Ryssland.

22 juni, Dalkarlarna rycker fram till Gustav Adolfs torg där de skingras av kungatrogna trupper. Detta det sista bondeupproret i Sverige kallas Stora daldansen.

23 juni, Adolf Fredrik väljs av riksdagen till svensk tronföljare, efter påtryckningar från kejsarinnan Elisabet av Ryssland.

27 juni, En österrikisk-brittisk armé under Georg II besegrar en fransk armé i Slaget vid Dettingen under österrikiska tronföljdskriget. Detta är den senaste gången som en brittisk regent själv fört befälet över trupper i fält.

16 juli, Den svenske generalen Henrik Magnus von Buddenbrock avrättas som straff för "försummelser under kriget mot Ryssland".

4 augusti, Den svenske generalen Charles Emil Lewenhaupt den äldre avrättas som straff för "försummelser under kriget mot Ryssland".

7 augusti, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Åbo. Landet öster om Kymmene älv och Saimen avträds till Ryssland.

13 september, Genom fördraget i Worms läggs delar av det österrikiska Lombardiet till Sardinien från hertigdömet Milano.

September, Danmark hotar Sverige med krig eftersom deras kronprins inte blev vald till svensk tronföljare. Därför tvingas Sverige ta emot en rysk eskader och en armékår på 12 000 man, som skydd mot danskarna. Ständerna fattar beslut om att Svea rikes historia skall skrivas. Olof von Dalin får uppdraget. Sedan han hindrat dalmasarna att ta sig över broarna till Riddarholmen vid upproret utnämns Thure Gustaf Rudbeck till major.

Födda, 19 februari, Luigi Boccherini, italiensk kompositör.

17 mars, Katarina Dasjkova, ordförande för ryska akademien

1 april, William Hindman, amerikansk politiker.

13 april, Thomas Jefferson, amerikansk statsman och ambassadör, USAs president 1801–1809.

24 april, Edmund Cartwright, brittisk präst och uppfinnare.

April, Etta Palm d'Aelders, nederländsk författare och feminist.

24 maj, Jean Paul Marat, fransk författare och revolutionär.

17 augusti, Madame du Barry, fransk kurtisan, Ludvig XVs mätress.

11 november, Carl Peter Thunberg, svensk botaniker.

12 november, Jacques Antoine Hippolyte de Guibert, fransk general och militärteoretiker. Lucia Galeazzi Galvani, italiensk forskare. Elisabeth Christina von Linné, svensk botaniker.

Avlidna, 7 januari, Anna Sophie Reventlow, drottning av Danmark och Norge 1721–1730, gift med Fredrik IV.

16 juli, Henrik Magnus von Buddenbrock, generallöjtnant i svenska armén (avrättad)

4 augusti, Charles Emil Lewenhaupt den äldre, generallöjtnant i svenska armén (avrättad)

14 september, Nicolas Lancret, fransk målare.

23 september, Erik Benzelius den yngre, svensk ärkebiskop sedan 1742.

1744

1744, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Mars, Det danska krigshotet mot Sverige avlägsnas genom en uppgörelse med Danmark.

Juli, Ryssland går motvilligt med på att kalla hem sina trupper från Sverige. Öregrund drabbas av en stadsbrand

17 juli, Adolf Fredrik gifter sig preliminärt med Lovisa Ulrika av Preussen.

29 augusti, Den verkliga vigseln mellan Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika äger rum. Arkitekten Carl Hårleman får i uppdrag att återställa Uppsala slott, med tanken att det skall bli bostad åt det svenska kronprinsparet. De första golfreglerna upprättas av Gentlemen Golfers of Leith i Edinburgh i Skottland. Enligt kunglig befallning reserveras tobaksförsäljningen i Sveriges städer för kvinnor i behov av att försörja sig, ruinerade borgare och krigsinvalider: denna regel bekräftas återigen 1772, då med tillägget att tobakshandlarna endast får anlita tonårspojkar eller kvinnor som assistenter och inte anta lärlingar. 

Födda, 13 februari, John Walker, amerikansk politiker, senator 1790.

19 maj, Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, drottning av Storbritannien 1761–1818 (gift med Georg III)

9 juni, Frans Suell, svensk affärsman.

15 juni, Maria Kristina Kiellström, förlagan till Bellmans Ulla Winblad.

4 juli, Samuel Gottlieb Gmelin, tysk naturforskare.

17 juli, Elbridge Gerry, amerikansk politiker (demokrat-republikan), guvernör i Massachusetts 1810–1812, USAs vicepresident 1813–1814.

20 juli, Joshua Clayton, amerikansk politiker.

1 augusti, Jean-Baptiste de Lamarck, den förste vetenskapsman som lade fram en evolutionsteori.

16 augusti, Pierre François André Méchain, fransk astronom.

25 augusti, Johann Gottfried Herder, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.

29 augusti, Samuel Olof Tilas, svensk baron, poet och kommissionssekreterare i Konstantinopel.

31 augusti, John Houstoun, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Georgia 1778–1779 och 1784–1785.

11 november, Abigail Adams, amerikansk feminist, gift med president John Adams, mor president John Quincy Adams. Jacob Guntlack, svensk tjuv.

Avlidna, 25 april, Anders Celsius, svensk astronom, berömd för Celsius temperaturskala.

30 maj, Alexander Pope, brittisk författare.

18 oktober, Sarah Jennings Marlborough, politiskt aktiv brittisk hovfunktionär.

1745

1745, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Januari, Två svenska ostindiefarare förliser samma dag vid Shetlandsöarna på utresan från Sverige.

11 maj, Fransmännen besegrar en allierad armé bestående av britter, österrikare, nederländare och hannoveranare i slaget vid Fontenoy under österrikiska tronföljdskriget.

4 juni, Preussarna under Fredrik den store besegrar en österrikisk-sachsisk armé under ärkehertig Karl av Lothringen i slaget vid Hohenfriedeberg.

12 september, Vid återkomsten till Göteborg, efter två års resa, förliser ostindiefararen Götheborg, genom att segla på undervattensklippan Hunnebådan. Sverige och Ryssland sluter ett försvarsförbund. Den svenska riksbankens guld- och silverförråd minskar drastiskt. Pappersmyntfot skapas.

Födda, 6 januari, Jacques-Étienne Montgolfier, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.

18 februari, Alessandro Volta, italiensk fysiker, uppfann den elektriska kondensatorn.

21 februari, Olof Tempelman, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.

5 mars, Christina Elisabeth Carowsky, svensk konstnär.

2 april, Richard Bassett, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.

29 april, Oliver Ellsworth, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1796–1800.

25 juni, Thomas Tudor Tucker, amerikansk politiker.

19 augusti, Johan Gottlieb Gahn, svensk bergsvetenskapsman.

30 augusti, Johann Hieronymus Schröter, tysk astronom.

17 oktober, Mattias Fremling, svensk filosof.

Avlidna, 19 oktober, Jonathan Swift, brittisk-irländsk kyrkoman, författare och satiriker

13 november, Iver Rosenkrantz, dansk statsman, Danmarks statsminister 1730–1735

16 november, Johann Lukas von Hildebrandt, österrikisk arkitekt, Hedvig Catharina Lillie, politiskt aktiv svensk salongsvärd.

1746

1746, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

14 januari, Göteborg härjas av en eldsvåda

6 augusti, Vid Kristian VIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik V.

November, Ryske ministern von Korff ger Adolf Fredrik en tillrättavisning för hans förbindelser med hattpartiet.

9 december, Carl Gustaf Tessin efterträder Carl Gyllenborg som Sveriges kanslipresident. Det ryska inflytandet i Sverige kulminerar. Förhandlingar med främmande makter, vilka är misshagliga för Ryssland, avbryts. Den ryska kejsarinnan Elisabet utsätter Adolf Fredrik för påtryckningar. Därför antar ständerna den nationella förklaringen, där man skall försvara honom med "liv, blod och egendom". Man påbörjar en militär upprustning i Sverige, varvid fästningsbyggen påbörjas i Kristianstad, Landskrona och Slite. Den svenske nationalekonomen Anders Berch ger ut sitt ekonomiska alster Sätt, at genom politisk arithmestica utröna länders och rikens hushållning. Boken räknas som ett av 1700-talets viktigaste verk inom ekonomi. Krigskollegium utfärdar ett dekret om att så kallade salpeterlador skall anläggas i Sverige, för konstgjord framställning av salpeter, vilket behövs för krutframställning till försvaret.

Födda, 6 januari, Paul Brigham, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1797.

12 januari, Johann Heinrich Pestalozzi, schweizisk pedagog och författare.

24 januari, Gustav III, kung av Sverige 1771–1792.

31 januari, Pehr Hörberg, svensk konstnär och målare.

24 februari, Uno von Troil, svensk ärkebiskop 1786–1803.

30 mars, Francisco de Goya, spansk konstnär.

26 april, John Patten, amerikansk politiker.

7 maj, Olympe de Gouges, fransk författare och politisk aktivist.

9 maj, Theodore Sedgwick, amerikansk politiker.

10 maj, Gaspard Monge, fransk matematiker.

3 juli, Sofia Magdalena av Danmark, drottning av Sverige 1771–1792, gift med Gustav III.

16 juli, Giuseppe Piazzi, italiensk astronom.

27 juli, Jacob Axelsson Lindblom, svensk ärkebiskop 1805–1819.

6 augusti, Louise du Pierry, fransk astronom.

24 oktober, Eric Ruuth, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.

Avlidna, 18 mars, Anna Leopoldovna, rysk regent.

20 mars, Nicolas de Largillière, fransk konstnär.

14 juni, Colin Maclaurin, skotsk matematiker.

6 augusti, Kristian VI, kung av Danmark och Norge sedan 1730.

9 december, Carl Gyllenborg, svensk greve, diplomat, ämbetsman, politiker och författare samt kanslipresident 1739–1746

1747

1747, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

3 maj, En brittisk flotta på 16 skepp besegrar en fransk flotta på 38 skepp i sjöslaget vid Kap Finisterre.

Maj, Sverige sluter subsidieförbund med Frankrike. Sverige sluter defensivallians med Preussen, för att försvara Adolf Fredriks tronföljd.

8 juli, Överste Hans Henrik von Liewen, löjtnant Alexander Mikael von Strussenfelt och överstelöjtnant Augustin Ehrensvärd beger sig till Finland. Deras uppgift är att utse plats för tre gränsbefästningar, vilket leder till att fästningen Sveaborg, utanför Helsingfors, börjar byggas.

17 oktober, Kungliga Vetenskapsakademien får ensamrätt att ge ut almanackor i Sverige, vilket blir en god inkomstkälla

5 december, Carl Gustaf Tessin blir ny svensk kanslipresident. Han lyckas minska det ryska inflytandet på svensk politik och ökar rådets makt gentemot kungahuset. Han genomdriver också giftermålet mellan Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark, vilket inte är populärt i hovet och leder till att han senare tvingas lämna politiken. Det svenska Jernkontoret inrättas i syfte att reglera produktionen och exporten och därigenom hålla priserna uppe. Man lånar också ut pengar till järnbruk och hyttor. Hattarna låter avrätta Fredrik Is livmedikus A. Blackwell efter anklagelser om förräderi. Olof von Dalins Svea rikes historia i fyra band börjar utkomma. Den svenske nationalekonomen Anders Berch ger ut Inledning til almäna hushålsordningen, vilken blir minst lika viktig som hans föregående bok. Den längsta kända sillperioden i Sveriges historia inleds och varar till 1809. Fiskerinäringen och tranutvinningen i Bohuslän får ett rejält uppsving. En av Carl von Linnés lärjungar, finländaren Pehr Kalm, påbörjar en treårig forskningsresa till Nordamerika. Arbetet med Polhems slussled i Trollhättan inleds. En grupp borgare från Marstrands stad framlägger förslaget att staden skall bli frihamn, för att stimulera ekonomin där, dock utan att vinna gehör i den svenska riksdagen.

Födda, 1 januari, Henrik Gahn, svensk läkare, känd för att ha lyckats ympa skyddskoppor, vilket ledde till vaccination mot smittkoppor.

28 februari, Justin Morgan, amerikansk hästuppfödare och kompositör.

27 maj, Malte Ramel, svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien samt tillförordnad kanslipresident 1785–1786.

2 juli, Rose Bertin, Frankrikes första internationella modeskapare.

Avlidna, 19 mars, Katarina Opalinska, drottning av Polen.

3 april, Leopold I av Anhalt-Dessau, preussisk fältmarskalk.

19 juni, Jakob Benzelius, svensk ärkebiskop sedan 1744.

1748

1748, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Februari, Serafimer-, Svärds- och Nordstjärneordnarna instiftas i Sverige. Serafimerorden är den finaste utmärkelsen och tilldelas svenska arvfurstar vid födseln. Fredrik I drabbas av slaganfall.

19 maj, Fredrik I kan inte längre delta i det svenska regeringsarbetet. En stämpel med hans underskrift börjar därför används för undertecknandet av olika dokument.

26 maj, Vetenskapsakademiens observatorium grundläggs i Stockholm

28 juni, Kungligt brev fastställer (nya?) stadgar för "Kongl Seraphimer Orden".

18 oktober, Fredsförhandlingarna i Aachen leder till ett slut på Österrikiska tronföljdskriget.  Galärstraffet avskafas definitivt i Frankrike, och ersätts av bagno. De svenska förordningarna om zigenare och tattare samlas i en specifik lagstiftning, för att hindra vidare invandring och tvinga dem som finns till fast bosättning. Beslut om ny svensk lag för manufakturprivilegier tas. Endast de manufakturer som själva kan finansiera sin verksamhet får privilegier, undantaget hemslöjden. Grevinnan Eva Ekeblad, gift De la Gardie, väljs in i Vetenskapsakademien, för att hon bland annat experimenterat med att framställa brännvin ur potatis. Sverige får en ny rysk minister i Stockholm, greve Nikita Panin. Sätra brunn doneras till Uppsala universitet. Byggandet av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors i Finland påbörjas. Sjömanshuset och året därpå sjömanskassan inrättas för änkor och barn till sjömän.  Correspondance littéraire, philosophique et critique börjar utges i Europa.

Födda, 11 februari, Edward Carrington, amerikansk politiker.

11 mars, Christian Ditlev Frederik Reventlow, dansk greve, statsminister och reformator.

25 mars, Benedetto Giuseppe Labre, romersk-katolskt helgon.

3 maj, Emmanuel Joseph Sieyès, fransk revolutionspolitiker och präst.

10 maj, Louis Jean Pierre Vieillot, fransk ornitolog.

8 juni, William Few, amerikansk politiker, senator 1789–1793.

8 augusti, Johann Friedrich Gmelin, naturforskare.

30 augusti, Jacques-Louis David, fransk målare.

7 september, Thomas Hartley, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.

26 september, Karl XIII, kung av Sverige 1809–1818 och av Norge 1814–1818.

19 oktober, Emanuel De Geer, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.

12 november, Karl IV, kung av Spanien.

13 november, William Chalmers, grundare av den industriskola som sedermera blev Chalmers tekniska högskola.

9 december, Claude Louis Berthollet, fransk kemist och läkare. Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen".

Avlidna, 1 januari, Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.

14 mars, George Wade, brittisk fältmarskalk.

23 april, Mohammed Nasir, indisk stormogul 1719-1748.

15 september, Dorothea Sofia av Neuburg, italiensk regent. Johann Bernoulli, matematiker. James Thomson, brittisk författare. Otto Ferdinand Traun, österrikisk militär. Pietro Passalacqua, italiensk arkitekt.

1749

1749, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

9 juli, Bosättningen Halifax grundas i Nova Scotia. Fördrag sluts mellan Sverige och Danmark sedan Adolf Fredrik lovat att avstå sina anspråk på Holstein-Gottorp. Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån) inrättas av astronomen Pehr Wilhelm Wargentin, varigenom Sverige får världens första befolkningsstatistik. Av försvarsskäl beslutar den svenska regeringen att Landskrona skall flytta söderut. Den medeltida staden rivs och den nya staden anläggs, av Carl Hårleman, på Gråen. En ny lag stadgar att stockholmarna skall sätta upp gatlyktor och hålla dem tända under en viss tid av dygnet på vinterhalvåret. Carl von Linné företar en forskningsresa till Skåne.

Födda, 2 januari, Carl Gustaf Nordin, språkvetare, politiker, biskop.

14 januari, James Garrard, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1796–1804.

29 januari, Kristian VII, kung av Danmark och Norge 1766–1808.

10 mars, Lorenzo Da Ponte, italiensk författare.

24 mars, Ulla von Höpken, svensk grevinna.

11 april, Adélaïde Labille-Guiard, fransk konstnär.

29 april, Adolf Fredrik Munck, svensk hovman under Gustav III.

15 maj, Levi Lincoln, amerikansk politiker (demokrat-republikan)

17 maj, Edward Jenner, brittisk läkare, smittkoppsvaccinationens uppfinnare.

15 juni, Georg Joseph Vogler, tysk kompositör.

28 augusti, Johann Wolfgang von Goethe, tysk författare.

17 november, Nicolas Appert, fransk uppfinnare

Avlidna, 11 maj, Catharine Trotter Cockburn, brittisk romanförfattare, dramatiker och filosof.

10 september, Émilie du Châtelet, fransk matematiker, fysiker och författare.

9 november, Johan August Meijerfeldt den äldre, svensk militär och greve samt tillförordnad kanslipresident 1719–1720.

4 december, Claudine Guérin de Tencin, fransk politisk salongsvärd

1750

1750, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

11 maj, Spanjorer bosätter sig på Juan Fernándezöarna

18 november, Westminsterbron i Storbritanniens huvudstad London invigs. Ett giftermålsavtal sluts mellan den svenske kronprinsen Gustav (III) och den danska prinsessan Sofia Magdalena. Den förste svenske veterinären börjar utöva sitt yrke. Olof von Dalin blir kronprins Gustavs nye lärare. Sveriges folkmängd uppgår till ca 1,8 miljoner plus Finlands 400 000.

Födda, 29 januari, Helen Gloag, slavkejsarinna av Marocko.

16 mars, Caroline Herschel, brittisk astronom.

6 april, James Watson, amerikansk federalistisk politiker, senator 1798–1800.

13 maj, Lorenzo Mascheroni, italiensk matematiker.

31 maj, Karl August von Hardenberg, preussisk statsman.

18 juli, Fredrik Adolf, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.

19 juli, Johan Gabriel Oxenstierna, svensk greve, ledamot av Svenska Akademien, en av rikets herrar samt kanslipresident 1786–1789.

18 augusti, Antonio Salieri, italiensk kompositör. Kunta Kinte, afroamerikansk slav, förfader till författaren Alex Haley samt huvudpersonen i dennes bok Rötter.

Avlidna, 25 april, Olof Petrus Hjorter, svensk astronom.

28 juli – Johann Sebastian Bach, tysk tonsättare och musiker

31 juli, Johan V av Portugal, kung av Portugal 1706-1750.

21 december, Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel, tysk-romersk kejsarinna.

1751

1751, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Januari, Sveriges kronprins Gustav (III) förlovas med den danska prinsessan Sofia Magdalena.

25 mars, Vid Fredrik I:s död blir Adolf Fredrik kung av Sverige

8 juni, En brand utbryter i kvarteret Klara i Stockholm

21 september, Gränstraktaten mellan Sverige och Danmark, varigenom den svensk-norska gränsen får sin slutliga sträckning, undertecknas. Man börjar i söder sätta upp gränsrösen, ett arbete, som kommer att pågå till 1768.

25 november, Adolf Fredrik kröns tillsammans med sin hustru Lovisa Ulrika av Preussen. Marathriket anfalls av stormogulen och fransmännen. Grundämnet nickel upptäcks i Loosgruvan av Axel Fredrik Cronstedt.

Födda, 18 februari, Adolf Ulrik Wertmüller, svensk konstnär.

16 mars, James Madison, amerikansk politiker och politisk filosof, USA:s president 1809–1817.

21 maj, Gudmund Jöran Adlerbeth, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska akademien.

22 juli, Caroline Mathilde av Storbritannien, drottning av Danmark och Norge 1766–1772, gift med Kristian VII.

28 juli, Joseph Habersham, amerikansk politiker och affärsman.

4 oktober, Daniel Boëthius, svensk filosof.

5 oktober, James Iredell, amerikansk jurist.

8 oktober, Sir John Shore, brittisk politiker.

1 december, Johan Henric Kellgren, svensk diktare, kritiker och tidningsman samt ledamot av Svenska akademien från dess grundande 1786.

24 december, Lars von Engeström, svensk greve, diplomat och politiker samt kanslipresident maj–juni 1809 och utrikesstatsminister 1809–1824. Charlotta Richardy, svensk textilfabrikör. Maria Antonia Fernandez, spansk flamencosångare och dansare.

Avlidna, 17 januari, Tomaso Albinoni, italiensk kompositör.

9 februari, Nicola Salvi, italiensk skulptör och arkitekt.

25 mars, Fredrik I, svensk prinsgemål 1718–1720 (gift med Ulrika Eleonora) och kung av Sverige sedan 1720

1 augusti, Helena Arnell, finländsk konstnär.

30 augusti, Christopher Polhem, svensk uppfinnare och industriman.

7 september, Johan Henrik Wijkman, svensk ämbetsman.

18 november, Abraham Vater, tysk anatom och botaniker.

20 november, George Graham, brittisk ur- och instrumentmakare.

19 december, Louise av Storbritannien, drottning av Danmark och Norge sedan 1746, gift med Fredrik V.

1752

1752, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

1 januari, 1 januari ersätter 1 mars som nyårsdag i Storbritannien

24 februari, En kunglig förordning utfärdas om att Sverige nästa år skall övergå till den gregorianska kalendern, genom att stryka elva dagar i almanackan.

17 mars, Anders Johan von Höpken blir ny svensk kanslipresident efter Carl Gustaf Tessin. Han fortsätter att hävda rådets makt gentemot kungahuset och förespråkar ett starkt försvar i Finland.

5 juni, Den svensk-norska gränskommissionen möts för första gången för att inleda arbetet med att märka ut gränsen mellan länderna.

22 juni, Karlstad drabbas av en stadsbrand

14 september (NS), Storbritannien och dess besittningar inför den gregorianska kalendern, då julianska 2 september följs av gregorianska 14 september. Den brittiske vetenskapsmannen Lord John Davies blir först med att uppmärksamma vad som senare kallas respiratorisk kollaps. Den svenska ståndsriksdagen beslutar att kanslipresidenten skall tillsättas utan kungens medverkan. Serafimerordens lasarett instiftas på Kungsholmen i Stockholm. Brinkebergskulle sluss i Polhems slussled är färdigbyggd. Den äldre Drottningholmsteatern invigs. Den brinner ner 1762. Kvarlevorna av Paracelsus grävs upp och placeras om i samband med förändringar på kyrkogården. Spinnskolorna som grundades efter 1739 års beslut, och som vid denna tidpunkt räknas till 59 stycken, premieras och får stöd för att lätta garnbristen och medaljer delas ut till spinnerskor för att uppmuntra textilindustrin, som vid denna tid till stor del består av förläggarverksamhet. Old American Company, det första teatersällskapet i USA, bildas.

Födda, 13 januari, Eleonora de Fonseca Pimentel, italiensk poet, journalist och revolutionär.

16 januari, Nicolas-François Guillard, fransk librettist.

6 april, Hugh Elliot, brittisk diplomat.

24 april, Henry Latimer, amerikansk läkare och politiker, senator 1795–1801.

11 maj, Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.

4 juni, John Eager Howard, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1788–1791, senator 1796–1803.

11 juni, Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, preussisk statsman, Preussens premiärminister 1792–1804 och 1806.

23 juli, Marc-Auguste Pictet, schweizisk fysiker.

13 augusti, Maria Karolina, drottning av Neapel och Sicilien.

21 augusti, Antonio Cavallucci, italiensk målare.

18 september, Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.

8 oktober, Grímur Jónsson Thorkelín, isländsk historiker.

18 november, Joseph Hiester, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1820–1823.

Avlidna, 4 januari, Gabriel Cramer, schweizisk matematiker.

23 mars, Jean-Charles de Folard, fransk militär och militärteoretiker.

29 juli, Giovanni Battista Maini, italiensk barockskulptör.

28 oktober, Halldór Brynjólfsson, isländsk biskop. Sophia av Sachsen-Weissenfels, markgrevinna av Brandenburg-Ansbach.

1753

1753, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

17 februari, Denna dag blir den sista i februari i den svenska almanackan detta år. För att övergå från den julianska till den gregorianska kalendern (som vid denna tid går elva dagar före den julianska) stryks de sista elva dagarna i februari detta år och dagen följs alltså direkt av 1 mars. Många svenskar anser därmed att staten har stulit elva dagar av deras liv.

7 juni, British Museum grundas

24 juli, Kungliga Svenska Vitterhetsakademien instiftas av drottning Lovisa Ulrika, efter fransk och preussisk modell. Olof von Dalin blir sekreterare och Anders Johan von Höpken drar upp riktlinjen för akademiens arbete. Vitterhetsakademien ska främja humanistiska framsteg.

20 september, Den svenska Vetenskapsakademiens observatorium i Stockholm invigs. Carl von Linné ger växten hampa det latinska namnet Cannabis sativa, vilket sedermera leder till, att den i drogsammanhang kommer att kallas cannabis. Det nya slottet i Stockholm står efter 56 år färdigt så svenska kungafamiljen kan flytta in. Kina slott uppförs på Drottningholm. Slottet blir en överraskning från Adolf Fredrik till Lovisa Ulrika på hennes födelsedag. Västerås slott står nu färdigt efter återuppbyggnaden. Kung Adolf Fredrik utses till Svenska Frimurare Ordens förste höge beskyddare. En instruktions utfärdas i Stockholm där eleverna vid stadens församlingars kyrkoskolor ska undervisas i skrivning, läsning, räkning, historia, geografi, uppsatskrivning, naturlära och ritning.

Födda, 11 februari, Jonas Galusha, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1809–1813 och 1815–1820.

13 april, Frederick Frelinghuysen, amerikansk general och politiker, senator 1793–1796.

13 juni, Johan Afzelius, svensk kemist.

29 juni, Fredrik von Ehrenheim, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler samt kanslipresident 1801–1809. Samuel J Potter, amerikansk politiker, senator 1803–1804.

2 juli, Hedvig Eleonora von Fersen, svensk hovfunktionär, äldre syster till Axel von Fersen den yngre

19 juli, Richard Potts, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.

9 september, George Logan, amerikansk politiker, senator 1801–1807.

10 september, John Soane, brittisk arkitekt.

16 september, Märta Helena Reenstierna, även känd som Årstafrun

8 oktober, Sofia Albertina, svensk prinsessa, dotter till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.

15 oktober, Elizabeth Inchbald, författare dramatiker och skådespelerska.

27 november, Henry Tazewell, amerikansk jurist och politiker, senator 1794–1799.

19 december, John Taylor Gilman, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i New Hampshire 1794–1805 och 1813–1816. John Taylor, amerikansk politiker, senator 1792–1794, 1803 och 1822–1824.

24 december, Anders Gamborg, dansk filosof

Avlidna, 11 januari, Hans Sloane, brittisk samlare och naturforskare, grundare av British Museum.

14 januari, George Berkeley, irländsk filosof.

13 juli, Sten Carl Bielke, svensk friherre, ämbetsman, vetenskapsman och riksdagsledamot.

3 augusti, Gabriel Gyllengrip, svensk friherre och ämbetsman, landshövding i Västerbottens län.

5 augusti, Charlotta Elisabeth van der Lith, politiskt aktiv guvernörsfru i Surinam.

19 augusti, Balthasar Neumann, tysk arkitekt.

16 september, Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff, tysk arkitekt. Giuseppe Sardi, italiensk arkitekt.

1754

1754, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

25 februari, Sergeant major Melchor de Mencos y Varón lämnar staden Santiago de los Caballeros de Guatemala för att slåss mot brittiska pirater som härjar vid Peténs kuster

30 april, Sergeant major Melchor de Mencos y Varón och hans trupper besegrar brittiska pirater i slaget vid San Felipe och Cobálagunen

2 maj, En stor brand förstör huvuddelen av Hedemoras stadsbebyggelse. Kungafamiljen flyttar in på Stockholms slott. Carl Gustaf Tessin drar sig tillbaka från posten som kronprins Gustavs guvernör. Kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika låter uppföra den ursprungliga slottsteater på Drottningholms slottsteater. Kungaparet inviger den första slussen i Polhems slussled i Trollhättan. Risbadstugan, ett uppmärksammat rättsfall, utspelar sig i Stockholm och ger upphov till en pjäs.

Födda, 3 januari, Daniel Rogers, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799.

15 januari, Jacques Pierre Brissot, fransk politiker och journalist.

20 februari, Stephen R Bradley, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813.

10 mars, Augusta Löwenhielm, svensk hovfunktionär och tidsprofil.

17 mars, Manon Roland, fransk politiker.

30 mars, François Pilâtre de Rozier, fransk flygpionjär.

22 april, José Antonio Pavón y Jiménez, spansk botaniker.

9 maj, Carl Axel Wachtmeister, svensk greve, justitieråd och justitiekansler, en av rikets herrar, riksdrots 1787–1809, justitiestatsminister 1809–1810.

4 juni, Franz Xaver von Zach, tysk astronom.

18 juni, Anna Maria Lenngren, svensk författare.

20 juli, Antoine Destutt de Tracy, fransk filosof.

23 augusti, Ludvig XVI, kung av Frankrike 1774–1792.

1 september, August Hermann Niemeyer, tysk teolog, pedagog och författare.

9 september, William Bligh, brittisk sjöfarare.

9 oktober, Jean-Baptiste Regnault, fransk målare under nyklassicismen. Eve Frank, mystiker, ledare av kulten frankismen.

30 november, André Boniface Louis Riquetti de Mirabeau, fransk politiker.

4 december, Julius von Soden, tysk greve och författare.

Avlidna, 10 januari, Edward Cave, 62, brittisk boktryckare, redaktör och publicist.

14 januari, Georg Mauritz af Vasaborg, svensk greve.

28 januari, Ludvig Holberg, 69, dansk-norsk författare och historiker.

5 februari, Caroline Thielo, 18, dansk skådespelare.

14 februari, Tycho de Hofman, 39, dansk ämbetsman.

6 mars, Henry Pelham, 59, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1743–1754.

14 mars, Friedrich Otto Mencke, 45, tysk jurist.

19 mars, Germain Boffrand, 86, fransk arkitekt.

23 mars, Johann Jakob Wettstein, 61, schweizisk teolog.

9 april, Christian von Wolff, 75, tysk friherre, filosof och matematiker.

11 april, Christina Beata Dagström, 62, svensk bruksägare.

15 april, Jacopo Riccati, 77, italiensk greve och matematiker.

23 april, Reinhold Apiarius, 59, svensk ämbetsman.

27 april, Marie Karoline von Fuchs-Mollard, 73, österrikisk grevinna och guvernant.

28 april, Giovanni Battista Piazzetta, 71, italiensk målare.

4 maj, Clas Eliander, 45, svensk arkitekt och mekaniker.

14 maj, Pierre-Claude Nivelle de La Chaussée, 62, fransk dramatiker.

23 maj, Sophie Eleonore Walther, 31, tysk författare.

7 juni, Nicolai Eigtved, 52, dansk arkitekt.

21 juni, Thomas Plomgren, 51, svensk affärsman och politiker.

28 juni, Martin Folkes, 63, brittisk matematiker och astronom.

29 juni, Elias Ekeroth, 71, svensk präst.

4 juli, Philippe Néricault Destouches, 74, fransk författare.

6 juli, Johan Adolf Löwenhult, 70, svensk militär och adelsman.

9 juli, Olof Metzén, 53, svensk präst.

16 juli, Ernst Hartmann von Diemar, 72, tysk baron, diplomat och militär.

5 augusti, James Gibbs, 71, brittisk arkitekt.

14 augusti, Maria Anna av Österrike, 70, portugisisk drottning, ställföreträdande regent i Portugal 1742–1750.

1 september, Carl Georg Siöblad, 70, svensk sjömilitär. Den brittiske författaren Henry Fielding avled den 8 oktober, 47 år gammal.

8 oktober, Henry Fielding, 47, brittisk författare.

10 oktober, Carl Falkenberg den äldre, 68, svensk militär. Dorothea Krag, 79, dansk generalpostmästare och adelsdam.

28 oktober, Friedrich von Hagedorn, 46, tysk poet.

7 november, Michael Fant, 36, svensk präst.

17 november, Enevold Ewald, 58, dansk präst.

27 november, Abraham de Moivre, 87, fransk matematiker.

7 december, Nils Stobæus, 60, svensk professor.

13 december, Mahmud I, 58, sultan av Osmanska riket 1730–1754.

18 december, Elias Brandel, 46, svensk företagare.

25 december, John Leveson-Gower, 1e earl Gower, 60, brittisk politiker.

1755

1755, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

15 april, Samuel Johnsons ordbok A Dictionary of the English Language utkommer

29 april, Frihetskämpen Pasquale Paoli återvänder till Korsika

15 maj, Den spanske militären Tomás Sánchez grundar bosättningen Villa San Agustín de Laredo i Nya Spanien som senare utvecklades till staden Laredo i Texas

16 juni, Den franska skansen Fort Beauséjour faller i brittiska händer i fransk-indianska kriget

27 juni, Iyoas I blir Etiopiens kejsare när hans far Iyasu II avlider

20 september, En arbetsplatsolycka föranleder avbrott i byggandet av Polhems slussled förbi Fallen i Trollhättan.

1 november, En jordbävning som enligt moderna uppskattningar mäter 8.7 på Richterskalan ödelägger Lissabon.

November, De svenska ständerna förklarar att kungens samtycke inte behövs för att rådets beslut skall drivas igenom. Detta leder till tumult i bondeståndet, det så kallade nävakriget. Eftersom kungens samtycke inte behövs skall man utforma en namnstämpel med hans namn, för att kunna underteckna beslut. Kölhalning förbjuds i Sverige. En svensk riksdagskommission tillsätts för att uppspåra stämplingar mot regeringssättet. Hattidskriften En Ärlig Svensk, Sveriges första politiska tidskrift (utgiven veckovis), ges ut av censor librorum Niklas von Oelreich. Cajsa Wargs kokboksklassiker Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber utkommer. Lilla Barnhuset grundas i Stockholm. Här skall man ta hand om barn från 0 till 6 års ålder, varefter de skickas över till Stora Barnhuset.

Födda, 4 januari, Louis Ramond de Carbonnières, fransk botaniker, geolog och politiker.

7 januari, Stephen Groombridge, brittisk astronom.

16 januari, Lorentz Lunderberg, svensk medaljkonstnär.

21 januari, Harald Åkerstein, svensk militär.

28 januari, Fredrik von Platen, svensk militär. Samuel Thomas von Sömmerring, tysk anatom och fysiolog.

6 februari, Henry Bone, brittisk konstnär.

8 februari, James Graham, 3e hertig av Montrose, brittisk politiker.

12 februari, Nils Kjellin, svensk teolog.

14 februari, Henry Phipps, 1e earl av Mulgrave, brittisk politiker.

15 februari, Jean-Nicolas Corvisart, fransk läkare.

16 februari, Friedrich Wilhelm von Bülow, tysk militär.

6 mars, Jean-Pierre Claris de Florian, fransk författare. Joseph de Puisaye, fransk greve och militär.

11 mars, Caterina Cavalieri, italiensk operasångare.

24 mars, Rufus King, amerikansk politiker och diplomat, senator 1789–1796 och 1813–1825.

30 mars, Jacques Garnier, fransk politiker.

31 mars, Vilhelm von Rosenheim, svensk diplomat och dramatiker.

1 april, Jean Anthelme Brillat-Savarin, fransk advokat, kokboksförfattare och politiker.

4 april, Erik Grape, svensk präst, topograf och kopparstickare.

7 april, Donatien-Marie-Joseph de Rochambeau, fransk vicomte och militär.

8 april, Germund Ludvig Cederhielm, svensk diplomat och militär.

10 april, Samuel Hahnemann, tysk läkare.

11 april, James Parkinson, brittisk kirurg, geolog och paleontolog.

12 april, Niclas Ebel, svensk köpman.

13 april, Önnert Jönsson, svensk sjömilitär.

16 april, Élisabeth Vigée Le Brun, fransk målare.

19 april, Jonas Lidströmer, svensk ingenjör och byggmästare.

26 april, Carl Borgenstierna, svensk militär. Bengt Euphrasén, svensk botanist. Johan Daniel Lundmark, svensk läkare och konstnär.

27 april, William Chamberlain, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1803–1805 och 1809–1811.

10 maj, Robert Gray, amerikansk upptäcktsresande.

11 maj, Jean André Amar, fransk politiker.

16 maj, Axel Gabriel Leijonhufvud, svensk friherre och militär.

19 maj, Jonas Noring, svensk diplomat och målare.

25 maj, Caspar Trendelenburg, svensk läkare, professor i obstetrik.

30 maj, Jean-François Collin d'Harleville, fransk dramatiker.

2 juni, Claes Didrik Koskull, svensk friherre och militär.

6 juni, Olof Wallquist, svensk biskop och politiker.

8 juni, Johan Fredrik Martin, svensk konstnär.

10 juni, Andrew Gregg, amerikansk politiker, senator 1807–1813.

11 juni, Jean-Louis Marie Poiret, fransk botaniker och upptäcktsresande.

18 juni, Louise-Rosalie Dugazon, fransk skådespelare.

19 juni, Georg Gedda, svensk militär.

24 juni, Anacharsis Cloots, fransk politiker.

27 juni, Niels Ditlev Riegels, dansk författare.

1 juli, Christian Friedrich von Glück, tysk jurist.

3 juli, Theodor von Reding, schweizisk militär.

5 juli, Sarah Siddons, brittisk skådespelare.

6 juli, John Flaxman, brittisk skulptör.

8 juli, John Condit, amerikansk politiker, senator 1803–1809 och 1809–1817.

22 juli, Gaspard de Prony, fransk baron och ingenjör.

27 juli, Benjamin Howland, amerikansk politiker, senator 1804–1809.

3 augusti, Nicholas Gilman, amerikansk politiker, senator 1805–1814. Claes Horn, svensk greve och militär.

4 augusti, Nicolas-Jacques Conté, fransk militär, målare och uppfinnare.

16 augusti, Claes Adam Wachtmeister, svensk greve och sjömilitär.

17 augusti, Thomas Stothard, brittisk konstnär.

20 augusti, Toussaint-Bernard Émeric-David, fransk arkeolog och konsthistoriker.

21 augusti, Christian Adolph Overbeck, tysk poet.

22 augusti, Lars Gustaf Tersmeden, svensk militär.

29 augusti, Jan Henryk Dąbrowski, polsk militär.

1 september, Adolf Ludvig Stierneld, svensk friherre och politiker.

4 september, Axel von Fersen, svensk greve och riksmarskalk.

10 september, Bertrand Barère, fransk politiker.

13 september, Oliver Evans, amerikansk mekaniker.

14 september, William Bradford, amerikansk politiker, USA:s justitieminister 1794–1795.

17 september, William Cathcart, 1e earl Cathcart, brittisk diplomat och militär.

21 september, Charles Pictet de Rochemont, schweizisk diplomat, militär och politiker.

24 september, Robert Lefèvre, fransk målare. John Marshall, amerikansk jurist och politiker, chefsdomare i USAs högsta domstol 1801–1835.

26 september, Hans Henric von Essen, svensk greve och militär.

2 oktober, Hannah Adams, amerikansk författare.

4 oktober, Olof Agrell, svensk reseskildrare.

16 oktober, Petrus Serén, svensk arkitekt.

21 oktober, Caleb Hillier Parry, brittisk läkare. Antoine Chrysostome Quatremère de Quincy, fransk konsthistoriker och politiker.

25 oktober, François Joseph Lefebvre, fransk militär.

28 oktober, Jacques-Julien Houtou de Labillardière, fransk botaniker.

2 november, Marie-Antoinette, drottning av Frankrike.

6 november, Stanisław Staszic, polsk filosof och författare.

10 november, Franz Anton Ries, tysk violinist.

11 november, Genoveva Ricaurte Mauris, colombiansk frihetskämpe och spion.

12 november, Gerhard von Scharnhorst, preussisk militär.

16 november, Joachim Daniel Preisler, dansk skådespelare. James Sheafe, amerikansk politiker, senator 1801–1802.

17 november, Ludvig XVIII, kung av Frankrike 1814–1815 och 1815–1824.

22 november, Elisabeth Maria Post, nederländsk författare.

26 november, Gustaf Ulfvenklou, svensk mystiker.

1 december, Carl Mörner, svensk greve och militär.

3 december, Gilbert Stuart, amerikansk konstnär.

4 december, Jacob Tengström, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan av Finland 1817–1832.

20 december, Georg Zoëga, dansk arkeolog och numismatiker.

31 december, Thomas Grenville, brittisk diplomat och politiker. Nicolas Halma, fransk professor.

Avlidna, 6 januari, Casper Gyllenbååt, 80, svensk ämbetsman.

8 februari, Niccolò Coscia, 73, italiensk kardinal.

9 februari, Wilhelm Gyllenskepp, 77, svensk sjömilitär.

10 februari, Charles-Louis de Secondat Montesquieu, 66, fransk författare och politisk filosof.

11 februari, Scipione Maffei, 79, italiensk humanist och dramatiker.

25 februari, Axel Johan Gripenhielm, 68, svensk militär.

28 februari, Nicolas IV de Larmessin, 71, fransk kopparstickare.

1 mars, Marianna Althann, 65, österrikisk grevinna.

2 mars, Louis de Rouvroy, hertig av Saint-Simon, 80, fransk diplomat, militär och memoarförfattare.

6 mars, Harald Hasselgren, 78, svensk professor och präst.

23 mars, Carl Henrik Wrangel, 74, svensk friherre och militär.

25 mars, Jonas Unge, 74, svensk präst och politiker.

2 april, Per Gudmund Lindencrona, 47, svensk ämbetsman.

21 april, Jakob Ankarcrona, 61, svensk politiker.

30 april, Jean-Baptiste Oudry, 69, fransk konstnär.

19 maj, Jakob Spens, 44, svensk greve och ämbetsman. Johann Georg Gmelin den yngre, 45, tysk naturforskare och resande.

10 juni, Lars Benzelstierna, 75, svensk mineralog.

27 juni, Iyasu II, 31, kejsare av Etiopien.

4 juli, John Cennick, 36, brittisk predikant.

13 juli, Edward Braddock, 60, brittisk militär.

17 juli, Marie Elisabeth av Schleswig-Holstein-Gottorp, 77, regent av Quedlinburg.

25 juli, Johan Browallius, 47, svensk naturvetenskapsman, teolog och politiker, biskop i Åbo stift.

6 augusti, Johann Caspar Wetzel, 64, tysk hymnolog.

24 augusti, Axel Gabriel Oxenstierna, 76, svensk greve, astronom och militär.

29 september, Albrecht Gerner, 74, svensk adelsman och militär.

30 september, Francesco Durante, 71, italiensk kompositör.

16 oktober, Gerardo Maiella, 29, italienskt helgon.

18 oktober, Eric Mathias von Nolcken, 61, svensk friherre och diplomat.

23 oktober, Sten Coyet, 67, svensk friherre och politiker.

23 november, Jacques Caffieri, 77, fransk skulptör.

25 november, Johann Georg Pisendel, 67, tysk kompositör. Den brittiske kompositören Maurice Greene avled den 1 december, 59 år gammal.

1 december, Maurice Greene, 59, brittisk kompositör.

5 december, Laurentius Brodin, 68, svensk präst. William Cavendish, 3e hertig av Devonshire, 57, brittisk adelsman och politiker.

8 december, Anastasija Trubetskaja, 55, rysk hovdam.

22 december, Albertina Fredrika av Baden-Durlach, 73, tysk prinsessa.

29 december, Gabrielle-Suzanne Barbot de Villeneuve, 70, fransk författare.

1756

1756, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Februari, På grund av konflikt mellan politikerna och det svenska kungaparet byts kronprins Gustavs lärare ut.

1 maj, Den Diplomatiska revolutionen inleds genom det första fördraget mellan Frankrike och Österrike i Versailles.

26 maj, Namnstämpeln med kung Adolf Fredriks namnteckning börjar användas då kungen vägrar att skriva på papper.

21 juni, Drottning Lovisa Ulrika förbereder en statskupp, genom att pantsätta några juveler, som inte är hennes, men planerna avslöjas.

23 juli, Åtta av de ledande personerna i drottningens sammansvärjning avrättas, däribland Erik Brahe (1722-1756), den påstådde ledaren.

14 oktober, Danmark och Osmanska riket undertecknar ett vänskaps- och handelsavtal. Det svenska kungaparet erhåller en varning, Riksakten, vilken varnar dem för att försöka fler statskupper, eftersom de då kommer att avsättas. I och med drottningens kuppförsök avskaffas Vitterhetsakademien. Blücher, den preussiske befälhavaren i slaget vid Waterloo, går i svensk krigstjänst i svenska Pommern. En sjöunion mellan Sverige och Danmark sluts, för att skydda handelsskepp på Nordsjön. Den utbyggda skärgårdsflottan bryts ut ur örlogsflottan och förläggs under namnet Arméns flotta till Stockholm och Sveaborg. Import av kaffe förbjuds i Sverige och förbud mot husbehovsbränning införs. Den svenska skärgårdsflottan, Arméns flotta, byter namn till Skärgårdsflottan. Sjuårskriget utbryter.

Födda, 27 januari, Wolfgang Amadeus Mozart, österrikisk tonsättare 

2 mars, Vincent-Marie Viénot de Vaublanc, fransk politiker.

3 mars, William Godwin, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.

18 maj, Aurelius Ignaz Fessler, ungersk historiker.

20 juni, Joseph Martin Kraus, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare.

21 oktober, Philippine Engelhard, tysk poet. Maria Pellegrina Amoretti, italiensk jurist, den första kvinnan i Italien som tagit examen i juridik.

Avlidna, 24 juni, Olof Celsius den äldre, svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst.

27 december, Barbara Christine von Bernhold, tysk politisk rådgivare.

1757

1757, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Maj, Sverige sluter förbund med Frankrike och Österrike, mot Preussen, ytterligare en skymf mot den svenska drottningen Lovisa Ulrika, vars bror är Preussens kung Fredrik den store. Frankrike försöker förmå Sverige att skicka 30 000 man mot Preussen, vilket blir svårt för rådet, eftersom det måste ha ständernas tillåtelse.

Juni, Svenska rådet får igenom beslutet att gå med i sjuårskriget på Frankrikes sida. I Sverige kommer det att kallas pommerska kriget. Man skickar 17.000 man till de 3.000 som redan väntar i Stralsund.

31 juli, Ett otroligt kraftigt åskväder över Karlstad blir allmänt samtalsämne över hela Sverige och ses som ett allvarligt järtecken.

13 september, Svenska hären infaller i Preussen, genom att gå över floden Peene utan krigsförklaring. Mattias Alexander von Ungern-Sternberg blir överbefälhavare.

22 september, Sverige och Frankrike sluter subsidiekonvention. Sverige skall hålla 20 000 man i Tyskland, mot att man får hjälp att återerövra områden där.

5 november, Fredrik den store besegrar en dubbelt så stark fransk-österrikisk armé i slaget vid Rossbach under sjuårskriget.

29 december, Den tyska Fenixorden instiftas. Den sista häxprocessen i Sverige genomförs i Dalarna. Åtta kvinnor står åtalade men räddas av adelsfrun Katarina Charlotta De la Gardie. Under inspektor Jacob Faggots ledning påbörjas det svenska storskiftet. Varje bonde får sin åkermark samlad till ett fåtal ställen, istället för att ha den utspridd på tegar. Därmed har man börjat förändra det svenska jordbruket, vilket har skötts på samma sätt sedan tidig medeltid. Carl Fredrik Adelcrantz blir svensk överintendent och får ansvaret för inredningen av det kungliga slottet. Han mest kända verk är Gustav IIIs operahus. Fredric Henric af Chapman blir skeppsbyggmästare i Karlskrona. Svenska staten inköper en tomt i Konstantinopel, för att bygga den kyrka man fick tillåtelse att uppföra 1735. Man bygger ett legationshus med gudstjänstlokal. Marken ägs fortfarande av svenska staten och är dess äldsta egendom utomlands. Sverige antar sin första arvhygieniska lag, med förbud mot epileptiker att gifta sig

Födda, 19 januari, Louise-Félicité de Kéralio, fransk författare och tidningsredaktör.

1 mars, Étienne Pierre Ventenat, fransk botaniker.

12 april, Philip Barton Key, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.

22 juni, George Vancouver, brittisk upptäcktsresande.

9 augusti, Thomas Telford, skotsk ingenjör.

4 september, Levin Winder, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland 1812–1816.

12 september, John Brown, amerikansk politiker, senator 1792–1805.

27 september, Henric Schartau, svensk präst, grundare av Schartauanismen (född i Malmö)

9 oktober, Karl X, kung av Frankrike 1824–1830.

26 oktober, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, tysk statsman.

1 november, Antonio Canova, italiensk skulptör under nyklassicismen.

7 december, Dwight Foster, amerikansk politiker, senator 1800–1803.

28 december, Reinhard Woltmann, tysk vattenbyggnadsingenjör. Gustaf Mauritz Armfelt, svensk hovman, diplomat och kungagunstling. Karl Axel Arrhenius, svensk kemist. Sophie Piper, svensk grevinna, yngre syster till Axel von Fersen den yngre.  Gilbert Motier de LaFayette, fransk general som slogs mot britterna i amerikanska frihetskriget.

Avlidna, 3 mars, Brita Kristina Appelbom, drottning av Preussen, svensk tillfällighetsdiktare.

28 juni, Sofia Dorotea av Hannover, drottning av Preussen

5 augusti, Antoine Pesne, fransk målare. Rika Maja, samisk nåjd. Elisabet Spiegelberg, tysk skådespelare och teaterdirektör. Elizabeth Timothy, amerikansk tryckare och tidningsutgivare.

1758

1758, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

6 juli, Sedan Benedictus XIV har avlidit den 3 maj väljs Carlo della Torre di Rezzonico till påve och tar namnet Clemens XIII.

26 september, Svenskarna besegras av preussarna i slaget vid Tarnow.

28 september, Svenskarna besegrar preussarna i slaget vid Fehrbellin.

14 oktober, I Sverige utkommer Norrköpings Tidningar med sitt första nummer. Under Europeiska sjuårskriget sänds förstärkningar på 7 000 man från Sverige, med hjälp av franska subsidier. De svenska trupperna når nästan Berlin, men tvingas tillbaka, eftersom utrustningen är dålig och underhållet inte fungerar. Dessutom fungerar inte samarbetet med Ryssarna, på grund av ömsesidig misstro. Svenska hären drivs därför tillbaka till Stralsund där den innesluts. Kemisten Axel Fredrik Cronstedt skapar en mineralogi som bygger på mineralernas kemiska sammansättning. Med hjälp av den så kallade blårörsanalysen kan han göra en snabb och grov bestämning av mineralernas kemiska struktur. Denna mineralogi kommer att ersätta Johan Gottschalk Wallerius' mineralogi både nationellt och internationellt. Mariebergs porslinsfabrik grundas i Stockholm. Holländaren Erasmus Mulder kommer till Sverige efter att ha flytt från Nederländerna. Han kommer att leda sedeltillverkningen i det nyinrättade Tumba bruk. Johan Pasch blir svensk hovintendent. Jamphel Gyatso blir Dalai Lama.

Födda, 20 januari, Marie-Anne Pierrette Paulze, fransk kemist.

12 februari, Sir David Ochterlony, angloindisk militär.

9 mars, Franz Joseph Gall, tysk läkare, frenologins grundläggare.

28 april, James Monroe, amerikansk politiker, USAs president 1817–1825.

29 april, Georg Carl von Döbeln, svensk general.

6 maj, Maximilien Robespierre, fransk revolutionspolitiker.

29 juni, Clotilde Tambroni, italiensk professor.

31 juli, Rosalie de Constant, schweizisk naturalist.

29 september, Lord Horatio Nelson, brittisk sjömilitär.

16 november, Peter Andreas Heiberg, dansk författare.

20 november, Abraham B. Venable, amerikansk politiker.

Avlidna, 8 april, Louise-Anne de Bourbon, fransk prinsessa.

3 maj, Benedictus XIV, född Prospero Lorenzo Lambertini, påve sedan 1740.

20 maj, Henric Benzelius, svensk ärkebiskop sedan 1747.

27 augusti, Barbara av Portugal, spansk drottning.

20 november, Johan Helmich Roman, svensk kompositör. Carlo de Dominicis, italiensk arkitekt.

1759

1759, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

15 januari, British Museum öppnar för allmänheten.

Maj, Peter Forsskål ansöker om att få disputera på sin doktorsavhandling De libertate civili (Tankar om den borgerliga friheten), men hindras. Anledningen är, att avhandlingen innehåller för tiden väl liberala tankar om tryckfrihet. Dessutom reagerar den akademiska världen på, att han också lägger fram den på svenska.

19 juli, Kvarteren runt Södermalmstorg i Stockholm brinner ner

10 september, Svenska flottan besegrar den preussiska i sjöslaget vid Frisches Haff.

11 september, En stor brand ödelägger delar av Skövde stad.

13 september, Staden Québec stormas och intas av brittiska trupper, vilket medför att Kanada kommer under brittiskt välde.

16 oktober, Smeaton's Tower, John Smeatons fyr Eddystone Lighthouse vid Sydvästenglands kust, tänds för första gången

23 november, Peter Forsskål trotsar myndigheterna och låter ge ut sin avhandling. Den är en av orsakerna till att Sverige 1766 får världens första tryckfrihetsförordning. En finskspråkig översättning av 1734 års lag i Sverige ges ut. Även de svenska sedlarna får text på svenska. Pehr Wilhelm Wargentin förbättrar tavlor över Jupiters månar. Daniel af Thunberg får den ledande rollen i dockarbetet i Karlskrona, vilket han hänger sig åt till sin död. Jesuiterna utvisas ur Portugal och dess besittningar.

Födda, 1 mars, Karl Pontus Gahn, svensk militär.

2 mars, Johann Christian Friedrich Haeffner, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången.

20 mars, Francis Malbone, amerikansk politiker, senator 1809.

22 mars, Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, drottning av Sverige 1809–1818 och av Norge 1814–1818, gift med Karl XIII.

23 mars, Anders Ljungstedt, svensk affärsman och historiker.

4 april, Israel Smith, amerikansk politiker.

27 april, Mary Wollstonecraft, brittisk feminist, författare och filosof.

15 maj, Maria Theresia von Paradis, musiker och kompositör.

24 maj, Wilhelm Friedrich Ernst Bach, tysk kompositör.

28 maj, William Pitt den yngre, brittisk statsman och premiärminister.

25 juni, William Plumer, amerikansk politiker och predikant.

24 juli, Viktor Emanuel I.

26 september, Ludwig Yorck von Wartenburg, preussisk general.

25 oktober, Maria Feodorovna, rysk kejsarinna.

26 oktober, Georges Jacques Danton, fransk revolutionspolitiker.

5 november, Simon Snyder, amerikansk politiker.

11 november, Friedrich von Schiller, tysk författare. Maria Petraccini, italiensk anatomiker.

Avlidna, 5 januari, Johan Christoffer von Düring, 63, svensk greve, militär och politiker.

9 januari, Hans Henrik Fock, 59, svensk militär.

12 januari, Anna av Storbritannien, 49, nederländsk regent.

13 januari, José de Mascarenhas da Silva e Lencastre, hertig av Aveiro, 50, portugisisk adelsman, avrättad. Leonor de Távora, 58, portugisisk adelskvinna, avrättad.

18 januari, Johanna Maria van Riebeeck, 79, nederländsk brevskrivare.

30 januari, Ludvig Fahlström, 72, svensk friherre och militär.

4 februari, Carl Johan Lohman, 64, svensk poet och präst.

5 februari, Olof Leijonstedt, 67, svensk greve och ämbetsman.

8 februari, Benjamin Lay, 77, brittisk kväkare, grundare av abolitioniströrelsen i Brittiska Nordamerika.

9 februari, Louise Henriette av Bourbon, 32, fransk prinsessa.

11 februari, Jacob Danckwardt-Lillieström, 65, svensk militär och adelsman.

27 februari, Jacob Theodor Klein, 73, tysk biolog.

21 mars, Olaus Abrahami Burman, 49, svensk poet och präst.

26 mars, Samuel Vilhelm Geete, 26, svensk militär och tecknare.

27 mars, August Johann Rösel von Rosenhof, 53, tysk målare och naturforskare. Barockkompositören Georg Friedrich Händel avled den 14 april, 74 år gammal.

14 april, Georg Friedrich Händel, 74, tysk-brittisk kompositör.

20 april, Thomas Coke, 1e earl av Leicester, 61, brittisk godsägare och mecenat.

27 april, Frederik Boye, 43, dansk präst och psalmförfattare.

21 maj, Jakob Åkerhielm, 58, svensk advokat.

12 juni, William Collins, 37, brittisk poet.

5 juli, Magnus Lagerström, 67, svensk översättare och direktör vid Ostindiska kompaniet.

24 juli, Antoine Gaubil, 70, fransk missionär och sinolog.

27 juli, Pierre de Maupertuis, 61, fransk astronom och geodet.

28 juli, Erik Tolstadius, 66, svensk förgrundsfigur för pietismen.

29 juli, Kata Bethlen, 58, ungersk författare.

8 augusti, Carl Heinrich Graun, 45, tysk kompositör. Ferdinand VI, 45, kung av Spanien sedan 1746. Henrik Teofilus Scheffer, 48, svensk kemist.

23 augusti, Thomas Cunninghame, 68, svensk militär.

24 augusti, Ewald Christian von Kleist, 44, tysk militär och poet.

25 augusti, Fredrik Gyllenborg, 61, svensk greve och politiker.

3 september, Petter Pihl, 54, svensk jurist och politiker.

5 september, Laurids de Thurah, 53, dansk arkitekt och författare.

12 september, Karl Anton August av Holstein-Beck, 32, tysk prins.

13 september, James Wolfe, 32, brittisk militär.

14 september, Louis-Joseph de Montcalm, 47, fransk militär, överbefälhavare av kolonialarmén i Nordamerika.

16 september, Nicolas Antoine Boulanger, 36, fransk filosof.

25 september, Jørgen Tyge Holm, 33, dansk botaniker.

27 oktober, Konstancja Czartoryska, 63, polsk adelskvinna.

19 november, Peder Hansson Paus, 68, norsk jurist.

20 november, Carl Johan Mörner, 69, svensk friherre och militär.

29 november, Alamgir II, 60, indisk stormogul sedan 1754. Nicolaus I Bernoulli, 72, schweizisk matematiker.

6 december, Louise-Élisabeth, 32, fransk prinsessa.

19 december, Gustaf Hyphoff, 35, svensk guldsmed, akademigravör och kopparstickare, avrättad.

20 december, Andrew Buchanan, 68, brittisk köpman.

1760

1760, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

28 januari, Svenskarna besegrar preussarna i slaget vid Anklam.

28 februari (NS), Gregorianska kalendern införs i Lorraine

20 mars, Boston i Brittiska Amerika drabbas av en stor brand

Maj, Tacky's War utbryter på Jamaica.

24 juli, Stora Amaranther Orden (SAO) återupplivas av bokhållaren Claes Qvist och notarien Edvard Johan Sandell. Orden grundades 1653 av drottning Kristina.

3 september, Svenskarna besegrar preussarna i slaget vid Prenzlau.

8 september, Brittiska soldater ockuperar Montréal

25 oktober, Vid Georg IIs död efterträds han som kung av Storbritannien och Irland av sin sonson Georg III.

3 november, I slaget vid Torgau under sjuårskriget besegrar Preussens armé under Fredrik den store knappt den österrikisk-habsburgska armén utanför staden Torgau i Sachsen. De sammanlagda förlusterna för båda sidor uppgår till omkring 30 000 soldater. Den svenska riksdagen sammankallas. Härvid återvänder över 200 av de adliga officerarna från Pommern till Stockholm. Många av dem avsäger sig sina uppdrag, vilket leder till att över 300 officerstjänster till slut är obesatta. På riksdagen börjar manufakturpolitiken kritiseras, vilket leder till att de får minskat statligt stöd och deras personal blir skattepliktiga. Förbudet mot husbehovsbränning upphävs på grund av det omfattande illegala brännvinsbrännandet. Lovisa Ulrikas bibliotek uppförs på Drottningholms slott. Blücher lämnar den svenska armén och övergår i preussisk tjänst. Sveriges ekonomi försämras och inflationen ökar.

Födda, 10 januari, Guillaume Guillon Lethière, fransk målare.

12 januari, Zofia Potocka, grekisk-polsk spion.

17 januari, Antonio Cesari, italiensk filolog.

19 januari, Marie Kofoed, dansk affärsidkare och filantrop.

11 februari, Bárbara de Alencar, brasiliansk handelsidkare.

12 februari, Jan Ladislav Dussek, tjeckisk kompositör och pianist.

15 februari, Jean-François Lesueur, fransk kompositör.

29 februari, Gustav Friedrich Dinter, tysk pedagog.

1 mars, François-Nicolas-Léonard Buzot, fransk politiker.

2 mars, Kristina Charlotta Mörner, svensk poet, konstnär, tecknare och författare. Camille Desmoulins, fransk journalist och politiker.

4 mars, Nahum Parker, amerikansk domare och politiker, senator 1807–1810.

16 mars, Johan Henrik Boheman, svensk ämbetsman.

22 mars, Axel von Normann, svensk militär.

21 april, Fredric Ludvig af Klinteberg, svensk sjömilitär.

25 april, Mette Marie Astrup, dansk skådespelare.

30 april, Johann Gottlob Nathusius, tysk industriman.

5 maj, Joseph Pippingsköld, finländsk läkare.

10 maj, Claude Joseph Rouget de Lisle, fransk författare och kompositör.

12 maj, John Bannister, brittisk skådespelare.

5 juni, Johan Gadolin, finländsk fysiker och kemist.

8 juni, Karl August Böttiger, tysk arkeolog.

12 juni, Jean-Baptiste Louvet de Couvray, fransk författare och politiker.

16 juni, Louise Contat, fransk skådespelare.

20 juni, Richard Colley Wellesley, brittisk politiker.

26 juni, Karl Aloys zu Fürstenberg, tysk furste och militär.

5 juli, Martin Sturzenbecker, svensk militär, arkitekt och författare.

22 augusti, Leo XII, född Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga, påve 1823–1829.

27 augusti, Nils Barck, svensk greve, kompositör och ämbetsman.

4 september, Knut von Troil, finländsk friherre, militär och ämbetsman.

14 september, Luigi Cherubini, italiensk kompositör.

15 september, Bogislav Friedrich Emanuel von Tauentzien, preussisk greve och militär.

20 september, John Rutherfurd, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791–1798.

12 oktober, Frederik Plum, dansk biskop.

17 oktober, Henri de Saint-Simon, fransk politisk tänkare och reformator.

20 oktober, Alexandre de Lameth, fransk greve och politiker.

27 oktober, August von Gneisenau, preussisk greve och fältmarskalk.

31 oktober, Hokusai, japansk ukiyo-ekonstnär.

8 november, Eric Odhelius, svensk läkare.

13 november, Jiaqing, den femte Qing-kejsaren av Kina.

23 november, François-Noël Babeuf, fransk revolutionär agitator och journalist.

2 december, John Breckinridge, amerikansk politiker.

6 december, Charles Carnan Ridgely, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1816–1819.

7 december, Fredrica Löf, svensk skådespelare.

14 december, Pehr von Afzelius, svensk läkare och professor.

17 december, Deborah Sampson, amerikansk frihetshjälte och soldat.

18 december, Knud Lyne Rahbek, dansk författare.

29 december, Stevens Thomson Mason, amerikansk politiker, senator 1794–1803.

Avlidna, 3 januari, Reinhold Angerstein, 41, svensk metallurg, ämbetsman och företagare.

4 januari, Erik Wrangel, 38, svensk friherre, ämbetsman och politiker.

25 januari, Johanna Magdalena av Sachsen-Weissenfels, 51, hertiginna av Kurland.

27 januari, Magnus Gustav Arbien, 43, svensk-dansk medaljgravör.

4 februari, Erik Oxenstierna, 75, svensk friherre och ämbetsman.

18 februari, Olof Nobelius, 53, svensk konstnär.

21 februari, Carl Ehrenpreus, 68, svensk greve och politiker.

22 februari, Anna Magdalena Bach, 58, tysk sångerska.

28 februari, Ancher Anchersen, 58, dansk läkare, François Thurot, 32, fransk sjökapten och kapare.

14 mars, Anton Fils, 26, tysk cellist och kompositör.

23 mars, Robert Muhl, 76, svensk militär.

28 mars, Peg Woffington, 39, irländsk skådespelare.

10 april, George Clifford III, 75, nederländsk jurist.

15 april, Herman Gideon De Rogier, 67, svensk präst.

18 april, Mary Alexander, 67, nordamerikansk tryckare och tidningsutgivare.

23 april, Anders Wibjörnson, 56, svensk präst. Grundaren av herrnhutismen Nikolaus Ludwig von Zinzendorf avled den 9 maj, 59 år gammal.

9 maj, Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, 59, tysk greve, ämbetsman och präst, grundare av herrnhutismen.

10 maj, Christoph Graupner, 77, tysk kompositör.

16 maj, Georg Wallin den yngre, 73, svensk teolog.

27 maj, Carl Solander, 61, svensk präst.

30 maj, Johanna Elisabet av Holstein-Gottorp, 47, furstinna av Anhalt-Zerbst.

10 juni, Göran Gripenwaldt, 39, svensk militär.

29 juli, Henri François de Bombelles, 79, fransk greve och militär. Heinrich von Podewils, 63, tysk diplomat och politiker.

1 augusti, Adrien Manglard, 64, fransk konstnär. Samuel Rogberg, 61, svensk präst och topograf.

4 augusti, Carl von Bergen, 58, svensk präst.

9 augusti, Marie-Madeleine Hachard, 56, fransk brevskrivare och ursulin.

30 augusti, Marie Gabrielle Éléonore de Bourbon, 69, fransk nunna.

11 september, Louis Godin, 56, fransk astronom.

27 september, Maria Amalia av Sachsen, 35, drottning av Spanien.

28 september, Anna Sophie Schack, 71, dansk länsman och godsägare.

29 september, Lorentz Niklas Söderhielm, 69, svensk militär och brukspatron.

11 oktober, George Murray, 66, skotsk militär.

17 oktober, Benjamin Tasker Jr, 40, nordamerikansk politiker. Carl Alexander von Ungern-Sternberg, 36, svensk friherre och diplomat.

25 oktober, Georg II, 76, kung av Storbritannien och Irland sedan 1727.

30 oktober, Christian Ludwig Liscow, 59, tysk författare.

19 november, Christoph Matthäus Pfaff, 73, tysk teolog. Niclas Suell, 40, svensk företagare.

30 november, Friederike Caroline Neuber, 63, tysk skådespelare.

12 december, Andrija Kačić Miošić, 56, kroatisk författare.

1761

1761, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

14 januari, Slaget vid Panipat utkämpas.

5 februari, Den svenske kanslipresidenten Anders Johan von Höpken avgår.

10 april, Claes Ekeblad blir ny svensk kanslipresident. Hattarnas nye starke man blir Axel von Fersen d.ä. Han tar kontakt med drottningen, för att försöka dra Sverige ur sjuårskriget. Som motprestation kräver drottningen, att 1756 års riksakt skall upphävas. Ständerna godkänner ett utlandslån på tre miljoner riksdaler för att täcka Sverige handelsskuld. En strejk utbryter på gevärsfabriken i Jönköping-Huskvarna, mitt under brinnande krig, vilket ställer till en del problem. Timmermansorden (TO) instiftas i Sverige av löjtnant George Hindrich Barfod. Jean-Jacques Rousseau skriver Julie, eller Den nya Heloïse.

Födda, 17 januari, James Hall, skotsk geolog.

20 november, Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, påve 1829–1830.

21 november, Dorothea Jordan, irländsk skådespelare.

7 december, Marie Tussaud, vaxskulptör.

27 december, Michail Barclay de Tolly, rysk fältmarskalk, krigsminister och prins. Anders Emanuel Müller, svensk målare.

Avlidna, 4 januari, Stephen Hales, 83, brittisk växtfysiolog och präst.

10 januari, Edward Boscawen, 49, brittisk sjömilitär.

19 januari, Charlotte Aglaé av Orléans, 60, fransk prinsessa.

26 januari, Charles Louis Auguste Fouquet, hertig av Belle-Isle, 76, fransk adelsman och militär.

14 februari, Frans van Oudendorp, 64, nederländsk filolog.

23 februari, Hans Olofsson Ström, 78, svensk grosshandlare och bruksägare.

28 februari, Johan Bergenstierna, 51, svensk hovman.

2 mars, Anna Maria Christmann, 64, tysk soldat.

10 mars, Gustaf Abraham Piper, 68, svensk militär.

22 mars, Carl Carleson, 57, svensk författare och ämbetsman.

24 mars, Andreas Olavi Rhyzelius, 83, svensk historiker och teolog.

7 april, Gabriele Valvassori, 77, italiensk arkitekt.

13 april, Jeanne-Françoise de La Lande, 88, fransk hovfunktionär.

15 april, Archibald Campbell, 3:e hertig av Argyll, 78, skotsk politiker.

24 april, Anders Nordenadler, 78, svensk militär.

5 maj, Jonas Åhman, 31, svensk kompositör, organist och violinist.

14 maj, Thomas Simpson, 50, brittisk matematiker.

21 maj, Johann Jacob Mascov, 71, tysk jurist och historiker. Den svenske industrialisten Jonas Alströmer avled den 2 juni, 76 år gammal.

2 juni, Jonas Alströmer, 76, svensk industrialist.

4 juni, Carl von Roland, 76, svensk militär.

7 juni, Anders Bleckert von Nieroth, 86, svensk militär och kopparstickare.

17 juni, Petrus Hörberg, 77, svensk teolog.

29 juni, Johan Eberhard Ferber, 82, svensk botaniker och apotekare.

4 juli, Johann Philipp Fresenius, 55, tysk teolog. Samuel Richardson, 71, brittisk författare.

11 juli, Jonas Rudman Bergenstråhle, 71, svensk ämbetsman.

13 juli, Tokugawa Ieshige, 49, japansk shogun.

27 juli, Carl Fredric Broocman, 51, svensk topograf, historiker och författare.

3 augusti, Johann Friedrich Adolf von Hörde zu Schönholthausen, 72, tysk präst.

9 augusti, Fortunato Tamburini, 78, italiensk kardinal.

14 augusti, Birgitte Christine Kaas, 78, norsk psalmförfattare och översättare.

24 augusti, Gerard Georg de Besche, 59, svensk kammarherre.

8 september, Bernard de Belidor, fransk ingenjör och artilleriexpert.

19 september, Pieter van Musschenbroek, 69, nederländsk fysiker.

2 oktober, Kelemen Mikes, 71, ungersk författare.

15 november, Giovanni Poleni, 78, italiensk matematiker, fysiker och ingenjör.

28 november, Jacob Möhlman, 76, svensk brukspatron och boksamlare.

29 november, John Dollond, 55, brittisk optiker och uppfinnare.

7 december, Olfert Fas Fischer, 61, dansk sjömilitär och direktör för Asiatisk Kompagni.

25 december, Dorotea av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck, 76, tysk furstinna. Aldegonde Jeanne Pauli, politiskt inflytelserik bankir i Österrikiska Nederländerna.

1762

1762, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

2 januari, Svenskarna besegrar preussarna i slaget vid Neu Kahlen.

5 januari, Kejsarinnan Elisabet av Ryssland dör och efterträds av den preussiskvänlige Peter III, vilket underlättar den svenska drottningens Lovisa Ulrika av Preussen förutsättningar i fredsförhandlingarna.

7 april, På eget initiativ sluter befälhavaren Augustin Ehrensvärd vapenvila med Preussen i Ribnitz. Fredsförhandlingarna med Preussen inleds genom en brevväxling mellan den svenska drottningen Lovisa Ulrika av Preussen och hennes bror, kung Fredrik II av Preussen. Trots att drottningen för framsteg får hon inget stöd, men riksakten förstörs, hovet får ökade anslag och vissa rojalistiska statsbrottslingar får amnesti.

22 maj, Sverige sluter fred med Preussen i Hamburg genom drottning Lovisas förmedling, utan landavträdelser. På grund av detta inställer Frankrike subsidiebetalningen. Hattarna tackar drottningen för hennes insats. Soldaterna för till Sverige med sig kunskap om potatisodling. Detta leder till att kriget också kommer att kallas Potatiskriget i Sverige.

24 maj, Luleå drabbas av en stadsbrand

17 juli, Katarina II blir kejsarinna av Ryssland.

25 augusti, Den äldre Drottningholmsteatern brinner ner. Den nya står klar 1766.

15 september, Go-Sakuramachi blir monark av Japan.

December, En dansk forskningsexpedition, där bland andra Linnélärjungen Peter Forsskål ingår, anländer till Jemen, eller "Lyckliga Arabien", som européerna kallar området. Engelske läkaren Tomas Dover börjar skriva ut drogen "Dovers pulver" mot gikt. Strengbergs tobaksfabrik i Jakobstad anläggs. De svenska statsfinanserna befinner sig nu på bottennivå. En grupp borgare från Marstrands stad framför på nytt förslaget från 1747, att göra staden till frihamn, och denna gång börjar man i riksdagen intressera sig för det hela.

Födda, 7 januari, Robert Magnus von Rosen, svensk hovman.

20 januari, Jérôme-Joseph de Momigny, fransk musikteoretiker.

29 januari, Giuseppe Nicolini, italiensk kompositör.

31 januari, Lachlan Macquarie, brittisk militär och kolonial administratör.

1 februari, John Chandler, amerikansk politiker.

2 februari, Girolamo Crescentini, italiensk sångare.

4 februari, Johan Herman Schützercrantz, svensk sjömilitär.

8 februari, Gia Long, vietnamesisk kejsare.

9 februari, André-François Miot de Mélito, fransk greve och memoarförfattare.

15 februari, Francis Buchanan-Hamilton, brittisk botaniker och geograf.

23 februari, Jean-Baptiste Cavaignac, fransk politiker.

28 februari, Jacob Rutger Bennet, svensk friherre och militär. Eberhard Georg Friedrich von Wächter, tysk målare.

7 mars, Jonas Sibley, amerikansk politiker. Gustaf af Sillén, svensk arkitekt.

10 mars, Jeremias Benjamin Richter, tysk kemist.

12 mars, Montfort Stokes, amerikansk politiker.

14 mars, Margaret Catchpole, brittisk krönikör. Carl Gustaf von Platen, svensk friherre och millitär

18 mars, Karl Christian Gmelin, tysk botaniker. Ulrich Friedrich Kopp, tysk paleograf.

24 mars, Marcos Portugal, portugisik kompositör.

25 mars, Thomas Alexandre Dumas, fransk militär.

9 april, Friedrich von Kleist, preussisk militär.

10 april, Pehr Arenander, svensk präst.

12 april, Louis Fauche-Borel, fransk politiker.

13 april, Jean-Étienne Championnet, fransk militär. Johanna Wattier, nederländsk skådespelare.

14 april, Giuseppe Valadier, italiensk arkitekt och arkeolog.

18 april, Carl Axel von Morian, svensk militär.

25 april, Sveinn Pálsson, isländsk läkare och naturforskare.

3 maj, Johan David Flintenberg, svensk historisk forskare.

4 maj, Karol Kniaziewicz, polsk militär. Catharina Christina Uddén, svensk poet.

8 maj, Felice Baciocchi, fransk militär.

19 maj, Johann Gottlieb Fichte, tysk filosof.

21 maj, Roger Griswold, amerikansk politiker.

22 maj, Henry Bathurst, 3:e earl Bathurst, brittisk politiker.

23 maj, Conrad Gottfried Kuhlau, svensk kompositör.

25 maj, Walter Leake, amerikansk politiker. Johan Molander, finländsk biskop.

10 juni, Georg Friedrich Benecke, tysk språkforskare. Johan Ulric Blomdahl, svensk präst. María del Pilar Teresa Cayetana de Silva y Álvarez de Toledo, hertiginnan av Alba.

12 juli, James Ross, amerikansk politiker.

21 juli, Per Lundmark, svensk konstnär och läkare.

30 juli, Juan O'Donojú, spansk militär.

10 augusti, Philippe-Auguste Hennequin, fransk konstnär. Axel Gabriel Silfverstolpe, svensk poet och politiker.

12 augusti, Georg IV, kung av Storbritannien 1820–1830. William Branch Giles, amerikansk politiker. Christoph Wilhelm Hufeland, tysk läkare.

13 augusti, Anne-Josèphe Théroigne de Méricourt, fransk revolutionär.

28 augusti, Johan Albrecht Ehrenström, finländsk ämbetsman, arkitekt och memoarförfattare.

6 september, Theodorus Frederik van Capellen, nederländsk sjömilitär.

7 september, Louis-Marie-Céleste d'Aumont, fransk militär och politiker. Eva Charlotta von Schantz, svensk målare.

11 september, Joanna Baillie, brittisk författare.

19 september, Thomas Watling, australisk konstnär.

22 september, Olof Forssell, svensk astronom, matematiker och präst.

24 september, William Lisle Bowles, brittisk poet.

6 oktober, Gabriel von Bonsdorff, finländsk läkare.

7 oktober, Fabian von Fersen, svensk greve, militär och politiker. Charles Abbott, 1:e baron Tenterden, brittisk jurist.

12 oktober, Zacharias Edenqvist, svensk militär. Sir Home Riggs Popham, brittisk sjömilitär.

16 oktober, Paul Hamilton, amerikansk politiker. Carl Wilhelm Swedman, svensk konstnär.

18 oktober, Lars Hierta, svensk friherre, militär och ämbetsman.

21 oktober, George Colman den yngre, brittisk dramatiker. Herman Willem Daendels, nederländsk militär.

27 oktober, Isac Reinhold Blom, svensk ämbetsman och poet. Gijsbert Karel van Hogendorp, nederländsk politiker.

29 oktober, Nils Georg Psilanderskjöld, svensk militär och godsägare.

1 november, Spencer Perceval, brittisk politiker och jurist.

13 november, Charles Crapelet, fransk boktryckare.

16 november, Peter Outzen Boisen, dansk biskop. Petronella Moens, nederländsk författare.

19 november, Magnus Åsell, svensk skeppare och pianotillverkare.

25 november, Leonhard Wächter, tysk författare.

27 november, Sir Samuel Hood, brittisk sjömilitär.

2 december, Franciszek Ksawery Dmochowski, polsk politiker och författare.

12 december, Jacques-Charles Bailleul, fransk politiker.

22 december, Dudley Ryder, 1e earl av Harrowby, brittisk politiker.

25 december, Martin Boos, tysk teolog.

27 december, Magnús Stephensen, isländsk ämbetsman. Catharina Fock, nederländsk bankir. Natalja Sjelichova, rysk handelsledare.

Avlidna, 5 januari, Elisabet, 52, regerande rysk tsarinna sedan 1741.

10 januari, Christian Barnekow, 67, svensk friherre, militär och ämbetsman.

11 januari, Louis-François Roubiliac, 59, fransk skulptör.

20 februari, Tobias Mayer, 39, tysk astronom och matematiker.

6 mars, Antoinette Amalie, 65, hertiginna av Braunschweig-Wolfenbüttel.

10 mars, Jean Calas, 63, fransk köpman, avrättad.

16 mars, Christian König, 84, svensk ämbetsman och författare.

21 mars, Nicolas-Louis de Lacaille, 49, fransk astronom, matematiker och kartograf.

23 mars, Olov Tillæus, 57, svensk präst.

24 mars, Otto Herman von Stahlen, 77, svensk militär.

2 april , Simon Jakob Wennerstedt, 75, svensk militär och godsägare.

7 april, Heinrich von Bünau, 64, tysk politiker och historiker.

17 april, Anton Johan Wrangel den äldre, 82, svensk greve och sjömilitär.

1 maj, William Bentinck, 2:e hertig av Portland, 53, brittisk adelsman.

19 maj, Francesco Loredan, 77, regerande doge av Venedig sedan 1752.

26 maj, Simon Melander, 78, svensk präst.

27 maj, Alexander Gottlieb Baumgarten, 47, tysk filosof.

5 juni, Jonas Eriksson Sundahl, 84, svensk arkitekt, lantmätare och tecknare.

6 juni, George Anson, 1e baron Anson, 65, brittisk sjömilitär.

13 juni, Dorothea Erxleben, 46, tysk läkare.

17 juni, Prosper Jolyot de Crébillon, 88, fransk författare.

22 juni, Karl Fredrik Albrekt av Brandenburg-Schwedt, 57, preussisk prins.

26 juni, Fredrik Bagge, 86, svensk präst. Gottschedin, 49, tysk författare.

1 juli, Christopher Risell, 75, svensk präst.

5 juli, Gabriel Adolf Ribbing, 37, svensk kammarherre.

10 juli, Jan Frederik Gronovius, 75, nederländsk botaniker.

12 juli, Sado, 27, koreansk kronprins, avrättad.

17 juli, Peter III, 34, rysk tsar 1762. Eilert Troilius, 60, svensk politiker.

18 juli, Josias Hegardt, 78, svensk företagare.

27 juli, Edmé Bouchardon, 64, fransk skulptör.

29 juli, Françoise-Louise de Warens, 63, schweizisk adelskvinna.

3 augusti, Magnus Troilius, 58, svensk präst.

5 augusti, Lars Liedbeck, 55, svensk sjömilitär och matematiker.

13 augusti, Jean Rousset de Missy, 75, fransk historiker.

21 augusti, Mary Wortley Montagu, 73, brittisk författare.

23 augusti, Verner Detlov von Schwerin af Spantekow, 67, svensk militär.

29 augusti, Stanisław Poniatowski, 85, polsk greve och militär.

9 september, Daniel Johan Zander, 77, svensk militär.

11 september, Pietro Rotari, 54, italiensk greve och målare.

14 september, Carl Ridderstolpe, 78, svensk friherre, sjömilitär och ämbetsman.

28 september, Philipp von Segesser von Brunegg, 73, schweizisk jesuitpräst.

30 september, Jacques Daviel, 69, fransk ögonläkare.

6 oktober, Francesco Manfredini, 78, italiensk violinist och kompositör.

18 oktober, Johan Eberhard von Schantz, 75, svensk hovfunktionär.

1 november, Nils Nordensvärd, 78, svensk militär och bruksägare.

4 november, Eric Alstrin, 79, svensk filosof och teolog.

11 november, Elizabeth Gooking Greenleaf, 81, nordamerikansk apotekare.

12 november, Fredrik Otto Wrangel af Lindeberg, 42, svensk militär och ämbetsman.

12 december, Jonas Wulfwenstierna, 81, svensk friherre och ämbetsman.

16 december, Johan von Kaulbars, 73, svensk friherre och militär.

23 december, Johanna Gabriela, 12, österrikisk ärkehertiginna.

1763

1763, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

27 januari, Brasiliens huvudstad flyttas från Salvador till Rio de Janeiro

10 februari, Parisfreden undertecknas

15 februari, Sjuårskriget slutar, genom att de inblandade parterna sluter fred i Hubertsburg.

20 september, Silangupproret på Spanska Filippinerna slås ned och dess ledare Gabriela Silang avrättas.

13 december, Första moderna svenska Luciafirandet omtalas vid ett slott i Västergötland. En period av ekonomisk kris inleds i Sverige, varför många manufakturer tvingas läggas ner. Sverige och Storbritannien återupprättar handelsförbindelser igen, efter 15 års fientlighet. Ett förbud mot skatteköp införs, till de svenska böndernas stora förargelse. Investeringarna i Finlands största exportvara, tjära, minskar på grund av rädslan för en rysk invasion. Den svenska hospitalsordningen införs och innebär att varje församling skall försörja de fattiga. Det blir dock stora lokala variationer, eftersom det är upp till socknarna hur det ska lösas. Ett nytt Kina slott byggs i mer varaktigt material än det första träslottet. Carl Fredrik Adelcrantz inreder slottet med hjälp av Jean Eric Rehn. Stockholms invånarantal uppgår till 73 000. De näst största städerna Göteborg och Karlskrona uppges ha cirka 10 000 invånare vardera. Den första upplagan av Almanach de Gotha publiceras.

Födda, 1 januari, Carl Gustaf Adlerberg, svensk friherre och diplomat.

3 januari, Joseph Fesch, fransk kardinal.

11 januari, Caroline von Wolzogen, tysk författare.

12 januari, Georges Michel, fransk målare.

22 januari, Ernst Ludwig Posselt, tysk historiker.

26 januari, Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk, kung av Sverige och Norge 1818–1844.

9 februari, Buckner Thruston, amerikansk jurist och politiker, senator 1805–1809.

4 mars, Hans Christian Knudsen, dansk skådespelare.

13 mars, Guillaume Brune, fransk militär.  Friedrich Bury, tysk målare.

14 mars, Lovisa Wadsten, svensk målare.

21 mars, Jean Paul, tysk författare.

26 april, Carl Axel Pereswetoff-Morath, svensk militär och godsägare.

6 maj, Johan David Åkerblad, svensk diplomat, paleograf och tecknare.

7 maj, Józef Antoni Poniatowski, polsk militär.

14 maj, Anton Christian Wedekind, tysk historiker.

20 maj, William Wellesley-Pole, 3e earl av Mornington, brittisk politiker.

13 juni, José Bonifácio de Andrada e Silva, brasiliansk mineralog, poet och politiker.

23 juni, Joséphine de Beauharnais, fransk kejsarinna. Gift med Napoleon I.

26 juni, George Morland, engelsk målare.

29 juni, Axel Adlersparre, svensk militär och ämbetsman.

17 juli, John Jacob Astor, amerikansk entreprenör.

2 augusti, Carl Gustaf Nordforss, svensk författare och militär.

8 augusti, Charles Bulfinch, amerikansk arkitekt.

23 augusti, Louis-Mathieu Langlès, fransk orientalist.

2 september, Caroline Schelling, tysk författare, översättare och salongsvärd.

4 september, Hampus Mörner, svensk greve och militär.

6 september, Pietro Bettelini, italiensk kopparstickare.

22 september, Claude-Antoine Prieur-Duvernois, fransk politiker.

24 september, Ezra Butler, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1826–1828.

1 oktober, Per Kernell, svensk präst.

14 november, Stanley Griswold, amerikansk politiker, senator 1809.

23 december, Georg Joseph Beer, österrikisk oftalmolog.

Avlidna, 12 februari, Pierre de Marivaux, fransk författare.

11 maj, Thure Gabriel Bielke, svensk militär, diplomat och politiker; riksråd.

29 juni, Hedvig Charlotta Nordenflycht, svensk författare.

11 juli, Peter Forsskål, svensk naturforskare, orientalist och filosof.

12 augusti, Olof von Dalin, svensk skald, prosaskriftställare och hävdatecknare. Anna Maria Garthwaite, brittisk textildesigner.

10 november, Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.

27 november, Isabella av Parma, prinsessa.

1764

1764,var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

15 februari, Staden Saint Louis grundas i Franska Louisiana

5 april, Frankrike gör anspråk på Östfalkland ("Fort Saint Louis")

21 juni, Tidningen Quebec Gazette startas i Québec. Hattarna nödgas inkalla den svenska riksdagen för att ordna rikets finanser. Maskinen Spinning Jenny uppfinns.

Födda, 1 januari, Johannes Kinker, nederländsk filosof och författare.

19 januari, Johan Adolph Benjamin König, svensk militär och kompositör.

8 februari, Olof Rudolf Cederström, svensk greve, generalamiral och statsråd.

15 februari, Jens Baggesen, dansk författare.

10 mars, Anna Catharina Ljungström, svensk skådespelare.

13 mars, Maria Medina Coeli, italiensk forskare.

17 mars, William Pinkney, amerikansk politiker, justitieminister 1811–1814.

18 mars, James De Wolf, amerikansk slavhandlare och politiker, senator 1821–1825.

30 mars, Catharina Lysell, svensk pedagog.

8 april, Sophie de Condorcet, fransk feminist.

26 april, Carl Östberg, svensk brukspatron och grosshandlare.

1 maj, Benjamin Latrobe, amerikansk arkitekt.

7 maj, Therese Huber, tysk författare.

20 maj, Johann Gottfried Schadow, tysk skulptör och grafiker.

24 maj, André Dumont, fransk politiker.

26 maj, Edward Livingston, amerikansk politiker, utrikesminister 1831–1833.

5 juni, Georg Friedrich Hildebrandt, tysk anatom.

17 juni, Jean François Bosio, fransk konstnär.

23 juni, Gabriel-Marie Legouvé, fransk författare.

9 juli, Louis-Pierre Baltard, fransk arkitekt, målare och kopparstickare. Ann Radcliffe, engelsk författare.

10 juli, Johan Daniel Herholdt, dansk läkare. Carl Wilhelm Jessen, dansk sjömilitär.

27 juli, Christiane Koren, dansk författare.

28 juli, Samuel Marsden, engelsk missionär.

21 augusti, Martin Altén, svensk författare och översättare.

22 augusti, Josef Abel, österrikisk konstnär.

28 augusti, Manuel de Zequeira, kubansk poet.

5 september, Henriette Herz, tysk salongsvärd.

14 september, Ludwig Ferdinand Huber, tysk författare.

26 september, Johan Fredrik Muncktell, svensk präst.

29 september, Carl Christian Furuträd, svensk konstnär.

6 oktober, Friedrich Jacobs, tysk klassisk filolog.

19 oktober, Étienne de Jouy, fransk dramatiker.

21 oktober, Carl von Alten, tysk greve och militär.

3 november, Gustav von Hugo, tysk jurist.

18 november, Carl Magnus Agrell, svensk präst, orientalist och politiker.

21 november, Barbara Juliane von Krüdener, balttysk friherrinna, salongsvärd och predikant.

24 november, Ulrika Widström, svensk poet och översättare.

1 december, Carl Armfelt, svensk friherre, militär och bruksägare.

6 december, Ludvig Mörner, svensk friherre och biskop.

10 december, Samuel Ahlgren, svensk skådespelare. Louis-Sébastien Lebrun, fransk kompositör.

26 december, Salomon Löfvenskiöld, svensk friherre, militär och ämbetsman.

31 december, David Daggett, amerikansk politiker, senator 1813–1819.

Avlidna, 18 januari, Samuel Troilius, svensk politiker, svensk ärkebiskop sedan 1758.

4 april, Gustaf Johan Gyllenstierna, svensk friherre och förrädare.

15 april, Jeanne Antoinette Poisson Pompadour, mätress till kung Ludvig XV av Frankrike.

12 september, Jean-Philippe Rameau, fransk kompositör.

26 oktober, William Hogarth, brittisk målare, grafiker och karikatyrtecknare.

5 december, Gustaf Bonde, svensk greve, ämbetsman och politiker samt tillförordnad kanslipresident 1738–1739.

1765

1765, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

25 januari, Storbritannien gör anspråk på Västra Falkland

Mars, Sverige ingår förbund med Ryssland och Danmark, som även ingår fördrag med varandra. Man skall samverka vid de svenska riksdagarna och söka upprätthålla Sveriges regeringsform. Danskarna återupptar frågan om giftermål mellan kronprins Gustav och prinsessan Sofia Magdalena av Danmark. Drottning Lovisa Ulrika motsätter sig det, men Gustav tycker det är bra.

15 juni, I Ryssland instiftas det Fria ekonomiska sällskapet (engelska Free Economic Society), som fram till 1915 verkar för framsteg inom lantbruk och folkbildning. Instiftandet bekräftas 31 oktober av kejsarinnan Katarina II.

12 augusti, Den svenske kanslipresidenten Claes Ekeblad avgår.

9 september, Carl Gustaf Löwenhielm blir ny svensk kanslipresident.

Oktober, Mösspartiet vinner övervikt i den svenska riksdagen och insätter sina män i rådet, vilket alltså leder till regimskifte i Sverige. Då mössorna nu har tagit över makten läggs ekonomin om i fysiokratisk riktning, det vill säga att jordbruket, den viktigaste näringen, skall förbättras. Ekonomin skall också göras "friare" och man skall låta de "naturliga" ekonomilagarna verka.

3 december, Det bottniska handelstvånget upphör. Borgarna i städerna längs Bottniska viken (däribland Uleåborg) får så kallad aktiv stapelfrihet (rätt till export), men inte passiv (rätt till import). I den så kallade "Växelkontorsskandalen" anklagas riksdagsmannen Gustaf Kierman och brukspatronen Johan Henrik Lefebure för att ha förskingrat över sextio tunnor guld. Kierman inspärras på Karlstens fästning. Sveaborgs befälhavare Augustin Ehrensvärd och de skånska fästningarnas befälhavare Henrik von Liewen avskedas eftersom man skär ner på försvaret. Den svenska lagen om förbud mot skatteköp upphävs, trots adelns motstånd. Storbedragaren Anna Ekelöf grips vid norska gränsen.

Födda, 2 januari, Pehr af Bjerkén den yngre, svensk kirurg.

21 januari, Johan Niclas Ahl, svensk läkare och konstnär.

22 januari, Per Gustaf Lagerstråle, svensk friherre och sjömilitär.

2 februari, Ray Greene, amerikansk politiker, senator 1797–1801.

17 februari, James Ivory, skotsk matematiker och astronom.

21 februari, Meta Forkel-Liebeskind, tysk författare och översättare.

24 februari, Kazimierz Małachowski, polsk militär.

28 februari, Adolf Ludvig Christiernin, svensk militär.

6 mars, Alois von Reding, schweizisk politiker och militär.

7 mars, Nicéphore Niépce, fransk fotograf.

17 mars, Lorens Münter Philipson, svensk läkare och publicist.

20 mars, Carl Daub, tysk teolog.

21 mars, Hendrik Fagel, nederländsk baron och politiker.

27 mars, Franz von Baader, tysk filosof och teolog.

31 mars, Joséphine-Rosalie de Walckiers, bankir och kompositör.

6 april, Eva Christina Barckenbom, svensk miniatyrmålare. Karl Felix, kung av Sardinien 1821–1831.

7 april, Lovisa Stiernsparre, svensk miniatyrmålare.

11 april, Gertrudis Bocanegra, mexikansk nationalhjälte.

26 april, Emma Hamilton, brittisk dansare, modell och societetskvinna.

8 maj, Per Wilhelm Palmroth, svensk arkitekt.

11 maj, Johann Georg Lehmann, tysk kartograf.

14 maj, Wilhelm Lagerborg, svensk militär.

3 juni, Friederike Brun, dansk författare.

5 juni, Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger, tysk matematiker, fysiker och astronom.

10 juni, Johan Erik Edman, svensk jurist och ämbetsman.

25 juni, Louise Charlotte Françoise de Montesquiou, fransk hovfunktionär.

27 juni, Torkel Baden, dansk konsthistoriker.

4 juli, Pierre Dupont de l'Étang, fransk militär.

10 juli, Pjotr Bagration, rysk militär.

20 juli, John Bell, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1828–1829.

23 juli, Francis Russell, 5e hertig av Bedford, brittisk politiker.

29 juli, Jean-Baptiste Drouet d'Erlon, fransk militär.

4 augusti, Claire Lacombe, fransk skådespelare och politisk aktivist.

15 augusti, Christian Horneman, dansk målare. Nils Gustaf Palin, svensk diplomat och egyptolog.

17 augusti, John Hope, 4e earl av Hopetoun, brittisk militär.

21 augusti, Vilhelm IV, kung av Storbritannien 1830–1837.

2 september, Barbara Ployer, österrikisk musiker.

5 september, John Gaillard, amerikansk politiker, senator 1804–1826.

18 september, Gregorius XVI, född Bartolomeo Alberto Cappellari, påve 1831–1846.

22 september, Paolo Ruffini, italiensk matematiker.

28 september, Vilhelmina Louise av Nassau-Weilburg, tysk prinsessa.

29 september, Karl Ludwig Harding, tysk astronom.

30 september, Per Säve, svensk präst och skolman.

4 oktober, Samuel H Huntington, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1808–1810.

8 oktober, Harrison Gray Otis, amerikansk politiker, senator 1817–1822.

17 oktober, Henri-Jacques-Guillaume Clarke, fransk militär.

22 oktober, Daniel Steibelt, tysk pianist och kompositör.

24 oktober – James Mackintosh, skotsk filosof.

26 oktober, Jean-François Ducos, fransk politiker. Jakub Jan Ryba, tjeckisk kompositör. Václav Thám, tjeckisk författare och skådespelare.

7 november, William Taylor, brittisk författare.

14 november, Robert Fulton, amerikansk ingenjör och uppfinnare.

20 november, Friedrich Heinrich Himmel, tysk kompositör.

8 december, Friedrich von Schlichtegroll, tysk filolog, numismatiker och arkeolog. Eli Whitney, amerikansk uppfinnare.

17 december, Jean-Baptiste Girard, schweizisk pedagog.

22 december, Johann Friedrich Pfaff, tysk matematiker.

Avlidna, 12 januari, Johann Melchior Molter, 68, tysk kompositör och violinist.

21 januari, Christian Braunmann Tullin, 36, norsk författare.

29 januari, David Ankarloo, 77, svensk sjömilitär.

2 februari, Teresia Constantia Phillips, brittisk memoarskrivare.

8 februari, Georg Herman af Trolle, 84, svensk sjömilitär.

9 februari, Elisabetta de Gambarini, 34, brittisk kompositör.

23 februari, Nikolaus Dietrich Giseke, 40, tysk författare.

3 mars, William Stukeley, 77, brittisk antikvarie.

5 mars, Anders Anton von Stiernman, 69, svensk historiker.

12 mars, Carl Hofverberg, 69, svensk militär och konstnär.

20 mars, Claes Gustaf Rålamb, 60, svensk friherre och ämbetsman.

25 mars, Jonas Gren, 50, svensk orgelbyggare.

6 april, Ulrik Rudenschöld, 60, svensk nationalekonom och poet.

9 april, Marie Louise av Hessen-Kassel, 77, furstinna av Oranien 1709–1711, regent i Nederländerna 1711–1731 och sedan 1759.

15 april, Michail Lomonosov, 53, rysk vetenskapsman.

22 april, Johannes Peder Anchersen, 64, dansk historiker.

17 maj, Alexis Claude Clairaut, 52, fransk astronom och matematiker.

22 maj, Pehr Carlsköld, 47, svensk ämbetsman och politiker.

25 maj, Henrik Anders Löfvenskiöld, 65, svensk ämbetsman.

12 juni, Nils Bielke, 59, svensk greve.

15 juli, Charles-André van Loo, 60, fransk konstnär.

18 juli, Filip, 45, hertig av Parma.

1 augusti, Ulla Adlerfelt, 29, svensk konstnär.

18 augusti, Jean-Joseph Balechou, 49, fransk kopparstickare. Frans I, 56, tysk-romersk kejsare sedan 1745.

19 augusti, Axel Fredrik Cronstedt, 42, svensk mineralog och kemist.

5 september, Anne Claude de Caylus, 72, fransk arkeolog och konstsamlare.

10 oktober, Lionel Sackville, 1:e hertig av Dorset, 77, brittisk politiker.

21 oktober, Giovanni Paolo Pannini, 74, italiensk konstnär.

26 oktober, Samuel Klingenstierna, 65, svensk matematiker och fysiker.

31 oktober, Vilhelm, hertig av Cumberland, 44, brittisk prins och militär.

13 november, Sofia Dorothea, 46, preussisk prinsessa.

19 november, Johan Nordenfeldt, 49, svensk militär och brukspatron.

10 december, Peter Törne, 75, svensk militär.

14 december, Axel Erik Roos, 65, svensk friherre och militär.

20 december, Ludvig, 36, fransk kronprins.

29 december, Fredrik av Storbritannien, 15, son till Fredrik, prins av Wales och Augusta av Sachsen-Gotha.

1766

1766, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

8 januari, Brittiska bosättningen Port Egmont grundas på Västfalkland

14 januari, Vid Fredrik Vs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian VII.

Februari, Mössorna gör en omorientering och sluter förbund med Storbritannien. Frankrike ger sitt samtycke, men drar in sina subsidier till Sverige.

30 april, Uppsala drabbas av en stadsbrand

26 juni, Den svenska överflödsförordningen, som förbjuder import av lyxvaror som kaffe, choklad, punsch och många viner, införs.

8 juli, Den efter brand återuppförda Drottningholmsteatern besiktigas av de kungliga. Dagen därpå sker återinvigningen. Byggnaden uppfördes på drottning Lovisa Ulrikas uppdrag under ledning av Carl Fredrik Adelcrantz.

1 oktober, Kronprins Gustav gifter sig genom ombud med Sofia Magdalena av Danmark.

8 oktober, Gustav och Sofia Magdalena möts för första gången, när prinsessan anländer till Helsingborg.

4 november, Den officiella vigseln mellan Gustav och Sofia Magdalena äger rum.

2 december, Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning, vars upphovsman är prästen Anders Chydenius, utfärdas. Den omfattar inte religiösa skrifter eller skrifter rörande statsskicket, men i övrigt upphör censuren och fri politisk diskussion tillåts. Offentlighetsprincipen införs också i svensk politik. Kusthandel i form av bondeseglation tillåts i Sverige. Det litterära samfundet Utile dulci instiftas och blir konkurrent till Vitterhetsakademien. Humanisten Henrik Gabriel Porthan ger ut den första delen av fem av den latinskspråkiga avhandlingen om finskspråkig folkdiktning De poësi fennica. Den ryska kejsarinnan Katarina II (den stora) planerar en nordeuropeisk allians mellan Ryssland, Storbritannien, Preussen, Polen, Danmark och Sverige.

Födda, 1 januari, Antoine-Vincent Arnault, fransk författare.

3 januari, Magdalena Rudenschöld, svensk politiskt aktiv grevinna.

17 januari, Fredrik Otto von Unge, svensk militär och konstnär.

18 januari, Maurits Peter von Krusenstierna, svensk sjömilitär.

19 januari, Carl Christoffer Gjörwell den yngre, svensk arkitekt.

2 februari, William Townsend Aiton, brittisk botaniker.

10 februari, Benjamin Smith Barton, amerikansk botaniker.

11 februari, Johann Jacob Paul Moldenhawer, tysk botaniker.

14 februari, Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.

23 februari, Caroline von Humboldt, tysk salongsvärd.

24 februari, Gottlieb David Carl Leijonhielm, svensk friherre och militär. Samuel Wesley, brittisk kompositör.

25 februari, George Jones, amerikansk politiker, senator 1807.

28 februari, John Clark, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.

10 mars, Andreas Samuel Krebs, norsk militär.

12 mars, Claudius Buchanan, skotsk präst.

23 mars, Pierre-Antoine Poiteau, fransk botaniker.

24 mars, Emanuel Limnell, svensk målare. Adolf Fredrik von Willebrand, finländsk friherre och ämbetsman.

25 mars, Ludwig Harscher von Almendingen, tysk jurist.

26 mars, Friedrich Immanuel Niethammer, tysk filosof, pedagog och teolog.

28 mars, Joseph Weigl, tysk-österrikisk kompositör.

1 april, François-Xavier Fabre, fransk konstnär.

10 april, John Leslie, skotsk fysiker och meteorolog.

15 april, Friedrich Ludewig Bouterwek, tysk filosof och estetiker.

22 april, Obadiah German, amerikansk politiker, senator 1809–1815. Germaine de Staël, fransk författare.

23 april, György Fejér, ungersk teolog och historiker.

24 april, Carsten Tank, norsk politiker.

13 maj, Carl von Rosenstein, svensk ärkebiskop 1819–1836.

19 maj, Johan David Silfverstolpe, svensk militär.

22 maj, Jacques-Joseph Corbière, fransk politiker.

29 maj, Baltzar von Platen, svensk viceamiral, mannen bakom Göta kanal.

21 juni, Emmanuel de Las Cases, fransk författare.

22 juni, John Drayton, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1800–1802 och 1808–1810.

1 juli, Samuel Dinsmoor, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1831–1834.

5 juli, Jean Pierre Bachasson de Montalivet, fransk greve och politiker.

6 juli, John Russell, 6e hertig av Bedford, brittisk politiker. Alexander Wilson, skotsk-amerikansk ornitolog.

8 juli, Dominique Jean Larrey, fransk läkare och baron.

9 juli, Johanna Schopenhauer, tysk författare.

18 juli, Matthias Floderus, svensk filolog och präst.

20 juli, Thomas Bruce, 7e earl av Elgin, brittisk adelsman och diplomat.

3 augusti, Kurt Sprengel, tysk läkare och botaniker.

13 augusti, Carl von Otter, svensk militär.

14 augusti, Elizabeth Macarthur, australisk brevskrivare.

16 augusti, William Hyde Wollaston, brittisk fysiker.

20 augusti, Giovanni Rasori, italiensk läkare.

23 augusti, Johann Centurius von Hoffmannsegg, tysk greve, entomolog och botaniker.

3 september, Charles de Lacretelle, fransk historiker.

6 september, John Dalton, brittisk kemist och fysiker.

11 september, James Brown, amerikansk politiker och diplomat, senator 1813–1817 och 1819–1823.

13 september, Olof Kolmodin den yngre, svensk litteraturhistoriker.

15 september, Manuel Maria Barbosa du Bocage, portugisisk poet.

21 september, Christian Ludwig Ideler, tysk astronom.

24 september, John Farey, brittisk geolog och matematiker.

27 september, Peter Lillja, svensk sjömilitär.

1 oktober, Anders Boxström, finländsk läkare.

11 oktober, Nólsoyar Páll, färöisk poet.

13 oktober, Giuseppe Longhi, italiensk kopparstickare.

22 oktober, Edward Thornton, brittisk diplomat.

23 oktober, Emmanuel Grouchy, fransk militär.

28 oktober, Andreas Widerberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.

1 november, Carl Ferdinand Degen, dansk matematiker.

14 november, Elias von Eckstedt, svensk militär och ämbetsman.

16 november, Rodolphe Kreutzer, fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent.

20 november, Carl Gustaf Eckstein, svensk konstnär.

24 november, Jakob Otto Cronstedt, svensk friherre, militär och bruksägare. Friedrich Weinbrenner, tysk arkitekt.

25 november, Friedrich Gustav Schilling, tysk författare.

29 november, Pierre Maine de Biran, fransk filosof och psykolog.

10 december, Johan Abraham Aleander, svensk tecknare. Samuel Frederick Gray, brittisk botaniker, mykolog och farmakolog.

12 december, Nikolaj Karamzin, rysk författare.

23 december, Wilhelm Hisinger, svensk brukspatron, kemist och fysiker.

24 december, Johann Tobias Bürg, österrikisk astronom.

29 december, Charles Macintosh, brittisk industrikemist.

Avlidna, 1 januari, Jakob Edvard Stuart, 77, skotsk tronpretendent.

9 januari, Thomas Birch, 60, brittisk historiker.

14 januari, Fredrik V, 42, kung av Danmark och Norge sedan 1746.

5 februari, Leopold von Daun, 60, österrikisk militär.

6 februari, Henrik Wright, 81, svensk militär.

19 februari, Catharina de Wilde, 77, nederländsk poet.

22 februari, Friedrich August von Finck, 47, preussisk militär.

23 februari, Stanisław I Leszczyński, 88, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.

4 mars, Joseph Aved, 64, fransk konstnär.

10 mars, Jane Colden, 41, nordamerikansk botaniker.

7 april, Tiberius Hemsterhuis, 81, nederländsk språkforskare. Johann Albrecht von Korff, 68, rysk baron och diplomat.

15 april, Robert Whytt, 51, skotsk läkare.

18 april, Corrado Giaquinto, 63, italiensk målare.

27 april, Lorens Pasch den äldre, 64, svensk målare.

5 maj, Olof Arenius, 65, svensk målare. Jean Astruc, 82, fransk läkare och teolog.

9 maj, Thomas Arthur de Lally-Tollendal, 64, fransk militär av irländsk börd, avrättad.

27 maj, Brita Christina Sparre, 25, svensk grevinna och målare.

24 juni, Adrien Maurice de Noailles, 87, fransk hertig och militär.

1 juli, Jean-François de la Barre, 20, fransk adelsman, avrättad.

8 juli, Maria Vittoria, 76, prinsessa av Savojen.

11 juli, Elisabet Farnese, 73, drottning av Spanien.

26 juli, Jonas Hiortzberg, 63, svensk präst och författare.

31 augusti, Adolf Mörner, 61, svensk greve och ämbetsman.

30 september, Marie Victoire de Noailles, 78, fransk hovdam.

7 oktober, Eric Eklund, svensk fysiker och lingvist.

7 november, Jean-Marc Nattier, 81, fransk målare.

15 november, Gustaf Kierman, 64, svensk affärsman och politiker.

16 november, Dominikus Zimmermann, 81, tysk arkitekt.

12 december, Johann Christoph Gottsched, 66, tysk författare och estetiker.

22 december, Reinhold Näsman, 55, svensk präst och geograf.

25 december, William Finch, 75, brittisk diplomat.

1767

1767, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 april, Frankrike överför sin bosättning Puerto de Soledad på Västfalkland till Spanien. Spanjorerna kallar ögruppen Malvinerna

18 maj, Varberg drabbas av en stadsbrand

18 juni, Brittiske sjökaptenen Samuel Wallis blir förste nedtecknade europé att sikta Tahiti

2 juli – Kapten Philip Carteret upptäcker Pitcairnön. Mössregeringens besparingsåtgärder och myntpolitik orsakar en ny svensk ekonomisk kris. Naturforskaren Torbern Bergman blir kemiprofessor i Uppsala, trots att han i stort sett saknar meriter inom kemi. Han är dock internationellt ryktbar som astronom och forskare i elektricitetslära och blir snart berömd som kemist och en av den analytiska kemins grundare. Carl Johan Cronstedt och Fabian Casimir Wrede demonstrerar för det svenska riksrådet en ny och effektivare typ av kakelugn med system av murade kanaler. Detta förbättrar bränsleekonomin betydligt och verkningsgraden blir nu upp till 90%. Nordens första skidtävling arrangeras i Kristiania i militär regi. All spinning till såväl husbehov som avsalu blir fritt tillåten i hela Sverige

Födda, 5 januari, Jean-Baptiste Say, fransk ekonom och politiker.

1 februari, Ulrika Melin, svensk konstnär.

27 februari, Jacques-Charles Dupont de l'Eure, fransk advokat och statsman, president i franska republikens provisoriska regering 24 februari–9 maj 1848.

15 mars, Andrew Jackson, amerikansk politiker, USAs president 1829–1837.

25 mars, Joachim Murat, fransk marskalk, kung av Neapel 1808–1815.

18 april, Elisha Mathewson, amerikansk politiker, senator 1807–1811.

21 april, Elisabeth Wilhelmine av Württemberg-Mömpelgard, österrikisk ärkehertiginna.

30 april, Frédéric Ancillon, preussisk politiker.

16 maj, Carl Zetterström, svensk läkare, bibliognost och donator.

18 maj, Wilhelm Faxe, svensk biskop.

7 juni, Jonas Henrik Gistrén, svensk läkare, en av grundarna till Svenska Läkaresällskapet.

10 juli, Mathieu de Montmorency-Laval, fransk politiker.

11 juli, John Quincy Adams, amerikansk politiker, USAs president 1825–1829.

28 juli, James A Bayard, amerikansk politiker, senator 1804–1813.

25 augusti, Louis Antoine de Saint-Just, fransk politiker.

17 september, Henri Montan Berton, fransk kompositör.

28 oktober, Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814, gift med Fredrik VI.

22 november, Andreas Hofer, österrikisk bonde och militär.

10 december, Fredrik Gyllenborg, svensk justitiestatsminister. Conrad Quensel, svensk naturforskare.

13 december, August Eberhard Müller, tysk musiker.

Avlidna, 20 januari – Étienne de Silhouette, 57, fransk politiker.

15 februari, Johann Christian Edelmann, 68, tysk författare.

19 februari, François Boissier de Sauvages de Lacroix, 60, fransk läkare och botaniker.

13 mars, Maria Josefa av Sachsen, 35, fransk kronprinsessa.

22 mars, Francis Russell, markis av Tavistock, 27, brittisk politiker.

7 april, Johann Gottlob Carpzov, 87, tysk teolog.

10 april, Johann Elias Ridinger, 69, tysk konstnär.

9 maj, Jean Fredman, svensk urmakare.

28 maj, Maria Josepha av Bayern, 28, tysk-romersk kejsarinna.

25 juni, Georg Philipp Telemann, 86, tysk kompositör.

10 juli, Alexander Monro, 69, brittisk anatom och kirurg.

26 juli, Paul Gottlieb Werlhof, 68, tysk läkare.

6 augusti, Johann Christoph von Bartenstein, 77, österrikisk friherre och politiker.

15 augusti, Fredrik Mikael av Zweibrücken-Birkenfeld, 43, tysk pfalzgreve och generalfältmarskalk.

17 augusti, Gaspare Diziani, 78, italiensk konstnär.

17 september, Edward Augustus, hertig av York och Albany, 28, brittisk prins.

15 oktober, Maria Josefa, 16, österrikisk ärkehertiginna.

16 oktober, Nikita Trubetskoj, 68, rysk furste, militär och politiker.

27 oktober, Burkhard Christoph von Münnich, 84, rysk greve och militär.

6 november, Giambattista Pittoni, 80, italiensk konstnär.

28 december, Emmerich de Vattel, 53, schweizisk diplomat och filosof.

1768

1768, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

12 december, Decemberkrisen 1768, Adolf Fredrik nedlägger regeringen och lyckas därmed åstadkomma att riksdagen inkallas.

18 december, Adolf Fredrik återupptar regeringen.

21 december, Kungariket Nepal enas. Det svenska riksrådet försöker regera med hjälp av namnstämpeln, men misslyckas. Mössorna drar upp riktlinjerna för införandet av ett ordnat folkskoleväsen på landsbygden. De svenska plåtmynten slutar tillverkas. Arbetet med att märka ut gränsen mellan Sverige och Norge avslutas, genom att det sista gränsröset sätts upp i Kolmesolvi i Öst-Finnmark.

Födda, 28 januari, Fredrik VI, kung av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814.

12 februari, Frans II, tysk-romerska rikets siste kejsare 1792–1806.

13 februari, Édouard Adolphe Casimir Joseph Mortier, fransk general och marskalk av Frankrike.

21 mars, Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.

18 april, Willie Blount, amerikansk politiker, guvernör i Tennessee 1809–1815.

2 maj, Jean-Louis Alibert, fransk läkare.

17 maj, Caroline av Braunschweig, drottning av Storbritannien 1820–1821 (gift med Georg IV)

4 september, François-René de Chateaubriand, fransk högadlig militär.

28 september, Pauline Léon, fransk feminist och politisk aktivist.

1 oktober, Thomas Mann Randolph, amerikansk politiker, kongressledamot 1803–1807, guvernör i Virginia 1819–1822.

1 november, Christopher Ellery, amerikansk politiker, senator 1801–1805.

18 november, Jeduthun Wilcox, amerikansk politiker, kongressledamot 1813–1817.

21 november, Friedrich Schleiermacher, tysk protestantisk teolog och filosof. Wang Zhenyi, kinesisk astronom, från vilken en av Venusplanetens kratrar har fått sitt namn.

Avlidna, 10 januari, Charles Cressent, 82, fransk konstnär.

25 januari, Henrik Hammarberg, 81, svensk ämbetsman och politiker.

26 januari, Johan Grüner, 79, svensk militär.

27 januari, Carl Thegner, 60, svensk friherre och grafiker.

28 januari, Anton von Swab, 65, svensk bergsvetenskapsman.

2 februari, Charles Étienne Louis Camus, 68, fransk matematiker.

14 februari, Peter Julinschöld, 57, svensk företagare.

17 februari, Fabian Wrede, 73, svensk friherre och politiker.

1 mars, Hermann Samuel Reimarus, 73, tysk filosof och författare.

4 mars, Otto Carl Furumarck, 65, svensk militär.

6 mars, Carl Wijnbladh, 62, svensk militär och författare.

7 mars, Carl Gustaf Löwenhielm, 67, svensk greve och justitiekansler samt kanslipresident sedan 1765.

18 mars, Laurence Sterne, 54, brittisk författare.

1 april, Erik Lybecker, 70, svensk friherre och militär.

11 april, Otto Adrian Berg von Linde, 56, svensk militär.

14 april, François de Cuvilliés, 72, fransk-tysk rokokoarkitekt.

22 april, Paula de Odivelas, 66, portugisisk nunna.

24 april, Johann Valentin Tischbein, 52, tysk målare.

29 april, Georg Brandt, 73, svensk kemist. Filippo della Valle, 69, italiensk skulptör.

13 maj, Louise Anne, 19, brittisk prinsessa.

30 maj, Eggert Ólafsson, 42, isländsk författare.

8 juni, Johann Joachim Winckelmann, 50, tysk arkeolog.

14 juni, James Short, 58, skotsk matematiker och optiker.

24 juni, Johann Julius Hecker, 60, tysk pedagog. Marie Leszczyńska, 65, fransk drottning.

4 juli, Willem van Haren, 58, nederländsk författare.

4 augusti, Nils Psilanderhielm, 61, svensk mineralog.

22 augusti, John Watson, 83, skotsk-nordamerikansk målare.

28 augusti, Jacob af Forselles, 72, svensk affärsman och politiker.

2 september, Antoine Deparcieux, 64, fransk matematiker och fysiker.

11 september, Joseph-Nicolas Delisle, 80, fransk astronom och geograf.

1 oktober, Robert Simson, 80, skotsk matematiker.

6 oktober, Antoine Dérizet, fransk arkitekt.

8 oktober, Pierre-Joseph Thoulier d'Olivet, 86, fransk filolog.

17 oktober, Ludvig VIII, 77, lantgreve av Hessen-Darmstadt sedan 1739.

28 oktober, Michel Blavet, 68, fransk flöjtist och kompositör.

11 november, Fredrik Ulrik Insenstierna, 44, svensk ämbetsman.

17 november, Thomas Pelham-Holles, 1:e hertig av Newcastle, 75, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1754–1756 och 1757–1762.

24 november, Ricciarda Gonzaga, 70, italiensk adelskvinna.

14 december, Ulla Tessin, 57, svensk brevskrivare och hovdam.

20 december, Carlo Innocenzo Frugoni, 76, italiensk poet.

1769

1769, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

19 maj, Sedan Clemens XIII har avlidit den 2 februari väljs Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli till påve och tar namnet Clemens XIV.

Maj, Den svenska riksdagen samlas i Norrköping varvid Mösspartiet störtas och riksdagen överflyttas till Stockholm. Claes Ekeblad den yngre

30 maj, Claes Ekeblad blir åter svensk kanslipresident.

10 juli, Falköping drabbas av en stadsbrand

Oktober, Preussen, Ryssland och Danmark ingår ett förbund om att i nödfall med våld upprätthålla det svenska riksdagsväldet. Sven Lagerbring, den kritiska historieskrivningens grundare i Sverige, börjar ge ut Swea rikes historia i fem delar. Jacob Wallenberg reser med en ostindiefarare till Kina. Sina upplevelser ger han 1781 ut i reseskildringen Min son på galejan.

Födda, 1 januari, Marie Lachappelle, fransk barnmorska.

7 januari, William H Wells, amerikansk politiker, senator 1799–1804 och 1813–1817.

10 januari, Michel Ney, fransk militär.

17 januari, Ludwig Adolf Peter von Sayn und Wittgenstein, rysk militär.

13 februari, Ivan Krylov, rysk fabeldiktare.

23 februari, Pauline av Anhalt-Bernburg, tysk regent och socialreformator.

2 mars, DeWitt Clinton, amerikansk politiker.

13 april, Thomas Lawrence, brittisk målare.

1 maj, Arthur Wellesley Wellington, brittisk hertig, politiker och militär.

1 juni, Józef Elsner, polsk kompositör.

15 augusti, Napoleon Bonaparte, kejsare av Frankrike 1804–1814 och 1815

14 september, Alexander von Humboldt, tysk naturforskare.

2 oktober, Joseph McIlvaine, amerikansk politiker, senator 1823–1826.

24 oktober, James Pleasants, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1822–1825.

Avlidna, 16 januari, Johan Pasch, 62, svensk konstnär.

20 januari, Carl Adlerfelt, 49, svensk friherre, militär och ämbetsman. Fredrik Kristian, 60, markgreve av Brandenburg-Bayreuth sedan 1763.

25 januari, Anders Schörling, 78, svensk präst och musikdirektör.

2 februari, Clemens XIII, född Carlo della Torre Rezzonico, 75, påve sedan 1758.

5 februari, Cajsa Warg, 65, svensk kokboksförfattare.

24 februari, Johan Mangelsen, 74, norsk militär och topograf.

25 februari, Henry Flitcroft, 71, engelsk arkitekt.

16 mars, Carl Fredrik Lillienberg, 54, svensk militär.

22 mars, Jean-Charles François, 51, fransk kopparstickare.

3 april, Gerhard Tersteegen, 71, tysk reformert mystiker och psalmdiktare.

13 april, Anna Canalis di Cumiana, 88, italiensk hovdam.

17 april, Karl Edvard von Hessenstein, utomäktenskaplig son till Fredrik I och Hedvig Taube. Balzar Nettelbladt, 77, svensk affärsman och politiker.

24 april, Philipp Friedrich Hiller, 70, tysk teolog och psalmdiktare.

6 maj, David Nehrman Ehrenstråhle, 73, svensk jurist. Johan Hastfer, 76, svensk friherre och militär.

14 maj, Iyoas I, kejsare av Etiopien sedan 1755.

21 maj, Gottfried Heinsius, 60, tysk astronom.

31 maj, Francesco Fontebasso, 61, italiensk konstnär.

17 juni, Gustaf Fredrik von Rosen, 80, svensk militär och politiker.

18 juli, Christoph Jakob Trew, 74, tysk läkare och botaniker.

28 juli, Elisabeth Stierncrona, 55, svensk friherrinna och författare.

17 augusti, Vasilij Trediakovskij, 65, rysk språkforskare och poet.

19 augusti, Gustaf Ernst von Bildstein, 66, svensk teolog.

26 augusti, Jacopo Facciolati, 87, italiensk lexikograf.

29 augusti, Johan Göransson, 57, svensk präst, runolog och arkeolog. Edmond Hoyle, brittisk spelexpert.

18 september, Gustaf Adolf Lagerfelt, 76, svensk friherre och ämbetsman.

22 september, Antonio Genovesi, 56, italiensk filosof.

27 september, Giovanni Domenico Mansi, 77, italiensk teolog.

28 september, Abraham Achrenius, 63, finländsk präst och väckelseledare. Christian Fritzsch, 74, tysk kopparstickare.

18 oktober, Yohannes II, kejsare av Etiopien 1769.

18 november, Olof Håkansson, 74, svensk bonde och politiker.

26 november, Justin von Yhlen, 52, svensk militär och konstnär.

30 november, Diane Adélaïde de Mailly-Nesle, 55, fransk hovdam.

6 december, Jakob Albrekt von Lantingshausen, 70, svensk friherre, militär och politiker.

8 december, Niccolò De Martino, 68, italiensk matematiker.

13 december, Christian Fürchtegott Gellert, 54, tysk poet och filosof.

14 december, Nils Lagerlöf, 81, svensk präst och akademiker.

21 december, Claes Christoffer Ekeblad, 60, svensk greve och militär.

30 december, Faustina Pignatelli, 64, italiensk matematiker.

1770

1770,  var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Februari, Pamfletten Det Olyckliga Swenska Fruentimrets Böneskrift till Allmänheten publiceras i Stockholm.

11 mars, Under James Cooks jorden runt expedition upptäcks ögruppen Solanderöarna och namnges efter Daniel Solander.

29 april, James Cook upptäcker Australien och landstiger på östkusten

Juni, Stora barriärrevet

11 juni, James Cook upptäcker Stora barriärrevet.

Augusti, Aurorasällskapet bildas i Åbo för att främja "svenska språkets uppodling" men framförallt "finska språket och detta lands häfvder och historie".

13 september, Sedan den dansk-norske kungen Kristian VII officiellt har förklarats psykiskt sjuk lyckas hans livläkare Johann Friedrich Struensee störta den dåvarande danske premiärministern Andreas Peter Bernstorff och i praktiken ta över styret över Danmark och Norge i 16 månader. Kristian VII är för all framtid avlägsnad från regeringen och styret, men förblir officiellt kung av Danmark och Norge till sin död 1808.

8 november, Sveriges kronprins Gustav och hertig Fredrik Adolf påbörjar en resa till Paris. Farmaceuten och kemisten Carl Wilhelm Scheele kommer till Uppsala där kemisten Torbern Bergman tar honom under sitt beskydd. Pesten i Ryssland 1770–1772 utbryter.

Födda, 8 januari, Nathan Smith, amerikansk politiker och jurist, senator 1833–1835.

9 februari, Samuel Bell, amerikansk politiker och jurist.

10 februari, Alexandre Brongniart, fransk kemist, geolog, och zoolog.

17 februari, David Stone, amerikansk jurist och politiker.

22 februari, Jacob Burnet, amerikansk jurist och politiker, senator 1828–1831.

20 mars, Friedrich Hölderlin, tysk författare.

3 april, Theodoros Kolokotronis, Grekisk frihetskämpe

7 april, William Wordsworth, brittisk poet.

11 april, George Canning, brittisk politiker, premiärminister april–augusti 1827.

17 april, Mahlon Dickerson, amerikansk politiker, marinminister 1834–1838.

25 april, Georg Sverdrup, norsk filolog.

4 maj, John Taylor, amerikansk politiker.

9 juli, Abner Lacock, amerikansk politiker, senator 1813–1819.

18 augusti, Dorothea von Rodde-Schlözer, tysk akademiker.

27 augusti, Friedrich Hegel, tysk filosof.

15 november, Sarah Guppy, var en brittisk designer, uppfinnare och ingenjör.

19 november, Bertel Thorvaldsen, dansk skulptör.

16 december, Ludwig van Beethoven, tysk kompositör.

Avlidna, 7 januari, Carl Gustaf Tessin, 74, svensk greve, ambassadör, politiker och riksråd samt kanslipresident 1746–1752.

26 februari, Giuseppe Tartini, 77, italiensk kompositör.

23 mars, Martin Mijtens den yngre, 74, svensk konstnär.

27 mars, Giovanni Battista Tiepolo, 74, italiensk målare.

28 april, Marie Camargo, 60, fransk ballerina.

4 maj, Fredrik Trolle, 76, svensk lanthushållare, politiker och fideikommissarie.

27 maj, Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, 69, drottning av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Kristian VI.

30 maj, François Boucher, 66, fransk målare.

23 juni, Mark Akenside, 48, brittisk poet och läkare.

21 juli, Charlotta Frölich, 71, svensk historiker.

26 augusti, Fredrik von Friesendorff, 62, svensk friherre och riksråd, tillförordnad kanslipresident 1768–1769.

30 september, George Whitefield, 55, brittisk predikant.

19 oktober, Bernardo Vittone, 66, italiensk arkitekt.

13 november, George Grenville, 58, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1763–1765.

5 december, James Stirling, 78, skotsk matematiker.

6 december, Neri Maria Corsini, 85, italiensk kardinal.

1771

1771, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

12 februari, Den svenske kungen Adolf Fredrik dör av matförgiftning. Därmed blir hans äldste son Gustav III kung av Sverige, dock utan att veta om det, eftersom han befinner sig i Paris vid tillfället

1 mars, Gustav III får i Paris budet om att hans far har dött och att han har blivit kung av Sverige. Han får där skriva under en provisorisk kungaförsäkran om att han skall följa den svenska regeringsformen.

30 maj, Gustav återkommer till Stockholm.

Juni, Gustav III söker förgäves försona de stridande partierna genom det så kallade "Kompositionsförsöket".

8 september, Den svenska Kungliga Musikaliska Akademien instiftas

9 oktober, Den nederländska båten Vrouw Maria sjunker på Östersjön utanför östra Sverige. Hungersnöd utbryter i Sverige, vilket leder till att potatisodlingen ökar. Samfundet Pro Fide et Christianismo instiftas av den svenske överhovpredikanten Carl Magnus Wrangel för att främja kristen tro och sedlighet. Finlands första tidning, Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo, utges. Eskilstuna blir fristad, ett experiment som skall få igång produktion av klensmide (vapen, lås och knivar) utan statens eller skrånas inblandning. Samtidigt föreslås återigen (liksom 1747 och 1762) att Marstrands stad skall bli frihamn på liknande sätt. Sverige ingår i en allians med Frankrike.

Födda, 3 januari, Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon I.

26 februari, Thomas Morris, amerikansk politiker, kongressledamot 1801–1803.

3 april, Hans Nielsen Hauge, norsk lekmannapredikant.

13 april, Richard Trevithick, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.

11 maj, Laskarina Bouboulina, grekisk nationalhjältinna.

14 maj, Robert Owen, brittisk industriägare och samhällsreformator.

1 juni, Ferdinando Paër, Italiensk kompositör.

24 juni, Éleuthère Irénée du Pont, fransk-amerikansk kemist och industrialist.

14 augusti, Sir Walter Scott, skotsk författare.

16 augusti, Jonathan Roberts, amerikansk politiker, senator 1814–1821.

28 augusti, Jeremiah B Howell, amerikansk politiker (demokrat-republikan), senator 1811–1817.

6 oktober, Jeremiah Morrow, amerikansk politiker.

14 december, Regina von Siebold, tysk obstetriker.

Avlidna, 2 januari, Louis Charles d'Estrées, 75, fransk hertig och militär.

5 januari, John Russell, 4e hertig av Bedford, 60, brittisk politiker.

11 januari, Jean-Baptiste de Boyer, 66, fransk filosof och författare., Birger Wassenius, 83, svensk astronom.

14 januari, Maria Doroteia, 31, portugisisk prinsessa.

16 januari, Jacob Guntlack, svensk tjuv och bedragare, avrättad.

31 januari, Karl Gustaf Boberg, 56, svensk politiker.

2 februari, Gustav Otto Douglas, 83, svensk greve och militär.

9 februari, Berndt Wilhelm von Liewen, 86, svensk militär.

12 februari, Adolf Fredrik, 60, kung av Sverige sedan 1751.

21 februari, Filippo Raguzzini, 80, italiensk arkitekt.

4 mars, Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt, 70, preussisk prins.

7 mars, Casper Herman Krebs, 82, svensk militär.

8 mars, Louis Auguste Le Clerc, 82, fransk skulptör.

20 mars, Louis-Michel van Loo, 64, fransk konstnär.

22 mars, Gottlieb Wilhelm Rabener, 56, tysk författare.

2 april, Casper Fredrik von Gröninger, 83, svensk militär.

14 april, Laurent Cars, 71, fransk kopparstickare.

20 april, Knut Posse, 51, svensk greve och militär.

28 april, Valentin Rose den äldre, 34, tysk apotekare och kemist.

12 maj, Daniel Annerstedt, 50, svensk teolog. Brigitta Sahlgren, svensk industrialist.

11 juni, Matthias Castreen, 78, finländsk ämbetsman och militär.

18 juni, Carl Adam Silfverhielm, 51, svensk friherre och militär.

23 juni, Jean-Claude Trial, 38, fransk kompositör och violinist.

26 juni, Gustaf Ruder, 63, svensk pedagog.

12 juli, Flavio Chigi, 59, italiensk kardinal.

18 juli, Fredric Palmqvist, 50, svensk friherre och matematiker.

30 juli, Thomas Gray, 54, brittisk poet.

23 augusti, Juan de Iriarte, 68, spansk bibliotekarie, lexikograf och poet.

10 september, Olof Malmerfelt, 77, svensk ämbetsman.

17 september, Tobias Smollett, 50, brittisk historiker och författare.

7 oktober, Alexander De Geer, 59, svensk militär.

9 oktober, Jan Klemens Branicki, 82, polsk greve och militär. Claes Ekeblad den yngre, 63, svenskt riksråd samt kanslipresident 1761–1765 och sedan 1769.

5 november, Algoth Scarin, 86, svensk historiker.

13 november, Konrad Ernst Ackermann, 71, tysk skådespelare och teaterledare.

19 november, Nils Gissler, 56, svensk läkare.

23 december, Marie-Marguerite d'Youville, 70, kanadensisk nunna.

26 december, Claude-Adrien Helvétius, 56, fransk filosof och pedagog.

27 december, Magnus Daniel Lilliesvärd, 78, svensk friherre och militär. Henri Pitot, 76, fransk astronom, ingenjör och matematiker.

31 december, Christian Adolph Klotz, 33, tysk filolog. Elena Riccoboni, 85, italiensk skådespelare och författare.

1772

1772, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

17 januari, Den dansk-norske kungen Kristian VIIs tyske livläkare Johann Friedrich Struensee, som i praktiken har makten i Danmark sedan en statskupp 1770, blir fängslad och avsatt i en kupp, ledd av kronprins Fredriks kabinettssekreterare Ove Guldberg. Även den danska drottningen Caroline Mathilde, som är Struensees älskarinna, och hans nära vän, adelsmannen Enevold Brandt, blir fängslade, sedan den psykiskt sjuke och viljelöse kungen har tvingats skriva under en order om att de ska fängslas. Drottningen förs till Kronborgs slott, där hon erkänner att Struensee har varit hennes älskare. När han erkänner, att de har haft ett förhållande skyller han på "naturliga krafter" och "svag motståndskraft" och hävdar också, att hon inte har varit mer än "en leksak" ("et stykke lejetøj") för honom. Eftersom kungen själv är psykiskt sjuk tar Guldberg över regeringsmakten från Struensee och kommer under de följande tolv åren (till 1784) ha lika stor makt som denne har haft, trots att han inte förrän under sistnämnda år officiellt blir Danmarks statsminister.

Januari, Hattpartiet förlorar sitt franska ekonomiska underhåll.

April, Hattrådet störtas och ersätts av mössrådet.

6 april, I en kommissionsdom upplöses Kristian VIIs och Caroline Mathildes äktenskap. Hon får behålla titeln "Drottning", men inte tillägget "av Danmark och Norge". Hon blir också landsförvisad från Danmark.

9 april, Joachim von Düben blir ny kanslipresident, varvid mössorna tar över makten i Sverige.

25 april, Struensee och Brandt döms båda för majestätsbrott till döden. Kommissionen, som dömer dem, leds av Ove Guldberg, som var ledare för statskuppen, som avsatte Struensee i januari. Guldberg försöker förgäves få till stånd att Brandt ska benådas till livet.

27 april, Kristian VII undertecknar Struensees och Brandts dödsdomar, som verkställs dagen därpå.

28 maj, Kanalen Staffordshire and Worcestershire Canal i England öppnas för trafik från en korsning med kanalen Trent and Mersey Canal till floden Severn vid Stourport. Bakom konstruktionen ligger James Brindley

29 maj, Gustav III kröns tillsammans med sin hustru Sofia Magdalena av Danmark.

30 maj, Den avsatta danska drottningen Caroline Mathilde förs efter ett smärtsamt avsked från sina barn Fredrik och Lovisa Augusta, som hon aldrig kommer att återse, ombord på ett engelskt krigsfartyg, för att som landsflyktig först föras till Hannover. Fram till sin död 1775 kommer hon att leva på slottet i Celle.

Maj, Vasaorden instiftas.

Juni, Johan Christopher Toll avreser från Stockholm till Skåne för att förbereda en statskupp mot det rådande svenska statsskicket.

Juli, Jakob Magnus Sprengtporten reser till Finland för att börja upproret mot statsskicket där. Han tar Sveaborg i besittning.

5 augusti, Första styckningen av Polen-Litauen genomförs.

12 augusti, Upproret bryter ut i Skåne.

16 augusti, Upproret bryter ut i Finland. Gustav IIIs statskupp.

19 augusti, Eftersom upproren börjat något för tidigt tvingas Gustav III själv genomföra statsvälvningen i Stockholm

21 augusti, Kungen samlar riksdagen i rikssalen, med kungavänliga trupper uppställda utanför. Kungen läser upp 1772 års regeringsform, som antas av riksdagen utan diskussion. Kungen får den styrande makten, och utser rådet, som skall ge honom råd i olika frågor och inte delta i beslut. Lagstiftningsmakten delas mellan kungen och riksdagen, medan riksdagen ensam får beskattningsmakten. Kungen kan inte börja anfallskrig utan riksdagens samtycke, men riksdagen sammankallas endast när kungen vill det. Den nya författningen innebär att 1720 års grundlag och 1766 års tryckfrihetsförordning upphävs.

22 augusti, Kanslipresidenten Joachim von Düben den yngre avgår.

23 augusti, Ulrik Scheffer blir ny kanslipresident.

27 augusti, Gustav III beslutar att tortyren ska avskaffas ur svenska fängelser.

1 september, Karl blir hertig av Södermanland.

September, Den svenska brännvinsbränningen förbjuds på grund av missväxt.

4 november, I en ny helgdagsreduktion minskas det svenska antalet arbetsfria helgdagar per år (förutom söndagarna) från 32 till 10. Till skillnad från 1571 års helgdagsreduktion är syftet nu uttalat att minska antalet arbetsfria dagar.

9 november, Kungligt privilegium utfärdas för ett svenskt Generalassistentkontor (statlig pantbank) i Stockholm. Henrik af Trolle efterträder Augustin Ehrensvärd som befälhavare för den svenska skärgårdsflottan. af Trolle utarbetar tillsammans med skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman en plan för hur flottan ska förbättras. Han kartlägger också de finska farvattnen. Den svenska vitterhetsakademien återupptar sin verksamhet. Härnösand blir biskopssäte.

Födda, 4 januari, Anton Friedrich Justus Thibaut, tysk rättslärd.

20 januari, Angélique Brûlon, fransk löjtnant, första kvinnan som mottog Hederslegionen.

6 februari, Carl von Kügelgen, tysk målare. Gerhard von Kügelgen, tysk målare.

7 februari, Miguel de Álava, spansk militär och politiker.

17 mars, Charles Leclerc, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.

7 april, Charles Fourier, fransk filosof och nationalekonom.

19 april, David Ricardo, brittisk nationalekonom.

25 april, James Burrill, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820.

2 maj, Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.

11 maj, Adélaïde Victoire Hall, fransk-svensk målare.

18 maj, Carl von Brühl, tysk greve, militär och ämbetsman.

10 juni, David L Morril, amerikansk politiker, senator 1817–1823, guvernör i New Hampshire 1824–1827.

2 juli, Giovanni Battista Ambrosiani, italiensk dansare.

29 juli, Domenico Viviani, italiensk naturforskare.

25 augusti, Gustaf von Knorring, svensk militär och konstnär.

29 september, Gustaf Klingspor, svensk greve och militär.

6 oktober, Anna Maria Rüttimann-Meyer von Schauensee, schweizisk salongsvärd.

20 oktober, Johann Heinrich Ferdinand von Autenrieth, tysk läkare.

21 oktober, Samuel Taylor Coleridge, brittisk författare.

23 oktober, Francesco Inghirami, italiensk arkeolog.

3 november, Carl Axel Löwenhielm, svensk greve, diplomat, militär och politiker.

8 november, William Wirt, amerikansk politiker.

22 november, Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.

15 december, Jan Krukowiecki, polsk greve och militär.

16 december, William H Cabell, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805–1808.

24 december, Joseph Woelfl, österrikisk pianist och kompositör.

Avlidna, 14 januari, Maria av Storbritannien, 48, lantgrevinna av Hessen-Kassel.

10 februari, Louis Tocqué, 75, fransk målare.

11 februari, Olof Lindbom, 52, svensk präst.

18 februari, Johann Hartwig Ernst von Bernstorff, 59, dansk politiker.

29 mars, Emanuel Swedenborg, 84, svensk naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof.

28 april, Johann Friedrich Struensee, 34, tysk-dansk läkare och politiker, avrättad. Enevold Brandt, 33, dansk adelsman, avrättad.

1 maj, Gottfried Achenwall, 52, tysk statistiker.

10 juni, Bernt Wallenstierna, 64, svensk militär.

15 juni, Louis-Claude Daquin, 77, fransk kompositör.

27 juni, Jenny Cameron, skotsk hjältinna.

19 juli, Anders Nordencrantz, 75, svensk nationalekonom.

24 juli, Axel Löwen, 85, svensk greve och militär.

31 augusti, Marie-Suzanne Giroust, 38, fransk konstnär.

12 september, Samuel Olof Tilas, 28, svensk friherre, poet och kommissionssekreterare i Konstantinopel.

30 september, Johann Benjamin Michaelis, 25, tysk poet.

27 oktober, Daniel Tilas, 60, svensk friherre, genealog och konstnär.

30 oktober, Karl Wilhelm Jerusalem, 25, tysk jurist.

7 november, Luis José Velázquez, 50, spansk litteraturhistoriker.

23 november, Hans Hummelhielm, 78, svensk ämbetsman.

28 december, Ernst Johann von Biron, 82, hertig av Kurland.

1773

1773, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Mer än 5% av Sveriges befolkningen dog under 1773. Av dödsfallen kan 25% kopplas till den rödsot/dysenteriepidemi som hade inleddes under året, och som kan kopplas samman med missväxten 1772–1773

18 januari, Kungliga Svenska Operan invigs i Stora Bollhuset genom operan Thetis och Pelée med Carl Stenborg och Elisabeth Olin i huvudrollerna.

April, Johan Liljencrantz blir statssekreterare för handels- och finansexpeditionen och påbörjar en plan för att förbättra svenska statens finanser.

21 juli, Påve Clemens XIV upplöser Jesuitorden.

December, Tebjudningen i Boston.

16 december, Nordamerikaner, utklädda till indianer, häver en massa brittiskt te från brittiska båtar ner i vattnet i Bostons hamn under vad som har gått till historien som tebjudningen i Boston. Daniel af Thunberg får ledarskapet för byggandet av Trollhätte kanal. Gustav III upphäver kronoböndernas rätt att friköpa sina gårdar, vilket tillsammans med husbehovsbränningsförbudet skapar missnöje bland bönderna. Det finska trupperna mobiliseras, eftersom man från svenskt håll fruktar ett ryskt anfall. En kunglig teater, med ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz, inrättas på Gripsholms slott. Gustav III tillsätter en bibelkommission, som skall utarbeta en ny svensk bibelöversättning. Det kommer dröja till 1917, innan arbetet är färdigt. Detta år drabbas Sverige (men inte Finland) av ovanligt stor dödlighet (105 139 döda; jämfört med 1772 års 76 362 och 1774 års 44 463) till följd av missväxt. Detta innebär att Sveriges befolkning minskar med 55 030 invånare, vilket än i dag (2024) är den största minskningen under ett enskilt år sedan Tabellverket (nuvarande Statistiska centralbyrån) började föra den svenska befolkningsstatistiken 1749. Sahlstedts ordbok publiceras.

Födda, 14 januari, Nathaniel Silsbee, amerikansk politiker, senator 1826–1835.

28 januari, Axel von Rosen, svensk greve och ämbetsman.

9 februari, William Henry Harrison, amerikansk politiker, USA:s president 4 mars–4 april 1841.

22 februari, Vincenzo Camuccini, italiensk målare.

14 mars, John Holmes, amerikansk politiker, senator 1820–1827 och 1829–1833.

19 april, John Wayles Eppes, amerikansk politiker.

3 maj, Giuseppe Acerbi, italiensk upptäcktsresande och reseskildrare.

15 maj, Klemens von Metternich, österrikisk statsman.

25 maj, Benjamin Tappan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1839–1845.

31 maj, Ludwig Tieck, tysk poet.

2 juni, John Randolph, amerikansk politiker och diplomat.

13 juni, Thomas Young, engelsk fysiker, läkare, hieroglyftydare.

16 juli, Thomas Worthington, amerikansk politiker, senator 1803–1807 och 1810–1814.

27 juli, Jakob Aall, dansk statsman, författare och industriidkare.

31 juli, Thérésa Tallien, fransk salongsvärd, "Notre Dame du Thermidor".

22 augusti, Charles Dominique Joseph Bouligny, amerikansk politiker, senator 1824–1829.

6 oktober, Ludvig Filip I, kung av Frankrike 1830–1848.

20 oktober, Gustaf Knös, svensk orientalist, teolog.

23 oktober, Pietro Generali, Italiensk kompositör.

24 oktober, John Elliott, amerikansk politiker, senator 1819–1825.

30 oktober, Hugh Lawson White, amerikansk politiker, senator 1825–1840. Marie Boivin, fransk barnmorska, medicinsk forskare och uppfinnare.

Avlidna, 12 januari, Jacob von Eggers, 68, svensk friherre och militär.

21 januari, Alexis Piron, 83, fransk poet.

28 januari, Justus Christopher Hauswolff, 64, svensk präst.

31 januari, Barthold Ennes, 94, svensk militär.

13 februari, Pietro Bracci, 72, italiensk skulptör.

19 februari, Fabian Löwen, 73, svensk friherre, militär och politiker.

20 februari, Karl Emanuel III, 71, kung av Sardinien sedan 1730.

22 februari, Christian Lodberg Friis, 73, dansk läkare.

26 februari, Frederik Raben, 79, dansk ämbetsman.

1 mars, Jan Wagenaar, 63, nederländsk historiker.

2 mars, Carl Fredrik Jägerhorn, 50, svensk militär.

3 mars, Gert Londemann, 54, dansk skådespelare.

24 mars, Philip Stanhope, 4:e earl av Chesterfield, 78, brittisk politiker och författare.

31 mars, Fredrik Wilhelm Ladau, 46, svensk militär.

9 april, Paul Brytzelius, 59, svensk präst.

19 april, Hubert-François Gravelot, 74, fransk konstnär.

21 april, Jens Høysgaard, 74, dansk språkforskare.

1 maj, Anna Susanne von der Osten, 69, dansk hovdam.

7 maj, Christian Gottlieb Ludwig, 64, tysk botaniker.

8 maj, Johann Christian Storr, 60, tysk teolog.

9 maj, Henrik Frosterus, 45, svensk jurist.

8 juni, Gustaf Adolf Bröms, 57, svensk präst och orientalist.

12 juni, Andreas Berlin, 27, svensk botaniker.

27 juni, Mentewab, kejsarinna av Etiopien, regent 1723–1755.

12 juli, Johann Joachim Quantz, 76, tysk kompositör.

13 juli, Gillis Åkerhielm, 69, svensk ämbetsman.

16 juli, Nils Rosén von Rosenstein, 67, svensk läkare och professor.

3 augusti, Stanisław Konarski, 72, polsk författare.

16 augusti, Lorentz Ingemund Bröms, 63, svensk sjömilitär.

22 augusti, George Lyttelton, 1:e baron Lyttelton, 64, brittisk politiker.

8 september, Abraham Samzelius, 50, svensk präst och botaniker.

16 september, Anders Odel, 55, svensk industriman och konstnär.

25 september, Johan Ernst Gunnerus, 55, norsk biskop och vetenskapsman.

1 oktober, Otto Holmboe, 62, norsk präst.

22 oktober, Martin Johan Wallenius, 42, finländsk matematiker.

2 november, Nils Lillienanckar, 77, svensk sjömilitär.

7 november,  Anna Charlotte av Lothringen, 59, fursteabbedissa av Remiremont sedan 1738.

29 november, Carl Mesterton, svensk filosof och universitetslärare.

14 december, John Jennings, 44, svensk affärsman och politiker.

1774

1774, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

28 april, Sverige får en ny tryckfrihetsförordning, vilken liknar 1766 års TF men är kraftigt beskuren. Kungen kan enväldigt göra ändringar.

20 maj, Storbritannien drar sig tillbaka från Västfalkland, men fortsätter göra anspråk på hela Falklandsöarna

7 juni, Hertig Karl (XIII) gifter sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp. Skådespelet Birger Jarl framförs till deras ära.

Juli, Öregrund drabbas av en stadsbrand. Tjesmakolumnen i Tsarskoje Selo till minnet av slutet på Kriget mellan Ryssland och Osmanska riket.

21 juli, Kriget mellan Ryssland och Osmanska riket slutar med att fördraget i Kuchuk-Kainarji skrivs på, och Ryssland vinner medan det är färdigkrigat efter sex år. Fördraget ger Ryssland rätt att gå in i Osmanska riket och skydda kristna.

24 september, Brittiske kaptenen James Cook upptäcker Nya Kaledonien. Johan Liljencrantz lägger fram en ny svensk finansplan, där han bland annat föreslår ett kungligt brännvinsmonopol och en myntrealisation. En försvarsberedning under ledning av överståthållaren Carl Sparre tillsätts för att stärka det svenska försvaret. Den judiske köpmannen Aaron Isaac flyttar till Stockholm från Tyskland. Eftersom judar inte får bo i Sverige utfärdar kungen ett skyddsbrev åt honom och ger honom tillåtelse att bedriva stensnideri och galanterihandel. Senare får Isaac tillåtelse att hålla judiska gudstjänster och blir en betydande man inom den judiska diasporan i Stockholm. Kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäcker kloret. Gustafsbergs badinrättning i Uddevallatrakten börjar erbjuda salta bad. Det gamla förslaget om att Marstrands stad skall bli frihamn (från 1747, 1762 och 1771) stöds nu även av finansministern Johan Liljencrantz och den franske kungen. Den kungliga slupen Vasaorden byggs inför hertig Karls bruds ankomst till Stockholm. Johann Wolfgang von Goethe skriver, under fyra veckor, Den unge Werthers lidanden. Slavhandeln på Svarta havet förbjöds slutgiltigt i avtal mellan Krimkhanatet och Ryssland.

Födda, 1 januari, André Marie Constant Duméril, fransk zoolog.

5 januari, George Chinnery, brittisk konstnär.

6 januari, Ole Holck, norsk militär och politiker.

17 januari, Marie-Thérèse Figueur, fransk militär och memoarskrivare.

18 januari, Johann Heinrich Bernhard Dräseke, tysk teolog.

24 januari, Carl Abraham Arfwedson, svensk affärsman och etsare.

25 januari, Gustaf Sture, svensk friherre och militär.

30 januari, Olof Forsgren, svensk ingenjör.

31 januari, Thomas Veazey, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.

3 februari, Barthel von Siebold, tysk läkare.

5 februari, Cordelia von Wedderkop, svensk konstnär.

11 februari, Hans Järta, svensk politiker och skriftställare, ledamot av Svenska Akademien 1819.

28 februari, Thomas Tooke, brittisk nationalekonom och statistiker.

5 mars, Christoph Ernst Friedrich Weyse, tysk-dansk kompositör.

12 mars, Eva Unander, svensk bibliotekarie.

13 mars, Pierre-Narcisse Guérin, fransk konstnär.

14 mars, Bengt Sparre, svensk greve och generallöjtnant.

16 mars, Matthew Flinders, brittisk sjömilitär och kartograf.

19 mars, Franz von Paula Gruithuisen, tysk läkare och astronom.

1 april, Gottfried Daniel Krummacher, tysk teolog.

2 april, Gustaf Westerling, svensk konstnär.

12 april, Johann Baptist Krebs, tysk kompositör och sångare.

15 april, Sophie Thalbitzer, dansk memoarskrivare.

18 april, Georg Heinrich von Langsdorff, tysk friherre, naturforskare och upptäcktsresande.

21 april, Jean-Baptiste Biot, fransk fysiker.

24 april, Jean Itard, fransk läkare.

26 april, Leopold von Buch, tysk geolog.

28 april, Francis Baily, engelsk astronom.

29 april, Anna Gottlieb, österrikisk operasångare.

2 maj, Armand Charles Guilleminot, fransk greve, militär och diplomat.

12 maj, Samuel Owen, brittisk-svensk konstruktör, tekniker och industriman.

15 maj, Johann Nepomuk von Fuchs, tysk kemist och mineralog.

25 maj, John Pye-Smith, brittisk teolog.

27 maj, Sir Francis Beaufort, brittisk sjömilitär och meteorolog.

28 maj, Edward Howard, brittisk kemist.

3 juni, Gustaf Adolf Klint, svensk skulptör.

9 juni, Joseph von Hammer-Purgstall, österrikisk orientalist.

19 juni, Sara Levy, tysk salongsvärd.

21 juni, James Patton Preston, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1816–1819. Daniel D Tompkins, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1817–1825.

23 juni, Matthijs Siegenbeek, nederländsk språkforskare.

25 juni, Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.

1 juli, Johan Georg De la Grange, svensk militär.

14 juli, Nils Berner Sørensen, norsk läkare.

15 juli, David Jacob van Lennep, nederländsk poet och universitetslärare.

20 juli, Auguste de Marmont, fransk militär.

26 juli, Ulrik Gyldenstolpe, svensk greve och militär.

15 augusti, Carl August Zeller, tysk pedagog.

28 augusti, Elizabeth Ann Seton, amerikansk nunna och ordensstiftare.

30 augusti, Henri Van Assche, belgisk landskapsmålare.

5 september, Caspar David Friedrich, tysk konstnär.

14 september, Lord William Bentinck, brittisk politiker och militär.

17 september, Giuseppe Gasparo Mezzofanti, italiensk kardinal och lingvist.

18 oktober, Adolf Müllner, tysk dramatiker.

24 oktober, Carl Cederström, svensk friherre och militär.

28 oktober, Konstanty Adam Czartoryski, polsk furste och militär.

2 november, Georges Serullas, fransk farmaceut och kemist.

8 november, Eric Carl Trafvenfelt, svensk läkare.

11 november, Friedrich Benedict Weber, tysk nationalekonom.

14 november, Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.

17 november, Ulrika Clewberg, svensk skådespelare och operasångare.

21 november, Elisabetta Canori Mora, italiensk tertiar inom trinitarieorden; saligförklarad 1994.

26 november, William Hunter, amerikansk diplomat och politiker, senator 1811–1821.

29 november, Johann Gottfried Gruber, tysk litteraturhistoriker.

2 december, Laurids Engelstoft, dansk historiker.

5 december, Johann Wilhelm Pfaff, tysk astronom.

13 december, Nathan F Dixon, amerikansk politiker, senator 1839–1842.

17 december, Littleton Waller Tazewell, amerikansk politiker, senator 1824–1832.

28 december, Carl af Klint, svensk sjömilitär.

Avlidna, 30 januari, Jean-Pierre Guignon, 71, italiensk-fransk violinist och kompositör.

4 februari, Charles Marie de La Condamine, 73, fransk matematiker och upptäcktsresande.

30 mars, Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken, 53, lantgrevinna av Hessen-Kassel.

23 april, Christian Wilhelm Ernst Dietrich, 61, tysk konstnär.

10 maj, Ludvig XV, 64, kung av Frankrike sedan 1715.

15 maj, Anton Ulrik av Braunschweig-Lüneburg, 59, generalissimus i Rysslands armé.

15 juni, Karl Heinrich von Bogatzky, 83, tysk teolog och författare.

30 juni, Vilhelm Gustaf Wrangel, 79, svensk militär och politiker.

9 juli, Anna Manzolini, 60, italiensk biolog.

27 juli, Samuel Gottlieb Gmelin, 30, tysk naturforskare.

14 augusti, Johann Jacob Reiske, 57, tysk orientalist och grecist.

22 september, Clemens XIV, född Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli, 68, påve sedan 1769.

28 oktober, Jean Löfblad, svensk skådespelare.

22 november, Robert Clive, 49, brittisk militär och kolonialist.

14 december, Anders Berch, 63, svensk nationalekonom, Nordens första professor i nationalekonomi, skrev Sveriges första lärobok i ekonomi.

16 december, François Quesnay, 80, fransk nationalekonom och läkare.

1775

1775, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

17 januari, Storbritannien gör anspråk på Sydgeorgien och Sydsandwichöarna

9 februari, Amerikanska revolutionen börjar.

15 februari, Sedan Clemens XIV har avlidit året innan väljs Giovanni Angelico Braschi till påve och tar namnet Pius VI.

6 mars, Danmark skiljer Grönland från Island då administrationen av Grönland övertas av Den Kongelige Grønlandske Handel

19 april, Slagen vid Lexington och Concord utkämpas. Mjölkriget, en serie på hundratals våldsamma upplopp som protest mot mjölpriset, utbryter i Frankrike.

7 maj, Halva Filipstad i Sverige, inklusive kyrkan, brinner ner

17 juni, Slaget vid Bunker Hill utkämpas.

17 november, Gustav III ger order om att staden Kuopio skall grundas i Finland. Den svenska brännvinsbränningen förstatligas och särskilda kronobrännerier inrättas. Dessa går dock med förlust, eftersom bönderna bränner själva i lönndom. Gustav III reser för första gången till Finland och stannar där en månad. Storskiftet införs i Finland, vilket innebär att även skogarna skiftas genom de så kallade avvittringarna. Skogsskiftet väcker viss bitterhet, eftersom det enbart genomförs i Finland. Skogarna i mellersta och norra Finland tillfaller kronan, medan resten avyttras till nybyggare, vilket leder till cirka 3 000 nybyggen, främst i Österbotten. Militären Göran Magnus Sprengtporten blir chef för Savolaxbrigaden i Finland. Det svenska förbudet mot utförsel av spannmål börjar luckras upp. Tammerfors får stadsprivilegium. Mineralogen och kemisten Johan Gottlieb Gahn lyckas isolera mangan. Sveriges första veterinärmottagning öppnas i Skara. Gustav III ger frihamnsprivilegier till Marstrands stad, vilket innebär att ekonomin där skall få utvecklas fritt, utan inblandning från staten. Det blir också en fristad för brottslingar. Kemisten Torbern Bergman ger ut avhandlingen Afhandling om Bitter-, Selzer-, Spa- och Pyrmonter-Vatten samt deras tillredande genom konst. I denna beskriver han hur han har framställt konstgjort mineralvatten, vilket är grunden till dagens läskedrycker. Kvinnor i Sverige får enligt kungligt brev tillstånd att bedriva "klädmäkleri" och sälja begagnade kläder, möbler och andra begagnade föremål, men inga produkter de skapade själva eller som var nygjorda, eftersom detta skulle inkränkta på skrånas privilegium. Detta yrke förbehålls behövande kvinnor.

Födda, 22 januari, André-Marie Ampère, fransk fysiker 

27 januari, Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, tysk filosof.

10 februari, Charles Lamb, engelsk poet.

11 februari, William Hall, amerikansk demokratisk politiker.

12 februari, Louisa Adams, gift med USAs president John Quincy Adams.

23 april, William Turner, brittisk konstnär.

21 maj, Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.

9 juni, Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.

10 juni, James Barbour, amerikansk politiker och diplomat.

15 juni, Carlo Porta, italiensk diktare.

23 juni, Louis Malus, fransk ingenjör och fysiker.

19 juli, John Andrew Shulze, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1823–1829.

6 augusti, Ludvig XIX, titulärkung av Frankrike i 20 minuter 2 augusti 1830.

16 december, Jane Austen, brittisk författare. François Adrien Boïeldieu, fransk tonsättare.

22 december, Nils Magnus Lindh, svensk boktryckare. Ching Shih, kinesisk pirat. Jeanne-Geneviève Garnerin, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.

Avlidna, 1 januari, Ahmed Shah Bahadur, 49, indisk stormogul 1748–1754.

7 januari, Carl Fredrik Inlander, 30, svensk formgivare.

8 januari, John Baskerville, 68, engelsk typograf.

25 januari, Georg Friedrich Schmidt, 63, tysk konstnär.

4 februari, Samuel Gustaf Stierneld, 74, svensk friherre och militär.

18 februari, Johann Georg Walch, 81, tysk teolog och filosof.

28 februari, Ling, 47, kinesisk adelskvinna och kejserlig konkubin.

4 mars, Johan Löwen, 66, svensk friherre, militär och ämbetsman.

5 mars, Dormont de Belloy, 47, fransk skådespelare och dramatiker.

20 mars, Pedro Antonio Barroeta y Ángel, 73, ärkebiskop i Granada.

4 april, René Charles de Maupeou, 86, fransk politiker.

22 april, Carl Magnus Adlermarck, 66, svensk friherre och ämbetsman.

10 maj, Caroline Mathilde av Storbritannien, 23, drottning av Danmark och Norge 1766–1772, gift med Kristian VII.

16 maj, Ulla von Liewen, 28, svensk friherrinna och hovfröken.

18 maj, Magnus Beronius, 82, svensk ärkebiskop sedan 1764. Johann Joachim Kändler, 68, tysk keramiker.

27 maj, Louise-Elisabeth de Bourbon, 81, fransk adelsdam.

11 juni, Egidio Duni, 67, italiensk kompositör.

23 juni, Karl Ludwig von Pöllnitz, 83, tysk friherre och memoarförfattare.

30 juli, Daniel Heinrich Arnoldt, 68, tysk teolog.

13 augusti, Michał Fryderyk Czartoryski, 79, polsk furste.

16 augusti, Jacob Langebek, 65, dansk historiker.

16 september, Allen Bathurst, 1:e earl Bathurst, 90, brittisk politiker.

18 oktober, Christian August Crusius, 60, tysk teolog. Paulus av Korset, 81, italiensk präst, helgon.

19 oktober, Frederik Christian Breitendich, 72, dansk organist.

21 oktober, François-Hubert Drouais, 47, fransk konstnär. Maria Wilhelmina von Neipperg, 37, österrikisk hovdam.

1 november, Pierre-Joseph Bernard, 67, fransk poet.

5 november, Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken, 53, tysk furste.

7 november, François Rebel, 74, fransk kompositör.

9 november, Nils Anagrius, 57, svensk präst.

14 november, Erik Arvid Sparre, 68, svensk greve och sjömilitär.

4 december, Barbe de Nettine, 68, politiskt inflytelserik bankir i Österrikiska Nederländerna.

1776

1776, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

10 januari, Common Sense publiceras.

10 januari, Thomas Paine publicerar pamfletten Common Sense.

Mars, Den svenska spannmålshandeln blir helt fri till förmån för jordbruket.

9 mars, Adam Smith publicerar boken Wealth of Nations.

1 maj, Illuminatorden bildas.

2 maj, Allmän frihet att sälja brännvin införs i Sverige. I Stockholm serveras samma dag den första så kallade "kronosupen" med brännvin från de nystartade kronobrännerierna.

6 juni, Askersunds stad i Sverige drabbas av en stadsbrand.

28 juni, Norra Finland får en egen hovrätt med säte i Vasa.

4 juli, USA förklarar sig självständigt från Storbritannien.

4 juli, USAs självständighetsförklaring undertecknas.

1 augusti, Vicekungadömet Río de la Plata skiljs från Vicekungadömet Peru.

20 september, Brand i Gävle, Sverige. Johan Liljencrantz myntrealisation stabiliserar den svenska ekonomin. Gamla papperssedlar inlöses till silver till halva värdet och riksdalern blir riksmynt. Amiralitetskollegium flyttas från Karlskrona till Stockholm, men Karlskrona förblir flottbas. Överståthållare Carl Sparre får igenom förslaget om två "generaladjutanter av flygeln", det vill säga en i Sverige och en i Finland. Carl Michael Bellman utses till hovsekreterare och sekreterare vid Nummerlotteriet. Efter mönster från Paris inrättar Gustav III den så kallade kungliga poliskammaren, som, vid sidan av stadsvakten, skall vaka över säkerheten i Stockholm.

Födda, 12 mars, Lady Hester Stanhope, brittisk resenär.

1 april, Sophie Germain, fransk matematiker.

4 juli, Ethan Allen Brown, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822.

5 juli, Bernard Smith, amerikansk politiker.

9 augusti, Amedeo Avogadro, italiensk fysiker och kemist.

18 augusti, Agustín de Argüelles, spansk statsman.

27 augusti, Barthold Georg Niebuhr, dansk-tysk historiker och statsman.

30 oktober, George M. Bibb, amerikansk politiker, USAs finansminister 1844–1845.

31 oktober, Francis Locke, amerikansk politiker.

15 november, Pehr Henrik Ling, "den svenska gymnastikens fader".

8 december, William Logan, amerikansk jurist och politiker, senator 1819–1820.

Avlidna, 1 januari, Frederyk Dederichs, 57, svensk militär och konstnär.

4 januari, Niels Hjersing Clementin, 54, dansk skådespelare.

12 januari, Johann Philipp Murray, 49, tysk historiker.

16 februari, Anders Lidstrand, 72, svensk militär.

18 februari, Anne Monson, 49, brittisk botaniker.

10 mars, Niclas Sahlgren, 74, direktör för Svenska Ostindiska Companiet.

22 mars, Niclas Österbom, 73, svensk bildhuggare.

24 mars, John Harrison, 82, engelsk klockkonstruktör.

5 april, Gustaf Fredrik Hjortberg, 51, svensk präst, känd från den så kallade Hjortbergstavlan.

17 april, Peder Christopher Stenersen, 53, norsk präst och författare.

22 april, Johann Adolf Scheibe, 67, tysk-dansk kompositör.

4 maj, Jacques Saly, 58, fransk skulptör.

7 maj, Maria Anna Josepha av Bayern, 41, markgrevinna av Baden-Baden.

11 maj, Fredrik Carl Sinclair, 52, svensk greve, militär och politiker.

23 maj, Julie de Lespinasse, 43, fransk salongsvärd.

29 maj, Bernhard Reinhold von Hauswolff, 76, svensk ämbetsman.

28 juni, Sven Kihlman, 79, svensk präst.

3 juli, Samuel Schenberg, 71, svensk präst.

2 augusti, Louis François de Bourbon, 58, fransk prins och militär.

7 augusti, Erik Gustaf Queckfeldt, 87, svensk militär.

25 augusti, David Hume, 65, skotsk filosof, historiker och nationalekonom.

1 september, Ludwig Christoph Heinrich Hölty, 27, tysk poet.

4 september, Jacob Serenius, 76, svensk biskop i Strängnäs sedan 1763.

8 september, Abraham von Björnmarck, 77, svensk militär.

19 september, Christian Horrebow, 58, dansk astronom.

20 september, Christofer Johan Rappe, 57, svensk friherre och ämbetsman.

22 september, Nathan Hale, 21, amerikansk revolutionär, avrättad.

23 september, Nils Hülphers, 64, svensk politiker.

30 september, Samuel Loenbom, 51, svensk historiker.

8 oktober, Margrethe Marie Thomasine Numsen, 71, dansk hovdam.

20 oktober, Georg Henrik Lybecker, 55, svensk friherre och militär.

22 oktober, Louise de Ramezay, 71, kanadensisk feodal godsägare och industrialist.

27 oktober, Abraham Magni Sahlstedt, 60, svensk språkforskare.

29 november, Zanetta Farussi, 69, italiensk skådespelare.

14 december, Johann Jakob Breitinger, 75, schweizisk estetiker.

1777

1777, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

15 januari, Vermont förklarar sig självständigt, under namnet New Connecticut.

25 maj, Brand i Kristinehamn.

7 juni–30 juli, Gustav III besöker sin kusin, kejsarinnan Katarina II av Ryssland, vilket resulterar i en både förtrolig och dubbelbottnad brevväxling.

14 juni, Stjärnbaneret antas som USAs flagga av USAs kontinentalkongress.

8 juli, New Connecticut byter namn till Vermont.

23 augusti, Brand i Åmål

20 december, Marocko blir det första landet i världen som formellt erkänner USA 

24 december, James Cook upptäcker Kiritimati ("Julön"), som kallas så eftersom den upptäcks i juletider. Byggandet av Strömsholms kanal påbörjas. Byn Latikberg i Västerbotten grundas, då byn får sitt första nybygge. Boxholms kvarn uppförs där Gropa kvarn tidigare har legat. Byggnaden står kvar än idag och inhyser idag Boxholms bruksmuseum. Det Dramatiske Selskab grundas i Köpenhamn. Académie de Saint-Luc stängs i Paris.

Födda, 14 januari, William Martin Leake, brittisk arkeolog.

5 februari, Erik af Edholm, svensk läkare.

12 februari, Friedrich de la Motte Fouqué, tysk författare.

4 mars, John Mattocks, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1843–1844.

5 mars, Outerbridge Horsey, amerikansk politiker, senator 1810–1821.

17 mars, Roger B Taney, amerikansk jurist och politiker.

12 april, Henry Clay, amerikansk statsman.

30 april, Carl Friedrich Gauss, tysk matematiker, kallad "matematikernas konung".

18 maj, Auguste-Charlotte von Schönberg, tysk grevinna och spion i Napoleons tjänst.

24 juni, Sir John Ross, brittisk polarfarare.

23 juli, Philipp Otto Runge, tysk målare.

12 augusti, George Wolf, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1829–1835.

14 augusti, Hans Christian Ørsted, dansk fysiker och kemist.

29 augusti, Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.

31 augusti, Jean Pierre Joseph d'Arcet, fransk kemist.

11 september, Felix Grundy, amerikansk politiker.

12 september, Carl Johan af Wirsén, svensk viceamiral.

27 september, Johan Anders Wadman, svensk författare.

15 oktober, Erik Lundin, svensk garvare, grönsakshandlare och gårdsägare.

18 oktober, Heinrich von Kleist, tysk poet, dramaturg och novellist.

27 oktober, Laurits Nicolai Hvidt, dansk affärsman och politiker.

5 november, Filippo Taglioni, italiensk balettdansör och koreograf. Nathan Sanford, amerikansk politiker.

8 november, Désirée Clary, drottning av Sverige 1818–1844, gift med Karl XIV Johan.

30 november, Nathaniel Pitcher, amerikansk politiker, New Yorks guvernör 1828.

4 december, Julie Récamier, fransk salongsvärd.

16 december, Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin fransk champagnetillverkare.

23 december, Alexander I av Ryssland, rysk tsar.

Avlidna, 10 januari, Spranger Barry, 57, irländsk skådespelare.

26 januari, Gustaf Henrik Mannerheim, 81, svensk militär.

30 januari, Justus Friedrich Wilhelm Zachariae, 50, tysk författare.

7 februari, Domenico Gregorini, 84, italiensk arkitekt. Gotthilf Traugott Zachariae, 47, tysk teolog.

11 februari, Gilbert Elliot, 3e baronet av Minto, 54, skotsk poet och politiker.

24 februari, Josef I, 62, kung av Portugal sedan 1750.

28 februari, Jacob Faggot, 77, svensk lantmätare.

1 mars, Józef Aleksander Jabłonowski, 66, polsk furste. Georg Christoph Wagenseil, 62, österrikisk kompositör.

7 mars, Sebastian Sailer, 63, tysk predikant och författare.

8 mars, Claes Vilhelm Grönhagen, 44, svensk friherre och politiker.

1 april, John Morton, amerikansk politiker.

6 april, Jacob Johan Anckarström den äldre, 47, svensk jordbrukare, kemist och militär.

7 maj, Charles de Brosses, 68, fransk historiker, författare och lingvist.

23 maj, Jonas Wåhlin, 78, svensk teolog.

6 juni, David Cranz, 54, tysk missionär.

16 juni, Jean-Baptiste Gresset, 67, fransk författare.

22 juni, Johan Reinhold Taube, 70, svensk militär.

27 juni, William Dodd, 48, engelsk präst och författare, avrättad.

12 juli, Johan Arckenholtz, 82, svensk ämbetsman och historiker.

13 juli, Guillaume Coustou den yngre, 61, fransk skulptör.

14 juli, Fredric Ulric Sparre, 58, svensk militär.

8 augusti, Laurens Theodor Gronovius, 47, nederländsk zoolog.

23 augusti, Celia Grillo Borromeo, italiensk matematiker. Charles-Joseph Natoire, 77, fransk målare.

1 september, Johann Ernst Bach, 55, tysk kompositör.

10 september, Vilhelm av Schaumburg-Lippe, 53, tysk greve och militär.

18 september, Amalia av Nassau-Dietz, 66, kronprinsessa av Baden-Durlach.

22 september, John Bartram, 78, amerikansk botaniker.

1 oktober, Pierre Contant d'Ivry, 79, fransk arkitekt.

6 oktober, Marie Thérèse Geoffrin, 78, fransk salongsvärd och mecenat.

12 oktober, Aleksandr Sumarokov, 59, rysk författare.

22 oktober, Stefan Löfving, 87, finländsk militär.

6 november, Bernard de Jussieu, 78, fransk botaniker.

16 december, Albrecht von Haller, 69, schweizisk botaniker, läkare och författare.

22 december, Carl Reinhold Berch, 71, svensk numismatiker och ämbetsman.

25 december, Francesco Maria Zanotti, 85, italiensk filosof och författare.

30 december, Maximilian III Joseph, 50, kurfurste av Bayern sedan 1745.

1778

1778, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

18 januari, Kapten James Cook upptäcker Hawaii för västvärlden

April, En nationell svensk dräkt påbjuds.

29 oktober, Nyhetstidningen Stockholms-Posten, upplysningsrörelsens ledande svenska organ, börjar utkomma.

Oktober, Den svenska riksdagen sammanträder.

26 november, James Cook landstiger på Maui.

26 november, Kapten James Cook blir förste europé att landstiga på Maui, Hawaiiöarna.

30 december, Brand i Stockholm. Dödsstraffet i Sverige avskaffas för ouppsåtligt barnamord, fjärde resan stöld, våldtäkt, dubbelt hor (sexuellt umgänge mellan två var för sig gifta personer), tvegifte och trolldom. Utomäktenskapliga barn och deras mödrar får det juridiskt bättre i Sverige genom det så kallade Barnamordsplakatet. Vid födseln behöver modern varken uppge sitt eget eller faderns namn och kan sedan anonymt lämna in barnet på barnhem. Barnmorskor förbjuds fråga efter några namn. Anders Chydenius arbete Tankar om husbönders och tienstehjons naturliga rätt publiceras och tar upp nymodigheter som fri lönebildning och fria arbetskontrakt. Han tar även upp frågan om religionsfrihet med Sveriges riksdag, vilket två år senare (1780) drivs igenom av Gustav III.

Födda, 29 januari, John Williams, amerikansk militär, diplomat och politiker, senator 1815–1823.

17 februari, Vincenzo Pucitta, italiensk kompositör.

31 mars, Coenraad Jacob Temminck, nederländsk zoolog.

18 april, Christian Friedrich Nasse, tysk läkare.

30 maj, Richard Skinner, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Vermont 1820–1823.

7 juni, Beau Brummell, brittisk dandy.

3 juli, Carl Ludvig Engel, tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.

12 juli, Maria Dalle Donne, italiensk läkare och direktör vid universitetet i Bologna.

31 augusti, Johan Storm Munch, norsk biskop och författare.

2 september, Louis Bonaparte, kung av Kungariket Holland 1806-1810, yngre bror till Napoleon I.

13 oktober, William Marks, amerikansk politiker, senator 1825–1831.

1 november, Gustav IV Adolf, kung av Sverige 1792–1809 (myndig 1796).

14 november, Johann Nepomuk Hummel, österrikisk kompositör.

6 december, Joseph Louis Gay-Lussac, fransk fysiker och kemist.

19 december, Marie Theresia Charlotte, fransk prinsessa.

Avlidna, 3 januari, Anna Johanna Grill, svensk tecknare.

8 januari, Charles-Michel-Ange Challe, 59, fransk målare, arkitekt och matematiker.

10 januari, Carl von Linné, 70, svensk naturforskare, läkare, biolog, botaniker och författare 

26 januari, Niels Krog Bredal, 44, norsk-dansk dramatiker och kompositör.

7 februari, Carl Gustaf Wennerstedt, 85, svensk friherre och ämbetsman.

8 februari, Henri Louis Cain (Lekain), 48, fransk skådespelare.

17 februari, Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg, 89, svensk friherre och militär.

20 februari, Laura Bassi, 66, italiensk fysiker.

5 mars, Thomas Arne, 67, brittisk kompositör och violinist.

7 mars, Charles De Geer, 58, svensk baron.

30 mars, Jonas Kjernander, 56, svensk läkare.

4 april, Georg Andreas Sorge, 75, tysk musiker.

10 april, Gottlob Siegmund Gruner, 60, schweizisk naturforskare.

16 april, Lars Hierta, 60, svensk friherre och militär.

22 april, James Hargreaves, engelsk vävare, snickare och uppfinnare.

6 maj, Jean Baptiste Christophe Fusée-Aublet, 54, fransk apotekare och botaniker.

8 maj, Johan Öhrling, 60, svensk präst och språkvetare.

9 maj, Erik Armfelt, 69, svensk friherre och militär.

11 maj, William Pitt den äldre, 69, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1766–1768.

30 maj, François-Marie Arouet (Voltaire), 83, fransk författare.

1 juni, Christian Joakim Klingspor, 64, svensk militär.

16 juni, Conrad Ekhof, 57, tysk skådespelare.

17 juni, Claes Cederström, 52, svensk friherre och militär.

24 juni, Pieter Burman den yngre, 64, nederländsk klassisk filolog.

2 juli, Jean-Jacques Rousseau, 66, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.

10 juli, Heinrich von Manteuffel, 81, preussisk militär.

28 juli, Arvid Niclas von Höpken, 68, svensk friherre, kompositör och militär.

5 augusti, Thomas Linley den yngre, 22, brittisk musiker.

8 augusti, Julie Bondeli, 46, schweizisk salongsvärd.

11 augusti, Augustus Montague Toplady, 37, brittisk präst.

25 augusti, Jacob Wallenberg, 32, svensk författare.

29 augusti, Broder Brorson, 85, dansk biskop.

1 september, Kristina av Hessen-Rheinfels-Rotenburg, 60, prinsessa av Savojen.

21 september, Jonas Cronstedt, 67, svensk militär.

23 september, Balthazar Huydecoper, 83, nederländsk filolog, författare och ämbetsman.

25 september, Pierre Hubert L'Archevêque, 57, fransk skulptör.

28 september, Nils Stiernflycht, 40, svensk militär.

6 oktober, Magdalena Eleonora Meck, 61, svensk företagare.

12 oktober, Carl Fredrik von Höpken, 65, svensk friherre, diplomat och politiker.

22 oktober, Charles Douglas, 3e hertig av Queensberry, skotsk ämbetsman.

3 november, Georg David Matthieu, 40, tysk konstnär.

9 november, Giovanni Battista Piranesi, 58, italiensk konstnär, arkeolog och arkitekt.

19 november, Jean-Claude-Gilles Colson (Bellecour), 63, fransk skådespelare.

20 november, Francesco Cetti, 52, italiensk zoolog och matematiker.

27 november, Jan Jacob Schultens, 62, nederländsk filolog.

1 december, Johann Ernst Immanuel Walch, 53, tysk teolog och geolog.

4 december, Göran Rothman, 39, svensk läkare, botanist och översättare.

15 december, Katharine Read, 55, skotsk konstnär.

17 december, Hans Thunman, 32, svensk lingvist, historiker och teolog.

26 december, Pedro de Cevallos, 63, spansk politiker och miklitär.

31 december, Bengt Wilhelm Carlberg, 82, svensk arkitekt. Marguerite-Antoinette Couperin, fransk musiker.

1779

1779, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari, Närkes och Värmlands län delas i Örebro län och Värmlands län.

1 oktober, Tammerfors i Finland får stadsprivilegium. Den svenske justitiekanslern Joachim Wilhelm Liliestråle avgår. Göran Magnus Sprengtporten säger upp sig från Savolaxbrigaden i Finland. Den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele framställer glycerin. Prästeståndet framlägger ett riksdagsförslag om en svensk allmän folkskola.

Födda, 4 januari, Robert Henry Goldsborough, amerikansk politiker, senator 1813–1819 och 1835–1836.

14 januari, Joseph Kent, amerikansk politiker.

23 januari, Isaac C Bates, amerikansk politiker, senator 1841–1845.

27 februari, Thomas B Robertson, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1820–1824.

20 augusti, Jöns Jacob Berzelius, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien 1837 (född i Linköping).

19 september, Charlotta Aurora De Geer, svensk grevinna, hovdam (statsfru och överhovmästarinna), salongsvärd och opinionsbildare.

16 september, Samuel D Ingham, amerikansk politiker, USAs finansminister 1829–1831.

15 oktober, Johan Olof Wallin, svensk psalmdiktare och präst, svensk ärkebiskop 1837–1839.

14 november, Adam Oehlenschläger, dansk skald och dramatiker.

20 december, William Wilkins, amerikansk politiker.

Avlidna, 3 januari, Claude Bourgelat, 66, fransk veterinär. Carl Gustaf Wrangel, 60, svensk friherre, militär och lagman.

20 januari, David Garrick, 61, brittisk skådespelare och teaterchef.

31 januari, Zenobia Revertera, 66, italiensk hertiginna och hovfunktionär.

7 februari, William Boyce, 67, brittisk kompositör.

14 februari, James Cook, 50, brittisk kapten och upptäckare.

27 februari, Johann Georg Sulzer, 58, tysk filosof och estetiker.

28 februari, Adriaan van Royen, 74, nederländsk botaniker.

4 mars, Heinrich Leopold Wagner, 32, tysk dramatiker.

8 mars, Gísli Magnússon, 66, isländsk biskop.

6 april, Tommaso Traetta, 52, italiensk kompositör.

11 april, Joseph de Jussieu, 74, fransk botaniker.

30 april, Johan Christopher Frenckell, 59, finländsk boktryckare.

3 maj, John Winthrop, 64, amerikansk astronom, fysiker och matematiker.

13 maj, Henrik XXIV av Reuss-Ebersdorf, 55, tysk greve.

26 maj, Johann Erichson, 78, svensk präst och bibliograf.

7 juni, William Warburton, 80, engelsk biskop.

17 juni, Jón Grunnvíkingur, 73, isländsk filolog.

28 juni, Martha Daniell Logan, 74, amerikansk botaniker.

29 juni, Gabriel Kolmodin, 71, svensk präst och riksdagsman.

2 juli, Charlotta Högman, 59, svensk sångare.

12 juli, Jacob Jonas Björnståhl, 48, svensk orientalist och reseskildrare.

31 juli, Hans von Aphelen, 59, norsk lexikograf.

15 augusti, Arvid Reinhold von Gardemein, 56, svensk militär.

26 augusti, Henrika Juliana von Liewen, 70, svensk friherrinna och hovdam.

2 september, Onno Zwier van Haren, 66, nederländsk författare.

6 september, Bjarni Pálsson, 60, isländsk läkare.

14 september, Antonio Pichler, 82, tyrolsk-italiensk ädelstenssnidare.

17 september, Christian Precht, 72, svensk konsthantverkare och mönstertecknare.

11 oktober, Kazimierz Pułaski, 34, polsk militär.

27 oktober, Wacław Rzewuski, 72, polsk författare.

9 november, Carl Johan Cronstedt, 68, svensk greve och arkitekt.

16 november, Pehr Kalm, 63, svensk botaniker, präst och ekonomisk publicist.

18 november, Hans Friedrich Wohlert, 76, dansk kirurg.

19 november, Jacob Graver, svensk handelsman.

28 november, Wilhelm Sebastian von Belling, 60, preussisk militär. Johan Risberg, 65, svensk kyrkomålare.

29 november, Anton Raphael Mengs, 51, tysk målare och konstteoretiker.

6 december, Jean-Baptiste-Siméon Chardin, 80, fransk målare.

11 december, Alessandro Albani, 87, italiensk kardinal och författare.

24 december, Augustus Hervey, 3:e earl av Bristol, 55, brittisk adelsman och sjömilitär.

25 december, Hans Gädda, 54, svensk magister, kyrkoherde och prost

1780

1780, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

8 juni, Henrik af Trolle utses till svensk generalamiral och chef för den svenska skärgårds- och örlogsflottan

11 juli, Franska soldater anländer till Newport, Rhode Island för att förstärka kolonisterna i kriget mot Storbritannien.

Augusti, Sverige, Danmark och Ryssland ingår ett neutralitetsförbund mot Storbritanniens kaperier på haven. Kanslipresident Ulrik Scheffer sköter förhandlingarna eftersom kungen Gustav III är i Belgien och dricker brunn.

9 augusti, Den spanska amiralen Luis de Córdova y Córdova tillfångatar en brittisk konvoj med totalt 55 båtar, som ostindiefarare, fregatter och andra lastbåtar vid Kap Sankt Vincent.

10–16 oktober, En orkan slår till i Västindien. En stor kavaljersflygel börjar på kungens uppdrag uppföras på Gripsholms slott, under ledning av F A U Cronstedt. Religionsfrihetsförordningen för inflyttade kristna (som togs upp i riksdagen 1778) införs i Sverige. En svensk kunglig resolution fastslår att ett drängdagsverke skall vara tolv timmar och ett ökedagsverke (dagsverke med häst) skall vara tio. Uppror mot spanjorerna i Vicekungadömet Peru lett av Túpac Amaru II. Det Dramatiske Selskab grundas i Oslo.

Födda, 11 januari, Erik Gabriel Melartin, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisklutherska kyrkan i Finland 1833–1847.

15 januari, John Leeds Kerr, amerikansk politiker.

30 januari, Israel Pickens, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1821–1825.

18 februari, Aleksej Venetsianov, rysk målare.

20 mars, Thomas Metcalfe, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1828–1832.

3 april, Abraham Rydberg, svensk donator.

1 maj, John McKinley, amerikansk jurist och politiker, domare vid USA:s högsta domstol 1838–1852.

23 maj, Charles E Dudley, amerikansk politiker, senator 1829–1833.

1 juni, Carl von Clausewitz, preussisk general och militärteoretiker.

8 september, George Troup, amerikansk politiker.

1 oktober, Robert Smirke, brittisk arkitekt. Göran Wahlenberg, svensk botaniker.

17 oktober, Richard Mentor Johnson, amerikansk demokratisk politiker, USAs 9e vicepresident.

26 december, Mary Somerville, skotsk författare.

31 december, Nehemiah R. Knight, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1817–1821, senator 1821-1841. Robert Robers, afroamerikansk butler, författare och abolitionist. Manuela Medina, mexikansk frihetshjältinna. Jahonotin Uvaysiy, uzbekisk poet. Elizabeth Philpot, brittisk fossilsamlare och paleontolog.

Avlidna, 1 januari, Johann Ludwig Krebs, 66, tysk kompositör.

14 februari, William Blackstone, 56, brittisk jurist.

3 mars, Joseph Highmore, 87, brittisk målare.

29 april, Claude-Joseph Dorat, 45, fransk författare.

26 maj, Guillaume-François Le Trosne, 51, fransk nationalekonom.

2 juni, Józef Baka, 73, polsk poet.

4 juli, Karl Alexander av Lothringen, 67, österrikisk hertig och militär.

29 augusti, Jacques-Germain Soufflot, 67, fransk arkitekt.

8 september, Jeanne-Marie Leprince de Beaumont, 65, fransk markisinna och författare.

17 oktober, Bernardo Bellotto, 60, italiensk målare.

14 november, Jakob Houbraken, 81, nederländsk kopparstickare.

16 november, Nicolas Gilbert, 29, fransk poet.

27 november, James Denham Steuart, 68, brittisk nationalekonom.

29 november, Maria Teresia av Österrike, 63, monark över det Habsburgska riket 1740–1780.

1 december, Johan Ihre, 73, svensk språkforskare.

22 december, James Harris, 71, brittisk författare och politiker.

28 december, Céleste Durancy, 34, fransk skådespelare.

1781

1781, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

17 januari, Amerikanska revolutionen: Striden om Cowpens, Amerikanska trupper ledda av brigadgeneral Daniel Morgan besegrade brittiska trupper ledda av överstelöjtnant Banastre Tarleton vid striden i South Carolina.

24 januari, En ny svensk religionsfrihetslag, det så kallade toleransediktet utfärdas. Katoliker och andra icke-lutherska kristna som har kommit till Sverige får fritt utöva sin religion, men svenskar straffas fortfarande om de konverterar till någon annan religion.

13 mars, William Herschel upptäcker planeten Uranus, som han kallar "Georgium Sidus ("Georges stjärna")" efter kung Georg III av Storbritannien.

11 april, I Norge grundas Hedmarks amt

1 augusti, Den första fyren i världen med roterande spegelapparat sätts upp på tornet på Karlstens fästning i Sverige

4 september, Los Angeles grundas.

December, En skola skapas i Washington County, Pennsylvania, USA

31 december, USAs första centralbank, Bank of North America, grundas. Den tyska kyrkomusikern Johann Christian Friedrich Haeffner flyttar till Sverige. Överstyrelsen för Serafimerordensgillet medger att ett lasarett får skapas i Örebro. Örebro lasarett får från början sex sängplatser och utgör grunden till det nuvarande universitetssjukhuset.

Födda, 24 januari, Louis Mathieu, greve Molé, fransk politiker.

17 februari, René Laënnec, fransk läkare, uppfinnare av stetoskopet.

12 mars, Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, drottning av Sverige 1797–1809, gift med Gustav IV Adolf.

6 maj, Karl Christian Friedrich Krause, tysk författare och filosof.

22 maj, Newton Cannon, amerikansk politiker. Carl Otto Mörner, svensk friherre och militär.

9 juni, George Stephenson, brittisk ingenjör.

21 juni, Siméon Denis Poisson, fransk matematiker.

3 september, Eugène de Beauharnais, styvson till Napoleon I.

26 september, Carl Fredrik af Wingård, svensk ärkebiskop 1839–1851.

2 oktober, William Wyatt Bibb, amerikansk politiker.

20 november, Bartolomeo Pinelli, italiensk illustratör och gravör. Juana Azurduy de Padilla, boliviansk nationalhjältinna.

Avlidna, 12 januari – Christen Hee, 69, dansk matematiker.

15 januari, Mariana Victoria av Spanien, 62, portugisisk drottning och regent.

21 januari, William Lewis, 72, brittisk kemist och läkare.

4 februari, Josef Mysliveček, 43, tjeckisk kompositör.

15 februari, Gotthold Ephraim Lessing, 52, tysk författare.

17 februari, Didrik Henrik Taube, 69, svensk greve och sjömilitär.

22 februari, Giovanni Maria Morlaiter, 82, italiensk skulptör.

8 mars, Anders Nicander, 73, svensk professor och författare.

17 mars, Johannes Ewald, 37, dansk poet.

18 mars, Anne Robert Jacques Turgot, 53, fransk politiker och nationalekonom.

15 april, Gustaf Johan Fast, svensk ornamentsbildhuggare.

14 maj, Jonas Ronander, 64, svensk silversmed.

16 maj, Carl Ferdinand Hommel, 59, tysk jurist.

18 maj, Túpac Amaru II, peruansk upprorsledare, avrättad.

27 maj, Giambatista Beccaria, 64, italiensk fysiker.

5 juni, Giovanni Ottavio Manciforte Sperelli, 51, italiensk kardinal.

27 juli, Reinhold Anrep den yngre, 65, svensk militär.

29 juli, Johann Kies, 67, tysk astronom.

16 augusti, Charles François de Broglie, 61, fransk greve och diplomat.

11 september, Johann August Ernesti, 74, tysk språkforskare och teolog.

30 september, Jean-Baptiste Le Prince, 47, fransk grafiker.

16 oktober, Edward Hawke, 1:e baron Hawke, 76, brittisk sjömilitär.

22 oktober, Johann August Nahl den äldre, 71, tysk skulptör.

2 november, José Francisco de Isla, 78, spansk författare.

4 november, Faustina Bordoni, 84, italiensk sångare. Johann Nikolaus Götz, 60, tysk poet och präst.

14 november, Gustaf Adolf Giertta, 54, svensk friherre och militär.

20 november, Arvid Silfverschiöld, 70, svensk friherre och ämbetsman.

21 november, Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas, 80, fransk greve och politiker.

3 december, Carl Bergqvist, 70, svensk kopparstickare.

30 december, Sven Cederström, 71, svensk militär och ämbetsman. John Needham, 68, brittisk naturforskare och präst Erik af Sotberg, 57, svensk språkforskare.

1782

1782, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

11 mars, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Sverige grundas.

April, Genèverevolutionen.

1 maj, Svenskbyn (nuvarande Gammelsvenskby) i Ukraina tas i besittning av de från Dagö ditflyttade svenskättlingarna.

27 maj, Efter flera års diskussion införs det så kallade Judereglementet i Sverige. Judar tillåts bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping (sedermera också Karlskrona). Judar får inte bli riksdags- eller ämbetsmän. De får bara syssla med hantverk, som inte faller under skråstadgan och bara handla med vissa typer av varor. Blandäktenskap är inte tillåtna, men trots restriktionerna vill man ha judisk invandring till landet, eftersom man hoppas få fart på näringslivet på så sätt.

25 september, En brand utbryter i Brunskogs socken.

30 september, Gustav IIIs operahus invigs, det så kallade Gustavianska operahuset. En katolsk kyrka upprättas i Stockholm. Staden Kuopio får stadsprivilegium och blir administrativt och ekonomiskt centrum för norra Savolax och Karelen. Kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäcker blåsyran. Rutger Macklean tar det skånska godset Svaneholm i besittning. Där inför han storskiftet, vilket under 1800-talet kommer att förändra det svenska jordbruket i grunden.

Födda, 23 januari, Georgios Karaiskakis, Grekisk frihetskämpe från Epirus

26 januari, Cornelius P Van Ness, amerikansk diplomat, jurist och politiker, guvernör i Vermont 1823–1826.

29 januari, Daniel Francois Esprit Auber, fransk kompositör.

8 februari, Malla Silfverstolpe, svensk författare.

7 mars, Angelo Mai, kardinal och klassisk filolog.

14 mars, Thomas Hart Benton, amerikansk politiker, senator 1821–1851.

18 mars, John C Calhoun, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.

19 mars, Wilhelm von Biela, österrikisk astronom och baron.

25 mars, Caroline Bonaparte, drottning av Neapel 1808–1815, syster till Napoleon Bonaparte.

31 mars, Samuel Prentiss, amerikansk politiker och jurist, senator 1831–1842.

7 april, Marie-Anne Libert, belgisk botaniker och mykolog.

10 april, Antonia Santos, colombiansk frihetshjältinna.

19 juni, Hughes Felicité Robert de Lamennais, fransk teolog och filosof.

29 juli, Jesse Wharton, amerikansk politiker.

25 augusti, Karl Gustav, svensk prins, son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark.

6 september, Daoguang, kinesisk kejsare.

6 september, Gregoria Apaza, indiansk upprorsledare mot spanjorerna i Bolivia.

22 september, Fredric Westin, svensk historie- och porträttmålare.

27 oktober, Niccolò Paganini, italiensk violinist och tonsättare.

12 november, William Hendricks, amerikansk politiker.

13 november, Esaias Tegnér, svensk författare, skald, biskop, ledamot av Svenska Akademien från 1819.

5 december, Martin Van Buren, amerikansk politiker, USAs president 1837–1841.

Avlidna, 1 januari, Johann Christian Bach, 46, tysk kompositör.

4 januari, Ange-Jacques Gabriel, 83, fransk arkitekt.

18 januari, John Pringle, 74, brittisk läkare.

28 januari, Jean-Baptiste Bourguignon d'Anville, 84, fransk geograf och kartograf.

7 februari, Ferdinando Fuga, 82, italiensk arkitekt.

10 februari, Friedrich Christoph Oetinger, 79, tysk teolog och filosof.

15 februari, Heinrich Schimmelmann, 57, tysk-dansk greve och finansman.

26 februari, José Cadalso, 40, spansk författare.

1 mars, John A Treutlen, 48, amerikansk politiker.

2 mars, Sophie, 47, fransk prinsessa.

4 mars, Gaetano Matteo Pisoni, 68, schweizisk arkitekt.

17 mars, Daniel Bernoulli, 82, schweizisk matematiker.

5 april, Karol Andrej Bel, 64, slovakisk historiker.

7 april, Taksin, 47, kung av Siam sedan 1767.

12 april, Pietro Metastasio, 84, italiensk författare.

15 april, Elisabeth Christina von Linné, 39, svensk botaniker.

16 april, Giuseppe Vasi, 71, italiensk konstnär.

27 april, John Campbell, 4e earl av Loudoun, 76, brittisk militär, militärbefälhavare i Nordamerika 1756–1757.

6 maj, Johann Caspar Füssli, 76, schweizisk målare och konsthistoriker. Christine Kirch, 85, tysk astronom.

8 maj, Sebastião José de Carvalho e Melo, markis av Pombal, 82, portugisisk politiker.

13 maj, Daniel Solander, 49, svensk naturforskare, upptäcktsresande, lärjunge till Carl von Linné.

14 maj, Magnus Sommar, 71, svensk teolog.

15 maj, Richard Wilson, 67, brittisk konstnär. Eustachio Zanotti, 72, italiensk astronom.

21 juni, Georg Wilhelm, 59, prins av Hessen-Darmstadt.

Juli, Storbritanniens premiärminister markisen av Rockingham avled den 1 juli, 52 år gammal.

1 juli, Charles Watson-Wentworth, 2:e markis av Rockingham, 52, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1765–1766 och 1782.

15 juli, Isaak Iselin, 54, schweizisk filosof.

16 juli, Lovisa Ulrika, 61, drottning av Sverige 1751–1771, gift med Adolf Fredrik.

6 augusti, Nicolas Chédeville, 77, fransk kompositör.

7 augusti, Andreas Sigismund Marggraf, 73, tysk kemist.

25 augusti, Marianne Auenbrugger, 23, österrikisk pianist och kompositör.

5 september, Bartolina Sisa, boliviansk upprorsledare, avrättad.

14 september, Nicholas Cooke, 65, amerikansk politiker.

23 oktober, Joseph Riepel, 73, tysk musikteoretiker och kompositör.

9 november, Anna Dorothea Therbusch, 61, preussisk målare.

10 november, Anna Maria Pyrker, 65, tysk operasångare.

19 november, Maria Christina av Sachsen, 47, regerande fursteabbedissa av den självstyrande klosterstaten Remiremont.

21 november, Jacques de Vaucanson, 73, fransk mekaniker.

31 december, Christian Gärtner, 77, tysk astronom.

1783

1783, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

4 februari, Storbritannien förklarar att man ämnar avsluta kriget mot USA. En serie jordbävningar börjar i Kalabrien, och cirka 50 000 människor mister livet.

April, Sverige och USA.

3 april, Sveriges ambassadör i Paris, Gustaf Filip Creutz, och sändebudet för de "tretton Förenta Staterna i Norra Amerika", Benjamin Franklin, undertecknar en svensk-amerikansk vänskaps- och handelstraktat

13 maj, Brand i Laholm, Sverige.

4 juni, Den första luftballongen, en uppfinning av bröderna Joseph och Étienne Montgolfier, sänds upp.

5 juni, Den svenske kanslipresidenten Ulrik Scheffer avgår och efterträds av Gustaf Filip Creutz.

8 juni, Vulkanen Laki på Island får ett åtta månader långt utbrott, som dödar tiotusentals människor i Europa, bland annat en femtedel av Islands befolkning, och orsakar stor hungersnöd. Utbrottet har beskrivits som "en av de största miljökatastroferna i Europas historia".

Juni, Gustav III planlägger i hemlighet ett anfall på Danmark för att erövra Norge. Han sammanträffar med den ryska kejsarinnan Katarina II i Fredrikshamn för att förmå henne att överge Danmark, vilket dock misslyckas. På grund härav sprids ett rykte i Sverige att kungen vill byta Finland mot Norge.

18 augusti, Ett stort eldklot passererar förbi Nordsjön, Storbritannien och Frankrike, och bäddar för vetenskaplig diskussion.

September, Parisavtalet.

3 september, Storbritannien erkänner USAs självständighet genom det så kallade Parisavtalet.

27 september, Sveriges angrepp på Danmark skjuts upp och kungen reser till Italien och Frankrike i stället. Resan väcker missnöje i landet, eftersom det råder missväxt. I Italien försöker kungen förmå Osmanska riket att förklara Ryssland krig, men detta rinner ut i sanden.

30 november, En jordbävning skakar New Jersey, USA.

24 december, Sveriges kung Gustav III anländer till Rom. Han stannar där i fem dagar, varunder han bland annat får audiens hos påven och deltar i en katolsk midnattsmässa, ledd av påven. Gustav blir därmed den förste protestantiske furste, som har mött en påve. Carl Sparre undanträngs av militären och politikern Johan Christopher Toll, som tar över den svenska försvarspolitiken. Axel von Fersen den yngre blir den siste översten i det svenska regementet Royal Suèdoise i Frankrike. Jean Jacob Schweppe uppfinner ett effektivt system för tillverkning av mineralvatten. Samma år grundar han företaget Schweppes. 1783 års svenska lantmäteriordning innebär att sammanslagning av jordlotterna under vissa villkor tillåts. Friherren Rutger Macklean på Svaneholm i Skåne inför då enskifte efter brittisk förebild. Byarna splittras och marken fördelas i större enheter. 73 nya gårdar anläggs. Förändringen väcker först motstånd, men visar sig så småningom mycket framgångsrik. Den svenske skeppsbyggmästaren Fredric Henric af Chapman blir varvsamiral. The Herald, en av världens äldsta ännu utkommande tidningar, grundas i Glasgow, Skottland.

Födda, 12 januari, Erik Gustaf Geijer, svensk skald, författare och historiker 

14 januari, Wilson Lumpkin, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841.

23 januari, Stendhal, egentligen Marie Henri Beyle, fransk författare.

21 februari, Benjamin Ruggles, amerikansk politiker, senator 1815–1833.

10 april, Hortense de Beauharnais, drottning av Kungariket Holland.

25 maj, Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USAs representanthus 1821–1823 och domare i USAs högsta domstol 1836–1841.

2 juni, Reuel Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843.

24 juni, Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom.

24 juli, Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.

31 juli, John Wales, amerikansk politiker, senator 1849–1851.

2 augusti, Sulpiz Boisserée, tysk konst- och arkitekturhistoriker.

9 augusti, Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna.

12 augusti, John Williams Walker, amerikansk politiker, senator 1819–1822.

23 september, Peter von Cornelius, tysk målare.

8 oktober, Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker m m

14 december, David Barton, amerikansk politiker, senator 1821–1831.

18 december, Johan Niclas Byström, svensk skulptör och bildhuggare. Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.

Avlidna, 2 januari, Johann Jakob Bodmer, 84, schweizisk professor.

5 januari, Friedrich Wilhelm Riedt, 73, tysk kompositör och musikteoretiker.

8 januari, Peter von Heidenstam, 74, tysk-svensk läkare.

13 januari, Johan Bladh, 63, svensk handelsman.

18 januari, Jeanne Quinault, 83, fransk skådespelare, dramatiker och salongsvärd.

19 januari, Per Gustaf Pfeiff, 92, svensk militär. Johan Albrecht Schönström, 55, svensk sjömilitär.

19 februari, Martin Scheffel, 53, svensk konstnär.

9 mars, Nils Psilanderskjöld, 75, svensk sjömilitär.

10 mars, Johan Wellander, 47, svensk poet.

15 mars, Carl Gustaf Grubbe, 54, svensk sjömilitär.

22 mars, Franz Leopold von Nádasdy, 74, österrikisk greve och militär.

26 mars, Anna Rosina de Gasc, 69, tysk konstnär.

30 mars, William Hunter, 64, skotsk läkare.

9 april, Christian Conrad Danneskiold-Laurvig, 59, dansk greve och sjömilitär.

14 april, Jacques-Philippe Le Bas, 75, fransk kopparstickare.

16 april, Benedetto Giuseppe Labre, 35, italienskt romersk-katolskt helgon., Christian Mayer, 63, tysk astronom.

17 april, Louise d'Épinay, 57, fransk salongsvärd, brevskrivare och intellektuell.

27 april, Gustaf Reuter, 84, svensk målare.

10 maj, Casper Röding, 46, svensk konstnär.

11 maj, Marianne Loir, 77, fransk målare.

23 maj, James Otis, 58, amerikansk politiker.

25 maj, Berge Frondin, 64, svensk historiker.

15 juni, Ludvig Harboe, 73, dansk biskop och kyrkohistoriker.

22 juni, Carl Funck, 74, svensk friherre och militär.

8 juli, Oluf Bang, 72, dansk genealog.

21 juli, Giovanni Battista Rezzonico, 43, italiensk kardinal.

27 juli, Johann Philipp Kirnberger, 62, tysk musikteoretiker och kompositör.

19 augusti, Franz Xaver Messerschmidt, 47, tysk-österrikisk skulptör.

6 september, Carlo Bertinazzi, 72, italiensk skådespelare.

18 september, Leonhard Euler, 76, schweizisk matematiker.

24 september, Johan Rodin, 28, svensk konstnär.

27 september, Étienne Bézout, 53, fransk matematiker.

28 september, Marguerite Gourdan, fransk bordellmamma.

22 oktober, Gerhard Friedrich Müller, 77, tysk-rysk historiker och upptäcktsresande.

29 oktober, Jean le Rond d'Alembert, 65, fransk matematiker och filosof.

1 november, Carl von Linné den yngre, 42, svensk naturforskare.

3 november, Charles Collé, 74, fransk poet.

15 november, John Hanson, 62, amerikansk politiker.

13 december, Pehr Wargentin, 66, svensk astronom och statistiker.

20 december, Antonio Soler, 54, spansk kompositör.

1784

1784, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

15 januari,Henry Cavendishs Experiments on Air till Royal Society of London visar vad vatten består av.

Mars, Gustav III tvingas ställa in de militära förberedelserna, eftersom det förväntade stödet från Preussen och Österrike uteblir.

6 april, Den danske adelsmannen Ove Høegh-Guldberg, som sedan 1772 i praktiken har haft regeringsmakten i Danmark, utnämns officiellt till dansk statsminister, en vecka innan kronprins Fredrik tar över styret.

14 april, Den danske kronprinsen Fredrik tar över den danska regeringsmakten, som ställföreträdare för sin far Kristian VII, som sedan 1770 har varit psykiskt sjuk. Kristian förblir dock officiellt kung av Danmark och Norge till sin död 1808.

Juli, Saint-Barthélemy.

1 juli, På sin hemresa från Frankrike stannar Gustav III ett tag i Paris, där han lyckas förvärva den västindiska ön Saint-Barthélemy som svensk koloni. Han får också till stånd en hemlig allians mellan Sverige och Frankrike på fem år. Man vill endast hjälpa Sverige om det blir anfallet, inte hjälpa till att erövra Norge.

Augusti, Gustav III kommer till Sverige.

December, Den ryske ministern Arkadij Morkov får i uppdrag av Katarina II att återupprätta "det ryska partiet" i Sverige, för att få bort det franska inflytandet i landet. Gustav III får vetskap om dessa planer och detta kommer starkt att påverka hans politik. Fregatten Sprengtporten avseglar från Göteborg mot den nyförvärvade svenska kolonin S:t Barthélemy. Göran Magnus Sprengtporten försöker övertala hertig Karl (XIII) att göra Finland till ett autonomt ryskt storfurstendöme. Försöket misslyckas. En badinrättning för salta bad öppnas i Strömstad, Sverige. Trankokeriägarna i Bohuslän låter trycka Trangrums-Acten, en protestskrift mot att de skulle tvingas sluta dumpa sillavskräde i havet. Peter Hernquist öppnar ett veneriskt lasarett (för behandling av könssjukdomar) i Skara, Sverige.

Födda, 2 januari, William Allen, amerikansk författare.

21 januari, Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.

28 januari, George Hamilton-Gordon, 4e earl av Aberdeen, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1852–1855.

2 februari, August Krehl, tysk teolog.

11 februari, Adolph Boye, dansk författare.

14 februari, Heinrich Joseph Baermann, tysk klarinettist.

29 februari, Leo von Klenze, tysk arkitekt.

7 mars, Svend Hersleb, norsk teolog.

25 mars, Johan Gabriel Richert, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.

26 mars, John W Taylor, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1820–1821 och 1825–1827.

5 april, Louis Spohr, tysk kompositör och violinist.

8 april, Dionisio Aguado, spansk kompositör och gitarrist.

21 maj, Johan Jacob Bergström, svensk ämbetsman.

30 juni, Sir George Thomas Napier, brittisk militär.

7 juli, Wilibald Swibert Joseph Gottlieb von Besser, österrikisk botaniker och entomolog.

21 juli, Charles Baudin, fransk sjömilitär.

30 juli, Pehr Fredrik Blidberg, svensk musiker.

21 augusti, Charlotta Berger, svensk grevinna och författare. Enos T Throop, amerikansk politiker, New Yorks guvernör 1829–1832.

25 augusti, George Eden, 1e earl av Auckland, brittisk politiker.

26 augusti, Ludwig Aurbacher, tysk författare.

21 september, Carl Thomas Mozart, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart.

26 september, Christopher Hansteen, norsk astronom och fysiker.

14 oktober, Ferdinand VII av Spanien, spansk kung 1808 och 1814–1833.

15 oktober, Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852–1855. Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.

18 oktober, Frederik Adolph Holstein, dansk politiker och filantrop.

29 oktober, Lord Palmerston, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1855–1858 och 1859–1865.

6 november, Laure Junot, fransk memoarförfattare.

10 november, Sir William Maynard Gomm, brittisk militär.

15 november, Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813, bror till Napoleon I.

17 november, Ebenezer Henderson, skotsk teolog.

24 november, Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist. Zachary Taylor, amerikansk militär och politiker, USAs president 1849–1850.

10 december, Walter Lowrie, skotsk-amerikansk politiker.

Avlidna, 24 januari, Santa Rita Durão, brasiliansk poet.

14 februari, Charlotta Löfgren, 64, svensk poet. Christoph Carl Ludwig von Pfeil, 72, tysk psalmförfattare.

15 februari, Carl Gustaf Roxendorff, 86, svensk friherre, militär och ämbetsman.

18 februari, Sven Björkman, 68, svensk politiker.

10 mars, Christian Wilhelm Franz Walch, 57, tysk teolog.

11 mars, Henrik af Trolle, 53, svensk sjömilitär.

19 mars, Peter Ernst, 69, svensk urmakare.

26 mars, Thomas Bond, 71, amerikansk läkare.

4 april, Carl Gustaf Ekeberg, 68, svensk upptäcktsresande och konstnär.

15 april, Maximilian Friedrich von Königsegg-Rothenfels, 75, tysk präst och kurfurste.

8 maj, Anna Maria Elvia, 71, svensk författare.

13 juni, Henry Middleton, amerikansk politiker.

26 juni, Caesar Rodney, 55, amerikansk politiker, Delawares president 1778–1781. Caroline Stanhope, 62, brittisk grevinna. Gustava Westerberg-Mæchel, 30, svensk etsare.

1 juli, Wilhelm Friedemann Bach, 73, tysk kompositör och organist.

9 juli, Torbern Bergman, 49, svensk kemist.

13 juli, Adolf Fredrik Silfversparre, 39, svensk jurist.

14 juli, Pehr Högström, 69, svensk präst och författare.

31 juli, Sven Axtelius, 69, svensk orgelbyggare. Denis Diderot, 70, fransk författare och filosof.

3 augusti, Giovanni Battista Martini, 78, italiensk musikolog.

10 augusti, Allan Ramsay, 70, skotsk porträttmålare.

28 augusti, Junípero Serra, 70, spansk missionär.

4 september, César-François Cassini de Thury, 70, fransk astronom.

8 september, Ann Lee, 48, brittisk-amerikansk religiös ledare.

18 september, Erik Ekholm, 67, svensk journalist och författare. Georg Haupt, 43, svensk konsthantverkare.

2 oktober, Gabriel Rosén, 63, svensk teolog.

8 oktober, Barthold Rudolf Hast, 60, finländsk läkare.

20 november, Fredrik Carl Dohna, 60, svensk greve och militär.

22 november, Paolo Frisi, 56, italiensk matematiker.

28 november, Antoine Grimaldi, 87, ställföreträdande regent i Monaco 1732–1784.

11 december, Anders Johan Lexell, 43, finländsk astronom och vetenskapsman.

13 december, Fredrik Granatenhjelm, 76, svensk militär. Samuel Johnson, 75, brittisk författare.

26 december, Otto Friedrich Müller, 54, dansk naturforskare. Josefa Francisca Valverde, peruansk politisk aktivist.

1785

1785, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

7 mars, Fregatten Sprengtporten kommer fram till Saint-Barthélemy och svenskarna tar ön i besittning.

4 maj, Stora och Lilla barnhusen i Stockholm slås ihop under namnet Allmänna Barnhuset.

23 oktober, Filipstads nya kyrka invigs.

1 november, Fyren Långe Jan på Ölands södra udde står färdig.

23 november, Jönköping, Sverige drabbas svårt av en stadsbrand. Den danske ministern i Stockholm får instruktioner om att infiltrera den svenska regeringsmakten. Även detta kommer till Gustav IIIs kännedom och påverkar hans utrikespolitik. Världens första modetidning, Cabinet des Modes, utkommer.

Födda, 4 januari, Jacob Grimm, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.

23 januari, Carl Adolph Agardh, svensk teolog, matematiker, naturforskare, ledamot av Svenska akademien.

21 februari, Karl August Varnhagen von Ense, tysk författare och diplomat.

26 februari, Anna Sundström, svensk kemist. Gustaf Adolf Wasastjerna, finländsk företagsledare.

27 februari, Pehr Westerstrand, svensk teaterchef, sångare och författare.

15 mars, Lodewijk Caspar Valckenaer, nederländsk filolog.

21 mars, Henry Kirke White, engelsk poet.

27 mars, Ludvig XVII, titulärkung av Frankrike 1793–1795.

4 april, Bettina von Arnim, tysk författare.

16 april, Dimitrij Bludov, rysk diplomat och politiker.

6 maj, Arvid August Afzelius, svensk präst, psalmförfattare och folklivsforskare.

20 maj, Johan Wilhelm Zetterstedt, svensk entomolog.

21 maj, Jakob Adlerbeth, svensk friherre och fornforskare.

7 juni, Erasmus Georg Fog Thune, dansk astronom och matematiker.

24 juni, Alexander Porter, irländsk-amerikansk politiker och jurist.

6 juli, William Hooker, brittisk botaniker.

15 augusti, Thomas de Quincey, brittisk författare.

17 augusti, Nils Abraham af Ursin, finländsk läkare och akademiker.

18 augusti, Friedrich Wieck, tysk pianist.

1 september, Philip Allen, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1851–1853, senator 1853-1859.

11 september, Presley Spruance, amerikansk politiker, senator 1847–1853.

5 oktober, Lars Molin (mer känd som Lasse-Maja), svensk tjuv som ofta förklädde sig i kvinnokläder.

25 oktober, Thomas Brown, amerikansk politiker (whig), guvernör i Florida 1849–1853.

31 oktober, Jakob Henrik Zidén, finländsk militär.

18 november, David Wilkie, skotsk målare.

24 november, August Boeckh, tysk klassisk filolog och arkeolog.

19 december, Joseph Johnson, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1852–1855.

22 december, John Abbey, brittisk orgelkonstruktör.

25 december, Georg Friedrich von Jäger, tysk läkare och paleontolog.

28 december, Dorothea von Lieven, politiskt aktiv rysk furstinna.

Avlidna, 3 januari, Baldassare Galuppi, 78, italiensk kompositör.

30 januari, Anton Rolandsson Martin, 55, svensk botaniker.

4 februari, Donat Nonnotte, 77, fransk målare.

24 februari, Carlo Buonaparte, 38, korsikansk advokat.

26 februari, Barbara Erni, 42, liechtensteinsk svindlare och tjuv, avrättad.

1 mars, Hugo Herman von Saltza, 58, svensk militär och politiker.

28 mars, Carl Gustaf Warmholtz, 72, svensk samlare av historisk litteratur och hessiskt hovråd.

24 april, Fredrik II, 67, hertig av Mecklenburg-Schwerin sedan 1756.

1 maj, Lorents Benedict Gyllenpamp, 71, svensk adelsman och militär.

8 maj, Pietro Longhi, 83, italiensk målare.

21 maj, Jonas Meldercreutz, 70, svensk matematiker och bruksägare.

23 maj, William Woollett, 49, engelsk kopparstickare.

28 maj, Carl Edvard Taube, 38, svensk militär och präst.

2 juni, Gottfried August Homilius, 71, tysk kompositör.

15 juni, François Pilâtre de Rozier, 31, fransk flygpionjär.

26 juni, Johann Gerhard König, 56, dansk läkare och botaniker.

5 juli, Johann Carl Dähnert, 65, tysk historiker och bibliotekarie.

17 augusti, Jonathan Trumbull, 74, amerikansk politiker, Connecticuts guvernör 1776–1784.

20 augusti, Jean-Baptiste Pigalle, 71, fransk skulptör.

26 augusti, George Germain, 1e viscount Sackville, 69, brittisk militär och politiker.

5 september, Jacob Bremer, 74, svensk handelsman, skeppsredare och industrialist.

30 september, Reinhold Johan von Lingen, 77, svensk friherre och militär. Johann Jacob Moser, 84, tysk jurist.

10 oktober, Hugues Taraval, 56, fransk konstnär.

30 oktober, Gustaf Philip Creutz, 54, svensk diplomat, skald, riksråd, en av rikets herrar samt kanslipresident sedan 1783.

31 oktober, Fredrik II, 65, regerande landgreve av Hessen-Kassel sedan 1760.

16 november, Johan Gottschalk Wallerius, 76, svensk kemist och mineralog.

29 december, Johann Heinrich Rolle, 69, tysk kompositör. Johan Herman Wessel, 43, norsk författare.

1786

1786, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

20 mars, Vitterhetsakademien återupplivas under namnet Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

5 april, Gustav III instiftar den Svenska Akademien efter fransk förebild och med filosofen Nils von Rosenstein som dess förste ständige sekreterare.

1 maj, Den svenska riksdagen sammanträder, varvid den adliga oppositionen öppet börjar träda fram. Även bönderna visar sitt missnöje med kungamakten. För att blidka bönderna ger kungen dem åter rätt att bränna eget brännvin, men det är fortfarande skattepliktigt.

23 juni, Riksdagen sänds hem.

8 augusti, Mont Blanc bestigs för första gången.

21 augusti, 1786 års svenska kyrkolag antas och innebär att alla svenskar måste tillhöra statskyrkan, gå i kyrkan regelbundet och närvara vid husförhör.

23 oktober, Östersunds stad, Sverige får stadsprivilegier. Göran Magnus Sprengtporten går i rysk tjänst. Han blir så småningom Katarina II:s rådgivare i finländska frågor och lägger fram ett regeringsförslag för Finland. Den svenske finansministern Johan Liljencrantz avgår efter svårigheter att samarbeta med regimen. Han blir istället riksråd. Carl Gustaf af Leopold skriver Afhandling om Svenska stafsättet (utgiven 1801), vilken blir normgivande för stavningen av svenska språket.

Födda, 24 januari, Walter Forward, amerikansk politiker, USAs finansminister 1841–1843.

11 februari, James Cowles Prichard, brittisk etnolog.

19 februari, Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.

24 februari, Martin W Bates, amerikansk politiker, senator 1857–1859.

4 mars, Agustina de Aragón, spansk nationalhjältinna. Andreas Arfwidsson, svensk konstnär.

21 mars, Carl Emanuel Bexell, pionjär inom den svenska nykterhetsrörelsen.

1 april, Charlotta Ulrika Catharina von Gerdten, svensk målare.

4 april, William A Trimble, amerikansk politiker, senator 1819–1821.

6 april, Robert Hanna, amerikansk politiker, senator 1831–1832.

18 april, Franz Xaver Schnyder von Wartensee, schweizisk tonsättare och skriftställare.

8 maj, Jean-Marie Vianney, fransk katolsk församlingspräst, helgon.

9 maj, William Slade, amerikansk politiker, kongressledamot 1831–1843, guvernör i Vermont 1844–1846.

16 juni, Anne Elizabeth Baker, brittisk filolog.

25 juli, Wilhelm Gabriel Lagus, finländsk professor i allmän lagerfarenhet.

14 augusti, John Tipton, amerikansk politiker, senator 1832–1839.

17 augusti, Davy Crockett, amerikansk militär och politiker.

25 augusti, Ludvig I, kung av Bayern.

29 augusti, George Welshman Owens, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1835–1839.

31 augusti, Michel-Eugène Chevreul, fransk kemist.

18 september, Kristian VIII, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark 1839–1848. Leonard Fredrik Rääf, svensk författare och konservativ politiker.

20 september, Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.

22 september, William Kelly, amerikansk jurist och politiker, senator 1822–1825.

26 september, Horace Hayman Wilson, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.

10 oktober, Fabian Vilhelm af Ekenstam, svensk alkemist och Swedenborgsanhängare.

15 oktober, Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.

18 november, Carl Maria von Weber, tysk kompositör.

27 november, Josiah J Evans, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1853–1858.

7 december, Maria Walewska, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.

Avlidna, 4 januari, Moses Mendelssohn, 56, tysk filosof.

8 januari, Johan Mandelberg, 55, svensk konstnär. Thure Gustaf Rudbeck, 71, svensk politiker, militär och ämbetsman.

19 januari, Carl Aurivillius, 68, svensk språkforskare, översättare och orientalist.

26 januari, Hans Joachim von Zieten, 86, preussisk militär.

27 januari, Joachim von Düben den yngre, 77, svensk friherre, ämbetsman och politiker samt kanslipresident 23 april–22 augusti 1772.

17 februari, Jonas Apelblad, 67, svensk reseskildrare och författare av ett svenskt pseudonymlexikon. Carl Urban Hjärne, 82, svensk författare.

20 februari, Magdalena Lundblad, 32, svensk ballerina.

25 februari, Thomas Wright, 74, engelsk astronom och matematiker.

3 mars, Lars Torbiörnsson, 66, svensk bonde och politiker.

10 mars, Lars Johan Colling, 72, svensk jurist och professor.

11 mars, Jacobus Bellamy, 28, nederländsk poet.

18 mars, Gustaf Lundberg, 90, svensk hovintendent och riddare av Vasaorden.

2 april, Jacob Magnus Sprengtporten, 58, svensk friherre, militär och politiker.

3 april, Joen Philip Klingspor, 71, svensk militär.

10 april, John Byron, 62, brittisk sjömilitär och upptäcktsresande.

18 april, Anders Petter Holm, 39, svensk grosshandlare och skeppsredare.

20 april, John Goodricke, 21, brittisk astronom.

22 april, August Friedrich Sack, 83, tysk teolog.

2 maj, Petronella Johanna de Timmerman, 63, nederländsk poet och fysiker.

7 maj, Carl von Fersen, 70, svensk greve och överhovjägmästare.

15 maj, Eva Ekeblad, 61, svensk kemist.

19 maj, Johann Melchior Goeze, 68, tysk teolog. John Stanley, 74, brittisk kompositör.

21 maj, Carl Wilhelm Scheele, 43, svensk kemist och apotekare.

22 maj, Carl Fredrik Mennander, 73, svensk ärkebiskop sedan 1775.

25 maj, Peter III, 68, portugisisk gemålskung.

19 juni, Nathanael Greene, 43, amerikansk militär.

20 juni, Augustin von Balthasar, 85, tysk historiker och jurist.

27 juni, Elisabeth Palm-Schön, 29, svensk konstnär.

30 juni, Carl Friedrich Eckleff, 63, svensk poet.

20 juli, Thomas Robinson, 2e baron Grantham, 47, brittisk diplomat och politiker.

28 juli, Carlo Marchionni, 84, italiensk arkitekt och skulptör.

17 augusti, Fredrik II, 74, kung av Preussen 1740-1786.

25 augusti, Sven Hof, 83, svensk språkforskare.

26 augusti, Christoph Christian Sturm, 46, tysk teolog och psalmförfattare.

27 augusti, Carl Fredrik Scheffer, 71, svensk greve, politiker, diplomat och författare.

17 september, Tokugawa Ieharu, 49, japansk shogun.

18 september, Giovanni Battista Guadagnini, 75, italiensk luttillverkare.

4 oktober, Johan Alströmer, 44, svensk industriman.

5 oktober, Johann Gottlieb Gleditsch, 72, tysk botaniker.

6 oktober, Antonio Sacchini, 56, italiensk kompositör.

18 oktober, Alexander Wilson, skotsk astronom.

21 oktober, Johan Westin den äldre, 64, svensk politiker.

26 oktober, Anders Knape Hansson, 66, svensk köpman och skeppsredare.

31 oktober, Amelia, 75, brittisk prinsessa.

29 november, Joachim Michael Geuss, 41, dansk matematiker.

2 december, Abner Nash, 46, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1780–1781.

26 december, Gasparo Gozzi, 73, italiensk greve och författare.

1787

1787, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

April, Majoren och separatisten Jan Anders Jägerhorn uppvaktar den ryske ministern i Stockholm, A K Razumovkij. Han framlägger planer på ett självständigt Finland inom det ryska storfurstendömet, men eftersom de är ogenomtänkta läggs de åt sidan.

22 maj, Sällskapet för avskaffande av slavhandeln bildas i London.

Sommaren, Drottningholmsbron på en akvarellerad gravyr från omkring år 1800 av Johan Fredrik Martin, som visar en kunglig kortege på väg mot Lovön över Drottningholmsbron vid invigningsceremonien den 19 augusti 1787. I bakgrunden syns Drottningholms slott.

Sommaren , Gustav III besöker Finland. Detta besök och satsningen på försvaret gör att separatisterna kan tänka sig ett självständigt Finland inom det svenska riket.

19 augusti, Gustav III inviger den nybyggda kungsvägen till Drottningholms slott den 19 augusti år 1787. I Bromma gick vägen i de nuvarande stadsdelarna Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby ungefär där nuvarande Gustav IIIs väg går. Den nuvarande Drottningholmsvägen ifrån Kungsholmen till Kärsön anlades på Gustav III:s initiativ. Gustav III önskade bättre förbindelser att färdas från Stockholms slott till Drottningholms slott och på hans initiativ byggdes även tre nya broar, Tranebergsbron, Nockebybron och Drottningholmsbron, som alla invigdes den 19 augusti. Arkitekt för alla tre broarna var Carl Fredrik Adelcrantz, som skulle lösa problemen och år 1780 hade han sitt förslag klart. 1787 öppnades således den nya och viktiga vägen, Drottningholmsvägen, som gick igenom Bromma fram till Drottningholm. Kung Gustav III ville ha en "optisk linje" mot Drottningholm. Men geografin lade hinder i vägen för hans önskedröm som var att det hade varit en helt rak linje mellan slotten. Kungen fick inte ens från Nockeby sin eftertraktade "optiska linje". Den första Nockebybron fick av terrängtekniska skäl vika av något mot söder. Gustavs Drottningholmsväg genom Bromma följde i stort sett den väg som nu heter Gustav IIIs väg.

September, USAs konstitution.

4 september, J Cl Todes Døtreskole grundas i Köpenhamn.

17 september, USAs konstitution antas.

November, Gustav III reser till Köpenhamn för att bryta alliansen mellan Danmark och Ryssland samt få Danmark att ingå vänskapsförbund med Sverige. Detta misslyckas. Societetsskolan, den första skolan i Sverige som meddelade en seriös utbildning till flickor, öppnas i Göteborg.

December, Det svenska riksdrotsämbetet återupptas genom att greve Carl Axel Wachtmeister tillträder posten. En kinesisk paviljong uppförs på Hagaparken, ritad av Louis Jean Desprez.

7 december, Delaware blir den 1a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

12 december, Pennsylvania blir den 2a delstaten att ingå i den amerikanska unionen

18 december, New Jersey blir den 3e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

Födda, 13 januari, John Davis, amerikansk politiker.

1 februari, Anna Colas Pépin, senegalesisk signara.

23 februari, Emma Willard, amerikansk skolpionjär.

6 mars, Joseph von Fraunhofer, tysk instrumentmakare och astronom.

7 maj, Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.

8 maj, Stephen Decatur Miller, amerikansk politiker.

9 mars - Josephine Kablick, tjeckisk botaniker och paleontolog.

21 maj, John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.

11 juni, Manuel Dorrego, argentinsk politiker, landets president 1827–1828.

28 juni, Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.

13 juli, Pellegrino Rossi, italiensk politiker.

14 juli, Tomlinson Fort, amerikansk politiker.

4 augusti, Armistead Thomson Mason, amerikansk politiker, senator 1816–1817.

17 september, William H Roane, amerikansk politiker, senator 1837–1841.

4 oktober, François Pierre Guillaume Guizot, fransk historiker, talare och statsman.

7 november, Vuk Stefanović Karadžić, serbisk språkreformator.

18 november, Louis Jacques Mandé Daguerre, fransk uppfinnare och fotograf.

27 november, Christian Rummel, tysk musiker.

4 december, Johan Fredrik Berwald, svensk violinist, dirigent och tonsättare.

Avlidna, 1 januari, akob Lampa, 63, svensk konsthantverkare och guldsmed.

5 januari, Carl Eric Wadenstierna, 63, svensk ämbetsman och politiker.

4 februari, Pompeo Batoni, 79, italiensk målare.

7 februari, Sven Niklas Höök, 55, svensk målare och tecknare.

12 februari, Ruđer Josip Bošković, 75, ragusinsk filosof och matematiker.

5 mars, Anna Vandenhoeck, 77, tysk tryckare.

13 mars, Johan Snoilsky, 79, svensk greve och sjömilitär.

30 mars, Anna Amalia, 63, preussisk musiker och prinsessa, regerande abbedissa för det protestantiska klosterstiftet Quedlinburg.

2 april, Conrad von Blixen, 70, svensk friherre och militär.

17 april, Wenceslaus Johann Gustav Karsten, 54, tysk matematiker.

23 april, Johann Christian Schubart, 53, tysk agronom.

5 maj, Casten Rönnow, 87, svensk läkare och donator.

21 maj, Catharina Charlotta Ribbing, 66, svensk friherrinna och filantrop.

28 maj, Leopold Mozart, 67, tysk violinist och kompositör.

31 maj, Felix av Nicosia, 72, italienskt helgon.

10 juni, Maria Antonia Fernandez, 36, spansk flamencosångare och dansare.

20 juni, Karl Friedrich Abel, 63, tysk kompositör.

24 juni, Magdalena Elisabeth Söderhielm, 68, svensk brukspatron.

27 juli, Anders de Bruce, 64, svensk militär.

1 augusti, Alfonso dei Liguori, 90, italiensk romersk-katolsk biskop och ordensgrundare, helgon.

14 augusti, Edmund Law, 84, engelsk biskop och religionsfilosof.

21 september, Jeanne Olivier, 23, fransk skådespelare.

7 oktober, Henry Melchior Muhlenberg, 76, tysk-amerikansk präst.

15 oktober, Erik Fahlström, 61, svensk keramiker.

28 oktober, Johann Karl August Musäus, 52, tysk författare.

30 oktober, Ferdinando Galiani, 58, italiensk nationalekonom och filosof.

2 november, Fredrik Gyllensvaan, 64, svensk militär och politiker.

3 november, Anna Sofie Bülow, 42, dansk hovdam. Robert Lowth, 76, brittisk orientalist. Sofia Elisabeth Ridderschantz, 90, svensk godsägare.

4 november, Johan Daniel Berlin, 73, norsk kompositör och organist.

5 november, Gustaf Ljungberger, 54, svensk medaljgravör.

12 november, Maria Pellegrina Amoretti, 31, italiensk jurist, den första kvinnan i Italien som tagit examen i juridik.

15 november, Christoph Willibald Gluck, 73, tysk tonsättare.

3 december, Philipp Erasmus Reich, 70, tysk bokhandlare.

5 december, Sven Lagerbring, 80, svensk professor och historiker.

20 december, Johan Snack, 31, svensk tecknare, målare och kopparstickare.

21 december, Bror Cederström, 67, svensk friherre, militär och ämbetsman.

23 december, Louise, 50, fransk prinsessa och abbedissa av Saint-Denis.

1788

1788, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

2 januari, Georgia blir den 4e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

9 januari, Connecticut blir den 5e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

26 januari, De första straffångarna anländer till New South Wales, den första brittiska straffkolonin på den australiska kontinenten, och landstiger vid Sydney Cove.

6 februari, Massachusetts blir den 6e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

27 februari, Brand i Ulricehamn, Sverige.

28 april, Maryland blir den 7e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

9 maj, Slaveriet avskaffas i Storbritannien

23 maj, South Carolina blir den 8e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

25 maj, Gustav III grundar Kongliga Svenska Dramatiska Theatern i Gamla bollhuset.

20 juni, Gustav III avseglar med svenska hären till Finland.

21 juni, New Hampshire blir den 9:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

25 juni, Virginia blir den 10e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

28 juni, I Puumalaintermezzot anfaller kosacker (utklädda svenskar) svenska gränsposteringar, varigenom Gustav IIIs ryska krig utbryter, genom svenskt inledande av fientligheterna.

6 juli, Gustav III begär i ett ultimatum att Ryssland skall återlämna de områden man tagit 1721 och 1743. Han begär också att Krim skall bli turkiskt.

12 juli, Svenska hären överskrider Kymmene älv.

17 juli, Sjöslaget vid Hogland mellan den svenska och den ryska flottan slutar oavgjort.

26 juli, New York blir den 11e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

2 augusti, Svenskarna inleder ett försök att inta Fredrikshamn.

3 augusti, Intagningsförsöket misslyckas.

9 augusti, Katarina II tillkännager att hon ämnar införliva Finland med Ryssland och göra det till ett ryskt storfurstendöme. Kungens motståndare vill sluta fred och sju finländska officerare skickar den så kallade Liikalanoten om detta till både Katarina II och Gustav III.

12 augusti, Missnöjet är stort med att Gustav III har dragit igång kriget och att de svenska motgångarna är så stora, varför 113 adliga officerare gör myteri. På gården Anjala ingår de Anjalaförbundet och författar Anjalaakten, där de kräver att kungen skall sluta fred och inkalla riksdagen.

21 augusti, Danmark förklarar Sverige krig, för att fullgöra sina alliansförpliktelser mot Ryssland.

29 september, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Kvistrum.

September, Gustav III talar till dalkarlarna i Mora, likt Gustav Vasa, och vinner deras sympati.

9 oktober, Det engelska sändebudet i Köpenhamn, Elliot, tvingar danskarna att avbryta marschen mot Göteborg. Han tvingar dem också till en veckas stillestånd. Då Preussen blandar sig i förhandlingarna tvingas danskarna dra sig tillbaka till Norge och vapenvilan förlängs. En lag införs i Sverige som stadgar att socknarna kan vägra inhysehjon eller "något gammalt eller mindre arbetsfört tjänstehjon" inflyttning och mantalsskrivning. Socknarna utnyttjar denna lag för att slippa ta hand om andra än den egna socknens fattiga. Orangeribyggnaden Övre Haga uppförs i Hagaparken.

Födda, 8 januari, John Canfield Spencer, amerikansk politiker.

22 januari, George Gordon Byron, brittisk författare.

10 februari, Johann Peter Pixis, tysk kompositör.

28 februari, Ezekiel F Chambers, amerikansk politiker och jurist, senator 1826–1834.

3 mars, William Carroll, amerikansk politiker.

5 april, Franz Pforr, tysk målare under romantiken.

8 augusti, William Henry Sleeman, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.

12 september, Charlotte von Siebold, tysk gynekolog.

2 november, James Iredell Jr, amerikansk politiker, senator 1828–1831.

18 december, Anders Johan Hipping, finländsk präst och skriftställare. Leopold Gmelin, kemist. Felice Romani, italiensk författare.

Avlidna, 9 januari, Mathias Elers, 59, svensk politiker.

22 januari, Georg Joachim Zollikofer, 57, schweizisk-tysk predikant.

28 januari, Alexander Björnberg, 62, svensk militär.

31 januari, Karl Edvard Stuart, 67, skotsk och engelsk tronpretendent.

17 februari, Maurice Quentin de La Tour, 83, fransk målare.

18 februari, John Whitehurst, 74, brittisk geolog.

28 februari, Thomas Cushing, 62, amerikansk politiker.

2 mars, Salomon Gessner, 57, schweizisk författare och kopparstickare.

6 mars, Jakob Haartman, 70, finländsk biskop i Åbo stift sedan 1776.

16 mars, Carl Adlerwald, 78, svensk ämbetsman och brukspatron.

29 mars, Charles Wesley, 80, engelsk pastor och psalmförfattare.

3 april, Johan Esaias Nilson, 66, tysk miniatyrmålare, kopparstickare och tecknare. Eric Tuneld, 78, svensk geograf.

15 april, Mary Delany, 87, engelsk konstnär.

2 maj, Antoine de Malvin de Montazet, 74, fransk teolog.

7 maj, Metta Lillie, 78, svensk dagboksskrivare.

8 maj, Giovanni Antonio Scopoli, 64, italiensk naturforskare.

15 maj, Carl Gustaf Löwenhielm, 55, svensk greve och militär.

17 maj, Dorothea Biehl, 56, dansk författare och översättare.

5 juni, Peder Kofod Ancher, 77, dansk jurist.

6 juni, Benjamin Wilson, 66, engelsk grafiker, målare och vetenskapsman.

12 juni, Johann Andreas Cramer, 65, tysk teolog.

21 juni, Johann Georg Hamann, 57, tysk filosof. Carl Rutensparre, 64, svensk sjömilitär.

3 juli, Wilhelm Carpelan, 88, svensk friherre och militär.

16 juli, Elisabeth Gassner, 46, tysk svindlare och tjuv, avrättad.

20 juli, Johan Wilhelm Manstadt, 66, svensk skulptör.

24 juli, Johan Abraham Gyllenhaal, 37, svensk paleontolog.

30 juli, Kajetan Sołtyk, 72, polsk biskop och politiker.

31 juli, Carin Du Rietz, 21, svensk militär.

2 augusti, Thomas Gainsborough, 61, engelsk målare.

6 augusti, Carl Henrik Furumarck, 61, svensk militär.

13 augusti, Esma Sultan, 62, osmansk prinsessa. Bolle Willum Luxdorph, 72, dansk jurist och estetiker.

26 augusti, Elizabeth Chudleigh, 65, engelsk hovdam och äventyrare.

1 september, Christopher Manderström, 60, svensk ämbetsman, författare och översättare.

5 september, Lars Falck, 51, svensk handelsman och brukspatron.

10 september, Roland Martin, 62, svensk läkare och professor.

11 september, Josef av Portugal, 27, prins av Brasilien, Portugals tronföljare.

17 september, Jean-Baptiste Mercier Dupaty, 42, fransk jurist.

24 september, Emanuel af Geijerstam, 57, svensk disponent, brukspatron och riksdagsledamot.

28 september, Nils Schenmark, 68, svensk astronom och matematiker.

1 oktober, William Brodie, 47, skotsk möbelsnickare och brottsling, avrättad.

2 november, Erik Magnus Lindecrantz, 61, svensk läkare.

8 november, Pierre André de Suffren, 59, fransk sjömilitär.

12 november, Marie-Marguerite Carreaux de Rosemond, 23, fransk målare.

14 november, Giovanni Domenico Maraldi, 79, italiensk-fransk astronom.

4 december, Zakris Livin, 62, svensk militär, jordbrukare och författare.

6 december, Nicole Reine Lepaute, 65, fransk astronom och matematiker.

14 december, Carl Philipp Emanuel Bach, 74, tysk tonsättare. Karl III, 72, kung av Spanien sedan 1759.

22 december, Percivall Pott, 74, engelsk kirurg.

30 december, Francesco Zuccarelli, 86, italiensk konstnär.

1789

1789, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

7 januari, Överste Johan Henrik Hästesko fängslas för sin inblandning i Anjalaförbundet.

10 januari, Den politiske vilden George Washington vinner presidentvalet i USA, som började den 15 december föregående år.

Januari, Den svenska riksdagen samlas i Stockholm.

4 februari, George Washington blir enhälligt vald till USAs första president, genom det amerikanska elektorskollegiet.

21 februari, Riksdagen 1789 antar ett tillägg till 1772 års regeringsform, Förenings- och säkerhetsakten, trots adelns protester. Denna innebär att kungen ensam får besluta om krig och fred och hur många medlemmar riksrådet får innehålla. Därmed avskaffar Gustav III riksrådet helt och hållet genom att fastställa antalet ledamöter till 0.

21 april - John Adams blir USAs förste vicepresident.

25 april, Réveillon-upploppen i Paris.

28 april, Myteriet på Bounty.

30 april, George Washington blir USAs första president.

April, Riksdagen avslutas i Sverige.

Maj, Högsta domstolen inrättas i Sverige.

15 maj, Rikets allmänna ärendens beredning bildas i Sverige.

12 maj, Brand på Stjärnorps slott, Sverige.

13 juni, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Porrassalmi. Detta är den första svenska segern i ett fältslag sedan Karl XIIs tid.

17 juni, Tredje ståndet i generalständerna i Versailles förklarar sig ensidigt som Frankrikes nationalförsamling.

19 juni, Svenskarna besegrar ryssarna i det andra slaget vid Porrassalmi.

20 juni, Den franska nationalförsamlingen svär eden i Bollhuset, att inte åtskiljas förrän de givit Frankrike en konstitution.

28 juni, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Uttismalm.

9 juli, Danmark avger en neutralitetsdeklaration och drar sig därmed ur svensk-ryska kriget, efter internationella påtryckningar.

14 juli, Den franska revolutionen inleds genom stormningen av Bastiljen i Paris.

15 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Kaipiais.

21 juli, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Parkumäki.

22 juli, Den stora skräcken, en allmän bonderesning, bryter ut över den franska landsbygden.

26 juli, Sjöslaget vid Öland, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.

7 augusti, USAs krigsdepartement bildas.

15 augusti, Artilleriduellen vid Korkiansaari holme, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.

24–25 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i det första sjöslaget vid Svensksund.

26 augusti, Franska nationalförsamlingen antar sin första deklaration av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.

24 september, Med Judiciary Act of 1789 bildas USAs federala dömande makt, och United States Marshals Service.

5 oktober, Kvinnotåget till Versailles tvingar med sig Ludvig XVI till Paris under franska revolutionens berömda oktoberdagar.

21 november, North Carolina blir den 12e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Det svenska riksgäldskontoret inrättas. 1723 års svenska adelsprivilegier avskaffas. Den svenska jakten blir mycket friare, då ofrälse bönder med skattejord får rätt att jaga fritt på sina ägor.

Födda, 17 januari, August Neander, tysk teolog.

5 mars, William S Archer, amerikansk politiker, senator 1841–1847.

16 mars, Georg Simon Ohm, tysk fysiker.

1 april, John Hopkins Clarke, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853.

6 apil, Isaac Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1831–1836, guvernör i New Hampshire 1836-1839.

8 juni, Sunwon, koreansk drottning och regent.

30 juni, Horace Vernet, fransk målare.

3 juli, Friedrich Overbeck, tysk målare, tecknare och illustratör.

18 juli, Thomas Carlin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842.

21 augusti, Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker.

8 oktober, John Ruggles, amerikansk uppfinnare, jurist och politiker, senator 1835–1841.

11 november, Pietro Tenerani, italiensk skulptör.

17 december, Clement Comer Clay, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837.

22 december, Levi Woodbury, amerikansk politiker, USAs finansminister 1834–1841.

28 december, Thomas Ewing, amerikansk politiker, USAs finansminister 1841, USAs inrikesminister 1849–1850.

Avlidna, 4 januari, Thomas Nelson, 50, amerikansk politiker, Virginias guvernör 1781.

10 januari, Domenico Orsini d'Aragona, 69, italiensk kardinal.

21 januari, Baron d'Holbach, 65, fransk filosof, vetenskapsman och materialist.

23 januari, Frances Brooke, 65, brittisk författare.

30 januari, Gustaf Celsing den yngre, 66, svensk friherre, diplomat och ämbetsman.

14 februari, Petter Swartz, 62, svensk snusfabrikör.

19 februari, Nicholas Van Dyke, 50, amerikansk politiker, Delawares president 1783–1786.

8 mars, Andreas Malmlöf, 59, svensk orgelbyggare, snickare och bryggare.

23 mars, Thomas Osborne, 4e hertig av Leeds, 75, brittisk adelsman.

25 mars, Julie von Voss, 22, preussisk hovdam.

29 mars, Thomas Collins, amerikansk politiker, Delawares president 1786–1789.

2 april, Christian Johan Berger, 64, dansk läkare.

7 april, Abd ül-Hamid I, 64, sultan av det Osmanska riket. Petrus Camper, 66, nederländsk läkare.

13 april, Johan Amnell, 70, svensk filolog och teolog.

28 april, Johan Floderus, 67, svensk filolog.

5 maj, Giuseppe Baretti, 70, italiensk författare.

9 maj, Jean-Baptiste Vaquette de Gribeauval, 73, fransk militär. Anders Johan von Höpken, 77, svensk greve, politiker och riksråd samt kanslipresident 1752–1761.

11 maj, Benigna de Watteville, 63, amerikansk skolpionjär.

15 maj, Hebba Christina Lejonancker, 42, svensk författare.

25 maj, Anders Dahl, 38, svensk botaniker, lärjunge till Carl von Linné.

12 juni, Jean-Étienne Liotard, 86, schweizisk pastell- och miniatyrmålare.

14 juni, Johann Wilhelm Hertel, 61, tysk kompositör. Tommaso Temanza, 84, italiensk arkitekt, författare och ingenjör.

15 juni, Jacob Pontus von Wulffschmidt, 58, svensk militär, tecknare och målare.

19 juni, Axel Gabriel Leijonhufvud, 71, svensk friherre, hovman och militär.

21 juni, Samuel Follin, 72, svensk kyrkoherde.

3 juli, Frans Cervin, 84, svensk politiker och ämbetsman.

8 juli, Samuel Duræus, 71, svensk fysiker och matematiker.

10 juli, Henrik Stampe, 76, dansk politiker och rättsfilosof.

13 juli, Victor Riqueti de Mirabeau, 73, fransk markis och nationalekonom.

14 juli, Jacques de Flesselles, 58, fransk ämbetsman, mördad. Bernard-René de Launay, 49, fransk militär, Bastiljens guvernör, lynchad.

23 juli, Finnur Jónsson, 85, isländsk biskop och kyrkohistoriker.

22 augusti, Johann Heinrich Tischbein den äldre, 66, tysk målare.

24 augusti, Carl Johan von Hohenhausen, 34, svensk sjömilitär.

1 september, Johan Leijonhielm, 25, svensk militär.

2 september, Johann Friedrich Wilhelm Jerusalem, 79, tysk teolog.

12 september, Franz Xaver Richter, 79, mährisk violinist, sångare och kompositör.

23 september, Silas Deane, 51, amerikansk diplomat.

19 oktober, Gustaf Adolf Gyllenborg, 46, svensk greve och assessor i Kommerskollegium.

27 oktober, John Cook, amerikansk politiker, Delawares president 1782–1783.

30 oktober, Germund Carl Cederhielm, 72, svensk politiker och ämbetsman.

8 november, Erik Gustaf Tunmarck, 60, svensk-norsk kyrkomålare.

10 november, Richard Caswell, 60, amerikansk politiker, North Carolinas guvernör 1776–1780 och 1785–1787. Johan Westerling, 75, svensk militär, tecknare och grafiker.

19 november, Maria Anna av Österrike, 51, abbedissa av klostret i Prag.

3 december, Joseph Vernet, 75, fransk målare.

20 december, Peter Borre, 73, dansk slavhandlare.

23 december, Charles-Michel de L'Épée, 77, fransk dövpedagog. Barry St Leger, 60, brittisk militär.

25 december, Carl Jacob von Quanten, 55, svensk adelsman och militär.

1790

1790, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

6 februari, Jönköping drabbas av en stor stadsbrand, som ödelägger stora delar av den östra delen av staden.

25 februari, Franska revolutionen: En ny jämlik arvslag införs i Frankrike.

April, Nio av Anjalaförbundets män döms till döden men åtta av dem benådas.

6 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Korhois.

11 maj, Belgiens förenta stater utropas

13 maj, Svenska flottan besegras av den ryska i sjöslaget vid Reval.

15 maj, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i slaget vid Fredrikshamn.

19 och 20 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Keltis baracker.

29 maj, Rhode Island blir den 13e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

4 juni, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Savitaipale. Svenska flottan och skärgårdsflottan stängs in i Viborgska viken av den ryska flottan.

17 juni, Brand i Karlskrona.

19 juni, Nationalförsamlingen i Frankrike avskaffar adeln.

3 juli, Nästan hela svenska flottan tar sig ut ur Viborgska viken under stark beskjutning av den ryska, vilket är känt som Viborgska gatloppet. Den svenska flottans seger i andra slaget vid Svensksund 9 juli 1790 är en av den svenska marina militärhistoriens största segrar

9–10 juli, Svenska flottan besegrar den ryska i det andra slaget vid Svensksund, den svenska sjökrigshistoriens största seger någonsin. Den följs med spänning i hela Europa.

14 augusti, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Värälä utan landavträdelser. Ryssarna uppger alla krav på en ändrad svensk konstitution och därmed slutar den ryska inblandningen i svensk politik.

30 augusti, Gustav III återvänder i triumf till Stockholm.

8 september, Den anjalaman, som inte benådats, överste Johan Henrik Hästesko, avrättas.

24 september, Carl Michael Bellmans Fredmans epistlar utkommer.

1 november, Rådhuset i Gävle invigs

7 december, Belgiens förenta stater upplöses, och blir återigen Österrikiska Nederländerna. Gustav IIIs paviljong vid Hagaparken står färdig. En ny bestämmelse enligt kungligt brev gör kvinnor vanligare än män som arbetare inom sidenindustrin: "när så omtränger och tillräckligt antal skickelige arbetare av mankönet icke är att tillgå, må fabriksidkare vid deras verk jämväl btjäna sig av kvinnfolk".

Födda, 6 januari, Arnold Naudain, amerikansk politiker, senator 1830–1836.

17 januari, Powhatan Ellis, amerikansk politiker, jurist och diplomat, senator 1825–1826 och 1827–1832. William Harper, amerikansk politiker och jurist, senator 1826.

19 januari, Per Daniel Amadeus Atterbom, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1839 

29 mars, John Tyler, amerikansk politiker, USAs president 1841–1845.

17 juni, Abel P Upshur, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1843–1844.

4 juli, George Everest, brittisk överste och geograf.

10 augusti, George McDuffie, amerikansk politiker.

19 augusti, Giuseppe Fabris, italiensk skulptör.

2 september, Magnus Brahe, svensk greve.

8 september, Edward Law, 1e earl av Ellenborough, brittisk politiker.

29 september, Alexandre Parent du Châtelet, fransk läkare.

21 oktober, Alphonse de Lamartine, fransk författare och politiker.

25 oktober, Robert Stirling, skotsk präst och uppfinnare av stirlingmotorn.

8 december, Friederike Lienig, lettisk (balttysk) entomolog.

9 december, Henry S Geyer, amerikansk politiker och advokat, senator 1851–1857. Juana Ramírez, venezuelansk frihetshjältinna.

Avlidna, 5 januari, Jacob Christian Schäffer, 71, tysk präst och mykolog.

13 januari, Luc Urbain du Bouëxic de Guichen, 77, fransk greve och sjömilitär.

15 januari, John Landen, 70, brittisk matematiker.

20 januari, John Howard, 63, brittisk filantrop.

2 februari, Friedrich Wolfgang Reiz, 56, tysk klassisk filolog.

4 februari, Nicolai Mohr, 47, dansk natur- och språkforskare.

5 februari, William Cullen, 79, skotsk läkare.

18 februari, Elisabeth Wilhelmine av Württemberg-Mömpelgard, 22, österrikisk ärkehertiginna.

19 februari, Thomas de Mahy de Favras, 45, fransk markis och militär, avrättad.

20 februari, Josef II, 48, tysk-romersk kejsare sedan 1765.

5 mars – Peter Schenling, 74, svensk politiker.

7 mars – Jean-Baptiste Romé de l'Isle, 53, fransk mineralog.

12 mars, William Grayson, amerikansk politiker, senator 1789–1790. Andreas Hadik von Futak, 79, österrikisk militär.

24 mars, Per Fjellström, 70, svensk porträttmålare.

27 mars, Axel Kellman, 65, svensk ämbetsman.

6 april, Ludvig IX, 70, markgreve av Hessen-Darmstadt sedan 1768.

17 april, Benjamin Franklin, 84, amerikansk fysiker och statsman

26 april, Nils Petter Stenström, 39, svensk möbelsnickare.

29 april, Charles-Nicolas Cochin, 75, fransk tecknare och kopparstickare.

30 april, Hans Wahlberg, 70, svensk politiker.

6 maj, Jacques Antoine Hippolyte de Guibert, 46, fransk general och militärteoretiker.

16 maj, Philip Yorke, 2:e earl av Hardwicke, 70, brittisk politiker.

19 maj, Gabriel Boding, 76, svensk kartograf och kopparstickare.

21 maj, Thomas Warton, 62, brittisk litteraturhistoriker.

24 maj, Gelasius Dobner, 70, böhmisk präst.

6 juni, Peter Schönström, 70, svensk militär.

9 juni, Robert Robinson, 54, brittisk präst och psalmförfattare.

30 juni, Lucia Galeazzi Galvani, 47, italiensk forskare.

7 juli, Frans Hemsterhuis, 68, nederländsk filosof och arkeolog.

17 juli, Adam Smith, 67, skotsk filosof och nationalekonom.

22 juli, Giammaria Ortes, 77, italiensk nationalekonom.

25 juli, William Livingston, 66, amerikansk politiker, guvernör i New Jersey 1776–1790.

19 augusti, Ignaz Franz, 70, tysk teolog och psalmförfattare.

23 augusti, Barthélemy Imbert, 43, fransk författare.

29 augusti, Ludvig Günther II, 81, regerande furste av Schwarzburg-Rudolstadt sedan 1767.

1 september, Katharina Christina Ålenning-Krey, 43, svensk miniatyrmålare och gravör.

2 september, Johann Nikolaus von Hontheim, 89, tysk teolog.

8 september, Johan Henrik Hästesko, 49, svensk militär, medlem av Anjalaförbundet, avrättad.

22 september, Anders af Botin, 66, svensk historiker.

27 september, Ernst Salomon, 43, svensk militärläkare.

28 september, Nikolaus I Joseph Esterházy de Galantha, 75, ungersk furste och militär.

29 september, Hans Gustaf Rålamb, 74, svensk friherre, hovman och författare.

11 oktober, Marmaduke Tunstall, brittisk ornitolog och samlare.

14 oktober, William Hooper, 48, amerikansk politiker.

27 oktober, Wiguläus von Kreittmayr, 84, bayersk friherre, jurist och politiker.

6 november, James Bowdoin, 64, amerikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1785–1787.

21 november, Karol Stanisław Radziwiłł, 56, polsk adelsman.

28 november, Pierre Jaquet-Droz, 69, schweizisk urmakare.

3 december, Johan Törner, 78, svensk präst och författare.

6 december, Eric Cederlöf, 81, svensk ämbetsman.

10 december, Per Scheffer, 72, svensk militär.

16 december, Ludwig August Lebrun, 38, tysk oboist.

29 december, Maria Teresa Cybo-Malaspina, 65, regerande furstinna av Massa och regerande furstinna av Carrara sedan 1731. Carl Vilhelm von Düben, 66, svenskt riksråd samt kanslipresident från 1788 till 8 november detta år.

31 december, Jens Worm, 74, dansk skolman och litteraturhistoriker.

1791

1791, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

28 februari, Journée des Poignards äger rum i Tuilerierna i Paris, där nationalgardet avväpnar adelsmän som samlats för att skydda kungafamiljen.

4 mars, Vermont blir den 14e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

29 maj, 11 personer dödas då en kyrkbåt sjunker på sjön Fryken i Sverige

14 juni, Gustav III ankommer till Aachen i Frankrike, där han sammanträffar med franska emigranter. Han beger sig också på hälsoresa till Spa.

20 juni, Franska revolutionen: Flykten till Varennes. Kungafamiljens försök att fly från revolutionen misslyckas och slutar i Varennes-en-Argonne; och kungaparet återförs till Paris.

16 juli, Franska revolutionen: splittring av Jakobinklubben leder till bildandet av Feuillantklubben.

17 juli, Franska revolutionen: Massakern på Marsfältet, en rojalistisk reaktion mot republikanerna.

Juli, Franska revolutionen: Gustav III inleder förhandlingar om att få leda en armé som skall nedslå revolutionen. Då förhandlingarna misslyckas återvänder kungen till Sverige.

30 september, Franska revolutionen, Den konstituerande nationalförsamlingen avslutas efter att ha antagit en ny grundlag där kungamakten kraftigt begränsades. Operan Trollflöjten av Wolfgang Amadeus Mozart har urpremiär på Theater auf den Wieden i Wien under tonsättarens ledning.

Oktober, Sverige sluter ett försvarsförbund med Ryssland.

Födda, 8 januari, Jacob Collamer, amerikansk politiker och jurist.

4 februari, John McLean, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830.

11 februari, Francesco Hayez, italiensk konstnär.

20 februari, Émile Deschamps, fransk poet.

27 februari, Johan Gustaf Liljegren, svensk riksantikvarie, riksarkivarie och kansliråd.

3 april, Anne Lister, engelsk dagboksskrivare.

12 april, Francis Preston Blair, amerikansk journalist och politiker.

23 april, James Buchanan, amerikansk jurist och demokratisk politiker, USAs ambassadör i Ryssland 1832–1833 och i Storbritannien 1853–1856, senator för Pennsylvania 1834–1845, utrikesminister 1845–1849 och president 1857–1861 (död 1868)

27 april, Samuel Morse, amerikansk vetenskapsman, telegrafiska alfabetets uppfinnare.

18 juli, Isaac D Barnard, amerikansk politiker, senator 1827–1831.

26 juli, Franz Xaver Wolfgang Mozart, österrikisk tonsättare och pianist, son till Wolfgang Amadeus Mozart.

20 augusti, Robert Fredrik von Kraemer, svensk friherre, landshövding i Uppsala 1830–1862.

19 september, Camille Hyacinthe Odilon Barrot, fransk politiker.

22 september, Michael Faraday, brittisk fysiker och kemist.

19 oktober, Gaetano Errico, italiensk katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

24 oktober, Joseph R Underwood, amerikansk jurist och politiker, senator 1847–1853.

10 november, Robert Y Hayne, amerikansk politiker, senator 1823–1832.

22 november, John Winston Jones, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1843–1845.

17 december, Birgitte Andersen, dansk skådespelare och dansare.

26 december, Charles Babbage, brittisk matematiker. Élisa Garnerin, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.

Avlidna, 23 januari, Johann Philipp Fabricius, 80, tysk missionär.

24 januari, Étienne Maurice Falconet, 74, fransk skulptör.

25 januari, Giovanni Pichler, 57, italiensk-tyrolsk ädelstenssnidare.

28 januari, Georg Christian Oeder, 62, dansk botanist och nationalekonom.

5 februari, Erik Fernow, 55, svensk historiker och kartograf.

2 mars, John Wesley, 87, brittisk teolog.

3 mars, Johan Sparre af Söfdeborg, 76, svensk greve och militär.

11 mars, Mathias Benzelstierna, 77, svensk ämbetsman.

14 mars, Johann Salomo Semler, 65, tysk kyrkohistoriker och exeget.

16 mars, Johann Just von Berger, 67, tysk-dansk läkare.

20 mars, Marie Jeanne Clemens, 35, fransk-dansk konstnär.

2 april, Honoré Gabriel Riqueti de Mirabeau, 42, fransk politiker.

16 april, Per Abraham Örnsköld, 70, svensk friherre och ämbetsman, landshövding i Västernorrlands län 1762–1769 och landshövding i Södermanlands län 1769–1791.

19 april, Richard Price, 68, brittisk predikant och moralfilosof.

22 april, Jean François, 69, fransk historiker.

24 april, Benjamin Harrison V, 65, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1781–1784.

9 maj, Francis Hopkinson, 53, amerikansk jurist.

22 maj, Johann Andreas Murray, 51, tysk-svensk läkare och botaniker.

28 maj, Joseph Schmitt, 57, tysk violinist och kompositör.

1 juni, Maria Petraccini, 31, italiensk anatomiker.

5 juni, Frederick Haldimand, 72, schweizisk-brittisk militär.

17 juni, Selina Huntingdon, 83, brittisk religiös ledare.

20 juni, Adam Struensee, 82, tysk teolog.

22 juni, Catharine Macaulay, 60, brittisk historiker.

27 juni, Johann Heinrich Merck, 50, tysk författare.

28 juni, Carl Sparre, 67, svensk friherre, riksråd 1775.

30 juni, Jean-Baptiste Descamps, 76, fransk målare och konsthistoriker.

2 juli, Søren Abildgaard, 73, dansk-norsk konstnär.

14 juli, Joseph Gärtner, 59, tysk botaniker.

24 juli, Ignaz von Born, 48, tysk mineralog och författare.

4 augusti, Carl Bonde, 49, svensk greve, riksråd och riksmarskalk.

7 augusti, Pontus Fredrik De la Gardie, 65, svensk greve och militär.

22 augusti, Johann David Michaelis, 74, tysk orientalist och teolog.

23 augusti, Jeanne de Valois-Saint-Rémy, 35, fransk bedragare.

26 augusti, José Iglesias de la Casa, 42, spansk poet.

17 september, Tomás de Iriarte, 40, spansk poet.

23 september, Carl von Gontard, 60, tysk arkitekt.

26 september, William Craven, 6e baron Craven, 53, brittisk adelsman.

2 oktober, Gunnar Pálsson, 77, isländsk författare.

10 oktober, Christian Friedrich Daniel Schubart, 52, tysk poet.

12 oktober, Anna Louisa Karsch, 48, tysk poet.

16 oktober, Grigorij Potemkin, 52, rysk militär och politiker.

17 oktober, Per Floding, 60, svensk kopparstickare.

25 oktober, Nils Marelius, 83, svensk kartograf.

27 oktober, Samuel Gagnerus, 60, svensk författare.

15 november, Henri-Louis Jaquet-Droz, 39, schweizisk urmakare.

5 december, Wolfgang Amadeus Mozart, 35, österrikisk kompositör

12 december, Catharina Freymann, 83, norsk pedagog och religiös ledare.

24 december, Matheus Daniel Böritz, 38, svensk violinist och kompositör.

25 december, Claus Fasting, 45, norsk författare.

27 december, Axel Magnus von Arbin, 74, svensk militär.

28 december, Johan Gustaf Gripensköld, 68, svensk ämbetsman.

1792

1792, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Januari–februari, Gustav III sammankallar en riksdag i Gävle för att begränsa adelsoppositionens inflytande.

2 mars, En eldsvåda utbryter i Göteborg

16 mars, Jakob Johan Anckarström skjuter Gustav III på en maskeradbal i det Gustavianska operahuset.

29 mars, Gustav III avlider efter att ha ådragit sig lunginflammation och kallbrand av de skador han fick vid attentatet den 16. Han efterträds som kung av Sverige av sin son Gustav IV Adolf, som dock är omyndig. Enligt Gustav IIIs testamente inträder hertig Karl (XIII) som hans förmyndare.

17 april, Hudiksvall drabbas av en brand, men återuppbyggs

20 april, Franska revolutionen: lagstiftande församlingen och dess ledande parti Gironden förklarar krig mot Österrike.

27 april, Jakob Johan Anckarström avrättas. Alla andra i konspirationen mot kungen benådas till livet, men Carl Fredrik Pechlin, "hjärnan", spärras in på Varbergs fästning

16 maj, Lindholmens slott på Kålland brinner ner

1 juni, Kentucky blir den 15e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

20 juni, Franska revolutionen: Demonstrationen den 20 juni 1792 blir det sista försöket att åstadkomma en konstitutionell monarki i Frankrike.

Juli, Friherre Gustav Adolf Reuterholm inträder i förmyndarstyrelsen och blir dess ledande man.

25 juli, Braunschweig-manifestet utfärdas av den fientliga koallitionsarmén och hettar upp stämningen i Paris mot monarkin till Jakobinernas förmån.

11 juli, En ny svensk tryckfrihetsförordning införs, där Reuterholm avskaffar de inskränkningar som gjorts av Gustav III. Snart återinförs dock mycket av Gustav IIIs censur, eftersom det börjar komma skrifter som prisar friheten i det nybildade USA och revolutionens Frankrike

10 augusti, Franska revolutionen: Tuileriepalatset i Paris stormas under Stormningen av Tuilerierna, vilket blir den franska monarkins fall.

20 september, Franska revolutionen: En ny jämlik skilsmässolag införs i Frankrike.

22 september, Franska revolutionen: Frankrike blir republik.

November, Kadettskolan i Karlskrona flyttas till Karlbergs slott. Kina utfärdar sina första förbundslagar mot opium. Rikskanslerämbetet återupptas genom att greve Fredrik Sparre tillträder posten och även blir ny kanslipresident. Kungliga Museet inrättas på Stockholms slott. Dess samlingar kommer senare att ligga till grund för Nationalmuseum. Författaren Thomas Thorild döms till landsförvisning för sina revolutionära idéer. Det svenska Generalassistentkontoret upplöses på grund av olönsamhet. Verksamheten övertas av riksdagsfullmäktige.

Födda, 11 februari, Giovanni Pacini, italiensk operatonsättare.

29 februari, Gioacchino Rossini, tonsättare (död 1868)

7 mars, John Herschel, brittisk astronom.

12 mars, August von Hartmansdorff, konstervativ svensk politiker (död 1856)

23 mars, Carl Georg Brunius, svensk klassisk filolog, arkitekt och konsthistoriker.

12 april, John George Lambton, brittisk statsman.

10 maj, Willie Person Mangum, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.

13 maj, Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve 1846–1878.

21 maj, Gaspard Gustave Coriolis, fransk ingenjör, fysiker och matematiker.

10 juli, George M Dallas, amerikansk demokratisk politiker, USAs vicepresident 1845–1849.

29 juli, Maria Quitéria, brasiliansk nationalhjältinna.

4 augusti, Percy Bysshe Shelley, engelsk poet.

13 augusti, Adelaide av Sachsen-Meiningen, drottning av Storbritannien 1830–1837 (gift med Vilhelm IV)

18 augusti, Lord John Russell, brittisk statsman, premiärminister.

7 september, David J Baker, amerikansk jurist och politiker.

21 september, Johann Peter Eckermann, tysk författare.

12 oktober, Christian Gottlob Gmelin, tysk kemist.

13 oktober, Moritz Hauptmann, tysk musikteoretiker och tonsättare.

14 oktober, Friedrich Parrot, balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.

15 november, Isaac Toucey, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1848–1849, USAs marinminister 1857–1861.

5 december, James Guthrie, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1853–1857.

10 december, Friedrich von Gärtner, tysk arkitekt. Nodira, uzbekisk poet och regent. Catharina Lidman, svensk konsthantverkare.

Avlidna, 5 januari, Carl Gustaf Armfeldt den yngre, 67, svensk militär.

3 februari, Joseph-Antoine Cerutti, 53, fransk författare.

8 februari, Hannah Snell, 68, brittisk militär.

10 februari, George Plater, 56, amerikansk politiker, guvernör i Maryland sedan 1791.

20 februari, Christian Cay Lorenz Hirschfeld, 50, tysk filosof och estetiker.

23 februari, Joshua Reynolds, 68, brittisk målare.

1 mars, Leopold II, 44, tysk-romersk kejsare sedan 1790.

2 mars, Nicolas de Launay, 52, fransk grafiker.

3 mars, Robert Adam, 63, brittisk arkitekt, inredningsarkitekt och möbelformgivare.

10 mars, John Stuart, 3e earl av Bute, 78, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1762–1763.

11 mars, Kilian Stobæus den yngre, 75, svensk läkare.

16 mars, Jean Abraham Grill, 55, svensk köpman. Henrik Andersson Wibeck, 66, svensk kyrkomålare.

22 mars, Johan Ture Bielke, 49, svensk friherre, delaktig i mordet på Gustav III, självmord.

23 mars, Christian Lunell, 72, svensk konstnär.

29 mars, Gustav III, 46, kung av Sverige sedan 1771, mördad

23 april, Karl Friedrich Bahrdt, 50, tysk teolog.

27 april, Jacob Johan Anckarström, 29, svensk adelsman och militär, Gustav IIIs mördare, avrättad.

30 april, John Montagu, 4e earl av Sandwich, 73, brittisk politiker. Zacharias Strandberg, 79, svensk läkare.

12 maj, Charles-Simon Favart, 81, fransk librettist.

18 maj, Olof Lundstedt, 57, svensk violinmakare.

20 maj, Antoine Louis, 69, fransk militärläkare.

30 maj, Lars Thorstensson Nyberg, 72, svensk psalmförfattare.

15 juni, Frederik Sneedorff, 31, dansk historiker.

20 juni, Peder Aadnes, 52, norsk konstnär. Nils Adam Bielke, 68, svenskt riksråd.

3 juli, Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel, 71, preussisk militär.

18 juli, John Paul Jones, 45, amerikansk sjömilitär.

3 augusti, Richard Arkwright, 59, brittisk uppfinnare.

4 augusti, John Burgoyne, 70, brittisk militär och dramatiker.

5 augusti, Frederick North, 2e earl av Guilford, 60, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1770–1782.

10 augusti, Stanislas de Clermont-Tonnerre, 34, fransk politiker, mördad.

14 augusti, Maximilian Hell, 72, ungersk astronom.

2 september, Guillaume-Antoine Delfaud, 59, fransk präst, mördad.

3 september, Maria Teresa Luisa av Savojen, 42, fransk prinsessa, hovdam åt Marie-Antoinette, mördad.

9 september, Charles-Xavier Franqueville d'Abancourt, 34, fransk politiker, mördad.

12 september, William Tytler, 80, brittisk historiker.

18 september, August Gottlieb Spangenberg, 88, tysk biskop.

25 september, Jacques Cazotte, 72, fransk författare. Adam Gottlob Moltke, 81, tysk-dansk politiker.

7 oktober, George Mason, 66, amerikansk politiker.

10 oktober, Constantine Phipps, 2e baron Mulgrave, 48, brittisk upptäcktsresande och politiker.

19 oktober, Carl Fredrik Sebaldt, 79, svensk ämbetsman och politiker.

21 oktober, Anders Rudolf du Rietz, 70, svensk militär.

22 oktober, Guillaume Le Gentil, 67, fransk astronom.

26 oktober, Abraham Gustafschöld, 69, svensk militär.

28 oktober, Paul Möhring, 82, tysk läkare, botaniker och ornitolog. John Smeaton, 68, brittisk ingenjör.

8 november, Hedda von Fersen, 39, svensk grevinna.

22 november, Anders Leijonhielm, 65, svensk militär.

12 december, Denis Fonvizin, 47, rysk författare. Arthur Lee, 51, amerikansk diplomat.

15 december, Joseph Martin Kraus, 36, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare.

18 december, Casimir Christoph Schmidel, 74, tysk botaniker.

20 december, Sven Rinman, 72, svensk bergsvetenskapsman.

25 december, Fredrik Adolf von Numers, 47, svensk militär och konstnär.

1793

1793, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

21 januari, Den franske kungen Ludvig XVI halshuggs med giljotinen.

23 januari, Den andra styckningen av Polen-Litauen genomförs.

9 mars, Ett upplopp utbryter bland studenter i Lund i Skåne.

Maj, Reuterholm sluter ett preliminärt försvarsförbund mellan Sverige och Frankrike där revolutionen pågår som bäst.

Juni, Lyons uppror mot Nationalkonventet bryter ut, ett rojalistiskt uppror i Frankrikes näst största stad, som kväses efter en belägring och leder till tusentals avrättningar.

Juli, Jean Paul Marat knivmördas i badkaret av Charlotte Corday den 13 juli 1793

13 juli, Den franske tidningsmannen och revolutionspolitikern Jean Paul Marat knivhuggs till döds i sitt badkar av Charlotte Corday.

1 augusti, Uleåborgs slott förstörs av blixtnedslag

September, Den brittiske diplomaten George Macartney får audiens hos den kinesiske kejsaren Qianlong i Chengde.

5 oktober, Revolutionskalendern införs i Frankrike

19 oktober, Svea Orden grundas i Stockholm.

18 december, Den Armfeltska sammansvärjningen mot Reuterholm upptäcks och de ansvariga fängslas. Den judiske hovjuveleraren och bankiren Michael Benedicks invandrar till Sverige. Han blir den förste mosaiske trosbekännaren som har en högre ställning inom svenskt näringsliv. Dramatens lokal, Stora Bollhuset, rivs, varvid Dramaten får flytta in i den så kallade Arsenalen istället.

Födda, 13 april, Rinaldo Rinaldi, italiensk skulptör.

15 april, Friedrich Georg Wilhelm von Struve, tysk astronom.

27 april, Peleg Sprague, amerikansk politiker och jurist.

4 maj, William Cabell Rives, amerikansk politiker och diplomat.

14 juli, George Green, brittisk matematiker och fysiker.

14 oktober, Erik Johan Stagnelius, svensk lyriker.

28 oktober, Eliphalet Remington, amerikansk vapentillverkare.

28 november, Carl Jonas Love Almqvist, svensk författare.

28 december, Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.

Avlidna, 4 januari, Bengt Lidner, 35, svensk poet.

21 januari, Ludvig XVI, 38, kung av Frankrike 1774–1792, avrättad.

24 januari, Eric Peter Älf, 27, svensk poet.

8 februari, Gustaf Cronhielm, 51, svensk militär.

2 mars, Carl Gustaf Pilo, 81, svensk konstnär.

18 mars, Karl Abraham von Zedlitz, 62, preussisk politiker.

2 april, Carl Fredrik von Röök, 67, svensk militär.

7 maj, Pietro Nardini, 71, italiensk violinist och kompositör.

19 maj, Jean Eric Rehn, 76, svensk arkitekt och gravör.

26 maj, Eliza Lucas, 70, amerikansk agronom.

4 juni, Joachim Bernhard von Prittwitz, 67, preussisk militär.

14 juni, Gabriel Wennerstedt, 64, svensk militär.

5 juli, Alexander Roslin, 74, svensk porträttmålare. Peter Anton von Verschaffelt, 83, flamländsk skulptör och arkitekt.

13 juli, Jean Paul Marat, 50, fransk tidningsman och revolutionspolitiker, mördad.

26 juli, Nils Åvall, 57, svensk konstnär.

15 augusti, Johan Casper von Böhnen, 71, svensk ämbetsman.

11 september, Pehr Rudin, 59, svensk tidningsman.

16 oktober, Marie-Antoinette, 37, drottning av Frankrike, avrättad.

20 oktober, Gustaf Cederstam, 74, svensk jurist. Lars Laurel, 88, svensk filosof.

31 oktober, Jacques Pierre Brissot, 39, fransk politiker och journalist, avrättad. Jean-Louis Carra, 51, fransk politiker, avrättad. Armand Gensonné, 35, fransk politiker, avrättad.

3 november, Olympe de Gouges, 45, fransk författare och politisk aktivist, avrättad.

8 november, Manon Roland, 39, fransk politiker, avrättad.

11 november, Johan Gabriel Bergman, 61, finländsk läkare.

12 november, Jean Sylvain Bailly, 57, fransk astronom och statsman, avrättad.

29 november, Antoine Barnave, 32, fransk politiker, avrättad. Fredric Jacob Nordencreutz, 69, svensk militär och politiker.

8 december, Madame du Barry, 50, fransk kurtisan, Ludvig XVs älskarinna, avrättad.

9 december, Yolande de Polignac, 44, fransk hovdam. Im Yunjidang, koreansk författare och filosof.

1794

1794, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

11 februari, Första sessionen för USAs senat öppnas för allmänheten.

27 mars, Sverige och Danmark ingår en överenskommelse om väpnad neutralitet till skydd för handeln.

9 april, De ansvariga i Armfeltska konspirationen ställs inför rätta och döms till olika straff.

15 maj, Marstrands frihamnsprivilgier upphävs på invånarnas egen begäran, eftersom det ekonomiska experimentet har slagit fel och synden har blivit alltför utbredd i staden.

26 maj, Svenska artilleriregementet delas i fyra regementen, Svea artilleriregemente i Stockholm (A1), Göta artilleriregemente i Göteborg (A2), Wendes artilleriregemente i Kristianstad (A3) och Finska artilleriregementet (A4)

26 juni, 80 000 fransmän under Jean-Baptiste Jourdan besegrar en jämstark österrikisk armé i slaget vid Fleurus.

1 november, Det första försöket med optisk telegraf i Sverige genomförs, genom att en födelsedagshälsning till kungen skickas från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott. Kaffeförbud införs i Sverige genom 1794 års överflödsförordning, till mångas förtret. Armfeltska sammansvärjningens ledare Gustaf Mauritz Armfelt flyr till Ryssland.

Födda, 21 februari, Antonio López de Santa Anna, mexikansk militär, politker och president i Mexico.

22 februari, Joseph Duncan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1834–1838.

14 mars, Józef Bem, polsk general.

16 mars, Lawrence Brainerd, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854–1855.

10 april, Edward Robinson, amerikansk teolog.

11 april, Edward Everett, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1852–1853.

27 maj, Cornelius Vanderbilt, amerikansk entreprenör och affärsman.

16 juni, María Trinidad Sánchez, dominikansk frihetskämpe.

15 augusti, Elias Fries, svensk botaniker och professor, ledamot av Svenska Akademien 1847–1878.

24 september, Jeanne Villepreux-Power, fransk marinbiolog.

23 oktober, Oliver H Smith, amerikansk politiker.

17 december, Amos Nourse, amerikansk republikansk politiker och professor.

27 december, William C Preston, amerikansk politiker, senator 1833–1842.

29 december, Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral och sjöfarande. Gustaf Johan Schartau, svensk fäktmästare, grundare av Olympiska spelen i Ramlösa. Anna Greta Matsdotter, samisk nåjd.

Avlidna, 16 januari, Edward Gibbon, 56, brittisk historiker.

16 februari, Étienne Charles de Loménie de Brienne, 66, fransk präst och politiker.

29 mars, Nicolas de Condorcet, 50, fransk matematiker, filosof och revolutionsman.

5 april, François Chabot, 37, fransk revolutionspolitiker (avrättad). Georges Jacques Danton, 34, fransk revolutionspolitiker (avrättad). Camille Desmoulins, 34, fransk journalist och politiker. François-Joseph Westermann, 42, fransk militär.

24 april, Axel von Fersen den äldre, 75, svensk greve, riksråd och fältmarskalk.

8 maj, Antoine Lavoisier, 50, fransk kemist.

20 juni, Félix Vicq d'Azyr, 46, fransk läkare.

30 juni, Rozalia Lubomirska, 25, polsk adelsdam.

23 juli, Alexandre de Beauharnais, 34, fransk militär, guvernör på Martinique (avrättad)

28 juli, Maximilien de Robespierre, 36, fransk revolutionspolitiker (avrättad)

17 augusti, Elisabet Augusta av Sulzbach, 73, tysk furstinna.

29 september, Edvard Storm, 45, norsk poet.

20 oktober, James Adam, 62, brittisk arkitekt.

3 november, François-Joachim de Pierre de Bernis, 79, fransk kardinal.

28 november, Cesare Beccaria, 56, italiensk filosof.

16 december, Jean Baptiste Carrier, 38, fransk politiker. Kamakahelei, drottning av Kauai.

1795

1795, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Januari, Bataviska republiken.

18 januari, Vilhelm V av Oranien flyr Nederländerna.

19 januari, Bataviska republiken skapas.

Mars, Gustav Adolf Reuterholm avskaffar Svenska Akademien på grund av hans misstänksamhet mot allt gustavianskt och allt radikalt

20 maj, Revolten 1 Prairial år III äger rum i Paris.

Juni, Köpenhamn brinner.

5 juni, Köpenhamn drabbas av en brand

26 april, Österrike annekterar Kraków

5 oktober, Rojalistiska upprorstrupper krossas av den revolutionstrogna armén i det så kallade Vendémiaire-upproret i Paris.

24 oktober, Polen invaderas och styckas upp för sista gången mellan Ryssland, Preussen och Österrike. Därmed upphör Polen-Litauen att existera.

25 oktober, Institut de France bildas. Grundämnet zink upptäcks av kemisten Jöns Jacob Berzelius. Strömsholms kanal i Sverige står färdig

Födda, 26 januari, Policarpa Salavarrieta, colombiansk nationalhjältinna.

1 februari, William Dunn Moseley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1845–1849.

7 februari, Anders Fryxell, svensk präst och författare.

8 februari, Nathaniel P Tallmadge, amerikansk politiker.

5 mars, André B Roman, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1831–1835 och 1839–1843.

12 mars, George Tyler Wood, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i Texas 1847–1849.

22 mars, Magnus Kristian Retzius, svensk läkare.

17 april, George Edmund Badger, amerikansk politiker.

21 april, Vincenzo Pallotti, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

4 maj, Annestine Beyer, dansk kvinnorättsaktivist och reformpedagog.

13 maj, Charles Manly, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1849–1851.

6 juni, Bedford Brown, amerikansk politiker, senator 1829–1840.

20 augusti, Robert F Stockton, amerikansk militär och demokratisk politiker, senator 1851–1853.

11 september, Henrik Reuterdahl, svensk ärkebiskop 1856–1870.

17 september, Saverio Mercadante, italiensk kompositör.

18 september, Anders Fjellner, samisk präst och poet.

22 september, Jesse Speight, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845–1847.

15 oktober, Fredrik Vilhelm IV, kung av Preussen 1840–1861.

24 oktober, Giuseppe Bofondi, italiensk kardinal.

31 oktober, John Keats, brittisk poet.

2 november, James K Polk, amerikansk politiker, USAs president 1845–1849.

11 november, Moritz Heinrich Romberg, tysk neurolog.

29 november, Eduard Gerhard, tysk arkeolog.

4 december, Thomas Carlyle, skotsk författare och historiker.

12 december, Anton Frederik Tscherning, dansk politiker och militär.

21 december, Leopold von Ranke, tysk historiker.

26 december, J A Pripp, svensk bryggare, grundare av Pripps.

Avlidna, 3 januari, Josiah Wedgwood, 64, brittisk industrialist.

26 januari, Johann Christoph Friedrich Bach, 62, tysk kompositör.

11 februari, Carl Michael Bellman, 55, svensk skald.

21 mars, Honoré III, 74, regerande furste av Monaco sedan 1733.

20 april, Johan Henric Kellgren, 43, svensk teaterman och kritiker.

7 maj, Antoine Fouquier-Tinville, 48, fransk jurist och politiker (avrättad)

27 maj, Ewald Friedrich von Hertzberg, 69, tysk greve och statsman.

8 juni, Ludvig XVII, 10, titulärkung av Frankrike sedan 1793.

18 juni, Marie Marguerite Bihéron, 75, fransk anatom.

5 juli, Antonio de Ulloa, 79, spansk upptäcktsresande, författare och astronom.

18 augusti, Bénigne Gagneraux, 38, fransk konstnär.

31 augusti, François-André Danican Philidor, 68, fransk kompositör och schackspelare.

27 september, Madeleine Eggendorffer, 51, schweizisk förläggare och bokhandlare.

25 oktober, Francesco Antonio Uttini, italiensk-svensk kompositör.

18 november, Antonio Cavallucci, 43, italiensk målare.

19 december, Tyge Rothe, 64, dansk författare.

1796

1796, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

9 februari, Qianlong, den fjärde Qing-kejsaren av Kina, abdikerar till förmån för sin son som bestiger tronen som Jiaqingkejsaren.

10 maj, Napoleon anfaller och besegrar den retirerande österrikiska armén i slaget vid Lodi.

1 juni, Tennessee blir den 16:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

6–7 juni, Ragundasjön i Sverige töms på allt sitt vatten inom loppet av fyra timmar, vilket skapar Döda fallet.

September, Gustav IV Adolf besöker Sankt Petersburg för att förlova sig med den ryska prinsessan Alexandra. Han avstår dock sedan han fått klart för sig att hon skall få fortsätta att utöva sin rysk-ortodoxa religion.

1 november, Gustav IV Adolf blir myndig och tillträder regeringen. Gustav IV Adolf avskedar Reuterholm, som lämnar Sverige, och ersätter honom med rådgivare som varit hans fars vänner. Byggandet av Trollhätte kanal påbörjas. Uppsala simsällskap, världens äldsta i sitt slag och Sveriges första idrottsförening, bildas. Sveriges första reguljära optiska telegraflinje inrättas mellan Grisslehamn och Eckerö på Åland.

Födda, 15 februari, John Bell (politiker), amerikansk politiker.

17 februari, Philipp Franz von Siebold, tysk naturforskare och forskningsresande.

22 februari, Adolphe Quételet, belgisk statistiker, astronom, fysiker och matematiker.

26 september, Richard H Bayard, amerikansk diplomat, jurist och politiker, senator 1836–1839 och 1841–1845.

24 oktober, August von Platen, bayersk militär och deltagare i napoleonkrigen, sedermera tysk diktare.

18 mars, Jakob Steiner, schweizisk matematiker.

21 maj, Reverdy Johnson, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1849–1850.

28 juni, Karolina Amalia av Augustenborg, drottning av Danmark 1839–1848, gift med Kristian VIII.

4 juli, John Motley Morehead, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1841–1845.

6 juli, Robert Wight, skotsk botanist.

23 juli, Franz Berwald, svensk tonsättare.

24 juli, John M Clayton, amerikansk politiker (whig), USAs utrikesminister 1849–1850.

26 juli, Camille Corot, fransk landskaps- och porträttmålare.

29 juli, Christian Winther, dansk poet.

30 juli, Nils Nordlander, svensk kyrkoherde, kunglig hovpredikant 1833.

1 september, Nathaniel S Berry, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1861–1863.

5 november, Lewis F Linn, amerikansk politiker, senator 1833–1843.

18 november, Andrew Butler, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1846–1857.

6 december, Joseph Webber Jackson, amerikansk politiker, kongressledamot 1850–1853.

22 december, Jared W Williams, amerikansk demokratisk politiker. Anna Elisabeth Hartwick, svensk konsthantverkare.

Avlidna, 5 januari, Samuel Huntington, 64, amerikansk jurist, politiker och revolutionär.

17 februari, James Macpherson, 59, skotsk författare.

21 februari, Johan David Zander, 43, svensk kompositör.

1 mars, Carl Fredric Adelcrantz, 80, svensk friherre och arkitekt.

16 april, Mary Brant, politisk mohawkledare.

20 april, Giacomo Carrara, 82, italiensk greve och arkitekt.

6 maj, Adolph von Knigge, 43, tysk författare.

16 juni, Karl av Sachsen, 62, regerande hertig av Kurland 1758–1763.

20 juli, John Houstoun, 51, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Georgia 1778–1779 och 1784–1785.

21 juli, Philip Carteret, 63, brittisk upptäcktsresande.

31 augusti, John McKinly, 75, amerikansk politiker.

21 september, François Séverin Marceau, 27, fransk militär.

7 oktober, Thomas Reid, 86, skotsk filosof.

10 oktober, Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel, 67, drottning av Danmark och Norge 1752–1766, gift med Fredrik V.

28 november, Johan Fischerström, 61, svensk ekonom.

25 december, Bengt Euphrasén, 41, svensk botanist.

1797

1797, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

14 februari, Storbritannien slår Spanien i Slaget vid Kap Sankt Vincent.

4 mars, John Adams och Thomas Jefferson svärs in som USAs president och vicepresident .

6 oktober, Gustav IV Adolf gifter sig genom ombud med Fredrika Dorotea Vilhelmina, som lånar sitt namn till Norrlandsorterna med dessa namn.

31 oktober, Den verkliga vigseln mellan Gustav IV Adolf och Fredrika äger rum.

17 oktober, Freden i Campo Formio sluts mellan Frankrike och Österrike.

1 november, Finska hushållningssällskapet bildas

Födda, 1 januari, Christopher Jacob Boström, svensk filosof.

14 januari, Wilhelm Beer, tysk astronom.

30 januari, John Fairfield, amerikansk demokratisk politiker.

31 januari, Franz Schubert, österrikisk kompositör.

2 februari, Joseph Guislain, belgisk psykiater.

7 februari, Johann August Grunert, tysk matematiker.

28 februari, John Henderson, amerikansk politiker, senator 1839–1845.

18 mars, Michel Goudchaux, fransk politiker.

25 mars, Antonio Rosmini, italiensk katolsk präst, filosof och ordensgrundare.

27 mars, Robert James Graves, irländsk läkare.

16 april, Adolphe Thiers, fransk historiker, statsman och politiker, chef för verkställande makten i Frankrike (Frankrikes statschef) 1871 och Frankrikes president 1871–1873.

24 maj, James Turner Morehead, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1834–1836, senator 1841–1847.

20 juni, Joseph Grandgagnage, belgisk författare.

17 juli, Paul Delaroche, fransk konstnär.

28 augusti, Karl Otfried Müller, tysk klassisk filolog.

30 augusti, Mary Shelley, brittisk författare.

31 augusti, Georg Gerlach, dansk militär.

10 september, Carl Gustaf Mosander, svensk kemist och lärare.

18 september, Camille-Melchior Gibert, fransk dermatolog.

4 oktober, Jeremias Gotthelf, schweizisk författare.

8 oktober, William Thomasson, amerikansk politiker, kongressledamot 1843–1847.

16 oktober, James Brudenell, 7e earl av Cardigan, brittisk militär.

14 november, Charles Lyell, brittisk geolog.

28 november, Gaetano Donizetti, italiensk kompositör.

13 december, Heinrich Heine, tysk poet.

14 december, Emil Huschke, tysk anatom.

15 december, Joseph Lecompte, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1833.

27 december, Manuela Sáenz, colombiansk nationalhjältinna.

31 december, Adolf Eugène von Rosen, svensk greve, järnvägsbyggare och överste.

Avlidna, 15 januari, Johan Magnus Lannerstierna, 38, svensk författare.

8 februari, Johann Friedrich Doles, 81, tysk kompositör.

22 februari, Baron von Münchhausen, 76, tysk officer och anekdotberättare.

2 mars, Horace Walpole, 4:e earl av Orford, 79, brittisk författare och politiker.

7 mars, Johan Magnus Nordvall, 72, svensk präst.

16 mars, Christina Roccati, 64, italiensk fysiker och poet.

21 mars, Gabriel Kling, 77, svensk ämbetsman och riksdagsman.

14 april, Johan Biörnstierna, 67, svensk bibliotekarie.

27 maj, François-Noël Babeuf, 36, fransk revolutionär agitator och journalist.

21 juni, Andreas Peter Bernstorff, 61, dansk statsman.

23 juni, Magnus Huss, 42, svensk affärsman.

27 juni, Fredric Mallet, 69, svensk astronom och matematiker.

9 juli, Edmund Burke, 68, angloirländsk statsman och filosof.

25 augusti, Thomas Chittenden, 67, amerikansk politiker.

26 augusti, Fredric Ulric Hamilton, 61, svensk friherre och militär.

3 september, Josina van Aerssen, 64, nederländsk kompositör.

10 september, Mary Wollstonecraft, 38, brittisk feminist, författare och filosof.

28 september, Gunning Bedford, 55, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Delaware 1796-1797.

1 oktober, Adolf Ulric Grill, 46, svensk bruksägare.

10 oktober, Carter Braxton, 61, amerikansk politiker.

24 november, Ludvig Cronsjoe, 71, svensk ämbetsman.

26 november, Ivan Sjuvalov, 70, rysk politiker.

1 december, Oliver Wolcott, 71, amerikansk politiker. Wang Zhenyi, kinesisk astronom, från vilken en av Venusplanetens kratrar har fått sitt namn.

1798

1798, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

27 januari, Frankrike ockuperar Schweiz

12 april, Helvetiska republiken grundas

23 maj–23 september, Irländarna gör uppror.

1 augusti, Den franska flottan anfalls och tillintetgörs av den brittiska under Horatio Nelson i slaget vid Nilen utanför Abukir i Egypten.

17 augusti, Jean Baptiste Bernadotte gifter sig med Désirée Clary.

8 november, Kapten John Fearn från Storbritannien upptäcker Pleasant Island. USA och Frankrike utkämpar ett krig mellan varandras flottor utan krigsförklaring. Östermyra bruk i Finland grundas.

Födda, 5 januari, James Semple, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, senator 1843–1847.

18 januari, Augustus Seymour Porter, amerikansk politiker, senator 1840–1845.

19 januari, Auguste Comte, fransk filosof, grundare av positivismen.

23 januari, Jonas Janzon, svensk präst, andlig vältalare och riksdagsman.

1 februari, Adolph Wilhelm Theodor Gøricke, dansk läkare och professor.

5 mars, Ingrid Klar, sista överlevande personen född på 1700-talet.

8 mars, Per Götrek, svensk bokhandlare.

26 april, Eugène Delacroix, fransk konstnär.

3 maj, Carl Sandberg, svensk arkivman, samlare av historiska handlingar.

16 juni, Johan Henrik Thomander, svensk biskop, översättare och författare.

3 juli, Karl Adolf, svensk prins, son till Karl XIII och Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp.

13 juli, Alexandra Feodorovna, rysk kejsarinna.

2 augusti, Gabrio Casati, greve och italiensk statsman.

2 september, Thomas Holliday Hicks, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1858–1862, senator 1862–1865.

4 september, Albert Clinton Horton, amerikansk demokratisk politiker.

18 september, Edvard Bergenheim, ärkebiskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1850–1884.

2 oktober, Théodore Guérin, fransk romersk-katolsk nunna, helgon.

13 oktober, Herman Wilhelm Bissen, dansk skulptör.

28 oktober, Giuditta Pasta, italiensk operasångerska.

3 november, James M Mason, amerikansk demokratisk politiker, senator 1847–1861.

4 november, Bonaventura Carles Aribau, nykatalansk skald.

5 november, Carolina av Bägge Sicilierna, politiskt aktiv fransk prinsessa.

3 december, Alfred Iverson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855–1861.

4 december, Jules Dufaure, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 30 januari 1879. Mats Olof Andersson, svensk konstnär.

17 december, Julius Converse, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1872–1874.

20 december, John Wood, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1860–1861.

28 december, Thomas Henderson, brittisk astronom.

Avlidna, 20 januari, Maria Kristina Kiellström, 53, förlagan till Bellmans Ulla Winblad.

12 februari, Stanisław II August Poniatowski, 66, kung av Polen och storfurste av Litauen 1764–1795.

9 mars, Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt, 61, hertiginna av Württemberg.

11 april, Karl Wilhelm Ramler, 73, tysk författare och filosof.

12 april, Madeleine de Puisieux, 77, fransk författare och feminist.

12 maj, George Vancouver, 40, brittisk upptäcktsresande.

4 juni, Giacomo Casanova, 73, italiensk äventyrare och författare.

12 juni, Betsy Gray, irländsk rebell och hjältinna.

29 juni, Catharina Mulder, 75, nederländsk orangist.

10 juli, Karl Adolf, svensk prins, son till Karl XIII och Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp.

11 augusti, Joshua Clayton, 54, amerikansk politiker.

15 augusti, Edward Waring, brittisk matematiker.

21 september, George Read, 65, amerikansk politiker.

4 oktober, Antoine de Chézy, 80, fransk matematiker och ingenjör.

19 november, Innocenzo Spinazzi, 72, italiensk skulptör.

16 december, John Henry, 48, amerikansk politiker. Wang Cong'er, kinesisk upprorsledare.

1799

1799, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

30 mars, Brand i Växjö

6 april, Ännu ett svenskt kaffeförbud införs

21 april, Graubünden inkorporeras i Helvetiska republiken

21 maj, Den lappländska orten "Bergvattnet" i Sverige byter namn till Dorotea, uppkallad efter Gustav IV Adolfs drottning

15 juli, Franska soldater hittar den så kallade Rosettastenen, som sedermera ger lösningen på problemet med att tolka hieroglyferna.

23 augusti, Brand i Enköping

Oktober, Då Gustav IV Adolf ser med avsky på vad som skett i Frankrike under revolutionen lovar Sverige att stödja Ryssland mot Frankrike.

9 november, Napoleon Bonaparte övertar makten i Frankrike genom Brumairekuppen. Den Wernerska brunnsinrättningen öppnas i Stockholm.

Födda, 11 januari, James Turner Morehead, amerikansk politiker, kongressledamot 1851–1853.

23 januari, Alois Negrelli, österrikisk ingenjör och järnvägspionjär.

29 januari, Leonard Wilcox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.

19 februari, Ferdinand Reich, tysk bergsingenjör och kemist, professor.

20 februari, Richard Cheatham, amerikansk politiker, kongressledamot 1837–1839.

16 mars, Anna Atkins, engelsk botaniker.

22 mars, Fredrik Vilhelm August Argelander, astronom.

3 april, John Pendleton King, amerikansk politiker, senator 1833–1837.

12 april, Samuel McRoberts, amerikansk politiker, senator 1841–1843.

16 april, John Wesley Davis, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1845–1847.

10 maj, Julius Caesar Alford, amerikansk politiker, kongressledamot 1837 och 1839–1841.

21 maj, Mary Anning, brittisk paleontolog.

26 maj, Aleksandr Pusjkin, rysk författare.

27 maj, Jacques Fromental Élie Halévy, fransk kompositör.

8 juni, William M Meredith, amerikansk politiker (whig), USAs finansminister 1849–1850.

4 juli, Oscar I, kung av Sverige och Norge 1844–1859.

10 augusti, Samuel Dickinson Hubbard, amerikansk politiker.

12 oktober, Peter I av Brasilien, brasiliansk kejsare 1822–1831.

15 oktober, Franklin H Elmore, amerikansk bankman och politiker.

7 november, James Syme, skotsk kirurg.

9 november, Gustav Gustavsson av Wasa, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

15 november – James A. Bayard, Jr, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1864 och 1867–1869.

25 december, Eli Perry, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1871–1875.

27 december, Walter T Colquitt, amerikansk politiker, senator 1843–1848.

Avlidna, 9 januari, Maria Gaetana Agnesi, 80, italiensk matematiker.

24 januari, Henry Tazewell, 45, amerikansk jurist och politiker, senator 1794–1799.

6 februari, Étienne-Louis Boullée, 70, fransk arkitekt.

7 februari, Qianlong, 87, den fjärde Qing-kejsaren av Kina.

24 februari, Georg Christoph Lichtenberg, 56, tysk fysiker.

4 mars, Ulrik Scheffer, 82, svensk greve, generallöjtnant, ambassadör och riksråd samt kanslipresident 1772–1783.

28 mars, Etta Palm d'Aelders, 55, nederländsk författare och feminist.

5 april, Honoré Fragonard, 66, fransk anatom.

18 maj, Pierre de Beaumarchais, 67, fransk dramatiker.

26 maj, James Burnett, lord Monboddo, 84, skotsk domare och arkeolog.

18 juni, Johann André, 58, tysk kompositör.

7 juli, Barbara Campanini, 79, italiensk dansös.

2 augusti, Jacques-Étienne Montgolfier, 54, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.

15 augusti, Evert Vilhelm Taube, 61, svensk friherre och generallöjtnant samt kanslipresident 1792.

20 augusti, Eleonora de Fonseca Pimentel, 47, italiensk poet, journalist och revolutionär.

29 augusti, Pius VI, född Giovanni Angelico Braschi, 81, påve sedan 1775.

14 september, Louise von Plessen, 74, dansk hovdam och memoarskrivare.

20 oktober, James Iredell, 48, amerikansk jurist.

23 oktober, William Paca, 58, amerikansk jurist och politiker.

9 november, Juliane av Hessen-Philippsthal, 38, grevinna av Schaumburg-Lippe.

30 november, Guillaume Voiriot, 86, fransk porträttmålare.

6 december, Joseph Black, 71, brittisk kemist.

14 december, George Washington, 67, amerikansk militär och statsman, USAs president 1789–1797.

31 december, Jean-François Marmontel, 76, fransk författare.