Svensk pension består av flera delar som tillsammans ska ge ekonomisk trygghet livet ut. För många upplevs systemet som krångligt, men grunden är att pensionen bygger på livsinkomst och tiden i arbetslivet.
Enligt AP7 består pensionen av tre huvuddelar: allmänpension, tjänstepension och eventuellt privat sparande. Den allmänna pensionen administreras av Pensionsmyndigheten och består av inkomstpension och premiepension. Här tjänas pensionsrätter in på alla beskattade inkomster upp till ett tak. Staten betalar även in pensionsrätter under vissa perioder utan arbete, exempelvis vid föräldraledighet, studier, sjukdom eller värnplikt.
För de flesta löntagare är tjänstepensionen en central del av den framtida inkomsten. Den betalas av arbetsgivaren och står ofta för 20–40% av den totala pensionen. I flera kollektivavtal börjar inbetalningarna numera tidigare i livet, ofta redan från 22 års ålder, vilket ger längre tid för avkastning jämfört med tidigare generationer.
Utöver detta finns privat sparande, som är frivilligt. Det sker ofta via investeringssparkonto eller kapitalförsäkring och är särskilt viktigt för egenföretagare och personer som arbetar deltid eller saknar tjänstepension.
Det som påverkar pensionens storlek mest är inte bara lönen. AP7 pekar i stället ut tre faktorer: hur länge du arbetar, om du har tjänstepension och vilken avkastning pensionspengarna får. Den som börjar arbeta tidigt, jobbar många år och fortsätter några år efter 65 får en betydligt högre pension, även utan hög inkomst.
Pensionen påverkas också av samhällsekonomin. Inkomstpensionen räknas om med hjälp av balanstalet, som kan justera pensionerna både uppåt och nedåt, medan premiepensionen följer utvecklingen på fondmarknaden.
För den som vill få en samlad bild av sin framtida pensionsutbetalning hänvisar AP7 till prognostjänsten Minpension.se, där alla delar kan ses och olika val simuleras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar