Så kan Du påverka Din kroppskemi, och få mer energi

Trött, seg eller oförklarligt omotiverad trots att Du ”borde” få saker gjorda. Enligt psykologen kan svaret finnas i kroppens signalsubstanser. Genom att förstå vad som saknas, och vad som behövs mer eller mindre av, går det att skapa bättre förutsättningar för både energi, lugn och handlingskraft.

Många känner igen sig i skillnaden mellan allt man vill och borde göra, och det som faktiskt blir av. Det är just detta glapp som Gabriella Svanberg, legitimerad psykolog med inriktning på neuropsykologi, vill hjälpa människor att förstå.

Alla behöver kunskap om hur hjärnan och signalsubstanserna fungerar för att med hjälp av detta kunna välja vilken nyckel som passar dem just i dag, i den här stunden, säger hon till Dagens Nyheter.

Signalsubstanser är kemiska budbärare som styr kommunikationen mellan hjärnan och kroppen. De påverkar allt från vakenhet och motivation till stress, lugn och välbefinnande.

Människan är en biologisk varelse och vi behöver vara lyhörda för vad vi behöver mer eller mindre av, säger Gabriella Svanberg.

Om det är svårt att komma igång eller att få saker gjorda kan det enligt Svanberg handla om låga dopaminnivåer.

Tillståndet kan lätt misstolkas som trötthet, men att vila sig till motivation fungerar sällan i dessa fall.

I stället rekommenderar hon små, genomförbara steg som skapar förväntan och stimulans.

Börja med små utmaningar. Hjälp Dig själv till att ta steg så små att Du alltid lyckas.

Att belöna sig själv även för små framsteg är viktigt.

Att inte ge sig själv cred för alla små steg är ett vanligt misstag.

Dopamin är dock inte alltid lösningen. Vid hög stress kan kroppen i stället behöva oxytocin, signalsubstansen som är kopplad till lugn, trygghet och återhämtning.

Det är ett sätt att fly från signalsubstansen kortisol, som är kopplad till stressen. Men i de här stunderna är det inte stimulans och dopamin som behövs utan signalsubstansen oxytocin.

Oxytocin kan stimuleras genom närhet, kramar, kontakt med husdjur, naturvistelse eller lugna aktiviteter som andning och yoga.

Serotonin beskrivs som en nöjdhetssignalsubstans. När den är i balans stärks självkänslan, medan låga nivåer kan bidra till självkritik och jämförelse med andra. Enkla vanor som dagsljus, tacksamhetsövningar och att skriva ned det man uppskattar kan bidra till att stimulera serotonin. Dagsljus är även något som ljusforskaren Arne Lowden förespråkar för att motverka vinterdeprissionen.

Eftersom serotonin omvandlas till melatonin på kvällen är den också viktig för sömnen som i sin tur är grundläggande för hela systemets funktion.

Vi kan inte tvinga oss själva att blomstra, men vi kan skapa inre förutsättningar för att det ska vara möjligt att blomstra, säger Gabriella Svanberg.