Allt blir dyrare även nästa år, här är listan

Inflationen faller tillbaka, visst måste det betyda att det blir bättre snart? 

Nja, inte så säkert. En massa kostnadsökningar släpar efter.

Nästa år är sannolikt ett förlorat år, det blir inga reallöneökningar, säger Länsförsäkringars privatekonom Staffan Westerberg.

Hyresgästerna har hittills inte behövt ta hela inflationssmällen som de som bor i ägda bostäder har fått göra. Hyrorna höjdes med 4,2% i år, vilket ändå var rekordhögt. Men det kommer mer.

Hyresvärdarna har fått ökade kostnader, för räntor, men även för renovering, underhåll och annat. Men hyreshöjningar ska baseras på ett genomsnitt för kostnadsökningarna tre år bakåt, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Icabanken.

Det innebär en eftersläpning. Om rekordhöjningen i år baserades på de senaste tre åren ingår bara ett med monsterhög inflation. Nästa år blir det två, 2022 och 2023. Det gör att det sannolikt kommer att bli stora höjningar även framöver.

Hyresvärdarna har begärt 10-12%, fast det är ju en förhandling. Man får nog ändå räkna med att det blir stora höjningar, säger Magnus Hjelmér.

Nu först börjar det bli fokus på avgifterna. Men bostadsrättsföreningarna får ökade kostnader för räntor i takt med att lånen binds om. Det innebär ökade kostnader, och den enda intäkten hos de flesta föreningar är avgifterna, säger Staffan Weaterberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Vi kommer sannolikt att möta ännu högre räntor framöver enligt Staffan Westerberg.

Vår prognos för årsgenomsnittet för bolån är lite högre 2024 än i år. Vi får räkna med att de rörliga räntorna går upp ännu mer, och att de ligger kvar högt till midsommar nästa år, säger han.

Taxeringsvärdena för småhus höjs med runt 30% nästa år, konstaterar Staffan Westerberg.

Det beror på den stora ökningen av bopriserna mellan 2020 och 2022.

Då var det en stark uppgång. Taxeringsvärdet påverkar fastighetsavgiften.

Fastighetsavgiften innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften kan vara, men fler kommer att slå i det taket nu, konstaterar han, och dessutom höjs taket när beloppet räknas upp. Prognosen pekar på att taket kommer att bli nästan 9 700 kronor för nästa år.

Vattnet kommer sannolikt att bli ännu dyrare nästa år, trots att priset höjts rejält i år, enligt Magnus Hjelmér.

Höjningen i år var 8% i genomsnitt, men nu räknar branschorganisationen Svenskt vatten med det behövs höjningar på 10% nästa år. Kanske så mycket som 15%.

För en normalvilla med förbrukning på 150 kubikmeter vatten per år innebär det 650 kronor mer för de allt dyrare dropparna.

Sophämtningen har blivit upp mot 30% dyrare på vissa håll i år. Fast det kommer inte att stanna där, tror Magnus Hjelmér.

Man får räkna med höjningar, men kanske inte lika jättestora ökningar som i år, säger han.

Avgifterna för fjärrvärme har fått många husägare runtom i landet att gå i taket. I exempelvis Stockholm kommer priserna att gå upp 12% från årsskiftet.

Men även på andra håll väntar höjningar, som fastighetsägare inte kan ducka för. Huset måste ju värmas, och det går inte att vända sig till någon annan leverantör.

Fjärrvärme är svårt. Det som händer nu är att kostnaderna för att göra fjärrvärmen drar iväg. Det är svårt att inte påverkas, säger Magnus Hjelmér.

Ännu har kommunerna och regionerna inte räknat färdigt på sina budgetar och eventuella behov av skattehöjningar. I Stockholm står det dock klart att det blir skattehöjningar, och så kan det bli på fler håll, tror både Magnus Hjelmér och Staffan Westerberg.

17 av 21 regioner går back. Men det är svårt att sia om hur det blir, säger Magnus Hjelmér.

Det blir dyrare att spara pengar på ISK-konto och kapitalförsäkringar. Skatten bestäms av statslåneräntan, som följer inflationen, förklarar Staffan Westerberg.

För 2024 får man räkna med en höjning på runt 35%. Om man har 100 000 sparat på ISK-konto blir det 300 kronor dyrare, säger Magnus Hjlemér.

Inkomsterna då, kommer inte de att öka så att de räcker till att betala det som blir dyrare? 

Troligen inte, enligt Magnus Hjelmér och Staffan Westerberg.

Nästa år är sannolikt ett förlorat år, det blir inga reallöneökningar. Det är som en försenad pisksnärt. Först kommer själva slaget, sedan snärten, som vi får nästa år, säger Staffan Westerberg.