Vi värdesätter inte maten

Varje svensk slänger 33 kilo mat och dryck om året. Ett skäl är att vi inte ser matens värde och slänger den för lätt, menar Helén Williams som forskat på matsvinn.

Folk är väldigt prismedvetna i butik, men tänker varken på miljö eller pengar när maten slängs.

Varje år slängs cirka 15 kilo mat per person. Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år.

Laga mat på rester, planera måltider och skriva listor inför veckohandlingarna är en bra början för att minska på matsvinnet, men det finns ytterligare knep att ta till.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kan det kännas genialiskt att handla med storköpsrabatt eller leta efter råvaror som har röda prislappar. Men även om det är lockande att handla billigt ska maten fortfarande ätas upp.

Att handla två pastapaket för att få lite rabatt är sällan ett problem då pasta håller länge, men när det gäller färskvaror ska man ta en funderare om man verkligen kommer att äta två gurkor på tre dagar, säger Helén Williams, doktor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.

Matsvinn är mat som går att äta – men som av olika anledningar slängs eller hälls ut i vasken. En ny rapport av Livsmedelsverket visar att frukt och grönt samt bröd och brödprodukter är något som ofta hamnar i soporna i svenska hushåll.

Det är en sak att inte handla mängder av gurkor, men att göra smarta val vid köp av frukt och grönt kan vara avgörande för matens livslängd i kylskåpet.

En strategi är att köpa salladshuvud i stället för sallad i påse då det sistnämnda oftast har kortare bästföredatum när påsen väl är öppnad.

Men det viktigaste av allt är att salladen äts upp. Det spelar ingen roll om en isbergssallad ligger där i kylen och ingen äter den, säger Helén Williams.

Likt storköpsrabatten och röda prislappar är det även lätt hänt att hamna i fallgropen av jämförelsepriser, som att köpa storpack i stället för flera små. Om de stora paketen inte utnyttjas och i stället hamnar i soporna ger prisskillnaden ingen effekt.

Det finns mer mat i de stora förpackningarna än vad majoriteten av hushållen behöver. I hälften av de svenska hushållen bor det en till två personer. Det är sällan ensamboende behöver 500 gram smör, säger Williams.

Helén Williams menar att konsumenter är måna om att köpa billig mat, men inte är lika brydda när den väl behöver slängas.

Bröd som har blivit mögligt eller mjölk som har surnat är för många bara en dålig produkt. Två dagar tidigare hade de haft ett värde. Vi värdesätter inte maten då det finns så stora volymer av allt.

Under pandemin fick fler upp ögonen för att odla egna grönsaker. Det är ett sätt att få perspektiv på hur svårt det är och hur mycket tid som krävs för att få fram de där tomaterna, enligt Williams.

Flera livsmedel kan hålla dubbelt så länge än om det hade varit 8 grader.

Ta inte för hårt på bästföredatumen

Produkter som mjölk, yoghurt och ägg håller långt efter utgångsdatumet. Däremot ska man vara vaksam vid sista förbrukningsdag, det gäller exempelvis köttprodukter.

Samla alla små matlådor som blivit över från veckan och gör det till en stor middag. För lite mat? 

Stek några ägg.

Samla allt med kort utgångsdatum och placera på en specifik hylla. Det gör det tydligt för alla om vad som ska prioriteras att ätas först i kylen.

Ta en dag då du samlar allt som du tänkt slänga eller hälla ut i vasken. Placera det visuellt i en plastlåda och väg den i slutet av dagen. Ibland måste man få en "aha"-upplevelse för att förstå ens egna handlingar.

Ostkanter kan rivas och frysas in. Använd till lasagne eller pizza.

Gör en omelett. Kokt potatis, pasta, ris, kött, smörgåsmat och grönsaker som börjar bli gammalt är exempel på vad som går att ha i en omelett.

Gör en gryta, köttfärssås, gratäng, paj eller soppa på skrumpna grönsaker så som paprika, morötter och broccoli.

Tråkig och lite hängig frukt kan passa perfekt till en fruktsallad eller frys in frukten och använd till smoothie.