Vad är cancerrehabilitering

De flesta som har cancer behöver rehabilitering åtminstone någon gång. Cancerrehabilitering är allt som kan göra att livet blir så bra som möjligt före, under och efter behandlingen av sjukdomen.

Rehabilitering vid cancer är alla åtgärder som kan minska de besvär eller problem som sjukdomen kan orsaka på olika sätt. 

Rehabilitering kan göra att behandlingen mot sjukdomen blir effektivare. Det är viktigt att Du är engagerad och deltar aktivt för att rehabiliteringen ska ge resultat.

Här är några exempel på vad cancerrehabilitering kan vara:

Det är vanligt att känna sig t ex orolig eller arg eller att börja fundera över frågor som, varför har just jag fått cancer? 

Många får de svar och det stöd de behöver av att prata med läkaren och kontaktsjuksköterskan.

En del behöver ytterligare stöd under olika skeden av sjukdomen. 

Sjukdomen och behandlingen kan påverka kroppen på olika sätt. 

Rehabilitering kan motverka, lindra eller förebygga många besvär, t ex:

Lymfödem

Trötthet

Att ha ont

Besvär med magen eller tarmarna

Besvär med sexualiteten eller fertiliteten

Besvär med minnet eller koncentrationen

Besvär med maten

Fysisk aktivitet är viktigt vid all cancer och kan motverka, lindra eller förebygga många olika sorters besvär. Du kan få hjälp om Du behöver.

Du kan också få hjälp om Du t ex behöver sluta röka eller ändra Dina alkoholvanor.

Det är bra om Du kommer igång med förändringarna så snart som möjligt. Det bidrar till att göra behandlingen effektiv.

Du kan behöva hjälp för att tillvaron ska fungera. Det kan innebära olika saker, t ex något hjälpmedel, särskild tandvård, färdtjänst eller en peruk om behandlingen gör att Du tappar hår under en period. 

Sjukdomen och behandlingen kan påverka dina möjligheter att arbeta eller studera. Du kan behöva råd om sjukskrivning och vad Du behöver tänka på i kontakten med t ex arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Prata med läkaren, kuratorn eller rehabiliteringskoordinatorn. 

Dina behov kan förändras med tiden, beroende på vad som händer med sjukdomen och behandlingen. En del behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandlingen. Andra kan behöva rehabilitering långt efter att behandlingen mot sjukdomen är avslutad.

Du kan behöva rehabilitering som skiljer sig mycket från vad någon annan i samma situation behöver.

Kontaktsjuksköterskan är Ditt stöd i cancervården. Tillsammans med läkaren gör Ni en vårdplan. Vårdplanen ska bland annat beskriva Dina behov av rehabilitering, vad Du kan göra själv för att må bättre och vilka behov som Du kan få senare.

Det ska stå i Din journal att Du har fått en vårdplan. 

Olika yrkesgrupper kan samarbeta i team utifrån de behov som Du har. 

Här är exempel på sådana yrkesgrupper:

Arbetsterapeut

Dietist

Fysioterapeut

Kurator

Logoped

Lymfterapeut

Psykolog

Rehabiliteringskoordinator

Sexolog

Sjukhuspräst

Olika specialistläkare

Stomiterapeut

Uroterapeut.

En rehabiliteringskoordinator kan bland annat hjälpa Dig i kontakten med arbetsgivaren och Försäkringskassan.

Kontaktsjuksköterskan kan vägleda Dig till de personer som kan vara viktiga för Din rehabilitering. Han/hon kan också ge stödsamtal om Du behöver.

Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om Du har egna förslag om Din cancerrehabilitering.

Du kan behöva rehabilitering lång tid efter att behandlingen av sjukdomen är klar. Besvär som kommer efter lång tid kallas ibland sena effekter.

Be vårdpersonalen berätta och skriva ned vilka sena effekter som är vanliga efter den behandling som Du behöver. Då är Du bättre förberedd om de sena effekterna skulle komma. En del sena effekter kan förebyggas.

Sök vård om Du får besvär efter lång tid. De flesta sena effekter går att lindra. 

Du som är närstående kan också behöva stöd. Det kan vara att prata med någon, eller få råd om ekonomin eller situationen hemma. Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan berätta var Du kan få mer stöd eller annat stöd.

Du får gärna vara med vid t ex läkarbesök, om den som får vård säger ja till det. 

Barn har rätt att få information om en närstående har cancer. Det är vårdens ansvar. Den som har sjukdomen eller en annan vuxen närstående kan också vara den som pratar med barnet. 

Kuratorn kan hjälpa till om t ex förskolan eller skolan behöver få information. Kuratorn kan också ge vägledning om barnet skulle behöva mer stöd, t ex av elevhälsan eller i en stödgrupp för barn.

Det är vanligt att sköta sin rehabilitering själv, ibland med stöd av vården. Det finns också rehabilitering som Du kan få tillsammans med andra. En del rehabilitering ordnas av andra än vården.

Det kan kännas bra att få dela sin upplevelse med andra. Många sjukhus anordnar rehabilitering i grupp. Det kan t ex vara för personer som behandlas för samma sorts cancer eller rehabilitering som också är för närstående. 

Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Du kan t ex få veta mer om biverkningar av behandlingen och hur Du kan lindra dem, känslomässiga reaktioner, träning, mat och vilket stöd Du kan få av samhället i övrigt. Grupperna kan ledas av sjuksköterskor, läkare, kuratorer eller fysioterapeuter.

Det kan finns stöd av olika slag även utanför vården. Patientföreningar anordnar ibland kurser för att underlätta att leva ett bra liv med cancer och medan cancerbehandlingen pågår. Det kan vara t ex samtalsgrupper, kurser i matlagning, yoga, stresshantering eller trädgårdsterapi.

Det finns också kursgårdar för personer med cancer. En vistelse varar ofta en till tre veckor. Då kan Du erbjudas ett program med t ex fysisk träning, utbildning och samtal. En del regioner bekostar hela eller delar av vistelsen.

Hur mycket stöd och rehabilitering Du kan få av vården beror på var Du bor och var Du får behandling. Prata med kontaktsjuksköterskan eller med kuratorn om vad som kan vara lämpligt för Dig och vilka möjligheter som finns.

Det finns bidrag från t ex olika fonder och stiftelser som Du kan söka om vården inte bekostar det stöd Du vill ha. Kuratorn kan berätta var Du kan söka sådana bidrag.