Njurinflammation

När Du har njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att Du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Både vuxna och barn kan få njurinflammation.

Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks ofta inte sjukdomen förrän Du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan t ex vara i samband med en hälsokontroll.

Ett vanligt symtom på njurinflammation är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. 

Det kan till exempel märkas så här:

Dina fötter och underben blir svullna

Ditt ansikte och Dina ögonlock svullnar under natten

Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid

Andra symtom kan vara dessa:

Din urin bildar ett skum när Du kissar

Du har blod i urinen

Vid en del njurinflammationer kan svullnaderna av benen och ögonlocken bli mycket kraftiga. Svullnaden kallas för ödem och beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodkärlen. Då läcker vätska ut i den omgivande vävnaden och Du blir svullen.

Kontakta en vårdcentral om Du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om Du vill ha hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får berätta för läkaren om Du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. 

Det kan t ex vara något av det här:

Du har haft en sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar

Du har nyligen haft en infektion i kroppen

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ofta kan Du få svar på urinprovet på en gång. Ibland kan det ta några dagar. Det är om läkaren behöver göra en noggrannare undersökning.

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om de påverkas av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Du får behandling med läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.

Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket.

Samma läkemedel används för att minska mängden protein som läcker ut i urinen.

Du kan ibland behöva ta läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Du kan ibland behöva ta läkemedel som sänker halterna av blodfetter om de är för höga.

Du får behandling med vätskedrivande medel om Du har en njurinflammation som gör att Dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen.

Du kan mäta att mer vätska drivs ut ur kroppen genom att väga Dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Ibland kan njurinflammationen bero på att Du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att Du får behandling med antibiotika. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

En del kan behöva få behandling med kortisontabletter under en tid. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Du kan ibland få behandling med cytostatika. Det kan vara om behandlingen med kortison inte räcker. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt.

Barn får ha med sig en förälder eller en annan viktig vuxen under behandlingen.

Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska och bota själva inflammationen.

Behandlingen kan exempelvis vara det här:

Behandling som skyddar njurarna från ytterligare skador av högt blodtryck

Behandling som hindrar att det blir komplikationer som en följd av att njurarnas funktion har skadats. Det kan t ex vara behandling som sänker blodfetterna

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan en njurinflammation upptäcks. Ibland kan de ta flera år, och upptäcks då ofta i samband med att Du söker för något annat hälsobekymmer. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan Du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland göra att Dina njurar fungerar allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller en njurtransplantation.

Prata med Din läkare om Du vill bli gravid och har en njurinflammation som Du behöver få behandling för. Då kan Du få information om vad som gäller för Dig.

En del av de läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amningen. Därför behöver Du undvika att ta dessa läkemedel under en period.

Ibland kan en njurinflammation läka av sig själv.

Man kan då ändå behöva få behandling med kortison, ibland i kombination med cytostatika.

Att ha övervikt och att röka är en belastning på njurarna. Därför kan Du få rådet att försöka gå ner i vikt om Du har övervikt, och att sluta röka om Du är rökare. Det är också bra om Du rör på Dig.

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Du som behöver ta höga doser kortison kan t ex få följande biverkningar:

Bli orolig

Bli överaktiv

Få svårt att sova

Bli hungrig

Äta mer än vanligt

Biverkningarna går över när dosen sänks.

När Du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får Du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet.

Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att Du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Du har en ökad risk att få infektioner när Du behandlas med cytostatika. Du kan också må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Du får lämna blodprov och urinprov regelbundet när Du behandlas med kortison eller cytostatika. Det är för att läkaren ska kunna se hur Din kropp reagerar på behandlingen. Det är också för att Du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

I njurarna renas blodet i små nystan av tunna blodkärl. Om blodkärlen skadas kan skadliga ämnen bli kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen. Vid en njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Det påverkar kroppen på olika sätt.

I njurarna renas blodet genom små nystan av mycket tunna blodkärl som kallas glomeruli. Vid njurinflammation skadas dessa blodkärl och då kan inte blodet renas som det ska. Skadliga ämnen och vatten kan då bli kvar i kroppen. Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.

Njurarna är viktiga för att blodtrycket ska hållas på en bra nivå. När du har en njurinflammation kan Du få för högt blodtryck. Det höga blodtrycket gör att de små blodkärlen i njurarna skadas ännu mer. Då fungerar njurarna sämre och det blir ännu svårare att rena blodet. 

Njurarna skapar också hormonet erytropoetin. Det styr hur många röda blodkroppar som bildas. Vid njurinflammation fungerar inte detta som det ska.

Njurarna är också viktiga för att kroppen ska kunna använda sig av D-vitamin och lagra kalk i skelettet.

Njurinflammationer kan bero på olika saker. Läkaren kan ta reda på vilken typ av inflammation Du har genom att bedöma Dina symtom och undersöka de prover Du lämnar.

Det finns tre grupper av njurinflammationer:

Njurinflammationer som beror på någon form av infektion i kroppen, t ex en infektion i halsen

Njurinflammationer som hör ihop med att Du redan har någon sjukdom i blodkärlen

Njurinflammationer som beror på en sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen, t ex SLE

Vid en del njurinflammationer kan ett så kallat nefrotiskt syndrom uppkomma. Då sjunker halten av protein i blodet och blodkärlen kan inte behålla all vätska. I stället läcker en del vätska ut i den omgivande vävnaden. Det leder till en kraftig svullnad som kallas för ödem. Protein kallas ibland för äggvita.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.