Blåssten

Blåssten kan bildas om det finns urin kvar i urinblåsan efter att Du har kissat. Blåssten kan göra att Du blir kissnödig oftare än vanligt. Ibland blir det svårare att tömma blåsan. Du får behandling om stenarna är stora och ger besvär.

Blåssten bildas av små kristaller i urinblåsan som klumpar ihop sig till stenar. Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det.

Det är vanligare att få blåssten om Du har svårt att tömma urinblåsan. Det kan t ex vara om Du har förstorad prostata, framfall eller om Du använder kateter i urinblåsan.

Vid blåssten är det vanligt att ha ett eller flera av de här besvären:

Urinstrålen kan vara ojämn när Du kissar, den kan bli svagare eller upphöra helt ibland

Du får vänta en stund innan flödet kommer igång när Du vill kissa

Du känner Dig ofta kissnödig

Du har ont när Du kissar

Du får ofta urinvägsinfektioner

Du har blod i urinen

Du som har kateteter kan märka att urinen rinner bredvid eller att katetern glider ut. Det kan då bero på att Du har blåssten.

Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det. Små blåsstenar kan Du kissa ut. Större stenar kan bli kvar utan att Du behöver ha några besvär. Det brukar hjälpa med behandling om Du får besvär. Ibland kan det bildas nya stenar efteråt.

Kontakta en vårdcentral om Du har besvär som Du tror kan bero på blåssten. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom och råd om vad Du kan göra själv.

Det finns olika undersökningar som kan ge svar på om Du har blåssten.

Det är vanligt att Din urinblåsa blir undersökt med olika bildundersökningar, t ex de här:

Ultraljud

Röntgen

Datortomografi

Du kan också bli undersökt med cystoskopi. Då undersöks urinblåsan med ett speciellt instrument.

Mindre barn som ska undersökas med cystoskopi blir oftast sövda. Men det är mycket ovanligt att barn får blåssten.

Det finns olika behandlingar vid blåssten.

Den vanligaste behandlingen är cystoskopi. Det görs om undersökningarna har visat att det finns blåssten som behöver tas bort. Läkaren sprutar då först in en gel som bedövar urinröret. Sedan för han/hon in ett smalt rör i urinblåsan genom urinröret, ett så kallat cystoskop. Genom röret förs ett instrument in för att ta ut blåsstenen.

Blåsstenen kan också krossas så att den kan spolas ut. Då för läkaren in ett annat instrument genom röret i urinröret in i urinblåsan. Sedan krossas stenarna. Därefter spolas de små stenbitarna ut.

Det kan svida i urinröret när Du kissar. Svedan minskar om Du dricker extra mycket vatten. Att dricka mycket minskar också risken för urinvägsinfektion. Svedan brukar försvinna efter ett par dagar.

Ibland kan det blöda efteråt. Då är det vanligt att få en kateter i urinblåsan tills det har slutat blöda.

Ibland kan det behövas en operation. Det gäller om stenen är för stor att tas ut genom urinröret och så hård att den inte går att krossa. Då är det en kirurg som tar ut stenen genom ett litet snitt på magen.

Prostatakörteln kan behöva behandlas om blåsstenen beror på prostataförstoring. Du kan få behandling med läkemedel eller en operation som minskar storleken på prostatan. Därefter kan läkaren lättare göra en behandling genom urinröret.

Det kan bildas kristaller och stenar om det finns urin kvar i blåsan efter att Du har kissat. För att förhindra detta finns det några saker Du kan göra själv.

Du kan pröva att dricka minst två liter vätska per dygn så att det bildas stora mängder urin. Då fylls urinblåsan med ny urin oftare och töms oftare. Det minskar risken för att det ska bildas kristaller och stenar i urinen. Det är bra att dricka mycket både för att förebygga att få nya stenar och för att hindra små stenar att växa sig större.

Det är vanligt att ha urin kvar i urinblåsan om Du t ex har framfall eller förstorad prostata. Du kan pröva att resa Dig upp efter att Du har kissat klart och stå en stund. Sedan sätter Du Dig igen och prövar att kissa lite till. På så sätt töms hela blåsan.

Det är vanligare att få urinvägsinfektion om Du har blåssten. Då kan Du behöva kissa ofta och det kan svida.

Det är vanligt att få hög feber och ont i ena sidan eller ländryggen om infektionen sprider sig till njuren. Det kallas för njurbäckeninflammation. Du bör då söka vård akut så att Du kan få antibiotika. Du får antibiotika direkt i blodet på sjukhus om Du blir svårt sjuk.

Blåssten innebär att det bildas små kristaller i urinblåsan när det finns urin kvar efter att Du har kissat. Kristallerna kan i sin tur klumpa ihop sig till stenar. Blåsstenarna kan variera i storlek, från några millimeter till flera centimeter.

Både kvinnor och män kan få blåssten i urinblåsan.

Det är vanligast att få stenar om Du har en förstorad prostata, eftersom det gör det svårare att tömma urinblåsan.

Blåssten kan också bildas hos Dig som har framfall av livmodern eller framfall av urinblåsan. Det beror på att framfall kan göra det svårare att tömma blåsan på all urin.

Du som använder kateter i urinblåsan har en ökad risk att få blåssten. Det beror på att katetern ibland inte tömmer ut all urin och att kristaller lättare kan fastna på en kateter.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.