Urinvägsinfektion hos män

Det är vanligt att behöva kissa ofta om Du har urinvägsinfektion. Det kan också svida när Du kissar. Du behöver oftast behandling med antibiotika om Du får urinvägsinfektion.

Den här texten handlar om urinvägsinfektion hos män. 

Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.

Du som är man har ett långt urinrör. Det gör det svårare för bakterierna att komma in i urinvägarna än hos kvinnor, eftersom kvinnor har ett kort urinrör. Därför är urinvägsinfektion inte lika vanligt hos män.

Bakterierna förökar sig snabbt om de kommer in i urinblåsan. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att Du får olika symtom.

Det finns olika typer av urinvägsinfektion.

Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion utan feber kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.

Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit. Då har infektionen spridit sig till urinledarna och njurarna. Ofta är prostatakörteln också infekterad.

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion utan feber:

Du behöver kissa ofta

Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt

Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan

Du kan känna Dig lite småfrusen

Det kan ibland finnas lite blod i urinen

Du kan känna en tyngdkänsla i underlivet och det kan ömma när Du sitter. Då har prostatakörteln också blivit inflammerad

Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion med feber:

Du känner Dig oftast ordentligt sjuk och kan må illa

Du har ofta ont i magen, ryggen eller ena sidan som ibland kallas flanken

Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt

Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner

Du behöver alltid få behandling om Du har urinvägsinfektion med feber

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du måste kissa oftare än vanligt och det svider.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller för Dig:

Du har feber och urinvägsinfektion

Du misstänker att Du har njurbäckeninflammation

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom och råd om vad Du kan göra själv.

Du får lämna ett urinprov. Provet kan visa om Du har urinvägsinfektion eller inte. Helst ska det vara ett så kallat mittstråleprov.

Läkaren beställer också en urinodling på urinen om han/hon misstänker att Du har urinvägsinfektion. Odlingen kan visa vilken bakterie som orsakar besvären och vilket läkemedel Du kan behöva.

Du kan få lämna ett blodprov om läkaren misstänker att Du har njurbäckeninflammation. Det provet kallas för CRP-test eller snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP-värdet snabbt.

Ibland går det inte att avgöra vad besvären beror på. Då kan Du bli undersökt på andra sätt.

Utöver det första urinprovet kan Du också få lämna urinprov för klamydia.

Läkaren kan undersöka Din prostata. Det gäller framför allt om Du har feber eller har haft besvär att kissa en längre tid. Ofta är prostatakörteln också infekterad om Du har symtom på urinvägsinfektion.

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra fler undersökningar. Då kan han/hon se om det finns någon annan sjukdom som orsakar besvären och om Du kan få behandling för den.

Här är några vanliga undersökningar om Du får urinvägsinfektion ofta:

Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att Du har kissat

Du kan bli undersökt med röntgen om njurarna behöver undersökas

Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då får Du lokalbedövning och läkaren undersöker urinröret, prostatan och urinblåsan med ett smalt instrument som förs upp i urinröret

Du behöver få behandling med läkemedel om Du har urinvägsinfektion. Vilket läkemedel Du får beror på om Du har feber eller inte.

Du kan få behandling med antibiotika när Du har urinvägsinfektion. Bakterierna är ibland motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta. Med hjälp av det urinprov Du har lämnat görs en urinodling. Urinodlingen visar vilka bakterier som har orsakat infektionen och om det läkemedel Du fått är det bästa för Dig.

Prostatakörteln är ofta infekterad om Du har urinvägsinfektion med feber. Då får Du behandling i två veckor. Ibland behövs behandling på sjukhus. Då får Du antibiotika direkt i blodet.

En del får urinvägsinfektion flera gånger. Det är vanligt om Du inte tömmer blåsan helt när Du kissar, och det händer oftare hos Dig som är äldre.

Det kan ibland bero på att prostatakörteln är förstorad. Då kan en del urin och även bakterier bli kvar i urinblåsan efter det att man kissat klart. Det gör att bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Därför ska Du försöka tömma blåsan helt varje gång.

Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.

Du kan ta som vana att kissa efter att Du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

Läkaren kan ibland skriva ut en låg dos antibiotika för behandling under en längre tid. Det gäller om Du har urinvägsinfektioner som kommer tillbaka ofta. Behandlingstiden är då oftast sex månader.

Du kan pröva att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken att få urinvägsinfektion igen. Prata med Din läkare för att se om behandlingen är aktuell för Dig.

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. Det gäller speciellt hos äldre personer.

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare hos äldre. Du behöver få vård på sjukhus om Du får blodförgiftning. Då får Du behandling med läkemedel direkt i blodet.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.