Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena kroppen. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som Du får beror på vilken typ av njursvikt och vilka besvär Du har.

Hur mycket skadliga ämnen som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna påverkas.

Den vanligaste formen av njursvikt är kronisk njursvikt. Då har man ofta en njursjukdom som gör att njurarna blir sämre med tiden. Ofta tar det flera år innan symtomen på kronisk njursvikt märks.

Vid akut njursvikt kommer besvären snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Du får oftast inga symtom om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot kan Du märka t ex det här:

Det finns blod i urinen när Du kissar

Urinen skummar när Du kissar

Dessa symtom beror då på en njurinflammation.

När njurarna fungerar allt sämre kan Du också få ett eller flera av följande symtom:

Du känner Dig trött

Du har klåda på kroppen

Du har sämre aptit

Vid mycket svåra besvär kan Du också ha ett eller flera av följande symtom:

Du mår illa och kräks

Du får svullna ben

Du får svårt att andas

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du är mycket trött, mår illa och det kliar på kroppen

Du har blod i urinen eller har skummande urin

Du kissar betydligt mindre än vanligt

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

På vårdcentralen får Du berätta om Dina besvär.

Ditt blodtryck mäts.

Du får lämna urinprov. Det ska helst lämnas på morgonen efter en natts sömn, så kallad morgonurin.

Du får också lämna blodprov. Vanliga blodprov är prov som mäter halten av kreatinin och prov som mäter halten av proteinet Cystatin C. Dessa prov visar hur Dina njurar fungerar.

Du kan också vid ett ytterligare besök få göra en mer noggrann undersökning som kontrollerar exakt hur dina njurar fungerar. Med en spruta får Du ett ämne in i blodet. Det kallas iohexol. Efter några timmar får Du lämna ett blodprov som mäter hur mycket iohexol som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Akut njursvikt utvecklas inom några dagar eller ett par veckor.

Det kan finnas flera orsaker till akut njursvikt. En vanlig orsak är att för lite blod passerar genom njurarna. Det kan t ex uppstå vid olyckor där man förlorar mycket blod. Några andra exempel är vid en kraftig allergisk reaktion eller vid sepsis, även kallad blodförgiftning. Då kan även andra organ fungera sämre.

Om det uppkommer ett hinder för urinen att lämna njurarna kan de skadas så mycket att njurarna slutar att fungera.

Akut njursvikt kan också bero på någon sjukdom i njurarna men det är ovanligt.

Vid svår diarré eller kraftiga kräkningar kan man få vätskebrist. Då minskar mängden blod i kroppen och blodtrycket sjunker. När blodtrycket sjunker strömmar för lite blod genom njurarna. Kroppen kan då ofta vidga blodkärlen som leder till njurarna så att det ändå blir tillräckligt med blod. Men njurarna skadas så att de inte längre fungerar om blodtrycket är alltför lågt under en längre tid.

En del personer har större risk för detta. Det gäller främst om du har problem med åderförfettning eller om Du tar vissa läkemedel.

Läkemedel som kan göra blodflödet till njurarna sämre är t ex dessa:

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID som innehåller t ex ibuprofen, och naproxen

Vissa läkemedel mot högt blodtryck som innehåller enalapril, ramipril, kandersartan, irbesartan, valsartan eller losartan

Det kan finnas hinder i urinvägarna

Akut njursvikt kan också bero på olika typer av hinder som gör att urinen inte kan lämna njurarna eller urinblåsan. 

Det kan till exempel vara något av detta:

Det finns en tumör i urinvägarna, eller en tumör som trycker mot urinvägarna

Prostatakörteln är förstorad

Det finns en sten i urinblåsan

Om det samlas urin i urinblåsan så att den blir full kan trycket upp mot njurarna öka. Då kan njurarna fungera sämre.

Det leder till njursvikt om hindret påverkar båda njurarna. Om hindret bara påverkar den ena njuren har den andra njuren oftast tillräckligt med kapacitet kvar.

Virussjukdomen sorkfeber är en akut inflammation i njurarna som kan leda till njursvikt. Sjukdomen sprids till människor av smittade skogssorkar. Vanliga symtom är hög feber, ont i musklerna, och mycket ont i magen och ryggen. Sorkfeber förekommer främst norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland.

Du kan få akut njursvikt om Du har blivit förgiftad av giftig svamp. En giftig svamp i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling. Den kallades tidigare för toppig giftspindelskivling.

Du kan också få akut njursvikt om Du har fått stora skador på en eller flera muskler. Sådana skador kan uppkomma vid t ex bilolyckor. Det beror på att ämnet myoglobin frigörs från musklerna och fastnar i njurarna.

En del blodsjukdomar och vissa reumatiska sjukdomar kan också orsaka akut njursvikt. 

Dessa sjukdomar är t ex de här:

Myelom

Granulomatös polyangit

SLE

Vid kronisk njursvikt är det vanligast att njurarna långsamt blir sämre under många år. Det kan t ex vara under 10 till 30 år.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är dessa:

Njurinflammation

Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 som Du har haft under en längre tid

Kraftig åderförfettning

Här är exempel på mindre vanliga orsaker till kronisk njursvikt:

Ärftliga njursjukdomar. Ett exempel är polycystisk njursjukdom

En del blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar. Några exempel är myelom, granulomatös polyangit och SLE

Hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa en längre tid. Ett exempel kan vara förstorad prostata

Högt blodtryck under en längre tid

Du får behandling för orsaken till att njurarna fungerar sämre. Det kan t ex vara att Du får något av detta:

Du får vätska genom dropp om Du har vätskebrist

Du får en kateter i urinblåsan om prostatan hindrar urinen

Du kan behöva få behandlingen på sjukhus under en kortare tid. En del kan behöva vårdas på en intensivvårdsavdelning tills njurarna fungerar som de ska igen. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt

Vid kroniska njursjukdomar blir njurarna långsamt sämre och leder på lång sikt till njursvikt.

Det finns ingen behandling som gör att Du blir helt frisk. Behandlingen som Du får ska bromsa att njurarna blir sämre.

Du kan få en bra njurfunktion igen om Du får en transplanterad njure från en annan person.

Kronisk njursvikt kan ge olika symtom. En del exempel är behandlingar med läkemedel, andra är sådant som Du kan göra själv.

Du som har högt blodtryck får läkemedel som sänker blodtrycket.

Trötthet kan delvis bero på att Du har lågt blodvärde. Lågt blodvärde innebär att Du har låg halt av hemoglobin i blodet. Då kan Du få sprutor med järn och med hormon som höjer blodvärdet.   

Vid illamående och kräkningar kan det ibland hjälpa att få behandling med bikarbonat i form av tabletter

Du kan få behandling med vätskedrivande läkemedel om Du är svullen och har svårt att andas. Besvären beror på att kroppen samlar på sig för mycket vatten.

Det finns olika behandlingar för att det ska klia mindre, t ex de här:

Läkemedel som innehåller antihistaminer

Mjukgörande krämer

Duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden

Kläder av bomull närmast huden

Ljusbehandling med ultraviolett ljus på sjukhus. Men du måste få behandlingen ofta, ibland flera gånger i veckan

Du som har en svår form av njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds Du bland annat vaccination mot influensa.

Vid svår njursvikt kan det uppstå förändringar i hur kroppen tar hand om olika näringsämnen. Det påverkar hur kroppen tar hand om protein, och förändrar balansen av salterna kalium och kalcium.

En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat. Det kan hjälpa att undvika att äta mat som innehåller kalium. Kalium finns bland annat i nötter, choklad, bananer och citrusfrukter.

Det finns också läkemedel som sänker kaliumnivån.

D-vitamin som behandling kan hjälpa vid förändringar i kalciumnivåer.

Du kan också behöva ändra kosten och ta vissa läkemedel tillsammans med maten.

Att äta mat som innehåller mindre mängd protein kan lindra symtom vid njursvikt. Det är också bra att undvika läsk.

Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Det bildas mindre restprodukter om du äter mat med mindre protein.

Många läskedrycker innehåller mycket fosfat som påverkar kroppens kalciumbalans. På lång sikt påverkas då skelettet och blodkärlen mycket negativt. Skelettet urkalkas och blodkärlen förkalkas.

För att ändra kosten behöver Du hjälp av en dietist, det är viktigt för att vara säker på att Du får i Dig tillräckligt med näring. Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd från en dietist.

Konditionsträning kan ibland hjälpa till att sänka blodtrycket. En bra kondition hjälper Dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.

En mycket svår njursvikt gör ofta att muskelstyrkan avtar. Därför är det bra att träna upp konditionen och styrkan. Prata med Din läkare om var och hur Du kan få hjälp med fysisk träning.

När njurarna fungerar mycket sämre kan Du få besvär som inte kan behandlas med läkemedel eller genom att Du ändrar kosten. Då behöver Du dialysbehandling eller en njurtransplantation.

Det finns bloddialys och bukhinnedialys. Vid bloddialys renas blodet i en dialysmaskin. De flesta får sin behandling på en dialysavdelning, men en del får sin behandling hemma. 

Vid bukhinnedialys är det Din egen bukhinna som används som filter. De flesta som har bukinnedialys sköter sin behandling själv.

En njurtransplantation är en operation där en transplanterad njure ersätter Dina njurar som inte längre fungerar. Du kan få en njure av en person som lever eller en person som nyligen har dött.

Det kan ta tid att återhämta sig efter en njurtransplantation, men de flesta mår mycket bra efter en tid.

Det finns en del som Du kan göra för att minska risken för att få njursvikt. Mycket handlar om livsstilsvanor såsom mat, alkohol, rökning och fysisk aktivitet.

När man blir äldre är det vanligt att få högt blodtryck. Då ökar risken att få njursvikt.

För Dig som har diabetes eller högt blodtryck är risken större. Därför är det extra viktig att Du följer den behandling som Du har fått av Din läkare. Vid diabetes är det också större risk att få högt blodtryck tidigt.

Här är råd om bra vanor:

Träna och rör på Dig

Ät hälsosamt. Du bör t ex låta bli att använda för mycket salt

Undvik att röka, eftersom rökning skadar blodkärlen. Det finns hjälp att få om Du röker och vill sluta

Undvik alkohol. Det finns hjälp att få om Du vill få hjälp att sluta dricka alkohol

Använd inte vissa läkemedel när Du blir magsjuk

Vid magsjuka ska Du inte använda läkemedel mot högt blodtryck eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID.

Prata med läkare för att får råd om hur Du ska göra.

Ät bara svamp som Du säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling.

Det är viktigt att vara noga med behandlingen och att Du går på kontroller om Du har högt blodtryck eller diabetes.

Att få kronisk njursvikt innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske Du behöver dialys eller en njurtransplantation.

Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom. Det kan vara om fysiska, psykiska och sociala frågor. Prata med Din läkare eller den kurator som är kopplad till den njurmedicinska mottagningen där Du får behandling. Med kuratorn kan Du bland annat prata om hur Du känner för sjukdomen och hur Du tror att livet kommer att förändras.

Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. Det kräver en del planering och tar tid i vardagen. På dialysmottagningar finns det ofta en kurator som Du kan prata med om Dina funderingar.

Det är vanligt att Du har minskad sexlust om Du har svår njursvikt. Du kan t ex vara trött eller vara påverkad av Din sjukdom på andra sätt. Män kan också få problem att få stånd och behålla ståndet. Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om Du upplever att sjukdomen påverkar Ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.

Berätta alltid för läkaren att Dina njurar fungerar sämre om Du ska få ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan ge för höga halter av läkemedlet i blodet. 

Det gäller framför allt följande läkemedel:

En del läkemedel vid diabetes

En del hjärtmediciner

En del typer av antibiotika

Du kan kontakta en patientförening för att få tips och råd. Där kan Du också komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter.

Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras närstående. Föreningen består av regionföreningar över hela landet. De anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar. Njurfunk är Njurförbundets medlemstidning som kommer ut med fyra nummer per år.

Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om Du har lätt njursvikt. Däremot påverkas den om Du har svår njursvikt. Vid mycket svår njursvikt kan mensen minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursvikt.

Att bli gravid vid svår njursvikt innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med Din läkare om Du har svår njursvikt och vill bli gravid. Då får Du veta vilka förutsättningar Du har.

Efter en njurtransplantation blir fertiliteten bättre.

Njurarna renar blodet från olika ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena kallas för restprodukter. Njurarna leder också bort vatten som kroppen inte behöver. Vattnet och restprodukterna leds bort ur kroppen med urinen.

Vid njursvikt fungerar inte njurarna som de ska. Kroppen gör då sig inte av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd utan de stannar kvar i kroppen.

När det samlas fler restprodukter och vatten i kroppen kan du bland annat bli trött, illamående och få klåda. Skelettet kan bli skörare. Det kan också ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. En ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken kan göra att Du får svårt att andas.

I njurarna bildas hormon som styr hur många röda blodkroppar som bildas i kroppen. Vid njursvikt bildas för lite sådant hormon och för få blodkroppar. Då blir blodvärdet lågt och Du får blodbrist.

Njurarna blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursvikt som behöver behandlas.

Du som har diabetes eller högt blodtryck har en ökad risk att få njursvikt.

För att Du ska kunna vara aktiv i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få informationen utskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.