Urinvägsinfektion hos kvinnor

Du kan få urinvägsinfektion om bakterier kommer in i urinröret och urinblåsan. Då kan Du behöva kissa ofta och det kan svida. Besvären minskar oftast inom tre dagar och brukar försvinna inom en vecka.

Du kan försöka förebygga besvären om Du får besvär ofta.

Urinvägsinfektion utan feber kallas också för cystit eller blåskatarr. Urinvägsinfektion med feber kallas för febril urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Då har infektionen spridit sig till en njure.

Den här texten handlar om urinvägsinfektion hos kvinnor och flickor 15 år och äldre. 

Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion utan feber:

Du behöver kissa ofta

Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt

Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan

Du kan känna Dig lite småfrusen

Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen

Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade

Besvären minskar ofta efter en till tre dagar, och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Vid svåra besvär kan behandling med antibiotika bli nödvändig.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion med feber:

Du känner Dig oftast ordentligt sjuk

Du har oftast feber och kan må illa

Du har ofta ont på sidan i magen eller i ländryggen

Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt

Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner

Du behöver alltid få behandling om Du har urinvägsinfektion med feber.

Du behöver inte söka vård om Du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom. Besvären brukar gå över inom en vecka. Det gäller om Du är 15 år eller äldre och inte är gravid.

Kontakta en vårdcentral om Du har ett eller flera av följande besvär:

Besvären har inte blivit bättre efter tre dagar

Du har blod i urinen

Du har flytningar från urinröret eller slidan och misstänker att Du har blivit smittad genom oskyddat sex

Du är gravid eller har nyligen har fött barn och misstänker att Du har urinvägsinfektion

Vänta tills det blir vardag, om det är helg och Du är feberfri. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har stora besvär av urinvägsinfektionen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har urinvägsinfektion med feber och misstänker att Du har njurbäckeninflammation. Vid njurbäckeninflammation gör det ofta ont i magen och nedre delen av ryggen.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom och råd om vad Du kan göra själv.

Du kan behandla Dig själv i upp till en vecka om symtomen inte är besvärliga och Du känner Dig säker på att Du har fått urinvägsinfektion. Det gäller om Du är frisk i övrigt och inte är gravid. Besvären går ofta över av sig själv inom en vecka.

Det här kan Du göra själv för att lindra besvären:

Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten Du dricker desto mer urin bildas och Du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan

Du kan ta smärtstillande läkemedel, som t ex innehåller paracetamol eller ibuprofen

Ibland behöver Du lämna ett urinprov. Provet analyseras sedan med urinsticka som kan visa om besvären beror på urinvägsinfektion. Läkaren kan också beställa en urinodling av urinen. Den visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel Du kan behöva.

Det finns flera undersökningar och utredningar som läkaren kan göra för att ta reda på vad Dina besvär beror på om proverna inte kan ge svar.

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra flera undersökningar för att ta reda på om det är någon annan sjukdom som orsakar besvären.

Här är exempel på vanliga undersökningar om urinvägsinfektionen kommer tillbaka flera gånger:

Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att Du har kissat 

Dina njurar kan behöva undersökas med röntgen

Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då undersöks urinblåsan genom urinröret

Du kan bli undersökt gynekologiskt, t ex om läkaren misstänker att urinblåsan inte töms helt på grund av framfall

Du brukar få lämna urinprov om Du har urinvägsinfektion och är gravid. Bakterier tar sig lättare genom urinvägarna till njurarna under graviditeten

Du får behandling med antibiotika om Du har bakterier i urinen. Efter behandlingen får Du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna har försvunnit. 

Du får också lämna ett urinprov för att se om infektionen orsakats av GBS. GBS kallas också för Grupp B-streptokocker och är en vanlig bakterie som många har i tarmen. Du behöver få behandling med antibiotika direkt i blodet under förlossningen om Du har GBS. Det är för att barnet inte ska smittas.

Du kan få lämna ett urinprov för att ta reda på om Du har smittats av klamydia.

Ibland görs en gynekologisk undersökning. Då är det vanligt att andra prover också tas.

De flesta som har urinvägsinfektion med lindriga besvär behöver ingen behandling. Det är för att besvären oftast minskar efter en till tre dagar och försvinner inom en vecka. Du får behandling om Dina besvär inte har minskat.

Vilken behandling Du får beror på vad proverna och undersökningarna har visat och om Du har feber eller inte. Behandlingen beror också på om Du är gravid eller ammar.

Du kan få behandling med antibiotika när Du har urinvägsinfektion. Bakterierna är ibland motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Då kan Du behöva ett läkemedel som är anpassat till just de bakterier som orsakar infektionen. Om det händer får Du lämna ett urinprov som analyseras genom urinodling. Resultatet visar vilka bakterier det gäller och vilken antibiotika Du behöver.

Oftast beror urinvägsinfektion med feber på njurbäckeninflammation. Det brukar behandlas med antibiotika. Du behöver snabbt komma till sjukhus och få behandling om Du får hög feber och är mycket påverkad av inflammationen. Då får Du behandling med antibiotika direkt i blodet.

Du som är gravid och har urinvägsinfektion har större risk att få njurbäckeninflammation. Därför måste Du få behandling med antibiotika, även om Du inte har feber. Om Du har feber får Du behandling på sjukhus med antibiotika direkt i blodet.

Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre Du blir. Det brukar inte behandlas med antibiotika, om Du inte är gravid.

Många får urinvägsinfektion flera gånger under livet. Det kan bero på olika saker. Det är vanligt hos Dig som är mellan 15 och 35 år. Det är också vanligt senare i livet, ofta efter klimakteriet.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger om Du inte tömmer blåsan när Du kissar. Bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna om urinblåsan inte töms helt. Därför ska Du försöka kissa ut det sista varje gång. 

När Du är äldre är det vanligare att det finns kvar urin i urinblåsan efter att Du har kissat. Det ökar risken för urinvägsinfektion.

Du kan också få urinvägsinfektion flera gånger om Du har framfall, eftersom det kan göra att lite urin blir kvar i blåsan när Du har kissat klart.

Efter klimakteriet är det vanligt att slemhinnorna i urinröret blir tunnare. Då sluter det yttre urinröret inte lika tätt som tidigare och bakterier kan lättare komma in.

Du kan lättare få urinvägsinfektion om Du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel.

Behandling med antibiotika kan påverka de bakterier som finns naturligt i slidan och på huden kring slidan. Det gäller också behandling vid t ex svåra förkylningar som orsakas av bakterier. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är det korta urinröret som gör det lättare för bakterier att komma in till urinblåsan. Det är därför vanligt att få urinvägsinfektion efter att ha fått behandling med antibiotika.

Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.

Det kan finnas lite urin kvar i urinblåsan efter att Du har kissat. Det kan göra att Du har lätt att få urinvägsinfektion. Du kan då ta för vana att resa Dig upp en kort stund och sedan sätta Dig ner igen och försöka kissa ut det sista. 

Du kan ta som vana att kissa efter att Du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

När Du har bajsat är det viktigt att Du torkar Dig bakåt från ändtarmen, så att bakterier från ändtarmen inte kommer in i urinröret.

Kvinnor får oftast tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Det kan motverkas genom att använda östrogen som Du för in i slidan i form av t ex piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner. 

Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte under en till sex månader om Du har mycket tätt mellan urinvägsinfektionerna. Det gäller om Du är över 15 år och inte är gravid. Då kan Du ta en låg dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.

Du kan ta en antibiotikatablett som förebyggande behandling om Du lätt får urinvägsinfektion i samband med sex. Den skyddande effekten finns kvar i ett dygn.

Du kan pröva att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken för att urinvägsinfektionen kommer tillbaka. Prata med Din läkare för att se om behandlingen är aktuell för Dig.

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. 

Det blir en infektion i njuren om bakterierna tar sig genom urinledaren till den ena eller båda njurarna.

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare om Du är äldre. Du behöver få vård på sjukhus om Du får blodförgiftning. Då får Du behandling med läkemedel direkt i blodet.

Urinen lämnar njurarna genom urinledarna. Urinvägarna består av urinledarna, urinblåsan och urinröret.

Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.

Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att Du får olika symtom.

Det finns olika typer av urinvägsinfektion.

Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.

Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Då finns infektionen i urinledarna och njurarna. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.

Urin bildas i njurarna och samlas i njurbäckenet. Du kan få njurbäckeninflammation om bakterierna sprids från urinblåsan till njuren.

Bakterier kommer lättare in genom ett kort urinrör

Bakterier kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos kvinnor som har kortare urinrör än män.

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Ibland orsakas urinvägsinfektion av en typ av stafylokockbakterier. De ger ofta urinvägsinfektion hos Dig som är yngre och kvinna. Det är vanligast på sensommaren och hösten.

Ibland är bakterierna motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.