Strimlad biff eller lövbiff i en god sås som tillagas i ugnen blir en perfekt vardagsrätt, snabbt, enkelt och gott, med valfritt tillbehör och en god sallad.
10 portioner
20 lövbiffar
5 dl vispgrädde
5 msk senap
2½ tsk salt
2½ krm svartpeppar
Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Skär lövbiffen i strimlor. Lägg dem i en smord ugnssäker form. Blanda grädde, senap, salt och peppar. Häll blandningen över lövbiffen. Stek i ugn cirka 25 minuter. Servera med kokt ris och en sallad.
Kommunals ordförande riktar skarp kritik mot det svenska pensionssystemet, som hon menar är orättvist och missgynnar de som sliter i vården.
Det handlar inte om att vi kräver någon lyx här. Vi vill bara att man ska få livet att gå ihop efter ett helt arbetsliv i välfärden, och inte behöva välja mellan att betala räkningar eller göra nåt med barnbarnen. Det är omänskligt.
Malin Ragnegård är på krigsstigen. Trots att hennes medlemmar, främst kvinnor i låglöneyrken i välfärdssektorn, jobbar längre så får de både lägre löner, lägre pensioner och till och med dör i förtid.
Man blir skör när man tänker på det. Att välfärdsarbetare, våra medlemmar, börjar jobba väldigt tidigt, och paradoxalt nog får lägre pensioner som tack för det fysiskt och psykiskt krävande arbetet. Och de alldeles för tidigt.
Det vi har kommit fram till är egentligen massor, men kärnan är att pensionsfrågan alltid handlar om klass och kön.
Det ska löna sig att arbeta och att arbeta länge, men efter 60–63 års ålder är det bara de som orkar längst som gynnas. Inte de som jobbat längst. Välfärdsarbetare börjar jobba väldigt tidigt, och paradoxalt nog är det de som förlorar mest på pensionssystemet.
Kvinnor i välfärden får betala för sin egen återhämtning genom att gå ner i deltid eller ta ut karensdagar. De kan aldrig jobba hemma, jobba medan de vabbar med barnen eller ta det lugnt, menar hon. Och som tack för sitt hårda slit får de ännu lägre pensioner.
Rapporten visar tydligt att det är kvinnorna i fysiskt och psykiskt tunga yrken som drabbas. Medellivslängden är lägre för arbetarkvinnor, och de blir trippelbestraffade genom hela arbetslivet, säger hon.
När pensionsåldern nu ändras från 66 till 67 år, och byter namn till riktåldern, så är det ett resultat av en ökande livslängd i Sverige. Men kvinnor i välfärden har inte fått någon ökad livslängd. Istället sjunker livslängden något om man ser till statistiken på 2000-talet.
Det finns ingenting i dagens pensionssystem som gynnar de här kvinnorna. De jobbar och sliter ett helt yrkesliv och ändå är de systemets stora förlorare.
När arbetet blir hårdare eftersom det inte finns vikarier eller tillräckligt med grundbemanning sliter kommunalarna ut sig för att få välfärden att gå ihop. Men då kan man inte förväntas jobba till 67 eller 68 år, tycker Ragnegård.
Arbetarkvinnorna bär välfärden, men får minst tillbaka. Det är inte konstigt att våra yrkesgrupper får kortare liv. Det är orimligt att det ser ut så här och det måste bli en förändring. Det här är ett systemfel.
De börjar dessutom arbeta tidigt, ofta direkt efter gymnasiet eller ännu tidigare. Tjänstemän kommer ofta in i arbetslivet betydligt senare, och har mindre fysiskt krävande jobb. Timlönen är redan högre för tjänstemännen, men att pensionssystemet är viktigt för att ytterligare straffa vårdanställda på ålderns höst gör henne förbannad.
Titta på en vårdbiträde och en enhetschef på samma arbetsplats: Chefen har kortare tid i yrket och längre tid som pensionär eftersom han lever längre. men han får ändå högre pension.
Arbetsplatserna har ett ansvar att se till att det ska gå att arbeta på en arbetsplats även när man blir äldre, men många får lämna jobbet innan pensionsåldern är uppnådd i offentlig sektor. Snittpensionsåldern är snarare 64 än 66 år. Men går man så tidigt kan man inte få garantipension, som är livsviktig för de lågavlönade yrkena.
Andra villkor som bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg är också bundna till den så kallade riktåldern, som för 60-talisterna kommer vara 67 år efter årsskiftet.
När man pratar med politiker så säger de alltid att ansvaret ligger någon annanstans. Kommuner, regioner eller arbetsmiljöverket. Och tvärt om. Man måste sluta skylla på varandra. Kommuner, regioner och staten måste alla ta ett gemensamt ansvar för att inte trippelstraffa de som jobbar i välfärden.
Statsbidragen till kommunerna har inte hängt med, samtidigt som skatterna sänkts istället. Då är det svårt att satsa på personalens arbetsmiljö.
Under arbetet med rapporten Pension för mödan ville Kommunal egentligen göra om hela pensionssystemet, eftersom det missgynnar kvinnor, arbetare och offentligt anställda. Men det kändes inte görbart i någon handvändning.
Därför landade man i att åtminstone försöka få till en ventil i form av en Britt-Marie-pension, så att de som arbetat hårdast får gå hem lite tidigare och inte straffas.
Det handlar inte om att vi kräver någon lyx här. Vi vill bara att man ska få livet att gå ihop efter ett helt arbetsliv i välfärden, och inte brhöv välja mellan att betala räkningar eller göra nåt med barnbarnen. Det är omänskligt.
Dessutom måste någon jobba i vård och omsorg för att ta hand om inte minst de äldre i Sverige. Och pensionen är knappast något dragplåster, menar hon.
Det är straff på straff på de som jobbar i våra livsviktiga yrken. Och det är inte lätt att locka unga till välfärdsyrken när de ser hur villkoren ser ut, avslutar Ragnegård.
Svenskarna vill inte ha en köttskatt som klimatåtgärd, en kund i en matbutik i Stockholm, dock inte kunden på bilden, säger att han vill kunna köpa billigt kött.
I Danmark ska skatt på kött- och mejeriproduktion införas, när vår granne i söder 2030 blir det första landet i världen att införa en avgift på boskapsuppfödning i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, det skriver Sveriges Television.
Det här är dock inte en idé som gillas av svenskarna, det framgår av en undersökning gjord av Indikator Opinion och som Sveriges Television har beställt med anledning av klimatmötet COP30.
Undersökningen har tittat på svenskarnas inställning till tre finansiella klimatåtgärder, skatt på kött- och mejeri, flygskatt samt dyrare drivmedel och den visar att svenskarnas acceptans för olika klimatskatter skiljer sig åt väldigt mycket.
Flyger gör vi mest sällan och där finns det större stöd. Men ju närmare vardagen det kommer, desto mindre populärt verkar det bli, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Sveriges Television.
Färre än en femtedel av svenskarna, eller 19%, tycker att förslaget att införa en klimatskatt på kött- och mejeriprodukter är ett ganska eller mycket bra och 65% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Niklas Harring är forskare vid Göteborgs universitet och han har studerat människors syn på köttskatt, enligt honom finns det många förklaringar till motståndet.
Det kan exempelvis handla om att man känner att man behöver äta mycket kött för att få i sig en näringsrik kost. Det tycker man inte att staten ska lägga sig i, säger han till Sveriges Television.
I Undersökningen uppgav 49% att de tycker att det är ett ganska eller mycket bra förslag att införa en flygskatt som gör flygresor dyrare och 34% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Att göra det dyrare att tanka bilden med fossila drivmedel, exempelvis via reduktionsplikt eller höjd skatt tycker 33% är ett ganska eller mycket bra förslag medan 52% tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag.
Totalt har 1 753 personer ur Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade Sverigepanel svarat i undersökningen.
Danmark inför en koldioxidskatt på animalieproduktion, alltså beskattning av utsläpp från boskap. Danmark blir det första landet i världen som inför en sådan skatt, det skriver Ministeriet for Grøn Trepart.
Miljöskatten på boskap införs i Danmark år 2030, skatten införs genom ett paket kallat Grön Trepart och som även innebär att lantbruksmark ska återställas, det skrev Yle om förra året.
Du kan få urinvägsinfektion om bakterier kommer in i urinröret och urinblåsan. Då kan Du behöva kissa ofta och det kan svida. Besvären minskar oftast inom tre dagar och brukar försvinna inom en vecka.
Du kan försöka förebygga besvären om Du får besvär ofta.
Urinvägsinfektion utan feber kallas också för cystit eller blåskatarr. Urinvägsinfektion med feber kallas för febril urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Då har infektionen spridit sig till en njure.
Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion utan feber:
Du behöver kissa ofta
Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt
Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan
Du kan känna Dig lite småfrusen
Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen
Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.
Besvären minskar ofta efter en till tre dagar, och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Vid svåra besvär kan behandling med antibiotika bli nödvändig.
Du kan ha ett eller flera av de här besvären om Du har urinvägsinfektion med feber:
Du känner Dig oftast ordentligt sjuk
Du har oftast feber och kan må illa
Du har ofta ont på sidan i magen eller i ländryggen
Du kan känna att det svider när Du kissar och precis efteråt
Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner
Du behöver alltid få behandling om Du har urinvägsinfektion med feber
Du behöver inte söka vård om Du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom. Besvären brukar gå över inom en vecka. Det gäller om Du är 15 år eller äldre och inte är gravid.
Kontakta en vårdcentral om Du har ett eller flera av följande besvär:
Du har stora besvär som inte börjar bli bättre efter tre dagar
Du har blod i urinen
Du har flytningar från urinröret eller slidan och misstänker att Du har blivit smittad genom oskyddat sex
Du är gravid eller har nyligen har fött barn och misstänker att Du har urinvägsinfektion
Vänta tills det blir vardag, om det är helg och Du är feberfri. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har stora besvär av urinvägsinfektionen.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har urinvägsinfektion med feber och misstänker att Du har njurbäckeninflammation. Vid njurbäckeninflammation gör det ofta ont i magen och nedre delen av ryggen.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom och råd om vad Du kan göra själv.
Du kan behandla Dig själv i upp till en vecka om symtomen inte är besvärliga och Du känner Dig säker på att Du har fått urinvägsinfektion. Det gäller om Du är frisk i övrigt och inte är gravid. Besvären går ofta över av sig själv inom en vecka.
Det här kan Du göra själv för att lindra besvären:
Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten Du dricker desto mer urin bildas och Du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan
Du kan ta smärtstillande läkemedel, som t ex innehåller paracetamol eller ibuprofen
Ibland behöver Du lämna ett urinprov. Provet analyseras sedan med urinsticka som kan visa om besvären beror på urinvägsinfektion. Läkaren kan också beställa en urinodling av urinen. Den visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket läkemedel Du kan behöva
Det finns flera undersökningar och utredningar som läkaren kan göra för att ta reda på vad Dina besvär beror på om proverna inte kan ge svar
Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra flera undersökningar för att ta reda på om det är någon annan sjukdom som orsakar besvären
Här är exempel på vanliga undersökningar om urinvägsinfektionen kommer tillbaka flera gånger:
Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att Du har kissat
Dina njurar kan behöva undersökas med röntgen
Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då undersöks urinblåsan genom urinröret
Du kan bli undersökt gynekologiskt, t ex om läkaren misstänker att urinblåsan inte töms helt på grund av framfall
Du brukar få lämna urinprov om Du har urinvägsinfektion och är gravid. Bakterier tar sig lättare genom urinvägarna till njurarna under graviditeten.
Du får behandling med antibiotika om Du har bakterier i urinen. Efter behandlingen får Du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna har försvunnit.
Du får också lämna ett urinprov för att se om infektionen orsakats av GBS. GBS kallas också för Grupp B-streptokocker och är en vanlig bakterie som många har i tarmen. Du behöver få behandling med antibiotika direkt i blodet under förlossningen om Du har GBS. Det är för att barnet inte ska smittas.
Du kan få lämna ett urinprov för att ta reda på om Du har smittats av klamydia.
Ibland görs en gynekologisk undersökning. Då är det vanligt att andra prover också tas.
De flesta som har urinvägsinfektion med lindriga besvär behöver ingen behandling. Det är för att besvären oftast minskar efter en till tre dagar och försvinner inom en vecka. Du får behandling om Dina besvär inte har minskat.
Vilken behandling Du får beror på vad proverna och undersökningarna har visat och om Du har feber eller inte. Behandlingen beror också på om Du är gravid eller ammar.
Du kan få behandling med antibiotika när Du har urinvägsinfektion. Bakterierna är ibland motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Då kan Du behöva ett läkemedel som är anpassat till just de bakterier som orsakar infektionen. Om det händer får Du lämna ett urinprov som analyseras genom urinodling. Resultatet visar vilka bakterier det gäller och vilken antibiotika Du behöver.
Oftast beror urinvägsinfektion med feber på njurbäckeninflammation. Det brukar behandlas med antibiotika. Du behöver snabbt komma till sjukhus och få behandling om Du får hög feber och är mycket påverkad av inflammationen. Då får Du behandling med antibiotika direkt i blodet.
Du som är gravid och har urinvägsinfektion har större risk att få njurbäckeninflammation. Därför måste Du få behandling med antibiotika, även om Du inte har feber. Om Du har feber får Du behandling på sjukhus med antibiotika direkt i blodet.
Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre Du blir. Det brukar inte behandlas med antibiotika, om Du inte är gravid.
Många får urinvägsinfektion flera gånger under livet. Det kan bero på olika saker. Det är vanligt hos Dig som är mellan 15 och 35 år. Det är också vanligt senare i livet, ofta efter klimakteriet.
Du kan få urinvägsinfektion flera gånger om Du inte tömmer blåsan när Du kissar. Bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna om urinblåsan inte töms helt. Därför ska Du försöka kissa ut det sista varje gång.
När Du är äldre är det vanligare att det finns kvar urin i urinblåsan efter att Du har kissat. Det ökar risken för urinvägsinfektion.
Du kan också få urinvägsinfektion flera gånger om Du har framfall, eftersom det kan göra att lite urin blir kvar i blåsan när Du har kissat klart.
Efter klimakteriet är det vanligt att slemhinnorna i urinröret blir tunnare. Då sluter det yttre urinröret inte lika tätt som tidigare och bakterier kan lättare komma in.
Du kan lättare få urinvägsinfektion om Du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel.
Behandling med antibiotika kan påverka de bakterier som finns naturligt i slidan och på huden kring slidan. Det gäller också behandling vid t ex svåra förkylningar som orsakas av bakterier. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är det korta urinröret som gör det lättare för bakterier att komma in till urinblåsan. Det är därför vanligt att få urinvägsinfektion efter att ha fått behandling med antibiotika.
Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.
Det kan finnas lite urin kvar i urinblåsan efter att Du har kissat. Det kan göra att Du har lätt att få urinvägsinfektion. Du kan då ta för vana att resa Dig upp en kort stund och sedan sätta Dig ner igen och försöka kissa ut det sista.
Du kan ta som vana att kissa efter att Du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.
När Du har kissat eller bajsat är det viktigt att Du torkar dig framifrån och bakåt. Det är så att bakterier från ändtarmen inte ska komma in i urinröret.
Kvinnor får oftast tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Det kan motverkas genom att använda östrogen som Du för in i slidan i form av t ex piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner.
Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte under en till sex månader om Du har mycket tätt mellan urinvägsinfektionerna. Det gäller om Du är över 15 år och inte är gravid. Då kan Du ta en låg dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.
Du kan ta en antibiotikatablett som förebyggande behandling om Du lätt får urinvägsinfektion i samband med sex. Den skyddande effekten finns kvar i ett dygn.
Du kan pröva att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och metenamin. Metenamin är ett bakteriehämmande läkemedel anpassat för urinvägarna. Det vetenskapliga stödet för att behandlingen hjälper är svagt, men för vissa kan den minska risken för att urinvägsinfektionen kommer tillbaka. Prata med Din läkare för att se om behandlingen är aktuell för Dig.
Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.
Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad.
Det blir en infektion i njuren om bakterierna tar sig genom urinledaren till den ena eller båda njurarna.
Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare om Du är äldre. Du behöver få vård på sjukhus om Du får blodförgiftning. Då får Du behandling med läkemedel direkt i blodet.
Urinen lämnar njurarna genom urinledarna. Urinvägarna består av urinledarna, urinblåsan och urinröret.
Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.
Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att Du får olika symtom.
Det finns olika typer av urinvägsinfektion.
Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.
Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.
Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Då finns infektionen i urinledarna och njurarna. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.
Urin bildas i njurarna och samlas i njurbäckenet. Du kan få njurbäckeninflammation om bakterierna sprids från urinblåsan till njuren.
Bakterier kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos kvinnor som har kortare urinrör än män.
Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.
Ibland orsakas urinvägsinfektion av en typ av stafylokockbakterier. De ger ofta urinvägsinfektion hos Dig som är yngre och kvinna. Det är vanligast på sensommaren och hösten.
Ibland är bakterierna motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta.
Du ska få vara delaktig i Din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Du kan få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Smal och enkel gryta med starka korvar som serveras med Keso Cottage cheese och bönor. En god sallad är också fräscht och gott till korvgrytan.
10 portioner
15 chilikorvar
2½ gul lök
2½ msk smör
1 000 gr krossade tomater
2½ tärning hönsbuljong
625 gr keso cottage cheese
1 000 gr kidneybönor
Skär korven i skivor. Skala och grovhacka löken. Fräs lök och korv i smör i en gryta. Rör i tomatkross och smulad buljongtärning. Låt allt koka någon minut. Servera med cottage cheese, kidneybönor och sallad.
