Ny forskning ifrågasätter säkerhetsmärkningar, så kan Du skydda dig mot mikroplaster i maten.
Svenskar värmer matlådor, fryser in rester och förlitar oss på plastburkar med märkningen ”mikrovågssäker”. Men det finns anledning att inte lita blint på markeringarna, menar forskare.
En nyligen inlämnad grupptalan i USA ifrågasätter om vissa plastprodukter verkligen är så ofarliga som förpackningarna utlovar, skriver Health.
Bakgrunden är en växande oro kring mikroplaster, små plastpartiklar som nu hittas i allt från blodkärl till hjärnor. Och kanske också i våra matlådor.
När plast förr eller senare faller sönder bildas pyttesmå bitar, mikroplaster. De syns inte med blotta ögat, men finns där ändå, i det vi dricker, i luften omkring oss och i maten på tallriken.
Plast slits och smulas så småningom sönder, bit för bit, tills det bara återstår små rester som kallas mikroplaster. De är osynliga för ögat, men finns ändå där, i vattnet vi dricker, i luften vi andas och i maten vi får på tallriken.
Forskare har hittat spår av dem i kroppen, och även om vi inte vet exakt vad det leder till än, växer oron. Det finns misstankar om att allt från hjärta och lungor till mage och tarm kan påverkas. Det finns också kopplingar till cancer och hormonstörningar.
Där vi har letat, har vi också hittat skador, konstaterar miljöforskaren Katie Pelch i en kommentar till Health.
Forskning har visat att uppvärmning av plast i mikrovågsugn påskyndar frisättningen av mikroplaster. En studie från 2023 visade att vissa plastburkar kunde släppa ifrån sig miljontals mikroskopiska plastpartiklar efter bara tre minuter i mikron.
Även frysen har sina fällor. När plast blir spröd i kyla kan partiklar lossna och följa med maten, enligt professor Carmen Marsit vid Emory University. För den som ofta fryser in matrester i plastburkar kan det alltså vara klokt att se över alternativen.
Och värst blir det när plasten utsätts för både värme och slitage. En mjuk eller lätt deformerad plastlåda efter mikrovågsuppvärmning är ett tydligt tecken på att något släppt från materialet, kanske mer än man vill tro.
Utöver själva mikroplasterna finns det kemikalier i plast som i sig är skadliga. PFAS, de så kallade evighetskemikalierna.
De används i bland annat nonstickpannor, men också i många plastförpackningar. De bryts inte ner i kroppen, och kopplas till allt från fertilitetsproblem till nedsatt immunförsvar.
När plast värms upp kan dessa ämnen överföras till maten. Det gäller även BPA och ftalater, kemikalier som länge diskuterats i hälsosammanhang.
Om plasten blir mjuk eller förändrar form är det ofta ett tecken på att den avger ämnen, säger Katie Pelch.
Att helt undvika plast i köket är svårt, men det finns smarta val. För uppvärmning är glas och keramik ett säkrare alternativ.
Frysning går bra i rostfritt stål, men undvik att använda plastburkar som är gamla eller repiga. Om Du måste använda plast, ta alltid bort locket innan du värmer något i mikron.
En annan dold risk är skärbrädor i plast. De nöts med tiden och små plastpartiklar kan hamna direkt i maten. Samma sak gäller plastbeläggning i gamla stekpannor. I takt med att ytan slits kan små partiklar hamna i maten utan att man märker det.
För de flesta är plasten en självklar del av vardagen. Förpackningar, burkar, påsar, den finns överallt. Men i det egna köket kan man faktiskt påverka mer än man tror.
Att byta ut några vanor och material kan göra skillnad för mängden mikroplaster.
Det handlar inte om att leva helt plastfritt, det är nog inte ens möjligt. Men att värma sin mat i glas i stället för plast är en liten förändring som kan få stor effekt på lång sikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar