1900
1900, var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 12 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 12 mars) och 13 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen, 13 mars).
1 januari, Kyrkorna i Stockholm fylls för att fira sekelskiftet, och i Slottskyrkan samlas Sveriges ledande skikt för midnattsmässa. Man firar även på Skansen
3 januari, 25-årige krigskorrespondenten Winston Churchill lyckas fly efter en månad som fånge hos boerna
9 januari, Lorensbergs Cirkus i Göteborg brinner ner. Fotbollsklubben SS.Lazio grundas på Piazza Della Libertá i Rom, Italien
14 januari, Giacomo Puccinis opera "Tosca" uruppförs vid Teatro Constantzi (numera Teatro dell'Opera di Roma) i Rom, Italien. Christiania spårvägar tar sina sista hästspårvagnar ur bruk
16 januari, Det svenska Liberala samlingspartiet bildas med målet att införa allmän rösträtt. Sixten von Friesen är partiets främsta namn
9 februari, Den amerikanske studenten Dwight F Davis donerar en 18 kilo tung silverpokal för tennisturneringen International Lawn Tennis Challenge
22 februari, Hawaii blir ett territorium inom USA.
27 februari, Den tyska fotbollsklubben FC Bayern München grundas.
28 februari, Det brittiska Labourpartiet grundas i Storbritannien när fackföreningarnas kongress i London bildar "Labour Representation Committee"
4–5 mars, Den första budkavletävlingen på skidor genomförs mellan Bollnäs och Härnösand.
16 mars, På Kreta upptäcks ruinerna efter Knossos.
23 mars, Den brittiske arkeologen Arthur Evans börjar gräva ut Knossos på Kreta
31 mars, Ett svenskt jordbruksdepartement inrättas. Sveriges första jordbruksminister blir högermannen och godsägaren Theodor Odelberg
14 april, En världsutställning öppnas i Paris, där kan man bland annat se den första rulltrappan
27 april, Den danske regeringsledamoten Hugo Egmont Hørring tvingas avgå från sina poster som Danmarks statsminister, finansminister, justitieminister och minister för Island. Kiruna grundas.
7 maj, Sveriges riksdag beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning, som en del av gränsförsvaret mot Ryssland.
11 maj, I USA vinner James J. Jeffries, USA mot Jim Corbett, USA på KO i 23e ronden i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning
16 maj, Massmordet på ångaren Prins Carl inträffar, varvid fyra personer dödas och åtta skadas av en sinnesförvirrad man (John Filip Nordlund) under färd på Mälaren.
17 maj, Brittiska armén befriar staden Mafikeng i Sydafrika under Boerkriget. Den första lastautomobilen i Sverige provkörs mellan Göteborg och Kungsbacka och ägs av Göteborgs förenade bryggerier (Pripps). Massmordet ombord på ångaren Prins Carl inträffar.
20 maj, Olympiska spelen inleds i Paris. Hans Ludvig Lundgren (född 1845) dog, till följd av ett meteoritnedslag i Kvavisträsk
24 maj–28 september, Amerikanska skickar soldater till Kina för att skydda utlänningar under Boxarupproret. Boxarupproret i Kina. Massmordet på ångaren Prins Carl
31 maj, Under andra boerkriget intar brittiska soldater Johannesburg och boerna retirerar mot Pretoria. Boxarupproret bryter ut i Kina. Bokhållaren Carl Oscar Henning Forslund blir Sveriges förste person att dömas för fortkörning
19 juni, Theodore Roosevelt blir nominerad till USAs vicepresident.
20 juni, Under Boxarupproret i Kina, riktad mot europeiska staters inflytande, mördar medlemmar i Boxarsällskapet Tysklands ambassadör Clemens von Kettlerer på öppen gata i Peking, andra europeiska staters beskickningar belägras
24 juni, Boxarna förstör utländska ambassader i Kina.
1 juli, Zeppelinaren gör sin jungfruresa i Tyskland.
2 juli, Ferdinand von Zeppelin gör med sitt styrbara luftskepp "LZ 1" i Tyskland den första uppstigningen till 400 meters höjd. Arbetet har tagit 26 år, och luftskeppet är 128 meter långt. Uppstigningen görs från Bodensjön
13 juli, Hålahults sanatorium i Närke invigs av kung Oscar II. Hålahult var det första jubileumssanatoriet.
14 juli, I Paris öppnas de 2a moderna olympiska spelen, och för första gången deltar kvinnor
15 juli, Socialdemokraterna inleder sin fjärde kongress i Malmö. Partiet har omkring 40 000 medlemmar
16 juli, Vid olympiska spelen i Paris vinner ett kombinerat svensk-danskt lag guld i dragkamp. Ernst Fast, Sverige tar brons i maraton
19 juli, LOs andra kongress hålls i Malmö. Härvid beslutas att kollektivanslutning till Socialdemokraterna skall ske frivilligt för varje förening. Paris tunnelbana öppnar
29 juli, Den unge anarkisten Gaetano Bresci lönnmördar Umberto I av Italien genom att skjuta honom i Monza
2 augusti, Attentat mot shahen av Persien i Paris
13 augusti, SS Deutschland III vinner det blåa bandet som det snabbaste atlantfartyget.
14 augusti, Allierade trupper intar Peking i Kina.
17 augusti, Brittiska och franska soldater intar Peking och befriar de av boxarna belägrade européerna, massaker begås mot upprorsmännen
28 augusti, Göteborg eldhärjas varvid flera kvarter i stadsdelen Hultmans holme ödeläggs
September, Sveriges befolkning uppnår fem miljoner
4 september, Helsingfors spårvägar får elspårvagnar
8 september, Pest i Glasgow i Skottland föranleder stränga smittskyddsbestämmelser i Sverige med åtgärder för att minska antalet råttor. Galveston, Texas drabbas av en orkan och följande flodvåg, varvid ca 6 000 invånare omkommer.
9 september, Kullens fyr, den sjätte i ordningen på samma plats, invigs. Arkitekt var Magnus Dahlander. Inuti roterar 1a ordningens Fresnel-linser.
12 september, Erik Gustaf Boström, knuten till konservativa Nya lantmannapartiet, avgår som Sveriges statsminister av personliga skäl och efterträds av partilöse Fredrik von Otter, även kallad "kungens man"
19 september, Den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus benådas.
25 september–24 oktober, Conservative Party i allians med Liberal Unionist Party vinner parlamentsvalet i Storbritannien.
27 september, John Filip Nordlund döms till döden för massmordet ombord på ångaren Prins Carl.
Oktober, De svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles får båda pris vid världsutställningen i Paris. I den första filmen med synkroniserat ljud läser Sarah Bernhardt en bit ur Hamlet.
11 oktober, Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö
14 oktober, Sigmund Freud publicerar boken Drömtydning
26 oktober, Storbritannien annekterar Transvaal i Sydafrika.
6 november, Republikanen William McKinley besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.
9 november, Ryssland fullbordar annekteringen av Manchuriet.
30 november, Författaren Oscar Wilde dör i exil i Frankrike.
December, Antalet bordeller i Montmartre i Paris uppgår till 127
1 december, Sveriges folkmängd uppgår till 5 136 441 människor. 55% av befolkningen lever av jordbruk och fiske
3 december, Brand i Borlänge förstör stora delar av staden
7 december, En ny normalplan för svenska folkskolan antas
9 december, Den svenska författaren Ellen Key ger ut boken Barnets århundrade, vilken blir en milstolpe inom 1900-talets pedagogik och barnuppfostran
10 december, 25-årige John Filip Nordlund avrättas på fängelsegården i Västerås för att i maj ha begått ett massmord på ångbåten Prins Carl, och han ber en bön och sjunger en psalm innan han lägger huvudet på stupstocken. Avrättningen är den näst sista i Sverige och den sista med handbila.
14 december, Max Planck presenterar sin kvantterori.
15 december, Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS) grundas på restaurang Riche i Stockholm.
31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av Lambert Lindblad. Sigmund Freuds psykoanalytiska teori läggs fram i "Drömtydning". En lag som reglerar kvinnors och barns arbete i den svenska industrin antas. Pojkar under 14 år och kvinnor får inte arbeta under jord. Sveriges riksdag antar med siffrorna 212–149 förslaget att bygga Bodens fästning och därmed kan den påbörjas. Wallenbergsföretaget SDR Telefon AB får koncession på utbyggnaden av Moskvas och Warszawas telefonnät. Lars Magnus Ericsson drar sig tillbaka från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Då samtrafiksavtalet mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) går ut meddelar Telegrafverket, att man önskar köpa SAT. Riksdagen avstyr dock det hela, eftersom de anser priset (13 miljoner kronor) vara för högt och att samtrafiken fungerar bra. Boken Trollkarlen från Oz av L Frank Baum publiceras. I USA utexamineras vid denna tid 10% av 17-åringarna från high school och de flesta kommer från rika hem. Kring den här tiden börjar brist på hemhjäp uppstå i Norge. I Sverige börjar Hanna Grönvall arbeta som tjänsteflicka, vilket senare kommer att sätta prägel på hennes politiska karriär. Antalet pigor i Sverige uppgår till 140 000. I Köpenhamn fanns omkring detta år cirka 24 000 tjänsteflickor. Födelsetalet i Sverige uppgår till 138 139. Högst beskattad i Stockholm är grosshandlare O Francke med 128 772 svenska kronor. Svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles belönas på Parisutställningen. Munkfors har över 4 500 invånare, och järnbruket är största arbetsgivaren. Ingenjör Harold Håkansson bygger om sin hästdroska till eldriven bil som demonstreras på Stockholms idrottspark och får stor uppmärksamhet innan den säljs till Berlin. Kata Dahlström blir medlem av SAPs verkställande utskott
Födda, 1 januari, Xavier Cugat, spansk-kubansk-amerikansk orkesterledare. Chiune Sugihara, japansk diplomat.
2 januari, William Haines, skådespelare. Helge Lunde, norsk regissör, manusförfattare, producent och produktionsledare.
3 januari, Maurice Jaubert, fransk kompositör.
4 januari, James Bond, amerikansk ornitolog.
5 januari, Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
21 januari, Elof Ahrle, svensk regissör och skådespelare.
22 januari, Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
27 januari, Hyman Rickover, amerikansk amiral.
31 januari, Georg Skarstedt, svensk skådespelare.
4 februari, Jacques Prévert, fransk poet.
5 februari, Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare. Adlai Stevenson, amerikansk politiker.
6 februari, Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
11 februari, Hans-Georg Gadamer, tysk filosof.
22 februari, Luis Buñuel, spansk filmregissör.
1 mars, Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
2 mars, Kurt Weill, tysk-amerikansk kompositör.
3 mars, Edna Best, brittisk skådespelare. Fritz Rotter, österrikisk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör. Heinrich Willi, schweizisk barnläkare.
9 mars, Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
13 mars, Georg Funkquist, svensk skådespelare. Giorgos Seferis, grekisk poet, nobelpristagare.
18 mars, Erik Lundegård, svensk kåsör känd under signaturen "Eld" i Dagens Nyheter
19 mars, Frédéric Joliot, fransk kemist, nobelpristagare.
26 mars, Angela Autsch, tysk nunna känd som "Auschwitz ängel"
1 april, Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
5 april, Spencer Tracy, amerikansk skådespelare.
11 april, Kai Normann Andersen, dansk kompositör och pianist som har spelat filmmusik.
14 april, Harry Ahlin, svensk skådespelare.
25 april, Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare. Elsa Wallin, svensk operettsångare och skådespelare. Anders Boman, svensk skådespelare och biografdirektör.
11 maj, Norris Cotton, amerikansk republikansk politiker.
13 maj, Karl Wolff, tysk SS-officer.
17 maj, Ayatolla Khomeini, iransk religiös ledare.
18 maj, Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
22 maj, Brita Öberg, svensk skådespelare.
23 maj, Hans Frank, tysk jurist och nazistisk politiker.
26 maj, Karin Juel, svensk sångerska och författare
28 maj, Heinrich Müller, tysk SS-officer, chef för Gestapo.
29 maj, Nils Jacobsson, svensk skådespelare.
30 maj, Curt Siwers, svensk skådespelare.
5 juni, Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.
11 juni, Walter Ljungquist, svensk författare, manusförfattare. Jules Sylvain, "Stig Hansson", svensk kompositör, manusförfattare och musiker
15 juni, Nils B Hansson, svensk länsjägmästare och politiker (folkpartist)
17 juni, Martin Bormann, nazistisk politiker.
23 juni, Vera Steadman, amerikansk stumfilmsskådespelare. John R Steelman, amerikansk statstjänsteman, konsult och publicist.
25 juni, Lord Mountbatten, brittisk amiral.
29 juni, Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.
6 juli, Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.
13 juli, Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.
16 juli , Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör.
19 juli, Arno Breker, tysk skulptör under nazitiden.
24 juli, Zelda Fitzgerald, amerikansk författare.
29 juli, Eyvind Johnson, svensk författare, nobelpristagare i litteratur
4 augusti, Elizabeth Bowes-Lyon, drottning av Storbritannien 1936–1952 (gift med Georg VI)
8 augusti, Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
23 augusti, Ernst Krenek, österrikisk kompositör.
24 augusti, Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer.
25 augusti, Hans Krebs, tysk-brittisk läkare, nobelpristagare.
3 september, Urho Kekkonen, finländsk politiker, president 1956–1981.
6 september, Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker.
8 september, Claude Pepper, amerikansk demokratisk politiker.
10 september, Nils Theodor Larsson, svensk civilekonom och politiker (centerpartist)
17 september, Charles L Terry, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Delaware 1965–1969.
23 september, Gustaf Nilsson, svensk politiker.
26 september, Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran)
29 september, Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas)
1 oktober, Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, Sveriges inrikesminister 1951–1957
7 oktober, Heinrich Himmler, tysk nazistisk politiker, Reichsführer-SS.
10 oktober, Helen Hayes, amerikansk skådespelare. Wilhelm Rediess, tysk SS-officer.
16 oktober, Primo Conti, italiensk målare; futurist.
17 oktober, Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
20 oktober, Ismail al-Azhari, Sudans president 1965–1969.
26 oktober, Karin Boye, svensk författare
1 november, Rut Holm, svensk skådespelare och sångerska.
3 november, Adolf Dassler, tysk skotillverkare, grundare av Adidas. Märta Reiners, svensk operasångerska.
7 november, Acharya N G Ranga, indisk politiker.
8 november, Charles Paddock, amerikansk sprinter. Margaret Mitchell, amerikansk författare.
10 november, Tore Lindwall, svensk skådespelare.
11 november, Hugh Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1959–1977.
14 november, Aaron Copland, amerikansk tonsättare. Hanny Schedin, svensk skådespelare.
18 november, Artur von Schmalensee, svensk arkitekt.
21 november, Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer. Alice Calhoun, amerikansk skådespelare.
24 november, Nils Söderman, svensk kapellmästare, kompositör och pianist.
25 november, Rudolf Höss, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.
27 november, Erwin Schulz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
6 december, Agnes Moorehead, amerikansk skådespelare.
27 december, Hans Stuck, österrikisk racerförare.
29 december, Sten Åkesson, svensk lantbrukare och politiker (fp)
31 december, Juan Tizol, amerikansk jazztrombonist och kompositör.
Avlidna, 22 januari, John P Stockton, 73, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865–1866 och 1869–1875.
2 februari, Anton Niklas Sundberg, 81, svensk ärkebiskop sedan 1870.
6 februari, Sir William Wilson Hunter, 59, brittisk statistiker och historieskrivare.
26 februari, Elof Tegnér, 55, svensk biblioteksman och historiker.
6 mars, Gottlieb Daimler, 65, tysk ingenjör, konstruktör och industriman som 1899 skapade 4-cylindersmotorn. Alfred C Harmer, 74, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1871–1875 och 1877–1900.
28 mars, Vincent Benedetti, 82, fransk greve och diplomat.
2 april, Gustaf Åkerhielm, 66, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.
12 maj, Göran Fredrik Göransson, 81, svensk industriman, grundare av Sandvik AB.
22 maj, Nathaniel P Hill, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.
12 juni, Jean Frédéric Frenet, 84, fransk matematiker.
20 juni, Albert Lundblad, 64, svensk jurist och riksdagsman.
14 juli, John H Gear, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1900.
22 juli, Elias Carr, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1893–1897.
29 juli, Umberto I, 56, kung av Italien 1878–1900, mördad.
4 augusti, Jacob Dolson Cox, 71, amerikansk republikansk politiker och general.
5 augusti, Luke Pryor, 80, amerikansk politiker.
16 augusti, John James Ingalls, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1891.
25 augusti, Friedrich Nietzsche, 55, tysk lingvist och filosof (död i Weimar)
26 augusti, John Miller Adye, 80, brittisk general.
26 september, George Franklin Drew, 73, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877–1881.
20 oktober, Naim Frashëri, 54, albansk poet.
22 oktober, John Sherman, 77, amerikansk politiker.
28 oktober, Friedrich Max Müller, 76, tysk orientalist.
20 november, Rudolf Piefke, 65, tysk militärmusiker och kompositör.
22 november, Harald Molander, 42, svensk författare och teaterregissör.
30 november, Oscar Wilde, 46, irländsk författare.
9 december, John L M Irby, 46, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1897.
10 december, Johan Filip Nordlund, 25, svensk massmördare.
1901
1901, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1 januari, Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien. Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
6 januari, Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det
22 januari, När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.
31 januari, Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland
7 februari, Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland
9 februari, De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen och är Skandinaviens största idrottstävling. Spelens syfte är att stärka den nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna
12 februari, På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").
16 februari, Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
22 februari, Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.
4 mars, William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA. New Yorks guvernör, Theodore Roosevelt, blir McKinleys nye vicepresident.
29 mars, Franska deputeradekammaren antar föreningslagen
29 april, Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antisemiter vid Budapests universitet
1 maj, Rekorddeltagande i första majdemonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö
9 maj, Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo
20 maj, Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.
23 maj, Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.
25 maj, Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 norska kronor i skatt och i städerna minst 400 norska kronor
28 maj, Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen
4 juni, Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka
15 juni, Gävleutställningen öppnas
22 juni, Föreningslagen antas av franska senaten
24 juni, Ingen vill köpa när 19-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris
7 juli, Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse
16 juli, Den ryske tsaren, Nikolaus II, beslutar upplösa den finländska militären
17 juli, Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
24 juli, Danmarks första Venstre-ministär bildas
24 augusti, Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
28 augusti, Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna
29 augusti, De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden
3 september, Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige
6 september, USAs president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare
7 september, Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet
12 september, Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow
14 september, Theodore Roosevelt tillträder som USAs president vid William McKinleys frånfälle
18–21 september, Den ryske tsaren är på statsbesök i Frankrike
11 oktober, Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
21 oktober, Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik
15 oktober, Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande
16 oktober, Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin
24 oktober, Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna
20 november–4 december, USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet
5 december, Hjalmar Hammarskjöld blir Sveriges justitieminister.
10 december, De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 svenska kronor. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredspriset delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy
12 december, Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från Cornwall i sydvästra England till Newfoundland i Kanada
21 december, Amerikanen King Camp Gillette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad. Amerikanska dansaren Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans". Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong. Norge går till kommunalval.
31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson. Oljeborrningar inleds i Persien. I Storbritannien med 38 miljoner invånare detta år, utgör 1,7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt. Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år. Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige. Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning. Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version. Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas. Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas. Jugendstilen lanseras i Sverige. Kvinnoorganisationen Bulgariska Kvinnounionen bildas. Stockholms Folkets hus invigs. Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet. Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av. Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas. 1901 års släktnamnsförordning införs.
Födda, 3 januari, Ngo Dinh Diem, vietnamesisk politiker, Sydvietnams president 1955–1963.
5 januari, Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
9 januari, Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
10 januari, Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
16 januari, Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933–1944 och 1952–1959.
17 januari, Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist. Aron Gurwitsch, tysk filosof.
20 januari, Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
28 januari, Margareta Bergman, svensk skådespelare.
29 januari, Mary Eaton, amerikansk dansare och skådespelare.
1 februari, Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
2 februari, Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
7 februari, Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
16 februari, Heinrich Gley, tysk SS-officer.
20 februari, Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953–1954.
23 februari, Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929. Ivar Lo-Johansson, svensk författare
25 februari, Zeppo Marx, amerikansk komiker.
28 februari, Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
11 mars, Wilton E Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1945.
17 mars, Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
21 mars, Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
27 mars, Carl Barks, amerikansk serietecknare. Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, nobelpristagare.
28 mars, Märtha av Sverige, kronprinsessa av Norge. gift med Olav V.
29 mars, Uuno Kailas, finländsk författare.
5 april, Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
6 april, Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
8 april, Arvid Richter, svensk sångare.
13 april, Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
20 april, Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker. Svea Holst, svensk skådespelare.
29 april, Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare. Hirohito, japansk kejsare 1926–1989.
5 maj, Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
7 maj, Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
12 maj, Märta Arbin, svensk skådespelare.
25 maj, Bellan Roos, svensk skådespelare.
29 maj, Inga Tidblad, svensk skådespelare
6 juni, Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget. Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945–1967.
10 juni, Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
11 juni, Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
13 juni, Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969
18 juni, Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar. Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
22 juni, Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker.
29 juni, Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV. Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
5 juli, Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
6 juli, Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
9 juli, Barbara Cartland, brittisk författare.
25 juli, Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
28 juli, Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
29 juli, Magnus Kesster, svensk skådespelare.
31 juli, Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
3 augusti, John C Stennis, amerikansk politiker, senator 1947–1989. Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
4 augusti, Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
8 augusti, Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
18 augusti, Arne Borg, svensk simmare
20 augusti, Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
23 augusti, John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946–1949, 1952–1955 och 1956–1973.
27 augusti, Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
28 augusti, Hilding Gavle, svensk skådespelare.
1 september, Andrej Vlasov, rysk militär.
3 september, Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
8 september, Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958–1966.
18 september, Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och pianist.
19 september, Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
26 september, Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare. Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
29 september, Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
10 oktober, Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
13 oktober, Irja Browallius, svensk författare.
21 oktober, Joseph S Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.
3 november, Leopold III, belgisk kung 1934–1951. André Malraux, fransk författare och politiker.
4 november, Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
14 november, Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
17 november, Walter Hallstein, tysk politiker.
18 november, George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
25 november, Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
28 november, Edwina Ashley.
5 december, Walt Disney, amerikansk filmproducent. Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
14 december, Paul I, kung av Grekland 1947–1964.
18 december, Francis J Myers, amerikansk demokratisk politiker.
27 december, Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker. Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska. Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
31 december, Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959.
Avlidna, 5 januari, Curtis Hooks Brogden, 84, amerikansk politiker.
9 januari, Frank Gay Clarke, 50, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1897–1901.
14 januari, Charles Hermite, 78, fransk matematiker.
16 januari, Hiram Rhodes Revels, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
17 januari, Frederic William Henry Myers, 57, engelsk poet.
22 januari, Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.
27 januari, Giuseppe Verdi, 87, italiensk operakompositör.
10 februari, Telemaco Signorini, 65, italiensk målare.
21 februari, Stephen M White, 48, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
22 februari, George Francis FitzGerald, 49, irländsk fysiker.
13 mars, Benjamin Harrison, 67, amerikansk politiker, USAs president 1889–1893.
16 mars, Marriott Brosius, 58, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1901.
11 april, Ivar Hallström, 74, svensk kompositör. Gunnar Eriksson i Mörviken, 68, svensk lantbrukare och politiker.
12 april, Auguste Sabatier, 61, fransk protestantisk teolog.
24 april, Arvid Posse, 81, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.
23 maj, John Riley Tanner, 57, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897–1901.
27 maj, Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen
11 juni, William J Samford, 56, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.
16 juni, Herman Grimm, 73, tysk författare och konsthistoriker.
18 juni, Hazen S Pingree, 60, amerikansk republikansk politiker.
21 juni, Carl Otto Bergman, 73, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
12 juli, Richard B Hubbard, 68, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
20 juli, Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt.
5 augusti, Viktoria av England, 60, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
12 augusti, Francesco Crispi, 82, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896. Adolf Erik Nordenskiöld, 68, svensk mineralog och polarforskare.
15 augusti, Julia von Hausmann, 75, rysk psalmförfattare.
24 augusti, Gunnar Wennerberg, 83, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister
9 september, Henri de Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv
14 september, William McKinley, 58, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad)
24 september, Fredrik Åkerblom, 62, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
18 oktober, August Malmström, 72, svensk konstnär och professor vid Konstakademin.
29 oktober, Leon Czolgosz, 28, William McKinleys mördare (avrättad)
27 november, Davis H Waite, 76, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
30 november, Albrecht Weber, 76, tysk orientalist.
6 december, Bertha Wehnert-Beckmann, 86, tysk fotograf.
24 december, Lev Ivanov, 67, rysk balettdansör och koreograf. Nobelpris.. Fysik, Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker. Kemi, Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist. Medicin, Emil von Behring, tysk läkare. Litteratur, Sully Prudhomme, fransk författare. Fred, Henri Dunant, Schweiz. Frédéric Passy, Frankrike.
Farmor, Johanna Maria Ingeborg Käll (född Nilsson), 5 februari 1901-11 oktober 1987, Vigselår, 1920, Skolbildning 3 år (småskola, folkskola), Län, Gotland
1902
1902, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 och Malmö 60 000.
15 januari, Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs
18 januari, Unionella konsulatskommittén tillsätts
19 januari, Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen
30 januari, En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan
12 februari, 1st Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Washington, D C
22 februari, Södertälje SK bildas.
23 februari, Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande och Karl Staaff vice ordförande.
25 februari, Hubert Cecil Booth startar en dammsugarfabrik i USA
4 mars, American Automobile Association grundas i Chicago.
18 mars, Real Madrid CF bildas. Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva
19 mars, Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.
5 april – 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
12 april, Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
14–21 april, Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring
16–23 april, USA skickar soldater för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro i nuvarande Panama under inbördeskriget i Colombia
18–20 april, Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.
20 april, Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning"
21 april, Norske statsministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr
24 april, Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.
27 april, Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.
7 maj, Vulkanen La Soufrière på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
8 maj, Vulkanen Montagne Pelée på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid cirka 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever
15–17 maj, Politisk storstrejk, anordnad av Socialdemokraterna och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt
17 maj, Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag
20 maj, Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma
31 maj, Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet
3 juni, Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes
15 juni, Gävleutställningen öppnas
21 juni, Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
23 juni, Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern
27 juni, Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien
28 juni, Trippelalliansen förnyas
1 juli, Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas
5 juli, Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern
10 juli, Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning
14 juli, Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar
1 augusti, Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien. Norra stambanans sträckning Boden–Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.
6 augusti, Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval
23 augusti, William F Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln
1 september, Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fictionfilm. Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas, som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961)
17 september–18 november, USA placerar beväpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater
19 september, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration
4 oktober, Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl. Brist på djurfoder råder i Sverige och jordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
7 oktober, Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
25 oktober, Vulkanen Santa María i Guatemala får ett utbrott varvid citks 5 000 invånare omkommer
27 oktober, De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.
December, Australien inför allmän rösträtt för vita kvinnor vid nationella val
10 december, En damm vid Assuan invigs vid Nilen
26 december, En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön. Även Skåne drabbas. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning på Saint Vincent. 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan. Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen. Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor. Kvinnoorganisationen Deutscher Verband für Frauenstimmrecht bildas. Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen. Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende. Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag. I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader. Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K M Lundberg och Joseph Leja. Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps. De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGTs tidning Reformatorn. På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige. Internationalen får svensk text av Henrik Menander. Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm. Stockholm får sin första ambulans. Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen. I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval. 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution. Den första svenska personbilen tillverkas
Födda, 6 januari, Helmut Poppendick, tysk SS-läkare.
8 januari, Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.
9 januari, Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
11 januari, Verner Arpe, svensk skådespelare.
31 januari, Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare. Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare
4 februari, Charles Lindbergh, amerikansk flygare.
7 februari, Verner Oakland, svensk skådespelare. Bruno Streckenbach, tysk SS-officer.
8 februari, Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.
17 februari, Marian Anderson, amerikansk sångerska.
19 februari, Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958–1967.
20 februari, Ansel Adams, amerikansk fotograf.
23 februari, Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
27 februari, Gene Sarazen, amerikansk golfspelare. John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.
7 mars, Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
9 mars, Luis Barragán, mexikansk arkitekt.
11 mars, Albert Rains, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1945–1965.
17 mars, Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
24 mars, Thomas Dewey, amerikansk politiker.
25 mars, Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare
28 mars, Flora Robson, brittisk skådespelare.
2 april, David Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945. Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.
3 april, Lisa Wirström, svensk skådespelare.
9 april, Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.
18 april, Waldemar Hammenhög, svensk författare. Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
20 april, John Elfström, svensk skådespelare.
23 april, Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
25 april, Per Aabel, norsk skådespelare.
29 april, Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare. Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.
2 maj, Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp)
3 maj, Alfred Kastler, fransk fysiker, nobelpristagare.
4 maj, Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
7 maj, Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello)
10 maj, David O Selznick, amerikansk filmproducent.
11 maj, Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare.
15 maj, Richard J Daley, amerikansk politiker.
31 maj, Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
9 juni, Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker.
16 juni, Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
28 juni, Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.
1 juli, William Wyler, amerikansk regissör.
5 juli, Nils Hultgren, svensk skådespelare. Henry Cabot Lodge, amerikansk ambassadör.
6 juli, Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare.
9 juli, Ella Fallenius, svensk manusförfattare.
10 juli, Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.
21 juli, Margit Manstad, svensk skådespelare.
26 juli, Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
28 juli, Karl Popper, brittisk filosof.
29 juli, David Arellano, chilensk fotbollsspelare.
1 augusti, Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
8 augusti, Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria.
10 augusti, Norma Shearer, amerikansk skådespelerska. Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.
11 augusti, Christian de Castries, fransk militär.
12 augusti, Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton). Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
13 augusti, Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn)
16 augusti, Georgette Heyer, brittisk författare.
22 augusti, Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.
24 augusti, Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
1 september, Riccardo Morandi, italiensk ingenjör.
5 september, Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.
12 september, Juscelino Kubitschek, Brasiliens president.
16 september, Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.
20 september, Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.
21 september, Luís Cernuda, spansk poet.
22 september, Folke Bramme, svensk musiker (cello)
24 september, Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979–1989.
26 september, Albert Anastasia, italiensk-amerikansk maffiaboss. Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
5 oktober, Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonalds skapare.
17 oktober, Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
23 oktober, Ib Schønberg, dansk skådespelare.
25 oktober, Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.
28 oktober, Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.
31 oktober, Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.
1 november, Nordahl Grieg, norsk författare.
2 november, Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
4 november, Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
7 november, Dagny Lind, svensk skådespelare.
8 november, Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
10 november, Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
14 november, Einar Hansen, dansk-svensk företagsledare.
16 november, Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker.
22 november, Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.
2 december, Horace A Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.
10 december, Elsa Burnett, svensk skådespelare.
11 december, Tyra Ryman, svensk skådespelare.
15 december, Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
23 december, Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin). Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944–1946.
29 december, Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
Avlidna, 5 januari, Martis Karin Ersdotter, 72, svensk hårkulla.
7 januari, Adolfina Fägerstedt, 90, svensk premiärdansös.
24 januari, Anders Kallenberg, 67, svensk målare.
9 februari, Nils Grotenfelt, 56, finländsk agronom.
11 februari, Caroline Rosenberg, 91, dansk botaniker.
17 februari, Edvard Forssberg, 53, svensk läkare, komiker och tillfällighetspoet.
18 februari, Albert Bierstadt, 72, tysk-amerikansk målare.
23 mars, Kálmán Tisza, 71, ungersk statsman.
26 mars, Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör
29 mars, Ludvig Michael Runeberg, 67, finländsk konstnär, kaméskärare.
1 april, Joseph S Fowler, 81, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
8 april, John Wodehouse, 76, brittisk politiker.
10 april, Pontus Fürstenberg, 74, svensk konstmecenat.
11 april, Johan Daniel Herholdt, 83, dansk arkitekt.
15 april, Jules Dalou, 63, fransk skulptör.
5 maj, Bret Harte, 65, amerikansk författare och journalist.
26 maj, Henry Clay McCormick, 57, amerikansk republikansk politiker.
11 juni, Otto Eckmann, 36, tysk målare och grafiker.
14 juni, Jens Zachariassen, 63, dansk-finländsk orgelbyggare och redare.
18 juni, Samuel Butler, 66, brittisk författare.
19 juni, John Dalberg-Acton, 1:e baron Acton, 68, brittisk historiker och politiker.
4 juli, Hervé Faye, 87, fransk astronom. Swami Vivekananda, 39, indisk filosof.
6 juli, Maria Goretti, 11, italiensk jungfrumartyr, helgon.
9 juli, William Marvin, 94, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
10 juli, Julius von Ficker, 76, tysk rättshistoriker.
8 augusti, James Tissot, 65, fransk målare och illustratör.
24 augusti, Adam Fabricius, 80, dansk präst och historiker.
7 september, Enrique Gaspar y Rimbau, 60, spansk diplomat och författare.
20 september, Carl Friedländer, 75, svensk industriman.
28 september, Émile Zola, 62, fransk författare. Karl Eduard Richard Voigtel, 73, tysk arkitekt.
4 oktober, Sixten Flach, 76, svensk militär, godsägare och politiker.
6 oktober, George Rawlinson, 89, engelsk arkeolog och historiker.
23 oktober, Olof Larsson i Bratteberg, 54, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
26 oktober, Elizabeth Cady Stanton, 86, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
4 november, Hale Johnson, 55, amerikansk advokat och politiker.
13 november, Ingrid Klar, 104, sista överlevande personen i Sverige född på 1700-talet.
20 november, Fredric Kafle, 83, svensk sjömilitär.
7 december, Thomas Nast, 62, tysk-amerikansk karikatyr- och satirtecknare.
22 december, Dwight M Sabin, 59, amerikansk republikansk politiker.
28 december, Georg Fleetwood, 84, svensk friherre, militär och hovman.
31 december, Rudolph Franz, 76, tysk fysiker. Nobelpris, Fysik, Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker, Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, Kemi, Emil Fischer, tysk kemist, Medicin, Sir Ronald Ross, Storbritannien, Litteratur, Theodor Mommsen, tysk författare, Fred, Élie Ducommun, Schweiz, Albert Gobat, Schweiz
1903
1903, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
2 januari, USAs president Theodore Roosevelt stänger ett postkontor i Indianola i Michigan efter att ledningen vägrat anställa en svart postkassörska.
5 januari, Telegrafkabeln mellan San Francisco och Hawaii öppnas för allmänheten.
22 januari, USA tar över bygget av Panamakanalen
31 januari, Ett jordkast uppstår i Glumstorp norr om Kristinehamn.
2 februari, 20-årige James Joyce lämnar föräldrahemmet i Dublin och slår sig ner i Paris
3 februari, Brittiska styrkor intar staden Kano i norra Nigeria. Då mord på britter ägt rum i landets södra delar och mördarna flytt norröver belägrar britterna landets norra delar. När Kano fallit fogar sig stamhövdingarna för indirekt brittiskt styre. 1906 bildas den brittiska kolonin Nigeria.
10 februari, Den svenska riksdagen debatterar den gifta kvinnans myndighet och rätt att själv disponera sin egendom
15 februari, Svenska Aeronautiska Sällskapets vätgasballong Svenske sliter sig och återfinns aldrig. Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv. Enligt svenska giftermålsbalken är gifta kvinnor omyndiga. Maskinfabriks AB Scania i Malmö börjar serietillverka 4-sitsiga personbilar
28 februari, Ett jordkast uppstår i Grums.
14 mars, Panamafördraget skrivs under
22 mars, USA får rätt att upprätta flottbaser i Guantanamo (Guantánamobasen) och Batria Honda
23–31 mars, USA skickar soldater till Honduras för att skydda USAs konsulat och ångbåten Wharf i Puerto Rico medan revolutionär aktivitet pågår
24 mars, Norge får rätt att ha sina egna konsulat i utlandet
30 mars–21 april, USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att skydda USAs intressen under revolutionär aktivitet pågår
1 april, Lysekils köping i Sverige får stadsprivilegium.
16 april, En av de värsta judepogromerna i det nya århundradet inträffar i den ryska staden Kishinev. Händelsen ger ytterligare näring åt den Sionistiska rörelsen.
24 april, Nikolaj Bobrikov, rysk generalguvernör i Finland, utvisar nio finlandssvenska män till Stockholm där de berättar om husundersökningar och andra övergrepp [3].
19 april, Befolkningen i ryska Kishnev anställer massaker på judar. 49 personer dödas, och många migrerar till USA
26 april, Den spanska fotbollsklubben Atlético Madrid bildas.
1 maj, Första framträdandet för Musikkåren Kamraterna med revelj på Stora Torget, Alingsås och marsch inom ringgatorna i samarbete med Godtemplarmusikkåren.
16 maj, Sveriges första automobilutställning öppnas i Stockholm vid idrottsparken. Utställningen är internationell, och representeras av 20 utställare. Där ses bland annat en tresitsig amerikansk Oldsmobile på 4 1/2 hästkrafter.
20 maj, Wilhelm Peterson-Bergers opera Ran uruppförs på Operan i Stockholm. Det är hans första opera. Sveriges första automobilklubb bildas.
31 maj, I Sverige bildas Socialdemokraternas Ungdomsförbund med Karl Gustav Ossiannilsson som förste ordförande. Andra ledande krafter är Fabian Månsson, Per Albin Hansson, Gustav Möller och Rickard Sandler. Förbundet ger ut tidningen Fram och slår ut de anarkistiska Ungsocialisterna som socialdemokraternas ungdomsförbund. Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund bildas i Sverige, varmed den svenska idrotten får en enhetlig ledning. Förbundet förbjuder professionalisering inom alla Sveriges sportgrenar.
2 juni, Ett specialsanatorium för barn öppnas i Vejbystrand.
11 juni, Alexander I Obrenovich (1876–1903), kung av Serbien från 1889, och hans gemål Draga Maschin mördas i kungliga palatset i Belgrad av sammansvurna liberala officerare ur serbiska armén
15 juni, De armeniska kyrkogodsen i Ryssland dras in till staten.
16 juni, Henry Ford börjar försäljningen av sin första bilmodell, Model A till ett pris av 850 dollar. Roald Amundsen ger sig av mot Nordvästpassagen
19 juni, Den första Lapplandsexpressen avgår från Stockholm till Narvik. Resan tar 48 timmar på den just fullbordade banan förbi Riksgränsen. Tåget går via Kiruna
20 juni, Sverige avstår sina anspråk på Wismar till Mecklenburg, som Sverige 1803 pantsatte staden till på hundra år, genom ett fördrag i Stockholm. Därmed blir staden helt införlivad i Tyskland.
28 juni, En järnvägsbro rasar i Cenicera, Spanien och 110 personer omkommer vid den första verkligt stora tågolyckan i Europa
30 juni, Författaren Frida Stéenhoff introducerar ordet feminism i Sverige med föredraget "Feminismens moral" som hon höll i Sundsvall denna dag
1 juli, Tidningen L' Auto startar cykelloppet Tour de France. Konkurrensen mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) leder till, att samtrafiken mellan näten helt upphör. Därmed är SATs abonnenter helt avskurna från övriga Sveriges telefonnät, som innehas av Telegrafverket. De båda bolagen börjar då konkurrera med varandra på olika sätt, vilket kommer att fortgå till 1918.
4 juli, USAs president Theodore Roosevelt sänder det första telegrammet genom Stillahavskabeln som förbinder San Francisco och Manila.
19 juli, Maurice Garin vinner första Tour de France. 21 av de 60 startande fullföljer tävlingen
20 juli, Makedonier gör revolt mot osmanska överhögheten
Juli, Ofotenbanan till Narvik invigs.
4 augusti, Sedan Leo XIII har avlidit den 20 juli väljs Giuseppe Melchiorre Sarto till påve och tar namnet Pius X.
23 augusti, Under ett möte i Bryssel delas det ryska socialdemokratiska arbetarpartiet i två fraktioner. Den revisionistiska benämns mensjeviker (minoritetsmän), och den radikala benämns bolsjeviker (majoritetsmän). Theodor Herzl slår fast att ny judisk stat skall byggas i Palestina
25 augusti, Den svenska fotbollsklubben GIF Sundsvall bildas.
30 augusti, Den amerikanska motorcykeltillverkaren Harley-Davidson grundas.
7–12 september, USA skickar soldater till Beirut för att skydda amerikanska konsulatet då ett lokalt uppror bland muslimerna fruktas
12 september, 60-årsfirande svenska operasångerskan Kristina Nilsson besöker Stockholm för första gången sedan 1885, och stora folkmassor väntar när hon går av tåget på Stockholms centralstation. Hon sjunger dock inget denna gång
17 september, Agnes Arvidson avlägger som första kvinna i Sverige apotekarexamen.
29 september, Niue skiljs från Cooköarna
10 oktober, I Manchester bildas Womens Social and Political Union (WSPU), den så kallade Suffragettrörelsen av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar Christabel och Sylvia. Rörelsens mål är att, med alla medel (även olagliga och våldsamma), genomdriva sina krav på kvinnlig politisk rösträtt.
12 oktober, Tjajkovskijs opera Eugen Onegin (1879) har premiär på Operan i Stockholm. Huvudrollen som Eugen Onegin sjungs av John Forsell
15 oktober, Elegier, dikter av den 23-årige Vilhelm Ekelund, utkommer
27 oktober, Centralposthuset, som är ritat i Jugendstil, vid Vasagatan i Stockholm invigs i närvaro av Sveriges regering och kungafamilj. Arkitekten är Ferdinand Boberg, som samma år har skapat Rosenbad
3 november, Området Panama bryts ur Colombia och blir en självständig republik.
4 november, USA skickar marinsoldater till Panama för att skydda amerikanska intressen och liv medan kanalbygge pågår
12 november, De franska bröderna Lebaudy utför en rekordflygning på 55 kilometer med sitt 58 meter långa luftskepp.
18 november, USA och Panama kommer överens om att USA får alla rättigheter att bygga, driva och skydda Panamakanalen
23 november, Den italienska tenoren Enrico Caruso gör sin USA-debut på Metropolitan Opera House i New York då han sjunger rollen som hertigen i Rigoletto.
November, En 23 meter lång sillval strandar vid Morups tånge i Halland. Detta är den största val som anträffats i Sverige.
1 december, Edwin Stanton Porters västernfilm Det stora tågrånet har biopremiär. Bröderna Wright flyger.
10 december, Makarna Pierre och Marie Curie delar nobelpriset i fysik med Henri Becquerel medan svenske Svante Arrhenius får kemipriset. Bjørnstjerne Bjørnson får litteraturpriset
15 december, Norges storting förbjuder valfångst i 10 år
17 december, De amerikanska bröderna Orville och Wilbur Wright genomför med "Flyer 1" i Kitty Hawk i North Carolina, USA historiens första kontrollerade flygtur med motordriven farkost när de flyger 37 meter. Flygplanet har de byggt själva.
21 december, Nederländerna antar en arbetarskyddslag. USA skickar 25 marinsoldater till Etiopien för att skydda USAs generalkonsul under förhandlingsarbete. Koffein ersätter kokain som ingrediens i Coca-Cola. Suffragettrörelsen Women's Social and Political Union bildas. Kvinnoorganisationen Ženský Klub Český bildas. Klädesmärket Tiger grundas i Uddevalla. Offentliga läkarbefattningar i Sverige blir tillgängliga för ogifta kvinnor. Ledande personer ur Göteborgs borgerlighet lämnar en petition mot emigration till Oscar II. Det socialliberala Centralförbundet för socialt arbete bildas på initiativ av Gerda Meyerson och Gertrud af Klintberg. Förbundet består av frivilliga socialarbetare som är förmögna nog att arbeta heltid utan lön. Förbundet gör en betydande insats i den socialpolitiska debatten. Bland annat utbildar man fattigvårdsfunktionärer, arbetar för förebyggande fattigvård, tar initiativ till Stockholms Kooperativa Bostadsförening med mera. Ivan Bratt blir Sveriges dittills yngste läkare, vid 25 års ålder. En svensk skogsvårdslag antas för att säkra återväxten av skogen. Kommunala arbetsförmedlingar införs i Sverige. Endast sedlar utgivna av Riksbanken gäller nu som betalningsmedel i Sverige. LKAB och AB Gellivare Malmfält sammanslås och blir ett dotterbolag till Grängesbergsbolaget. Hemmets kokbok, en av de mest inflytelserika svenska böckerna om hem och hushåll, utges av Fackskolan för huslig ekonomi. Nordenskiölds fartyg Vega säljs till den skotske redaren Ferguson och går under året under i Melville Bay utanför Grönland. Gerda Östberg blir den första gifta kvinnan att disputera på en avhandling vid ett svenskt universitet. Skivbolaget AB Skandinaviska Grammophon (med etiketten Husbondens röst) grundas. Sveriges första pressbyråkiosker öppnas. I Danmark ersätts grekiska och latin av engelska, franska och tyska som huvudämnen på gymnasiet. I Sverige kommer en lag angående skolväsendet i Stockholm som säger att folkskolan skall vara en för staden gemensam angelägenhet, som skall vårdas av kommunen. Med nya "negerdansen" "Cake-Walk" anser vissa i Sverige att den "nödvändiggör snörlifvets borttagande". Den första brandautomaten i Sverige har köpts från Tyskland till Eskilstuna. I Stockholm införs varmmjölksautomater, en mugg för fem öre. Sveriges kronprins köper en svenskbyggd automobil. Sveriges första biltävling hålls mellan Stockholm och Uppsala.
Födda, 2 januari, Kane Tanaka, världens näst äldsta person någonsin.
7 januari, Albrecht Haushofer, tysk geopolitiker och professor.
10 januari, Flaminio Bertoni, italiensk bildesigner.
11 januari, Irma Leoni, svensk revyskådespelare och sångerska.
27 januari, John Carew Eccles, australisk neurolog, nobelpristagare.
2 februari, Eugen Kogon, tysk författare och sociolog, överlevde Buchenwald.
10 februari, Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
13 februari, Georges Simenon, fransk deckarförfattare.
16 februari, Edgar Bergen, amerikansk buktalare.
18 februari, Nikolaj Podgornyj, sovjetisk politiker, president 1965–1977.
21 februari, Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
22 februari, Hamdamsaltaneh Pahlavi, iransk prinsessa.
28 februari, Vincente Minnelli, amerikansk regissör.
3 mars, Nils Liljeqvist, svensk manusförfattare.
7 mars, J Allen Frear, amerikansk demokratisk politiker, senator 1949–1961.
10 mars, Bix Beiderbecke, amerikansk jazztrumpetare.
14 mars, Mustafa Barzani, kurdisk politiker.
16 mars, Mike Mansfield, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
18 mars, Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.
21 mars, Ruth Stevens, svensk skådespelare.
26 mars, Nils Stolpe, finländsk militär och forstmästare.
9 april, Gregory Pincus, amerikansk läkare, p-pillrets uppfinnare. Mimi Pollak, svensk skådespelerska. Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelerska och sångerska.
12 april, Jan Tinbergen, nederländsk ekonom, nobelpristagare.
18 april, Lulu Ziegler, dansk skådespelare, regissör och sångerska.
20 april, Dagmar Edqvist, svensk författare.
21 april, Hans Hedtoft, dansk politiker, statsminister 1947–1950 och 1953–1955.
22 april, Karl Eberhard Schöngarth, tysk SS-officer.
24 april, José Antonio Primo de Rivera, spansk politiker.
25 april, Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
26 april, Karl-Magnus Thulstrup, svensk skådespelare och sångare.
27 april, Helge Zimdal, svensk arkitekt.
1 maj, Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och musiker.
2 maj, Bing Crosby, amerikansk sångare och skådespelare. Benjamin Spock, amerikansk barnläkare.
4 maj, Luther Adler, amerikansk skådespelare.
6 maj, Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist.
8 maj, Fernandel, fransk skådespelare.
12 maj, Lennox Berkeley, brittisk tonsättare.
15 maj, Maria Reiche, tysk matematiker och arkeolog.
18 maj, Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
23 maj, Walter Reisch, österrikisk-amerikansk, manusförfattare, regissör och filmproducent.
29 maj, Bob Hope, brittisk-amerikansk komiker, skådespelare.
4 juni, Joel Berglund, svensk operachef och hovsångare (basbaryton). Gunnar Odelryd, svensk rekvisitör, filmarkitekt, inspicient och producent.
6 juni, Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.
8 juni, Ralph Yarborough, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1971.
12 juni, Ragnar Brandhild, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent.
14 juni, Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
18 juni, Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare. Raymond Radiguet, fransk författare.
19 juni, Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
21 juni, Alf Sjöberg, svensk regissör vid Dramaten och filmregissör
22 juni, John Dillinger, amerikansk gangster. Sten Lindgren, svensk skådespelare.
23 juni, Birgit Th Sparre, svensk författare.
25 juni, Thomas C Hennings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1951–1960. George Orwell, brittisk författare.
1 juli, Amy Johnson, brittisk flygpionjär.
2 juli, Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963–1964. Olav V, kung av Norge 1957–1991. Charles Poletti, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York 1942.
4 juli, Corrado Bafile, italiensk kardinal.
6 juli, Hugo Theorell, svensk biokemist, nobelpristagare.
10 juli, Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist. Astrid Bodin, svensk skådespelare. Karl Fritzsch, tysk SS-officer.
11 juli, Rudolf Abel, sovjetisk överste och spion.
12 juli, Julius Sjögren, svensk skådespelare.
15 juli, Kamaraj, indisk politiker.
16 juli, Adalberto Libera, italiensk arkitekt.
18 juli, Victor Gruen, österrikisk arkitekt.
19 juli, Arnold Haskell, brittisk danskritiker.
30 juli, Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör.
3 augusti, Habib Bourguiba, Tunisiens förste president.
7 augusti, Louis Leakey, brittisk arkeolog.
9 augusti, Ludwig Heilmann, tysk militär.
10 augusti, Lasse Krantz, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
23 augusti, Walter Linse, tysk jurist. Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USAs jordbruksminister 1948–1953.
24 augusti, Karl Hanke, tysk nazistisk politiker.
8 september, Sven Barthel, svensk författare, översättare
13 september, Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare.
14 september, Håkan Jahnberg, svensk skådespelare.
15 september, Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
18 september, Margret Nilsson, svensk politiker (bondeförbundare)
20 september, Alva Garbo, svensk skådespelare.
21 september, Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.
25 september, Ernest S Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1954. Mark Rothko, ryskfödd amerikansk konstnär.
26 september, Einar Kjellén, svensk arkeolog. Arne Furumark, svensk arkeolog.
1 oktober, Vladimir Horowitz, ukrainsk-amerikansk pianist.
4 oktober, Ernst Kaltenbrunner, österrikisk nazist.
17 oktober, Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
23 oktober, Maja Nilsson, svensk politiker. Richard Thomalla, tysk SS-officer.
28 oktober, Elly Holmberg, svensk dansare. Evelyn Waugh, brittisk författare.
5 november, William A Dawson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1947–1949 och 1953–1959.
7 november, Konrad Lorenz, österrikisk zoolog och etolog.
16 november, Hans Nockemann, tysk SS-officer.
20 november, Alexandra Danilova, rysk ballerina.
27 november, Lars Onsager, norsk-amerikansk kemist, nobelpristagare.
28 november, J Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.
4 december, James Russell Wiggins, amerikansk journalist och diplomat, FN-ambassadör 1968–1969.
17 december, Erskine Caldwell, amerikansk författare.
18 december, Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
26 december, Heinz Reinefarth, tysk SS-general.
28 december, Ben Ramsey, amerikansk demokratisk politiker.
30 december, Einar Groth, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.
Avlidna, 26 januari, Carl Fredrik Bergstedt, 85, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.
28 januari, Augusta Holmès, 55, fransk kompositör.
1 februari, George Gabriel Stokes, 83, irländsk matematiker och fysiker.
3 februari, Walfrid Weibull, 69, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
7 februari, Robert H May, 80, amerikansk affärsman och politiker.
20 februari, Gotthard Werner, 65, svensk konstnär, historiemålare.
26 februari, Richard Gatling, 84, amerikansk uppfinnare av Gatling-kulsprutan.
16 mars, Roy Bean, amerikansk fredsdomare.
25 mars, Sir Hector MacDonald, 50, brittisk general.
31 mars, Henry W Corbett, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.
11 april, Gemma Galgani, 25, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
26 april, Malwida von Meysenbug, 86, tysk författare.
8 maj, Paul Gauguin, 54, fransk impressionistisk målare och grafiker (död utfattig och ensam på La Dominica, en av Marquesasöarna i Söderhavet)
19 maj, Carl Snoilsky, 61, svensk greve, överbibliotekarie och poet, Svenska bilder, ledamot av Svenska Akademien.
25 maj, Marcel Renault, 31, fransk racerförare och bilkonstruktör, medgrundare av Renault.
11 juni, Alexander I av Serbien, 26, kung av Serbien sedan 1889.
23 juni, Ludwig Franzius, 71, tysk vattenbyggnadsingenjör.
17 juli, James McNeill Whistler, 69, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
20 juli, Leo XIII, 93, påve sedan 1878.
21 juli, Anders Huss, 61, svensk kronofogde och riksdagsman.
26 juli, Lina Sandell, 70, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
1 augusti, Calamity Jane, 51, amerikansk vildavästernhjältinna.
17 augusti, Wilhelm Spånberg, 59, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal)
31 augusti, Albert Eriksson, 33, tidningsman och översättare.
23 september, Charles B Farwell, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.
14 oktober, Henry L Mitchell, 72, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Florida 1893–1897.
26 oktober, Maurice Rollinat, 56, fransk poet.
1 november, Theodor Mommsen, 85, tysk historiker, nobelpristagare.
12 november, Camille Pissarro, 73, fransk impressionistisk målare.
20 november, Tom Horn, 42, amerikansk brottsling, avrättad.
24 november, Johann Baptist von Anzer, 52, tysk katolsk missionsledare.
5 december, Emil von Qvanten, 76, finländsk skald och publicist.
8 december, Herbert Spencer, 83, brittisk liberal filosof.
13 december, Alexander McDonald, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
26 december, Giuseppe Zanardelli, 77, italiensk politiker. Nobelpris. Fysik, Henri Becquerel, Frankrike, Pierre Curie, Frankrike, Marie Curie, Frankrike, Kemi, Svante Arrhenius, Sverige, Medicin, Niels Ryberg Finsen, Danmark, Litteratur, Bjørnstjerne Bjørnson, Norge, Fred, Randal Cremer, Storbritannien
1904
1904, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
2 januari, Bantufolket Herero i Tyska Sydvästafrika gör uppror mot tyskarna och förstör bland annat järnvägsbron vid Osona
2 januari–11 februari, USA och Storbritannien skickar flottstyrkor till Dominikanska republiken för att skydda USAs intressen i Puerto Plata, Sosua och Santo Domingo under revolutionär strid. Man upprättar bland annat en zon där man inte tillåter något bråk
4 januari, I Sverige bildas Stockholms tjänarinneförening
5 januari, USA skickar marinsoldater till Korea för att skydda USAs legation i Seoul under kriget mellan Ryssland och Japan
10 januari, Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld återvänder till Stockholm
17 januari, Anton Tjechovs Körsbärsträdgården har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva.
23 januari, En storbrand i Ålesund gör 12 000 människor hemlösa
29 januari, Den svenska idrottsklubben Västerås SK grundas.
30 januari, Den första fasta biografen i Stockholm, Sverige öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan. Göteborg har redan 11 biografer
1 februari, Danmark ger Island självstyre
7 februari, Baltimore i Maryland, USA förstörs vid en brand
8 februari, Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottans båtar vid flottbasen Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget om inflytande i Manchuriet och Korea
20 februari, De båda studenterna vid Göteborgs högskola Fritiof Palmér och Signe Garling deklarerar via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning att de har ingått ett så kallat "samvetsäktenskap" (samboförhållande). Händelsen blir en skandal som följs av en intensiv pressdebatt och högskolans myndigheter ingriper mot kontrahenterna.
23 februari, USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.
24 februari, På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland
25 februari, Brasilien annekterar Acre
3 mars, Nationalgardet sätts in för att stoppa massaker på svarta i Springfield, Illinois
16 mars, Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk
25 mars, Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.
4 april, Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige
8 april, Avspänningsavtalet Entente Cordiale, en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika, undertecknas av Storbritannien och Frankrike
18 april, August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig
30 april, Världsutställningen i Saint Louis invigs, Hamburgare och strutglass serveras
Maj, Rysk-japanska kriget påbörjas.
1 maj, Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.
4 maj, Sveriges riksdag beslutar om en läroverksreform som från 1905 delar upp det svenska läroverkssystemet i stadierna "realskola" och "gymnasium". Flickor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.
8 maj, Filmen Den stora tågplundringen, världens första västernfilm, har svensk premiär.
18 maj, Sveriges riksdag förkastar regeringen Boströms förslag om allmän och lika rösträtt för män, med proportionellt valsystem. International Agreement for the suppression of the White Slave Traffic framläggs i Paris 18 maj 1904.
3 juni, International Alliance of Women bildas av International Council of Women på Second Conference of the International Woman Suffrage Alliance.
15 juni, Omkring 1 000 personer, främst kvinnor och barn, omkommer då en utflyktsbåt från tyska föreningen i New York börjar brinna och sjunker på East River utanför Manhattan
16 juni, Den 29-årige finske nationalisten Eugen Schauman skjuter den ryske generalguvernören över Finland Nikolaj Bobrikov i senatshuset i Helsingfors. Schauman tar därefter omedelbart sitt eget liv, medan Bobrikov avlider dagen därpå.
26 juni, Idrottsföreningen IF Elfsborg bildas.
28 juni, 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångbåten Norge, som åker från Köpenhamn till New York, går på grund och sjunker i hårt väder på Atlanten utanför Skottland
Juli, Transsibiriska järnvägen är klar efter drygt 10 års arbete, så att ryssarna lättare kan befolka Sibirien, 831 mil från Moskva till Vladivostok
1 juli, I Saint Louis öppnas de 3e moderna olympiska spelen inom ramen för världsutställningen. Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör
14 juli, Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien
16 juli, Sveriges första ubåt, Hajen, sjösätts på Galärvarvet i Stockholm.
20 juli, I Danmark bildas De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger med målet att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden
6 augusti, De sista hästspårvagnarna tas i bruk på Stockholms gator
18 augusti, Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning
19 augusti, Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.
24 augusti, Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel, som 1897 gav sig av i luftballong över Arktis och Nordpolen, dödförklaras
September, Döva och blinda Helen Keller, 24, tar examen vid ett amerikanskt universitet, självbiografin blir storsäljare
7 september, En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.
14 september, 36-årige ryske författaren Maksim Gorkij besöker på sin första utlandsresa Helsingfors där hans pjäs "Småborgare" spelas på Finska teatern
26 september, Nyzeeländske delfinen Pelorus Jack skyddas ensam av Order in Council under Sea Fisheries Act
4 oktober, Den svenska idrottsklubben IFK Göteborg bildas.
18 oktober, Allmänna valmansförbundet (AVF) i Sverige bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper. Försvarsfrågan och rösträttsfrågan är dominerande punkter på dagordningen. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.
22 oktober, Kravaller utbryter i flera ryska städer då reservister kallats in i kriget mot Japan
23 oktober, Ett kraftigt jordskalv med magnituden 6,0 på richterskalan drabbar södra Sverige och Norge, med epicentrum i södra Oslofjorden. Skalvet är det värsta som drabbat Norden på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.
27 oktober, USAs och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.
8 november, Republikanen Theodore Roosevelt besegrar demokraten Alton B. Parker vid presidentvalet i USA.
16 november, Grytviken grundas i den brittiska besittningen Sydgeorgien av kapten Carl Anton Larsen som en valfångststation
17–24 november, USA skickar soldater till Panama för att skydda amerikanska liv och egendomar i Ancon vid hot om uppror
November, Den svenska socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer
December, Emigrationen från Sverige till Nordamerika avtar, från 42 000 personer 1903 medan 18 000 åkte 1904
10 december, Årets Nobelpris går till bland andra ryssen Ivan Pavlov i medicin medan litteraturpriset delas av Fréderic Mistral och spanjoren José Echegaray
18 december, Svenska Fotbollförbundet bildas. USA skickar soldater Tanger i Marocko för att rädda en kidnappat amerikan samt skydda USAs. Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen. Anders Österlings första diktsamling utkommer. Under året postas 48 671 400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per invånare. Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna. Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat. Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in. Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet. Svenska farmaceutförbundet bildas. Svenska gymnastikförbundet bildas. En biltävling Stockholm–Uppsala anordnas. En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas. Världens äldsta inspelade intervju genomförs då den 94-årige skomakaren Peter Wickblom intervjuas om sin utvandring till USA 1846. Stockholm delas in i överlärardistrikt med en överlärare i varje skola. I Klara församling i Stockholm finns 25 sprit- och 130 ölkrogar. I Sverige inrättas Egnahemslånefonden för arbetare som vill bli småbrukare. Arbetarna i Munkfors bildar en fackförening, den första inom UHB. KFs partihandel bildas. En tysk diplomat i Stockholm påstår att Sverige sedan 1880-talet alltmer bygger sitt samhälle efter tysk modell. En folkskollärare i Göteborg stäms inför rådhusrätten för att ha agat en pojke, vilket pojkens far hävdar är misshandel. Kvinnoorganisationen Feministák Egyesülete grundas i Ungern. Chalmers studentkår grundas av Teknologföreningen C S
Födda, 8 januari, Karl Brandt, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
14 januari, Cecil Beaton, brittisk fotograf.
18 januari, Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.
22 januari, Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare. George Balanchine, rysk koreograf.
2 februari, Helen Rose, amerikansk kostymör.
3 februari, Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare. Pretty Boy Floyd, amerikansk bankrånare.
6 februari, Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
14 februari, Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
15 februari, Sten Looström, svensk skådespelare.
16 februari, Joseph Bühler, tysk nazistisk politiker. George F Kennan, amerikansk diplomat, politisk rådgivare, statsvetare och historiker (död 2005)
20 februari, Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1953–1957. Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964–1980.
23 februari, George Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961.
27 februari, James T Farrell, amerikansk författare.
28 februari, Sven Svensson, svensk hemmansägare och politiker (högern)
29 februari, Jimmy Dorsey, amerikansk klarinettist och orkesterledare. Helmer Grundström, svensk författare.
1 mars, Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, trombonist och arrangör.
2 mars, Tom Steed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1981 (död 1983)
4 mars, Luis Carrero Blanco, spansk sjömilitär och politiker.
5 mars, Karl Rahner, tysk katolsk teolog.
7 mars, Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (SS-Obergruppenführer)
11 mars, Linnéa Edgren, svensk skådespelare. Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.
23 mars, Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
24 mars, Anna Lindahl, svensk skådespelare.
1 april, Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
2 april, Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, Dramatenchef, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare
4 april, Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist. Walter J Kohler Jr, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951–1957.
6 april, Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966–1969.
7 april, Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.
8 april, Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
12 april, Glen H Taylor, amerikansk politiker, senator 1945–1951.
14 april, Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.
15 april, Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
16 april, Walter Walford Johnson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1950–1951.
19 april, Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
20 april, Bob Bartlett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1968.
21 april, Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.
22 april, Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.
24 april, Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
25 april, René Cogny, fransk generalmajor.
27 april, Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
30 april, Willi Mentz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
6 maj, Harry Martinson, svensk författare, nobelpristagare
11 maj, Salvador Dali, spansk målare.
13 maj, Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
16 maj, Olle Bennström, racerförare och vinnare av Grand Prix 1932.
17 maj, Jean Gabin, fransk skådespelare. John J Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1970.
21 maj, Fats Waller, amerikansk jazzpianist.
22 maj, Anne de Vries, nederländsk författare.
26 maj, George Formby, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.
2 juni, Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare, Tarzan.
14 juni, Gösta Grip, svensk skådespelare.
15 juni, Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
17 juni, J Vernon McGee, amerikansk teolog och radiopredikant.
19 juni, Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
25 juni, Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
26 juni, Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
30 juni, Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.
1 juli, Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945–1957.
2 juli, Erik Lundin, schackspelare
7 juli, Alvah Bessie, amerikansk författare.
10 juli, Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
12 juli, Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare. Olle Olsson Hagalund, svensk konstnär
14 juli, Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
16 juli, Leo-Jozef Suenens, belgisk ärkebiskop och kardinal.
17 juli, Evert Lundquist, svensk konstnär
19 juli, Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
24 juli, Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
27 juli, Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.
28 juli, Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
9 augusti, Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.
14 augusti, Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma
16 augusti, Roman Hruska, amerikansk republikansk politiker, senator 1954–1976. Wendell Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.
20 augusti, Gustav Sandgren, svensk författare.
21 augusti, Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
22 augusti, Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976–1997.
23 augusti, William Primrose, brittisk violast.
29 augusti, Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.
2 september, Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
17 september, Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
21 september, Birgit Chenon, svensk skådespelare.
26 september, Estelle Bernadotte, svensk filantrop.
1 oktober, Erik Upmark, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för SJ 1949–1969. A K Gopalan, indisk politiker.
2 oktober, Graham Greene, brittisk författare.
5 oktober, Greta Wassberg, svensk sångare.
6 oktober, Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
16 oktober, Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare. Eivor Wallin, svensk politiker (socialdemokrat)
17 oktober, Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
18 oktober, Nils Gustafsson, svensk violinist.
20 oktober, Anna Neagle, brittisk skådespelare.
22 oktober, Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
24 oktober, Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
27 oktober, Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano)
30 oktober, Neil H McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957–1959.
9 november, Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
12 november, Jacques Tourneur, fransk filmregissör.
13 november, Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.
14 november, Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.
19 november, Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare. Nathan Freudenthal Leopold, Jr, amerikansk brottsling.
20 november, Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
21 november, Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
22 november, Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.
28 november, James Eastland, amerikansk politiker, senator 1941 och 1943–1978.
30 november, Clyfford Still, amerikansk konstnär.
15 december, Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN–ambassadör.
17 december, Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof.
19 december, B T Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.
21 december, Johannes Edfelt, svensk författare
24 december, Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.
Avlidna, 9 januari, Charles Foster, 75, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1891–1893. John Brown Gordon, 71, amerikansk general och politiker.
20 januari, Albert von Maybach, 81, preussisk ämbetsman.
22 januari, Laura Vicuña, 12, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
12 februari, Antonio Labriola, 60, italiensk marxist.
15 februari, Mark Hanna, 66, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897-1904.
17 mars, Gideon C Moody, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.
23 mars, Helge Åkeson, 72, pacifist och baptistpredikant, grundare av Fribaptistsamfundet.
24 mars, Edwin Arnold, 71, engelsk skald och orientalist.
11 april, Alberto Cantoni, 62, italiensk författare.
1 maj, Antonín Dvořák, 62, tjeckisk tonsättare.
10 maj, Henry Morton Stanley, 63, brittisk-amerikansk journalist, upptäcktsresande och kolonisatör.
11 juni, Clas Theodor Odhner, 67, svensk riksarkivarie.
16 juni, Eugen Schauman, 29, finländsk student och aktivist.
17 juni, Nikolaj Bobrikov, 65, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad). Harvey Logan, amerikansk brottsling med smeknamnet Kid Curry.
3 juli, Theodor Herzl, 44, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
5 juli, Abaj Qunanbajuly, 58, kazakisk poet, kompositör och filosof.
8 juli, Anton Qvam, 69, norsk politiker
15 juli, Anton Tjechov, 44, rysk författare.
16 juli, Carl Fredric von Sydow, 71, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
4 augusti, James T Lewis, 84, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.
24 september, Niels Ryberg Finsen, 43, dansk läkare, nobelpristagare.
30 september, George Frisbie Hoar, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1904.
4 oktober, Frédéric Bartholdi, 69, fransk skulptör, Frihetsgudinnans skapare.
7 oktober, Isabella Bird, 72, brittisk upptäcktsresande, författare, fotograf och naturalist.
8 oktober, Matt Whitaker Ransom, 78, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.
21 oktober, Isabelle Eberhardt, 27, schweizisk upptäcktsresande och författare.
18 november, William Campbell Preston Breckinridge, 67, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.
20 november, Hugh Smith Thompson, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–1886.
29 oktober, Benjamin Harrison Eaton, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.
24 november, Christopher Dresser, 70, brittisk designer.
13 december, Johannes Skaar, 76, norsk biskop.
21 december, George Laird Shoup, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
28 december, Otto Intze, 61, tysk vattenbyggnadsingenjör. Nobelpris, Fysik, Lord Rayleigh, Storbritannien, Kemi, Sir William Ramsay, Storbritannien, Medicin, Ivan Pavlov, Ryssland, Litteratur, Frédéric Mistral, Frankrike, José Echegaray, Spanien, Fred, Institutet för internationell rätt
1905
1905, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
4 januari, Ryska flottbasen Port Arthur kapitulerar i rysk-japanska kriget efter över sju månaders belägring
11 januari, Det nya svenska riksdagshuset på Helgeandsholmen, som är byggt i granit och ritat i barockstil av Aron Johansson, tas i bruk, men dess arkitektur får stark kritik
22 januari, 200 000 ryska arbetare marscherar till Vinterpalatset i Sankt Petersburg där de beskjuts av tsarens trupper och hundratals människor dör. Denna händelse blir inledningen till den första ryska revolutionen och är känd som Blodiga söndagen. Cirka 1 000 "fredliga" demonstranter dödas, och en sovjet ledd av mensjevikledaren Leo Trotskij griper tillfälligt makten i staden
24 januari, Den svenske arvprinsen Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf) förlovar sig i Kairo med prinsessan Margareta av Connaught
26 januari, Cullinandiamanten hittas i en gruva nära Pretoria i Sydafrika.
27 januari, Masstrejker utbryter i flera städer i Ryssland
7 februari, De svensk-norska förhandlingarna i konsulatsfrågan strandar, och det står alltmer klart att det i grunden handlar om svensk-norska unionens fortsatta existens
17 februari, Ryske storfursten Sergej Alexandrovitj av Ryssland mördas i Sankt Petersburg
3 mars, Den ryske tsaren accepterar att skapa en folkvald församling, Duman. Den tyske zoologen Fritz Schaudinn upptäcker smittämnet som orsakar syfilis
4 mars, Bonderevolter utbryter i Ryssland. Republikanen Charles Fairbanks från Indiana blir USAs nye vicepresident.
10 mars, Japan slår Ryssland i slaget vid Mukden
14 mars, I Tyskland presenterar vetenskapsmannen Albert Einstein sin relativitetsteori, vilken gör både tid och rum till något relativt medan endast ljusets hastighet är konstant och därmed lägger han grunden till 1900-talets fysik
1 april, Penny post-service mellan Storbritannien och Australien startas
4 april, En jordbävning av styrkan 7,8 på Richterskalan i Kangra-området i norra Indien kräver nära 20 000 dödsoffer.
13 april, Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister för andra gången, och säger sig därmed vilja underlätta de fortsatta svensk-norska förhandlingarna
14 april, Johan Ramstedt blir ny svensk statsminister
25 april, Norges regering avvisar förhandlingar om unionen så länge konsulatsfrågan inte är löst.
26 april, Hinke Bergegren döms till 50 kronor i böter för att i ett tal ha hotat officerare med stryk
4 maj, Brevbomben "Den valentinska parfymflaskan" exploderar på ett postkontor på Linnégatan i Stockholm, innan den hunnit delas ut, varvid tre posttjänstemän skadas svårt.
13 maj, Nederländska nakendansösen Mata Hari gör succé i Paris. Barnens dag anordnas i Stockholm för första gången. Initiativtagare är Claes Virgin och syftet att skaffa pengar till behövande barns sommarvistelser
15 maj, Las Vegas, Nevada grundläggs.
27 maj, Kung Oscar II vägrar att sanktionera den av norska stortinget antagna lagen om eget norskt konsulatsväsen. (NS) Japanska flottan under amiral Togo Heihachiros befäl besegrar ryska östersjöflottan under befäl av amiral Zinovij Rozjestvenskij vid Tsushima vid Koreasundet. Det ryska nederlaget blir slutet på rysk-japanska kriget.
Mitten av året, En ny stor polioepidemi utbryter i Skandinavien. Fler än tusen barn insjuknar och över hundra dör.
6 juni, Norska Stortinget håller ett hemligt möte, där man beslutar att dagen därpå säga upp unionen med Sverige.
7 juni, Norges storting antar en proklamation där man säger upp unionen med Sverige, varför de norska statsråden nedlägger sina ämbeten. Stortinget förklarar att kungamakten Norge har upphört att fungera, eftersom Oscar II avsatts som Norges statschef och inte förmår bilda någon ny norsk regering
8 juni, Kung Oscar II hyllas av 10 000 personer vid Rosendals slott på Djurgården. Han är djupt kränkt av den "revolution" som inträffat i Norge. De närvarande sjunger "Ur svenska hjärtans djup" och Sveriges nationalsång
9 juni, Unionsflaggan halas för sista gången på Akershus fästning och norrmännen kan istället hissa "den rene flagg".
10 juni, Verkstadsföreningen lockoutar 18 120 svenska arbetare vid 97 verkstäder. Konflikten varar till i november
15 juni, Sveriges kronprins Gustafs (senare Gustaf V) son arvprins Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf) gifter sig i Windsor Castle med Margaret av Connaught
20 juni, En urtima riksdag i Sverige debatterar upplösningen av unionen med Norge. Man framlägger en proposition om att avvisa användandet av våld i krisen. Propositionen faller dock och regeringen avgår. Arbetarrörelsen deklarerar sin avsikt att proklamera generalstrejk i händelse av krig med Norge.
27 juni, Besättningen på ryska pansarkryssaren Potemkin gör myteri och hissar röda fanan, då oroligheterna i ryska städer spridits till ryska örlogsflottan
1 juli, Bilregistret införs i Sverige, 115 bilar finns till en början registrerade
3 juli, Frankrikes nationalförsamling beslutar att franska staten och kyrkan skall skiljas
13 juli, Sveriges kung Oscar II och Tysklands kejsare Wilhelm II möts i Gävle i Sverige.
20 juli, Sveriges första ubåt, Hajen, förklaras duglig för krigsbruk. Hon införlivas med flottan och därmed är det svenska ubåtsvapnet skapat, som tredje nation i världen (endast USAs och Storbritanniens är äldre)
27 juli, Sveriges riksdag kräver stortingsval eller folkomröstning i Norge om unionsfrågan.
Augusti, Folkomröstningen i Norge om unionsupplösning 1905
2 augusti, Johan Ramstedt avgår som svensk statsminister och efterträds av Christian Lundeberg
13 augusti, Norge säger i en folkomröstning ja till upplösning av svensk-norska unionen. Upplösningsförslaget får 368 208 röster, och 184 röstar mot
19 augusti, Ryske tsaren beslutar att införa och inkalla en rysk nationalförsamling, duman
22 augusti, Det norska stortinget begär förhandlingar om svensk-norska unionens upplösning.
30 augusti, De norska delegaterna anländer till Karlstad inför unionsupplösningsförhandlingarna.
31 augusti, Förhandlingarna om svensk-norska unionens upplösning börjar i Karlstad klockan 13:00.
1 september, Alberta och Saskatchewan blir separata provins i Kanada, genom en utbrytning ur Northwest Territories
5 september, Under USAs president Theodore Roosevelts medling sluts fred mellan Ryssland och Japan i Portsmouth, USA. Rysk-japanska kriget är över
7 september, De svensk-norska unionsförhandlingarna strandar och regeringarna reser hem till respektive huvudstäder, för att överlägga med riksdagen respektive stortinget. Efter några dagar återvänder man och kan fortsätta förhandlingarna.
8 september, En jordbävning med styrkan 7,9 inträffar i Kalabrien i Italien och kräver cirka 2 500 dödsoffer.
23 september, Förhandlingarna i Karlstad avslutas och avvecklar förberedelserna för en militär konfrontation. Karlstadskonventionen skrivs under klockan 18:15.
8 oktober, Svenska Turistföreningen meddelar att säsongen i norra Sverige har varit god, bland annat har 341 personer besökt fjällstationen i Abisko. De tyska turisterna ökar för varje år, och nu är målet att göra Lappland mer känt för turister.
9 oktober, Konventionen i Karlstad, vilken gör slut på svensk-norska unionen, godkänns av det norska stortinget.
14 oktober, Rysk-japanska kriget tar formellt slut
16 oktober, Svenska riksdagen beslutar om svensk-norska unionens upphävande.
17 oktober, De ryska bonderesningarna 1905–1906 leder till att de ryska bönderna attackerar och bränner gods över hela västra Ryssland.
26 oktober, Konventionen i Karlstad godkänns av den svenska riksdagen. En neutral zon skall gå utmed gränsen och tvistefrågor skall avgöras av skiljedomstolen i Haag. Sveriges konung Oscar II är bitter, men önskar Norges folk "allt gott för framtiden",och avsäger sig Norges krona och ändrar sitt valspråk så att "Brödrafolkens väl" blir "Sveriges väl". Leo Trotskij väljs till ordförande för Sankt Petersburgs första arbetarråd
30 oktober, Rysslands Tsar Nikolaus II proklamerar det så kallade oktobermanifestet.
31 oktober, Storstrejk i Finland mot den ryska överhögheten
1 november, Unionen mellan Sverige och Norge upplöses formellt.
4 november, Ryske tsaren är uppskrämd av revolutionärer, och återställer Finlands självstyre genom Novembermanifestet, och ett nytt enkammarparlament införs
7 november, Christian Lundeberg avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff, som bildar Sveriges första liberala regering
11 november, USAs soldater lämnar Korea
12 november, Efter unionsupplösningen hålls en folkomröstning i Norge om man skall ha monarki eller republik. 259 563 röster läggs för monarki och 69 264 röster för republik.
18 november, Det norska stortinget väljer den danske prinsen Carl till ny norsk kung under namnet Håkon VII efter att svensk-norska unionen har upplösts
20 november, Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas utkommer
25 november, Håkon VII med familj anländer till Oslo och tillträder som Norges kung.
28 november, Irländska nationalistpartiet Sinn Féin grundas.
November, Den stora konflikten inom den svenska verkstadsindustrin slutar med att arbetsgivarna erkänner föreningsrätten och att minimilöner införs.
December, Saint Louis får världens första trafikpolis
5 december, Sir Henry Campbell-Bannerman blir premiärminister i Storbritannien.
16 december, Det första sovjet (råd)arbetarrådet i Sankt Petersburg upplöses och ledarna häktas
30 december, Operetten Glada änkan av Franz Lehár uruppförs i Wien
31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Bror Olsson. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Sicilien och Kalabrien. Gustaf Dalén uppfinner den så kallade klippapparaten för blinkande fyrar med gasljus. Tobak för 25 miljoner svenska kronor förbrukas årligen i Sverige. Fingertryckssystemet för att avslöja brottslingar införs i Stockholm. Den första AGA-fyren tänds i Blekinge. Oroligheter uppstår då studenter i Sverige agerar strejkbrytare under renhållningskonflikt. Sven Hedin påbörjar sin tredje expedition till Asien. En ny läroverksstadga införs i Sverige. Läroverket indelas i realskola och fyraårigt gymnasium med studentexamen. Flickor får tillträde till läroverksstudier. Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om införandet av förlikningsman och skiljedom vid arbetskonflikt. Zeth "Zäta" Höglund från socialdemokraternas ungdomsförbund döms till sex månaders fängelse för sin antimilitaristiska propaganda. Myndighetskontrollerade bolag får monopol på spritförsäljningen i hela Sverige. Klubben Nytta och Nöje blidas av landsflyktiga ryska revolutionärer i Stockholm. Svenska Lantmännens Riksförbund bildas genom sammanslagningar av böndernas ekonomiska föreningar och är den äldsta riksorganisationen på lantbruksområdet. De första räknemaskinerna introduceras på svenska kontor. Albert Einstein publicerar fyra artiklar i tidskriften Annalen der Physik, en artikel om speciella relativitetsteorin, en om brownska rörelsen, en om fotoelektrisk effekt och en om ekvivalensen mellan massa och energi (E=mc²). I Sverige införs en ny läroverksstadga, som bland annat delar in läroverkens stadier i gymnasium och realskola (realskola ersätter trivialskola). Stadgan låter flickor gå i läroverken (först bara i realskola). Läroverksöverstyrelsen grundas som styrelse för läroverken. I Sverige är 15 undersökningsläkare anställda vid Stockholms folkskolor. Cirka 300 hästdroskor och 10 taxibilar finns i Stockholm. Schweizaren Fredric Duafaux får iväg sin bil i 156 kilometer i timmen, nytt hastighetsrekord.
Födda, 14 januari, Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
17 januari, Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
21 januari, Stig Cederholm, svensk författare. Christian Dior, fransk modeskapare.
29 januari, Barnett Newman, amerikansk konstnär.
2 februari, Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare. Olga Wikström, svensk författare.
3 februari, Arne Beurling, svensk matematiker.
7 februari, Ulf von Euler, svensk nobelpristagare.
9 februari, Adolf Ehrnrooth, finländsk militär.
15 februari, Harold Arlen, amerikansk kompositör.
18 februari, Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
19 februari, Karen Rasmussen, svensk-norsk skådespelare.
20 februari, Jascha Golowanjuk, svensk författare.
26 februari, Arthur Brough, brittisk skådespelare.
27 februari, Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953–1955.
28 februari, Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska. Xu Shiyou, kinesisk general och politiker.
3 mars, Georg Eliasson, svensk textförfattare, revyförfattare, radioman och förlagschef.
12 mars, Wanda Rothgardt, svensk skådespelare.
14 mars, Karl-Axel Forssberg, svensk skådespelare.
15 mars, Berthold Schenk von Stauffenberg, tysk jurist, motståndskämpe.
18 mars, Robert Donat, brittisk skådespelare.
19 mars, Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
23 mars, Lale Andersen, tysk sångerska.
25 mars, Albrecht Mertz von Quirnheim, tysk officer.
30 mars, Albert Pierrepoint, brittisk skarprättare.
1 april, Torsten Nilsson, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister
2 april, Kai Gullmar, svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare. Serge Lifar, rysk balettdansör och koreograf.
3 april, Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.
9 april, J William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1974.
12 april, Warren Magnuson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1981.
13 april, Harry Apelqvist, svensk verkmästare och politiker (socialdemokrat)
18 april, Lily Larson Lund, norsk skådespelare. Margarita av Grekland, grekisk prinsessa.
2 maj, Oskar Ohlsson, svensk affärsman.
4 maj, Nils Perne, svensk kompositör, textförfattare och teaterchef.
8 maj, Einar Jonsson, svensk fabriksarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat). Red Nichols, amerikansk jazzkornettist.
14 maj, Jean Daniélou, fransk teolog och kardinal.
15 maj, Joseph Cotten, amerikansk skådespelare.
16 maj, Herbert Ernest Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare. Henry Fonda, amerikansk skådespelare.
25 maj, Albin Hagström, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.
11 juni, Richard A Loeb, amerikansk brottsling.
12 juni, James Jeremiah Wadsworth, amerikansk diplomat och politiker, FN-ambassadör 1960–1961.
18 juni, Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf.
19 juni, Rush D Holt, amerikansk politiker, senator 1935–1941.
21 juni, Jean-Paul Sartre, fransk författare, nobelpristagare.
30 juni, Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
5 juli, Isa Miranda, italiensk skådespelare.
9 juli, Alf Henrikson, svensk författare och översättare
10 juli, Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
12 juli, Prins John av Storbritannien.
18 juli, Werner Ohlson, svensk skådespelare.
20 juli, Margareta Högfors, svensk operettsångerska och skådespelare. Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.
21 juli, David M Kennedy, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1969–1971.
23 juli, Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare. Elsa Winge, svensk skådespelare.
25 juli, Elias Canetti, tyskspråkig författare, Nobelpristagare i litteratur 1981.
29 juli, Clara Bow, amerikansk skådespelare. Einar Ekberg, svensk kristen sångare. Dag Hammarskjöld, FNs generalsekreterare 1953–1961, nobelpristagare
2 augusti, Karin Granberg, svensk skådespelare. Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
3 augusti, Franz König, österrikisk kardinal.
11 augusti, Kurt Gerstein, tysk SS-officer.
12 augusti, Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.
13 augusti, Franz Ziereis, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.
15 augusti, Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
21 augusti, Eric Nilsson, svensk agronom och riksdagspolitiker (högern)
22 augusti, John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti–25 september 1963, utrikesminister 1965–1970.
24 augusti, Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare. Sven Stolpe, svensk författare, översättare, journalist, litteraturforskare och litteraturkritiker.
25 augusti, Jan-Erik Garland, svensk tecknare känd under signaturen Rit-Ola. Faustina Kowalska, polsk nunna, helgon (2000)
31 augusti, Robert Bacher, amerikansk kärnfysiker., Bo Giertz, svensk biskop i Göteborg, kvinnoprästmotståndare
3 september, Carl David Anderson, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
5 september, Arthur Koestler, brittisk författare och journalist av ungersk börd.
14 september, Gösta Jonsson, svensk musiker, kapellmästare, sångare och skådespelare.
16 september, Gösta Dunker, svensk fotbollsspelare
18 september, Greta Garbo (egentligen Greta Gustafsson), svensk filmskådespelare. Gunnar Ljungström, svensk ingenjör. Utvecklade den första Saabbilen.
28 september, Max Schmeling, tysk boxare.
30 september, Marietta Canty, amerikansk skådespelare.
1 oktober, Millan Lyxell, svensk skådespelare.
2 oktober, Fumiko Enchi, japansk författare.
3 oktober, Fuller Warren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1949–1953.
10 oktober, Helmer Nerlund, svensk dragspelare och kompositör.
11 oktober, Jean Villot, fransk kardinal.
12 oktober, Ragna Breda, norsk skådespelare.
14 oktober, Pentti Haanpää, finländsk författare.
18 oktober, Dag Wirén, svensk kompositör och musikarrangör.
22 oktober, Karl Guthe Jansky, amerikansk fysiker.
25 oktober, Karl Alfred Schluch, tysk SS-officer.
3 november, Joseph H Ball, amerikansk republikansk politiker. Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.
5 november, Joel McCrea, amerikansk skådespelare. Vernon Wallace Thomson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1957–1959.
9 november, Roger Edens, amerikansk kompositör, filmproducent, manusförfattare och skådespelare.
11 november, William Bendtz, svensk produktionsledare och filmproducent.
16 november, Margita Alfvén, svensk skådespelerska.
17 november, Astrid av Sverige, belgisk prinsessa och sedermera drottning
19 november, Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
29 november, Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.
1 december, Verner Karlsson, svensk musiker.
6 december, Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.
10 december, Arne Bornebusch, svensk regissör och manusförfattare.
11 december, Erskine Hamilton Childers, Irlands president 1973–1974.
16 december, Piet Hein, dansk konstnär, diktare och ingenjör.
17 december, Simo Häyhä, finländsk militär.
18 december, Kjell Löwenadler, svensk konstnär. Hans Berndt von Haeften, tysk jurist och motståndskämpe.
22 december, Pierre Levegh, fransk racerförare.
24 december, Howard Hughes, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
25 december, Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.
26 december, Inga Hodell, svensk skådespelare.
28 december, Cliff Arquette, skådespelare och komiker ("Charley Weaver"), Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
30 december, Daniil Charms, rysk författare.
Avlidna, 1 januari, Mabel Cahill, 41, irländsk tennisspelare. Edward Sederholm, 76, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.
9 januari, Louise Michel, 74, fransk anarkist.
19 januari, Benjamin F Rice, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.
27 januari, Hjalmar Stolpe, 63, svensk arkeolog.
27 februari, George S Boutwell, 87, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1869–1873.
1 mars – Edward O Wolcott, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.
6 mars, John Henninger Reagan, 86, amerikansk politiker.
18 mars, Cyrus G Luce, 80, amerikansk politiker.
22 mars, Antonin Proust, 73, fransk politiker.
24 mars, Jules Verne, 77, fransk författare.
31 mars, Theodore Medad Pomeroy, 80, amerikansk republikansk politiker.
14 april, Otto Wilhelm von Struve, 85, rysk astronom.
21 april, Orville H Platt, 77, amerikansk republikansk politiker, senator 1879-1905.
24 maj, Joseph Dente, 67, svensk kompositör och violinist.
15 juni, Carl Wernicke, 57, tysk neurolog och psykiater.
22 juni, Francis Lubbock, 89, amerikansk politiker.
27 juni, Harold Mahony, 38, irländsk tennisspelare.
1 juli, John Hay, 66, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister.
1 augusti, Henrik Sjöberg, 30, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.
5 augusti, Anton Ažbe, 43, slovensk konstnär.
19 augusti, William Bouguereau, 79, fransk målare.
21 augusti, Julius Oppert, 80, fransk orientalist.
18 september, George MacDonald, 80, skotsk fantasyförfattare.
19 oktober, Virgil Earp, 62, amerikansk sheriff.
15 oktober, Károly Szász, 76, ungersk författare och präst.
21 oktober, Hermann Usener, 70, tysk klassisk filolog.
14 november, Robert Whitehead, 82, brittisk ingenjör.
17 november, Adolf, 88, storhertig av Luxemburg sedan 1890.
18 november, Henrik Melander, 51, finländsk skolledare.
6 december, Viggo Stuckenberg, 42, dansk författare.
8 december, John H Mitchell, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879, 1885–1897 och 1901–1905.
29 december, Martin Wiberg, 79, svensk mekaniker och uppfinnare. Nobelpris, Fysik, Philipp von Lenard, Tyskland, Kemi, Adolf von Baeyer, Tyskland, Medicin, Robert Koch, Tyskland, Litteratur, Henryk Sienkiewicz, Polen, Fred, Bertha von Suttner, Österrike
1906
1906, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
12 januari–8 februari, Parlamentsvalet i Storbritannien blir en storseger för det liberala partiet.
29 januari, Vid Kristian IXs död efterträds han som kung av Danmark av sin 62-årige son Fredrik VIII.
31 januari, En jordbävning med styrkan 8,8 drabbar Colombia och Ecuador. Cirka 1 000 människor omkommer.
15 februari, National Bank of Ethiopia grundas av H E Ato Newaye-Christos. Det första kontoret invigs i Addis Abeba där bankens huvudkontor ligger än i dag.
Februari, Syfabriken Linnéa grundas i Stockholm.
7 mars, Finland ger både män och kvinnor som fyllt 24 allmän och lika rösträtt och Finland blir därmed först i Europa att införa rösträtt för kvinnor.
10 mars, En gruvolycka i Courrières i norra Frankrike kräver 1 099 dödsoffer
13 mars, Arbetsgivaren, Sveriges förre statsminister Christian Lundeberg, stänger Mackmyra sulfitfabrik vid Gävle och vräker arbetarna från bostäderna på grund av att de bildat en fackförening. Efter ett halvår medges förhandlingsrätt
15 mars, Rolls-Royce Ltd inregistreras.
16 mars, En jordbävning på Formosa dödar 3 000 personer. Styrkan uppäts till 7,1.
20 mars, Jordbävning och vulkanutbrott vållar miljökatastrof på italienska ön Isola di Ustica
23 mars, Den svenska Högern enas om ett rösträttsförslag med allmän rösträtt för män med vissa begränsningar och proportionella val till hela riksdagen.
1 april, Den första AGA-fyren tänds i Halmstad
5–9 april, Aska och lava från vulkanen Vesuvius i Italien förstör tre städer
7 april, En stavningsreform inom svenska språket genomförs, varvid gammalstavningen försvinner från skolor och offentliga handlingar. "dt" blir "t" eller "tt", "f", "fv" och "hv" blir v. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) skall ligga till grund för språket. Vulkanen Vesuvius har ett utbrott, som orsakar skador i Neapel.
18 april, En jordbävning vid San Andreasförkastningen i Kalifornien i USA med den beräknade styrkan av 7,8 på Richterskalan drabbar San Francisco varvid omfattande skador uppstår. Cirka 3 000 människor omkommer vid skalvet och därav förorsakade bränder. Materiella skador till ett värde av cirka 400 miljoner USD uppkommer. Omkring 250 000 människor blir hemlösa och 28 000 hus förstörs
22 april, I Aten invigs de tio dagar långa olympiska extraspelen till 10-årsminne av de första moderna olympiska spelen
23 april, Landsflyktiga ryska socialdemokrater, däribland Vladimir Lenin och Josef Stalin, inleder en kongress i Stockholms Folkets hus
28 april, Norrländska förbudslagen, som begränsar företags möjligheter att förvärva skog i Norrland, antas av den svenska riksdagen
8 maj, Den ryska kongressen i Stockholm avslutas.
10 maj, Tsar Nikolaj II av Ryssland öppnar Duman, ett parlament med (efter fria val) utsedd folkrepresentation
14 maj, Den svenska riksdagen förkastar högerns rösträttsförslag.
19 maj, Den 20 kilometer långa Simplontunneln öppnas mellan Schweiz och Italien, bestående av en järnvägstunnel. De svenska Staafflagarna, som innebär skärpta straff för uppvigling, förbud för militär att delta i vissa möten samt ökad censur av antimilitaristiska skrifter som ofta sprids av unga socialdemokrater, införs
29 maj, Karl Staaff avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Lindman då Karl Staafs regering inte lyckats driva igenom sitt rösträttsförslag i AK
4 juni, Nya myterier och judepogromer utbryter i Ryssland
17 juni, Förstaden Åvik i Hudiksvall brinner ner, varvid 2 000 personer blir hemlösa
22 juni, USAs senat fördömer judeförföljelserna i Ryssland
26–27 juni, Världens första Grand Prix-lopp körs. Tävlingen går på Circuit de la Sarthe nära Le Mans i Frankrike och ungraren Ferenc Szisz vinner.
3 juli, Herrar och damer badar tillsammans i skånska Mölle, Sverige vilket blir skandal
12 juli, Den fransk-judiske kaptenen Alfred Dreyfus blir rentvådd av en civil domstol i Paris, efter att 1894 på förfalskade dokument dömts för landsförräderi till deportation på livstid till Djävulsön under en rättegång präglad av antisemitiska stämningar
22 juli, Tsar Nikolaj II av Ryssland upplöser Duman efter att denna vid sitt andra möte ville genomföra ytterligare sociala reformer.
6 augusti, LO-kongressen accepterar arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet", vilket är SAFs §23 (senare 32)
7 augusti, 3rd Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Köpenhamn.
16 augusti, En kraftig jordbävning, cirka 8,5 på Richterskalan, drabbar den chilenska kusten och förorsakar enligt uppgift cirka 1 500 dödsoffer
19 augusti, Sällskapet för trådlös telegrafi startar sin stora sändarstation i Nauen utanför Berlin
September, USA skickar soldater till Kuba för att "återställa ordningen", skydda utlänningar och stabilisera regeringen under revolutionär aktivitet
12 september, Dansken Jacob Ellehammer genomför den första flygningen i Norden (42 meter)
17-18 september, Svenska Elektrikerförbundet grundas.
18 september, En tyfon i Hongkong dödar 10 000 personer då en tsunami utlöses.
24 september, USAs första nationalmonumentpark etableras vid klippan Devils Tower i nordöstra Wyoming, på order av president Theodore Roosevelt.
3 oktober, I Berlin hålls första internationella konferensen om trådlös telegrafi. SOS föreslås bli nödsignalen
4 oktober, Sveriges första fattigvårdskongress öppnas i Stockholm med 800 ombud från hela Sverige. Enligt kongressens definition lever 5% av svenska folket i fattigdom
6 oktober, Kuba invaderas av amerikanska trupper efter vädjan av kubanske ledaren Tomas Estrada Palama för att stävja den revolt som brutit ut på ön. Amerikanarna upprättar en ny provisorisk regering.
23 oktober, Den brasilianske flygpionjären Alberto Santos Dumont genomför den första officiellt kontrollerade flygningen med ett motorflygplan i Europa. Planet gjorde 200 meter på 21 sekunder i Bagatelle, en förort till Paris.
2 november, Leo Trotskij döms till livstids förvisning till Sibirien
5 november, Brunnsviks folkhögskola, den svenska arbetarrörelsens första folkhögskola, öppnas utanför Ludvika. En av initiativtagarna är Karl-Erik Forsslund, redaktionssekreterare på tidningen Strix.
11 november, Sundsvall får sin andra biograf, Kinematografen Svea, som skall komma att bli stadens mest klassiska biograf.
15 november, Första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer som en patriotisk beställningsbok som blir folkskolans huvudläsebok [1].
6 december, Oscarsteatern, med salong i Jugendbarock, i Stockholm invigs av Sveriges kung Oscar II
10 december, Theodore Roosevelt, USA får Nobels fredspris för sin medling i rysk-japanska kriget
24 december, Reginald Fessenden gör den första radiosändningen: poesiläsning (julevangeliet), violinsolo (Händels "Largo" på grammofon) och ett tal. Sändaren drivs med ånga
December, LO och SAF sluter Decemberkompromissen. Arbetarnas rätt att organisera sig erkänns, men arbetsgivarna får fritt anställa och avskeda samt leda arbetet. Villkorlig dom införs i Sverige. I Storbritannien byter Labour Representation Committee namn till Labour Party. Folkparkernas riksorganisation bildas i Sverige. Den vänstersocialdemokratiska, senare kommunistiska, morgontidningen Norrskensflamman grundas i Luleå. Den socialdemokratiska svenska riksdagsgruppen konstitueras. Nationella framstegspartiet bildas genom samgående mellan stadshögern och bonderepresentanter, som är missnöjda med det svenska Lantmannapartiet. En svensk lag som beskär tryckfrihetsfångars rättigheter införs. Den svenska regeringen ger understöd till sjöfartsnäringen. Folkundervisningskommittén tillsätts och börjar reformera den svenska skolan. Minimilönerna för manliga och kvinnliga lärare blir olika. Bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlunds förlag grundas i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund. Energiföretaget Sydsvenska Kraft AB (nuvarande Sydkraft) grundas i Malmö. Sven Wingqvist uppfinner det sfäriska kullagret. Jus Suffragii börjar utges av International Alliance of Women. BCG-vaccinationen utvecklas (BCG=Bacilli-Calmette-Guerin). Handelsanställdas förbund grundas i Sverige. I Danmark bildas "Husassistenternes Fagskole" Københavns Tjenestepigeskole i Köpenhamn för att undervisa unga flickor i husligt arbete. Elis Essen-Möller utför Sveriges första rashygieniska sterilisering. Planerna på att bygga ett rådhus i granit i Stockholm omformas till en tegelbyggnad. Meteoriten Muonionalusta I hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
Födda, 6 januari, Barbara Worth, amerikansk skådespelare.
10 januari, Werner Fuetterer, tysk skådespelare.
11 januari, Albert Hofmann, schweizisk kemist.
13 januari, Pascoal Carlos Magno, brasiliansk författare.
14 januari, William Bendix, amerikansk skådespelare.
15 januari, Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
16 januari, Diana Wynyard, brittisk skådespelare.
19 januari, Sven Romanus, svensk (opolitisk) justitieminister 1976–1979, ordförande i Högsta domstolen 1969–1973. Lilian Harvey, brittiskfödd tysk skådespelare.
22 januari, Donald S Russell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
30 januari, Per Gundmann, dansk skådespelare. Greta Nissen, norsk skådespelare.
4 februari, Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe. Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
5 februari, John Carradine, amerikansk skådespelare.
17 februari, Mary Brian, amerikansk skådespelare.
19 februari, Lon Chaney Jr, amerikansk skådespelare.
26 februari, Madeleine Carroll, brittisk skådespelerska.
28 februari, Chester Carlson, amerikansk fysiker, uppfinnare av xerografin, det vill säga fotokopiatorn. Bugsy Siegel, amerikansk gangster.
3 mars, Artur Lundkvist, författare och litteraturkritiker, ledamot av Svenska Akademien 1968 [6].
6 mars, Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.
8 mars, Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf
14 mars, Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
16 mars, Parvin E'tesami, iransk poet.
17 mars, William B Widnall, amerikansk republikansk politiker.
19 mars, Adolf Eichmann tysk SS-officer.
21 mars, John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
23 mars, Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
31 mars, Shinichiro Tomonaga, japansk fysiker, nobelpristagare.
9 april, Antal Doráti, ungersk dirigent. Hugh Gaitskell, brittisk politiker, finansminister 1950. Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker.
10 april, Thomas S Gates, amerikansk bankman och politiker, USA:s försvarsminister 1959–1961.
13 april, Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare. Gabriel Ramanantsoa, Madagaskars president 1972-1975.
14 april, Faisal bin Abdul Aziz, saudisk kung 1964–1975, mördad.
22 april, Prins Gustaf Adolf, svensk arvprins, Eddie Albert, amerikansk skådespelare.
23 april, Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.
25 april, Sally Salminen, finländsk författare
28 april, Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.
3 maj, Mary Astor, amerikansk skådespelare.
6 maj, Eric Peterson, svensk fastighetsförvaltare och politiker (fp)
8 maj, Åke Askner, svensk skådespelare. Roberto Rossellini, italiensk regissör.
11 maj, Jacqueline Cochran, amerikansk pilot.
20 maj, Giuseppe Siri, italiensk kardinal.
28 maj, Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
31 maj, Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.
2 juni, Carlo Scarpa, italiensk arkitekt och designer.
3 juni, Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.
9 juni, Emy Hagman, svensk skådespelare.
15 juni, Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.
19 juni, Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin. Walter Rauff, tysk SS-officer.
20 juni, Catherine Cookson, brittisk författare.
21 juni, Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.
22 juni, Billy Wilder, polsk-amerikansk filmregissör och producent. Anne Morrow Lindbergh, maka till Charles Lindbergh. Heinrich Seetzen, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen.
24 juni, Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
25 juni, Lisskulla Jobs, svensk skådespelare.
26 juni, Edward Akufo-Addo, president i Ghana 1970-1972.
28 juni, Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
29 juni, Heinz Harmel, tysk SS-Brigadeführer och generalmajor i Waffen-SS.
30 juni, Karin Ygberg, svensk operettsångerska.
1 juli, Estée Lauder, fransk kosmetikskapare.
2 juli, Hans Bethe, amerikansk fysiker, nobelpristagare. Nanny Halvardsson, Sveriges äldsta levande person.
3 juli, George Sanders, rysk-amerikansk skådespelare.
7 juli, Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
15 juli, Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.
27 juli, Maria del Pilar Izquierdo, helgon.
28 juli, Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
1 augusti, Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
3 augusti, Torsten Henrikson, göteborgsk politiker.
4 augusti, Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.
5 augusti, Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple. John Huston, amerikansk filmregissör. Ettore Majorana, italiensk fysiker.
9 augusti, Lilly Berggren, svensk skådespelare.
15 augusti, Clayton Rawson, amerikansk deckarförfattare och illusionist.
17 augusti, Alton Lennon, amerikansk demokratisk politiker. Eduard Strauch, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
20 augusti, Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
21 augusti, Friz Freleng, amerikansk animatör av skämtfilmer. Gunnar Adolfsson, svensk chefredaktör, författare och politiker.
22 augusti, Stina Seelig, svensk skådespelare. Stig Wennerström, svensk överste, spion och landsförrädare.
26 augusti, Oswald Kaduk, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
27 augusti, Signhild Björkman, svensk skådespelare. Ed Gein, amerikansk seriemördare.
30 augusti, Joan Blondell, amerikansk skådespelare.
4 september, Max Delbrück, tysk-amerikansk biolog, nobelpristagare.
5 september, Kate Thunman, svensk skådespelare.
6 september, Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, nobelpristagare.
14 september, Tord Stål, svensk skådespelare.
19 september, Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
22 september, Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
25 september, Dmitrij Sjostakovitj, rysk tonsättare. José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.
6 oktober, Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.
9 oktober, Léopold Senghor, senegalesisk politiker, president 1960–1980.
10 oktober, Yngve Westerberg, svensk kompositör.
15 oktober, Hiram Fong, amerikansk republikansk politiker, senator 1959–1977.
26 oktober, Primo Carnera, tungviktsmästare i boxning.
30 oktober, Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1. Hermann Fegelein, tysk SS-officer, SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
2 november, Luchino Visconti, italiensk regissör och manusförfattare.
3 november, Prithviraj Kapoor, indisk skådespelare.
6 november, Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
10 november, Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant.
14 november, Andrei Abrikosov, sovjetisk skådespelare.
15 november, Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget. Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
18 november, Klaus Mann, tysk författare.
27 november, Olle Florin, svensk skådespelare.
1 december, Rune Elmqvist, svensk uppfinnare.
2 december, Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
5 december, Otto Preminger, österrikisk-amerikansk filmregissör.
8 december, Alice Östlund, Sveriges näst äldsta levande person, samt världens äldsta korrespondent.
9 december, Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
11 december, Birago Diop, senegalesisk författare. Herman Welker, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.
17 december, Bede Griffiths, brittisk benediktinmunk verksam i Indien.
19 december, Leonid Brezjnev, Sovjetunionens ledare 1964–1982.
23 december, Gunnar Sträng, svenskt statsråd (finansminister)
24 december, Joseph Höffner, tysk kardinal, ärkebiskop av Köln. Franz Waxman, tysk-amerikansk kompositör av filmmusik.
25 december, Hilding Bladh, svensk filmfotograf. Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
30 december, Carol Reed, amerikansk regissör, Tredje Mannen.
Avlidna, 13 januari, Aleksandr Popov, 46, rysk uppfinnare och pionjär inom radiohistorien.
25 januari, John S Harris, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
29 januari, Kristian IX, 87, kung av Danmark sedan 1863
13 februari, Albert Gottschalk, 39, dansk målare.
25 februari, David B Henderson, 65, amerikansk republikansk politiker, talman i USAs representanthus 1899–1903.
3 mars, Jim Hogg, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1891–1895.
19 mars, John Milton Thayer, 86, amerikansk republikansk politiker och general.
6 april, Alexander Kielland, 57, norsk författare.
19 april, Pierre Curie, 46, fransk fysiker, nobelpristagare.
23 maj, Henrik Ibsen, 78, norsk författare (död i Kristiania)
5 juni, Eduard von Hartmann, 64, tysk filosof.
20 juni, Ernst Schultz, 27, dansk friidrottare.
29 juni, Simon Pollard Hughes, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.
31 juli, Ferdinand von Wright, 64, finländsk konstnär.
13 augusti, Moritz Rubenson, 72, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.
5 september, Ludwig Boltzmann, 62, österrikisk fysiker.
16 september, Aaron T Bliss, 69, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
22 september, Oscar Levertin, 44, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
23 september, August Bondeson, 52, svensk läkare och författare.
26 september, William Henry Denson, 60, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1895.
23 oktober, Paul Cézanne, 67, fransk målare, föregångare till abstrakt måleri och en av det moderna måleriets stora förnyare.
4 november, Ernst Förstemann, 84, tysk språkforskare.
22 november, Ernst Josephson, 55, svensk målare
23 november, Willard Warner, 80, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871.
28 november, Oskar Andersson, 29, svensk skämt- och serietecknare
7 december, Élie Ducommun, 73, schweizisk journalist och fredsaktivist, nobelpristagare.
30 december, Thomas M Bowen, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1883–1889. Donelson Caffery, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1892–1901. Nobelpris, Fysik, J J Thomson, Storbritannien, Kemi, Henri Moissan, Frankrike, Medicin, Camillo Golgi, Italien, Santiago Ramón y Cajal, Spanien, Litteratur, Giosuè Carducci, Italien, Fred, Theodore Roosevelt, USA
1907
1907, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
3 januari, Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
6 januari, Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.
14 januari, 1 400 döda vid jordbävning i Kingston
15 januari, Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
24 januari, General Baden-Powell startar pojkscouterna.
25 januari, Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt
26 januari, Allmän rösträtt för män införs i Österrike-Ungern
1 mars, 48 000 personer i Posen demonstrerar mot preussiska regeringes beslut att förbjuda polska i skolan
6 mars, Kvinnoorganisationen Liga ravnopravija zjensjtjin bildas i Ryssland.
7 mars, St John's College byter namn till Fordham University.
11 mars, Bulgariens premiärminister Dimitar Petkov mördas av en anarkist. Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist, som själv uppfunnit det självreglerade kullagret samma år. Den har från början 15 anställda
15 mars, Finland går till lantdagsval, först ut i Europa har finländska kvinnor blivit valbara till parlamentet, och i lantdagen tar en handfull damer plats
17 mars, Det första svenska mästerskapet i bandy spelas, IFK Uppsala slår IFK Gefle med 4-1 i finalen i Boulognerskogen i Gävle
18 mars, Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare, Axel Fors och Johan Alfred Friberg, skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5 000 svenska kronor, men kan gripas en månad senare
18 mars–8 juni, USA skickar soldater till Honduras och Nicaragua, vilka ligger i ligger i krig med varandra, för att skydda USAs intressen. Trujillo, La Ceiba, Puerto Cortez, San Pedro, Laguna och Choloma
21 mars, På grund av invasionsrisk säger brittiska regeringen nej till tunnel under Engelska kanalen
22 mars, Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
April, I Paris ställer spanske konstnären Pablo Picasso ut första kubistiska målningen, "Flickorna från Avignon"
20 april, De första svenska majblommorna börjar säljas
2 maj, Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
10 maj, Ett 30-tal arbetare vid Sandö sågverk i Ådalen stormar en förläggning för strejkbrytare, men ingen skadas. Tre arbetare pekas ut och döms till åtta års straffarbete för Sandökravallerna. En dryg månad senare erkänner företaget arbetarnas föreningsrätt
11 maj, Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av Sveriges riksdag.
14 maj, Näsmeteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
14 maj, Sveriges riksdag antar ett första beslut om grundlagsändring som skall ge alla män över 24 rösträtt till andra kammaren, och samtidigt beslutas om 40-gradig inkomstskala vid kommunalval (samt indirekt vid förstakammarval) så att ingen väljare kan få mer än 40 röster. Valsystemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan. Man måste dock ha betalat sina skatter
25 maj, Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan
27 maj, I Isle of Man anordnas första Tourist Trophy-motorcykeltävlingen
1 juni, Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas
6 juni, Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
14 juni, En ny svensk arrendelag införs
4 juni grundades Helsingborgs IF
8 juni, Nordiska museets nya byggnad på Djurgården i Stockholm invigs
15 juni, Andra fredskonferensen i Haag
4 juli, Borg Mesch når som förste person Kebnekaises Nordtopp
12 juli, Tysklands kolonialministerium beslutar att en tjänsteman eller läkare måste närvara när prygelstraff mot infödda verkställs i Tyska Östafrika
29 juli, Scoutrörelsen grundas i England av general Robert Baden-Powell
1 augusti, Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
2 augusti, Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
10 augusti, Sveriges största trust skapas då flera betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
17 augusti, Kvinnointernationalen bildas.
28 augusti, Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
18 september, Göteborgs nya högskolebyggnad invigs med tal av Sveriges kronprins Gustaf och underhållning av operasångaren John Forsell
26 september, Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet
24 oktober, Flera städer förstörs vid en jordbävning i Kalabrien i Italien. Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången (Paniken 1907) når Sverige.
8 november, Faximiltelegrafen (faxen) används för första gången i Frankrike
13 november, Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
16 november, Oklahoma blir den 46e delstaten att ingå i den amerikanska unionen då Indianterritoriet och Oklahomaterritoriet slås samman
27 november, Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor
November, Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer
4 december, Carl August Ehrensvärd blir svensk sjöminister. Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
6 december, Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
8 december, Kung Oscar II av Sverige dör, 78 år gammal, och efterträds som kung av Sverige av sin son Gustaf V som antar valspråket "Med folket för fosterlandet"
9 december, Delar av Stockholms garnison med kungliga Livgardet till häst i spetsen svär trohetseden till kung Gustaf V
10 december, Britten Rudyard Kipling får Nobelpriset i litteratur
19 december, Vid en explosion i en kolgruva i Jacobs Creek i Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare. Dagen därpå inträffar en liknande explosion i en kolgruva i Yolande i Alabama, vilken dödar 91 gruvarbetare. Trippelententen bildas av Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen. Den svenska Nationalföreningen mot emigrationen bildas. Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer. Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott. Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål. Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig. Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid. AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar. AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar. Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås. Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå stift skall utreda frågan om samernas skolgång. Panamakanalen påbörjas. I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet. I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan. Sveriges första kvinnliga förlossningsläkare tillträder tjänst. I Sverige bildas Föreningen kvinnor i statens tjänst. Genom det målet mot Nils Santesson får homosexualiteten ett ansikte
Födda, 2 januari, Gordon L Allott, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1973.
3 januari, Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
4 januari, Marte Harell, österrikisk skådespelare.
6 januari, Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör. Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.
11 januari, Pierre Mendès-France, fransk politiker.
13 januari, George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare. Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
15 januari, Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
22 januari, Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare. Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
23 januari, Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare. Andrex, fransk skådespelare. Dan Duryea, amerikansk skådespelare. Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.
27 januari, Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.
5 februari, Pierre Pflimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj–1 juni 1958.
17 februari, Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
21 februari, W H Auden, brittisk poet.
22 februari, Robert Young, amerikansk skådespelare.
27 februari, Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
8 mars, Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
11 mars, Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.
13 mars, Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker. Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
14 mars, Björn-Erik Höijer, svensk författare.
15 mars, Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska. Jimmy McPartland, amerikansk jazzmusiker (trumpet)
20 mars, Ellis Arnall, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1943–1947.
27 mars, Tom Walter, svensk skådespelare.
28 mars, Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.
2 april, Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus)
9 april, Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist)
11 april, Nina Scenna, svensk skådespelare. Nancy Eriksson, svensk socialdemokratisk politiker.
13 april, Harold Stassen, amerikansk militär och politiker.
14 april, Francois Duvalier, haitisk diktator.
15 april, Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
18 april, Robert Laycock, brittisk general.
23 april, James Hayter, brittisk skådespelare.
25 april, Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
29 april, Tino Rossi, italiensk sångare. Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
3 maj, Alli Halling, svensk skådespelare.
4 maj, Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat)
9 maj, Baldur von Schirach, nazistisk politiker. Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
12 maj, Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet. Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
13 maj, Daphne du Maurier, brittisk författare.
14 maj, Bo Gu, kinesisk kommunistisk politiker, medlem i dem 28 bolsjevikerna. Mohammad Ayub Khan, pakistansk president 1958–1969.
15 maj, Thomas J Dodd, amerikansk politiker, senator 1959–1971.
22 maj, Hergé, belgisk serietecknare. Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
23 maj, Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
24 maj, Leif Reinius, svensk arkitekt.
25 maj, U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948–1958 och 1960–1962.
26 maj, John Wayne, amerikansk skådespelare. Hans Grüneberg, brittisk genetiker.
27 maj, Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
1 juni, Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
7 juni, Sigvard Bernadotte andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.
9 juni, Olof Widgren, svensk skådespelare.
24 juni, Jean Schlumberger, fransk (elsassisk) smyckekonstnär.
25 juni, Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
27 juni, Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959–1963 och 1967–1971.
2 juli, Charles P Nelson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1949–1957.
4 juli, Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
6 juli, Arvid Brenner, tysk-svensk författare. Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
8 juli, Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
14 juli, Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör. Olive Borden, amerikansk skådespelare.
16 juli, Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
18 juli, H L A Hart, brittisk rättsfilosof.
19 juli, Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
21 juli, Georg Rydeberg, svensk skådespelare
26 juli, Sven Arvor, svensk skådespelare.
4 augusti, Göran von Otter, svensk diplomat.
10 augusti, Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
13 augusti, Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
14 augusti, Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
18 augusti, John Kerr, skotsk fysiker.
25 augusti, Ruben Josefson, svensk ärkebiskop 1967–1972.
26 augusti, Åke Hedtjärn, svensk väg- och byggnadsingenjör.
30 augusti, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
31 augusti, Ramon Magsaysay, filippinsk politiker, president 1953–1957
9 september, Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wesselsången.
15 september, Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958. Fay Wray, kanadensiskamerikansk skådespelare.
17 september, Warren Burger, chefsdomare i USAs högsta domstol 1969–1986.
18 september, Leon Askin, österrikisk skådespelare. Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
19 september, Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
23 september, Herbert Kappler, tysk SS-officer.
26 september, Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
29 september, Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
4 oktober, Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
5 oktober, Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf. Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra". Allan Shivers, amerikansk politiker.
9 oktober, Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
13 oktober, Yves Allégret, fransk regissör.
22 oktober, Emilie Schindler.
27 oktober, Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
2 november, Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton)
5 november, Allan Bohlin, svensk skådespelare.
6 november, Gustav Jonsson, svensk läkare som bildade Barnbyn Skå och lanserade begreppet "det sociala arvet". Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971.
7 november, Thor L Brooks, svensk regissör.
11 november, Gunnar Engellau, svensk industriman, chef för Volvo
14 november, Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare
15 november, Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler. Sune Waldimir, svensk kapellmästare i radio
16 november, Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
26 november, Frances Dee, amerikansk skådespelare.
28 november, Alberto Moravia, italiensk författare.
1 december, Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
3 december, Bror Marklund, svensk skulptör.
5 december, Lin Biao, kinesisk militär och politiker.
15 december, Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
23 december, Alice Skoglund, svensk skådespelare.
24 december, John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal. Isidor Feinstein Stone, amerikansk undersökande journalist.
25 december, Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
26 december, Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.
Avlidna, 2 januari, Henry R Pease, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
12 januari, Fredric Pettersson i Tjärsta, 69, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
16 januari, Petrus Blomberg, 65, svensk sångare, organist och tonsättare.
18 januari, Peter Krok, 79, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
24 januari, Russell A Alger, 70, amerikansk republikansk politiker och militär.
2 februari, Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
8 februari, John Franklin Rixey, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1897–1907.
10 februari, William Howard Russell, 79, engelsk krigskorrespondent.
12 februari, Frank W Higgins, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
13 februari, Bruno Gebhardt, 46, tysk historiker.
21 februari, Erik Gustaf Boström, 65, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
9 mars, James L Pugh, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
11 mars, Jean Casimir-Perier, 59, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
16 mars, Albert Samuel Gatschet, 74, schweizisk-amerikansk etnograf.
30 mars, Henry George Elliot, 89, brittisk diplomat.
31 mars, Galusha A Grow, 83, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1861–1863.
4 april, Lucile Grahn, 87, dansk ballerina.
17 maj, Theodore Marckl, 81, österrikisk-svensk balettmästare.
24 maj, John Patton, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
11 juni, John Tyler Morgan, 82, amerikansk general och politiker, senator 1877-1907.
7 juli, Annie Louisa Coghill, 71, engelsk psalmförfattare.
17 juli, Hector Malot, 77, fransk författare.
20 juli, Christoph von Tiedemann, 70, preussisk politiker.
27 juli, Edmund Pettus, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897-1907.
13 augusti, John Long Routt, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
18 augusti, John Kerr, 82, skotsk fysiker.
20 augusti, John I Mitchell, 69, amerikansk republikansk politiker.
4 september, Edvard Grieg, 64, norsk tonsättare (död på sitt lantställe Troldhaugen utanför Bergen)
7 september, Sully Prudhomme, 68, fransk författare, nobelpristagare.
21 september, James H Lane, 74, amerikansk professor och general.
22 september, José de la Cruz Mena, 33, nicaraguansk kompositör och orkesterledare.
1 oktober, Claes Adelsköld, 83, svensk järnvägsbyggare, arkitekt, militär, riksdagsman och skriftställare.
1 november, Alfred Jarry, 34, fransk författare.
10 november, Louis E McComas, 61, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
22 november, Asaph Hall, 78, amerikansk astronom.
25 november, Ludvig Mylius-Erichsen, 35, dansk författare och polarforskare.
28 november, Stanisław Wyspiański, 38, polsk författare, konstnär och arkitekt.
8 december, Oscar II, 78, kung av Sverige sedan 1872 och av Norge 1872–1905.
17 december, Lord Kelvin, 83, brittisk fysiker.
21 december, Klara Hitler, 47, mor till Adolf Hitler. Nobelpris, Fysik, Albert A Michelson, USA, Kemi, Eduard Buchner, Tyskland, Medicin, Alphonse Laveran, Frankrike, Litteratur, Rudyard Kipling, Storbritannien, Fred, Ernesto Moneta, Italien, Louis Renault, Frankrike
1908
1908, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
10 januari, Tunnelbanan mellan Manhattan och Brooklyn öppnas
28 januari, Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm kommer efter 15 års stridigheter på plats i Nationalmuseums trapphall
30 januari, Indiske advokaten Mohandas Gandhi släpps fri efter att ha avtjänat straff för ohörsamhet i Transvaal
Januari–juli, 2 546 företag i Sverige går i konkurs, jämfört med 1 748 samma tid föregående år.
1 februari, På väg hem från ett lantslott blir den portugisiska kungafamiljen utsatt för ett attentat på torget Praça do Comércio i huvudstaden Lissabon. Kung Karl I dödas omedelbart, medan hans son kronprins Ludvig Filip avlider av sina skador 20 minuter senare. Den yngre sonen Emanuel får en lätt skada i ena armen och drottning Amélie klarar sig oskadd. Det hävdas ibland, att Ludvig Filip ska ha varit kung av Portugal under de 20 minuterna mellan faderns och hans egen död och att han därmed ska ha haft en av världshistoriens kortaste regeringsperioder. Detta stämmer dock inte, eftersom han visserligen var kronprins, men en ny regent enligt landets lagar måste godkännas av parlamentet, vilket man inte hann med under denna tid. Istället blir det den yngre brodern Emanuel, som senare samma dag erkänns som kung under namnet Emanuel II. Drygt två och ett halvt år senare, i oktober 1910, störtas den portugisiska monarkin och republik införs, varvid kungen tvingas i landsflykt.
12 februari, Ellen Key föreslår en ny svensk äktenskapslag där makarna är jämställda och skilsmässor underlättas
18 februari, Kungliga Dramatiska Teaterns nya byggnad vid Nybroplan i Stockholm invigs med att August Strindbergs "Mäster Olof". Hovsorg råder, men Hjalmar Söderberg bär färgrik väst
24 februari, Svenska lärare slår larm om våldsfilmer som får barnen att drömma mardrömmar
26 februari, Sverige firar 250-årsminnet av Roskildefreden med militärparader, tacksägelsegudstjänster och allmän flaggning.
9 mars, Fotbollsklubben FC Internazionale, mest känd som Inter grundas.
17 mars, Sveriges första polissystrar börjar sin tjänstgöring, Stockholm, Agda Halldin, Maria Andersson, Erica Ström
22 mars, Den svenska riksdagen avslår efter en upprörd debatt med siffrorna 121-91 en högermotion om återinförandet av prygelstraffet, som avskaffades 1855. Lagutskottets majoritet är dock positiv till motionen
28 mars, Cigarr- och tobakshandlare i Sveriges större städer går ut i en kampanj mot tobaksaffärer som egentligen är maskerade bordeller
3 april, Småbrukardottern Karolina Olsson på Oknö vaknar efter att ha legat i koma sedan 1875.
5 april, Sir Henry Campbell-Bannerman avgår som premiärminister i Storbritannien av hälsoskäl.
14 april, Danmark inför kvinnlig rösträtt vid kommunalval
15 april, 13 personer omkommer när ångaren Göta Älf kantrar och går till botten i Göteborgs hamn
20 april, Två tåg kolliderar i Melbourne, och 44 personer dödas medan över 400 skadas
23 april, Nordsjö- och Östersjöavtalen undertecknas av närliggande stater. Härigenom garanterar de till dessa hav gränsande staterna varandras territorialvatten.
26 april, Edvard VII av Storbritannien inleder ett tvådagarsbesök i Stockholm.
3 maj, Prins Wilhelm gifter sig i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna
15 maj, Internationella ishockeyförbundet, IIHF, bildas i Paris, Frankrike.
23 maj, Lex Hildebrand, som vill inskränka den svenska tryckfriheten för främst fackföreningar, avslås i Sveriges riksdag med knapp majoritet. Lagförslaget kommer från Karl Hildebrand chefredaktör för Stockholms Dagblad
27 maj, Olja har upptäckts i sydvästra Iran (då Persiska riket)
15 juni, 4th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Amsterdam.
21 juni, Med suffragetter som Emmeline Pankhurst och hennes dotter i spetsen demonstrerar 250000 människor i London för kvinnlig rösträtt
29 juni, I Göteborg rasar gatustrider då 400 engelska strejkbrytare kommit för att lotsa fartyg som ligger i blockad under den svenska hamnarbetarkonflikten
30 juni, Tunguskahändelsen. En våldsam explosion äger rum i ett område vid den sibiriska floden Mellersta Tunguska. Den var av en styrka motsvarande mellan 10 och 15 megaton och antas bero på en meteorit.
1 juli, SOS börjar gälla som internationell nödsignal.
2 juli, Gustaf Oscar Wallenberg sluter en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med Kina.
12 juli, Fartyget Amalthea, som i Malmö härbärgerar engelska strejkbrytare, utsätts för ett sprängattentat. En man dödas och 23 skadas. Attentatet utförs av tre arbetslösa ungsocialister. 20-årige Anton Nilson. Ombord finns 80 strejkbrytare. Två döms till döden för attentatet, en tredje till straffarbete. Det är Anton Nilsson och Algot Roberg som döms till döden, medan Alfred Stern får straffarbete. De 4e moderna olympiska spelen invigs i London. För första gången ingår kvinnor i den svenska OS-truppen. Sverige spelar sin första landskamp i fotboll och besegrar Norge med 11-3.
24 juli, Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II tvingas retirera inför det ungturkiska partiets krav på en modern konstitutionell statsbildning. Under de 4e moderna olympiska spelen i London vacklar Pietro Dorando, Italien först över mållinjen vid maratonloppet men diskvalificeras när funktionärer hjälper honom sista biten
26 juli, Hans Köppen, Tyskland vinner en biltävling jorden runt, då han fem månader efter starten i New York kommer i mål i Paris
Juli, Franske presidenten Fallières besöker Stockholm.
2 augusti, Svenska Lantarbetareförbundet bildas
7 augusti, En 30 000 år gammal skulptur, som föreställer en fruktbarhetsgudinna och blir känd som "Venus från Willendorf", hittas i en by i Österrike
12 augusti, Den första T-forden produceras vid Ford Motor Company i Detroit, vilket i decennier framöver blir världens mest sålda bilmodell
14 augusti, Nya blodiga gatustrider mellan vita och svartta i Springfield, Illinois
Augusti, Tysklands kejsare Wilhelm II besöker Stockholm.
September, De sista valen till Andra kammaren i Sverige enligt det gamla systemet äger rum, varvid vänstern går framåt.
16 september, General Motors bildas.
18 september, Två av de ansvariga för Amaltheadådet döms till döden. HD ändrar senare domen till livstids straffarbete
22 september, Bulgarien bryter med den turkiska överhögheten och blir ett självständigt kungarike.
5 oktober, Österrike annekterar Bosnien och Hercegovina, Kolera konstateras i Haparanda.
18 oktober, Kongostaten, sedan 1892 styrt av Belgiens kung Leopold II som sin privata egendom, blir officiell belgisk koloni under namnet Belgiska Kongo.
27 oktober, 500 arbetare kommer till Stockholms stads arbetsförmedlingsbyrå under dagen. Antalet arbetslösa i Stockholm under oktober beräknas till 2 000. Den första T-Forden lämnar fabriken. Första delen av Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar ges ut
3 november, Republikanen William Howard Taft besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.
28 november, En kolgruveexplosion i Marianna, Pennsylvania kräver 154 dödsoffer.
14 november, 29-årige Albert Einstein föreläser om strålningsteori vid Berns universitet
10 december, Klas Pontus Arnoldsson, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, får dela Nobels fredspris. Kreditupplysningsföretaget Soliditet bildas i Malmö och startar sin verksamhet.
11 november, 360 gruvarbetare omkommer vid en explosion i Westfalen, Kejsardömet Tyskland
15 november, Kongostaten blir Belgiska Kongo.
17 december, I Sverige döms professorn i nationalekonomi, Knut Wicksell, till två månaders fängelse för att i ett anförande ha skämtat om bibelns den obefläckade avlelsen vid ett fördrag i Stockholms folkets hus
10 december, Svensken Klas Pontus Arnoldsson och dansken Fredrik Bajer får Nobels fredspris
11 december, Svenska Skidlöpningsförbundet bildas för att få till stånd mer tävlingsskidåkning än vad Skidfrämjandet, som framförallt betonar hälso- och friluftsaspekten av skidåkning, gör.
26 december, Jack Johnson, USA besegrar Tommy Burns, Kanada i vid en titelmatch i Sydney och blir därmed första svarta världsmästaren i tungviktsboxning
28 december, En jordbävning raserar praktiskt taget hela den sicilianska hamnstaden Messina och medför cirka 75 000 dödsoffer. Även en tsunami uppstår.
31 december, Under året har tre dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Penny postservice mellan Storbritannien och USA startas. Den svenska riksdagen antar en invandringslag för att hindra "för landet skadlig invandring". Reservpolis införs i Sverige genom statliga anslag till vissa kommuners utbyggnad av polisväsendet. En länsdetektivorganisation inom polisen bildas. Stormklockan, organ för den svenska socialdemokratiska vänsteroppositionen i Sverige, börjar utkomma. Enskilda ges rätt att reservera sig mot kollektiv anslutning till Socialdemokraterna genom sin fackförening. Borgerlig vigsel införs i Sverige som ett alternativ till kyrklig vigsel. Socialistiska Ungdomsförbundet ombildas till Sveriges Ungsocialistiska Parti. Ungsocialisten Hinke Bergegren utesluts ur socialdemokraterna efter långvariga stridigheter med Hjalmar Branting. Gifta svenska kvinnor får rätt till egen skattesedel och därmed rösträtt i kommunala frågor på samma villkor som andra skattebetalare. Sveriges Minuthandlares Riksförbund (SMR) bilads för att bekämpa illegal gårdfarihandel och den växande kooperativa rörelsen. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (nuvarande Riksföreningen Sverigekontakt) grundas. Svenskamerikanen August Wickström föreslår i ett brev att Sverige efter amerikansk modell skall införa landskapsblommor. Förslaget vinner gehör då brevet publiceras i tidningen Stockholms Dagblad och landskapsblommor utses på olika sätt i olika landskap. Ett 40 000 år gammalt skelett av en Neanderthalpojke hittas i sydvästra Frankrike. Kolera konstateras i Haparanda. Kronprinsessan Margareta spelar bandy på Djurgårdsbrunnsvikens is. Krisen höjer potatispriserna i Sverige från 27 till 32 öre litern, på spisbröd från 36 till 43 öre kilot och på björkved från 26:70 till 36:10 svenska kronor famnen. En handverkad diskmaskin lanseras i Sverige. Tyska Kruppverken köper svensken Wilhelm Unges flygande torped med roterande eldrör.
Födda, 4 januari, Aden Abdullah Osman Daar, Somalias president 1960–1967.
5 januari, Jiro Sato, japansk tennisspelare.
6 januari, Michael DiSalle, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1959–1963.
8 januari, Ernfrid Bogstedt, svensk konstnär, porträttfotograf.
9 januari, Simone de Beauvoir, fransk existentialist, feminist och författare.
15 januari, Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
16 januari, Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
18 januari, Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, tysk och svensk prinsessa, hertiginna av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs mor. John Sandling, svensk skådespelare.
26 januari, Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist. Gideon Ståhlberg, svensk schackspelare
27 januari, William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
3 februari, Pretty Boy Floyd, amerikansk förbrytare.
7 februari, Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
13 februari, William Dozier, amerikansk TV-producent som bland annat skapade TV-serien Läderlappen.
20 februari, Seymour Österwall, svensk, jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.
22 februari, Rómulo Betancourt, venezolansk politiker. Sir John Mills, brittisk skådespelare.
24 februari, Telford Taylor, amerikansk jurist.
25 februari, Hans Maikowski, tysk SA-medlem. Frank Slaughter, amerikansk läkare och författare.
26 februari, Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
4 mars, Naemi Briese, svensk sångare och skådespelare.
5 mars, Rex Harrison, brittisk skådespelare.
7 mars, Anna Magnani, italiensk skådespelare.
8 mars, Sigvard Ohlsson, svensk socialdemokratisk politiker.
16 mars, Gunnar Hahn, svensk kompositör, arrangör och pianist.
17 mars, Brigitte Helm, tysk skådespelare.
20 mars, Sir Michael Redgrave, brittisk skådespelare.
22 mars, Maurice Stans, amerikansk republikansk politiker och tjänsteman.
23 mars, Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
24 mars, Birgit Åkesson, svensk koreograf och dansare.
25 mars, David Lean, brittisk regissör.
26 mars, Franz Stangl, tysk SS-officer.
29 mars, Dennis O'Keefe, amerikansk skådespelare.
30 mars, Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.
1 april, Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf. Abraham Maslow, amerikansk psykolog.
2 april, Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.
5 april, Bette Davis, amerikansk skådespelare. Ingemar Hedenius, svensk professor i filosofi, författare, debattör. Herbert von Karajan, österrikisk dirigent.
7 april, Ebba Lindqvist, svensk författare.
9 april, Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare.
13 april, Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör.
17 april, Manne Olsson, svensk kommunalnämndsordförande och socialdemokratisk politiker.
20 april, Lionel Hampton, amerikansk jazzvibrafonist.
24 april, Inga Gentzel, svensk sångare. Józef Gosławski, polsk skulptör och gravör.
28 april, Oskar Schindler, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.
29 april, James Kealoha, amerikansk politiker.
30 april, Sven Magnusson, svensk skådespelare.
10 maj, Johannes Hentschel, tysk elektromekaniker.
15 maj, Lars-Erik Larsson, svensk tonsättare.
19 maj, Bengt-Olof Granberg, svensk skådespelare.
20 maj, James Stewart, amerikansk flyggeneral och skådespelare.
22 maj, Horton Smith, amerikansk golfspelare.
23 maj, John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
25 maj, Theodore Roethke, amerikansk poet.
26 maj, Robert Morley, brittisk skådespelare.
28 maj, Ian Fleming, brittisk författare
30 maj, Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare. Mel Blanc, amerikansk röstskådespelare.
31 maj, Don Ameche, amerikansk skådespelare. Nils Poppe, svensk skådespelare och teaterchef
2 juni, Eric Karlsson, svensk rörmontör och socialdemokratisk politiker.
4 juni, Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och violinist.
8 juni, Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
11 juni, Francisco Marto, portugisiskt helgon.
12 juni, Marina Semjonova, rysk ballerina och koreograf. Otto Skorzeny, österrikisk SS-överste.
15 juni, Sam Giancana, amerikansk maffiabossledare.
25 juni, Willard van Orman Quine, amerikansk matematiker och filosof.
26 juni, Salvador Allende, chilensk president 1970–1973.
27 juni, Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
29 juni, Leroy Anderson, amerikansk kompositör.
12 juli, Milton Berle, amerikansk manusförfattare, kompositör, komiker och skådespelare.
18 juli, Edward V Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1960–1968. Lupe Velez, amerikansk skådespelare.
21 juli, William E Jenner, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1945 och 1947–1959.
3 augusti, Birgit Cullberg, svensk koreograf
7 augusti, Robert Bernardis, österrikisk militär och motståndsman.
11 augusti, Torgny Tson Segerstedt, svensk filosof och sociolog
14 augusti, Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
15 augusti, Otto Kerner, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.
18 augusti, Edgar Faure, fransk politiker, premiärminister 1952 och 1955–1956.
19 augusti, Warren P Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1965–1971.
22 augusti, Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf.
27 augusti, Lyndon B Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1963–1969. Sulamith Messerer, rysk ballerina.
30 augusti, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
31 augusti, William Saroyan, armenisk-amerikansk författare.
4 september, Richard Wright, amerikansk författare.
5 september, Henry H Fowler, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1965–1968.
7 september, Stina Ståhle, svensk skådespelare.
12 september, Milton Berle, amerikansk skådespelare.
13 september, Albert Gaubier, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare.
17 september, David Ojstrach, rysk violinist. Martti Simojoki, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1964–1978.
22 september, Bo Wretling, svensk gitarr- och lutbyggare.
27 september, Dagmar Olsson, svensk skådespelare, sångare och dansare. Thomas A Wofford, amerikansk politiker, senator 1956.
6 oktober, Carole Lombard, amerikansk skådespelare.
7 oktober, Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.
9 oktober, Jim Folsom, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1947–1951 och 1955–1959. Werner von Haeften, tysk jurist och officer.
12 oktober, Gösta Knutsson, svensk författare av "Pelle Svanslös"
13 oktober, Willard Ringstrand, svensk kompositör, musikarrangör, orkesterledare och musiker (piano, hammondorgel)
16 oktober, Enver Hoxha, albansk diktator.
26 oktober, Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
29 oktober, Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
31 oktober, Birger Lensander, svensk skådespelare.
1 november, August Wilhelm Miete, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
3 november, Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
14 november, Joseph McCarthy, amerikansk senator från Wisconsin. Sigvard Nilsson-Thurneman, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.
16 november, Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.
21 november, Björn Trägårdh, svensk designer och konstnär.
3 december, Anna Sten, rysk-amerikansk skådespelare.
6 december, Baby Face Nelson, amerikansk förbrytare.
10 december, Olivier Messiaen, fransk tonsättare.
11 december, Bror Bügler, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör. Amon Göth, tysk SS-officer. Sture Werner, svensk geofysiker.
13 december, Sture Lagerwall, svensk skådespelare och regissör. Rostislav Plyatt, sovjetisk skådespelare.
17 december, Willard Frank Libby, amerikansk kemist, nobelpristagare.
20 december, Curt Löwgren, svensk skådespelare.
23 december, Yousuf Karsh, armenisk-kanadensisk fotograf. Sally Palmblad, svensk skådespelare.
26 december, Lizzy Stein, svensk skådespelare och sångare.
28 december, Lew Ayres, amerikansk skådespelare.
29 december, Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist). Helmut Gollwitzer, teolog.
31 december, Simon Wiesenthal, österrikisk nazistjägare.
Avlidna, 3 januari, Charles Augustus Young, 73, amerikansk astronom.
9 januari, Wilhelm Busch, 75, tysk författare och tecknare, Max & Moritz. Peter Theodor Holst, 64, norsk militär och politiker.
25 januari, Ouida, 69, brittisk författare.
1 februari, Portugals kung Karl I och hans son prins Ludvig Filip (mördade av en folksamling)
4 februari, Eli C D Shortridge, 77, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
28 februari, Pat Garrett, 57, amerikansk sheriff.
3 mars, Lorenz Lindelöf, 80, finländsk matematiker och astronom.
4 mars, Redfield Proctor, 76, amerikansk republikansk politiker.
16 april, Jonas Jonasson i Rasslebygd, 87, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
22 april, Sir Henry Campbell-Bannerman, 71, brittisk liberal politiker, premiärminister 1905-1908.
14 maj, Daniel Lindsay Russell, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1879–1881, guvernör i North Carolina 1897–1901.
19 maj, Gullbrand Elowson, 72, svensk politiker och skolman.
8 juni, Frans Hedberg, 80, svensk författare.
9 juni, Carl August Kihlberg, 68, svensk arkitekt.
21 juni, Nikolaj Rimskij-Korsakov, 64, rysk tonsättare.
24 juni, Grover Cleveland, 71, amerikansk politiker, USAs president 1885–1889 och 1893–1897.
6 juli, Victor Örnberg, 68, svensk arkivman och släktforskare.
19 juli, S W T Lanham, 62, amerikansk demokratisk politiker.
4 augusti, William B Allison, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.
17 augusti, Laura Fitinghoff, 60, svensk författare.
25 augusti, Henri Becquerel, 55, fransk fysiker, nobelpristagare
20 september, Pablo de Sarasate, 64, spansk violinist och tonsättare.
23 september, Mark L De Motte, 75, amerikansk republikansk politiker och jurist.
11 oktober, Eppa Hunton, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.
15 november, Cixi, 72, kinesisk änkekejsarinna
24 november, Fredrik Petersson, 80, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
20 december, Francis P Fleming, 67, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.
27 december, Richard Pischel, 59, tysk indolog. Nobelpris, Fysik, Gabriel Lippmann, Frankrike, Kemi, Ernest Rutherford, Storbritannien/Nya Zeeland, Medicin, Ilja Metjnikov, Ryssland, Paul Ehrlich, Tyskland, Litteratur, Rudolf Eucken, Tyskland, Fred, Klas Pontus Arnoldson, Sverige, Fredrik Bajer, Danmark
1909
1909, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
16 januari, Ernest Shackletons expedition hittar den magnetiska sydpolen
17 januari, Upptäcktsresanden Sven Hedin anländer till Stockholm efter fyra års vistelse i Tibet, och mottas med pompa och ståt
18 januari, Rådhusrätten i Ronneby dömer socialistagitatorn Kata Dalström till två månaders fängelse för att ha "smädat" Sveriges riksdag i ett fördrag där hon sa "Första kammaren valdes av oxar, får, getter, svin och penningpåsen, då kan Ni själva tänka Er huruvida representanterna är"
19 januari, Träsnidaren Axel Petersson, Döderhultarn, får sitt genombrott på en utställning över svenska humorister
23 januari, USAs soldater lämnar Kuba
9 februari, Genom ett tysk-franskt avtal godkänner Tysklands regering den franska överhögheten i Marocko
10 februari, Rösträtten för män godkänns slutligen av den svenska riksdagen. Inkomststrecket på 800 kronor per år slopas men rösträttsåldern höjs från 21 till 24 år.
20 februari, Ett futurismens manifest publiceras i franska tidningen "Le Figaro", "en rytande bil är vackrare än Nike från Samothrake"
24 februari, Serbien gör anspråk på Bosnien och Hercegovina. Serbiens premiärminister Stojan Novaković talar om ett Stor-Serbien omfattande Kroatien, Slovenien och Bosnien och Hercegovina. Halstabletten Läkerol börjar säljas
3 mars, Konstnärsgruppen De Unga, med bland andra Isaac Grünewald, framträder i en uppmärksammad konstutställning. Utställarna är 1909 års män, alla i 20-årsåldern och lärjungar till Matisse
4 mars, Den förre krigsministern William Howard Taft efterträder Theodore Roosevelt som USAs president. James S Sherman blir USAs nye vicepresident.
14 mars, Det svenska Riksförbundet mot osedlighet i litteratur, press och bild konstitueras vid ett opinionsmöte i Stockholm med målet att höja sedligheten inom alla samhällsklasser
31 mars, Serbien accepterar österrikisk kontroll över Bosnien-Hercegovina.
6 april, Den amerikanske polarforskaren Robert Peary leder en expedition och blir första människa som når Nordpolen
9 mars, Första dubbeldäckarbussen sätts i trafik i London
13 april, Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II avsätts efter att hans kontrarevolutionära försök misslyckats. En massaker på armenier i staden Adana är den utlösande faktorn som har fått osmanska regeringen att med överväldigande majoritet ta beslutet. Abd ül-Hamid efterträds av sin bror Mohammed Rechad Effendi som antar namnet Mehmet V.
18 april, Jeanne d'Arc blir saligförklarad.
26 april, 5th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i London.
30 april, Den första Cortègen (en årligen återkommande karneval) går igenom Göteborg.
13 maj, Det första cykelloppet Giro d'Italia startar.
18 maj, Premiär för Ryska baletten i Paris med stjärnan Wacław Niżyński
20 maj, Ungkyrkorörelsens så kallade studentkorståg under parollen "Sveriges folk, ett Guds folk" inleds med en gudstjänst i Uppsala domkyrka.
24 maj, Europas nio första nationalparker skapas i Sverige.
26 maj, Den svenska Regeringsrätten inrättas för att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet. Pastor Nils Hannerz frikänns av Stockholms konsistorium från anklagelser för avvikelser från kyrkans sanna lära efter att ha förnekat djävulens existens vilket markerade kulmen av den så kallade djävulsstriden.
4 juni, En konstindustriutställning öppnas i Stockholm, med bland annat "Den vita sommarstaden" på Djurgården, ritad av Ferdinand Boberg.
10 juni, Brittiska fartyget Slavonia blir första att sända nya nödsignalen SOS, med tre korta, tre långa och tre korta morsesignaler
13 juni, I Sverige införs förbud mot att sälja tobaksvaror på gatan på söndagar
27 juni, Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm, varvid svenske generalen Otto Beckman blir nedskjuten i Kungsträdgården av 22-årige svenske ungsocialisten Hjalmar Wång. Hjalmar Wång, som sedan tar sitt liv, tror det är en rysk officer.
6 juli, Trafik med järnvägsfärjor Trelleborg–Sassnitz öppnas, så att man kan åka tåg direkt mellan Stockholm och Berlin. Färjorna skall gå två turer i vardera riktning per dag.
8 juli, Den åttonde internationella tuberkuloskonferensen öppnas i Stockholm, arrangerad av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. 65% av alla dödsfall bland ungdomar i Sverige mellan 15 och 20 år orsakas av TBC
14 juli, SAF varslar 80 000 om lockout. LO svarar med varsel om allmän strejk
19 juli, Hubert Latham gör sitt första försök att flyga över engelska kanalen, men han landar i vattnet 11 miles från Calais.
25 juli, Franske ingenjören och flygpionjären Louis Blériot blir, i ett egenkonstruerat monoflygplan med en motor på 25 hästkrafter, den förste som flyger över Engelska kanalen
29 juli, På Gärdet i Stockholm genomför fransmannen Georges Legagneux (i hemlighet med endast några få invigda som vittnen) den första flygningen i Sverige.
2 augusti, Georges Legagneux genomför Sveriges första officiella flygning inför publik, med bland andra kung Gustaf V närvarande.
4 augusti, Storstrejk utbryter i Sverige. LOs landssekretariat uppmanar alla till lugn och besinning under striden. 200 000 oorganiserade och 100 000 organiserade arbetare lägger som mest ner arbetet, men konflikten är ett nederlag för fackföreningsrörelsen. Sverige är under månaden lamslaget innan en uppgörelse nås.
4 september, Storstrejken i Sverige upphör efter uppgörelse. Då strejkkassorna börjar sina beslutar LO om återgång till arbetet. Konflikten är ett nederlag för LO, som förlorar hälften av sina medlemmar (186 226 1907 mot 79 926 1911).
9 september, Halleys komet avbildas för första gången fotografiskt.
15 september, Emilia Fogelklou från Simrishamn blir Sveriges första kvinnliga teologie kandidat, 31 år gammal
1 oktober, Den första handelshögskolan i Stockholm öppnas
9 oktober, Direktören John Hammar får vänstra tummen avsliten, när han öppnar ett paket, innehållande en brevbomb, konstruerad av ingenjören Martin Ekenberg.
11 oktober, Sveriges Industriförbund bildas
15 oktober, Stadsprivilegier för Tidaholm utfärdas, att börja gälla från och med 1 januari 1910
23 oktober, Sverige tillerkänns Grisbådarna genom internationell skiljedom i tvisten med Norge, som får Sköttegrundet och ön Heia.
26 oktober, Generalpresident Hirobumi Ito mördas av en koreansk nationalist. Mordet tas som en intäkt för japansk annektering av Korea.
8 november, En inofficiell svensk folkomröstning om allmänt rusdrycksförbud uttrycker kraftigt stöd för ett sådant. Arrangör är Sveriges nykterhetssällskaps representantförening
13 november, Järnbrukslockouten i Sverige upphävs av SAF. Därmed tar den sista resten av storstrejken slut. 26 000 personer står arbetslösa och emigrationen skjuter fart igen, främst till USA och ökar med 100 000 jämfört med föregående år [6].
December, Leo Baekeland utvecklar den första plasten, som han enligt sig själv döper till bakelit. Första elektriska brödrosten börjar säljas i USA. Edvard Munch målar tavlan Skriet.
10 december, Selma Lagerlöf från Sverige blir första kvinna att få Nobelpriset i litteratur, samt första svensk att få priset
17 december, John D Rockefellers bolag Standard Oil i USA döms för brott mot USAs antitrustlagar
22 december, I Sankt Petersburg mördas chefen för tsarens hemliga polis
31 december, Under året har fyra dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Den svenska Vattenfallsstyrelsen bildas för att bygga ut vattenkraften. Sverige får sin första naturskyddslag och sina första nio nationalparker: Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och Gotska Sandön. Zeth "Zäta" Höglund besegrar Per Albin Hansson ordförandevalet i SSU. I Sverige införs kommunala mellanskolor, en kommunal form av realskola. Realexamen och flickskoleexamen får i Sverige detta år samma vikt, normalskolekompetens. En svensk lag om nattarbetsförbud för kvinnor införs. Regeringen avtalar med Svenska Telegrambyrån (SvT) att den får läsa alla utländska telegram, som bedöms som känsliga. Svenska Telegrambyrån får ensamrätt på att sprida officiella meddelanden. Föreningen Svenska odlingens vänner bildas för att stärka den svensknationella känslan bland de svensktalande esterna. Svenska handelshögskolan i Helsingfors grundas. Kooperativa Förbundet (KF) startar sin första egna tillverkning, en margarinfabrik. I Linköping inrättas ett renhållningsverk. Den österrikiske biologen Karl Landsteiner upptäcker det moderna system för blodgruppering för vilket han senare erhåller nobelpriset i medicin. Kvinnoorganisationen Union française pour le suffrage des femmes bildas. Beslutet att skicka spanska trupper till Marocko orsakar kaos i Spanien. Protesterna grundar sig på myndigheternas beslut om inkallelser till värnplikt vilket resulterar i generalstrejker och upplopp. Undantagslagar införs och oppositionella arresteras. Francusici Ferrer, en välkänd opponent avrättas vilket utlöser protester från hela Europa. Spanska premiärministern Maura tvingas avgå och kungen ger Spanska Liberala Partiet i uppdrag att bilda ny regering. Stoftet av profeten Báb, som led martyrdöden i Persien den 9 juli 1850, begravs på sluttningen av berget Karmel, där Bahá'i-trons grundare Bahá'u'lláhs son 'Abdúl-Bahá börjat uppföra en gravhelgedom. Jose Santos Zelaya president i Nicaragua sedan 1893, försöker skapa en centralamerikansk union genom att aktivt intervenera i grannländernas affärer. Detta ogillas av USA som stöder oppositionen mot Zelaya. När några oppositionella avrättas, däribland två amerikaner, ingriper amerikansk militär och störtar Zelaya. Damer förbjuds röka på Berns salonger för att inte misstänkas vara demimonder. Svenska sällskapet för rashygien bildas. Svenske löparen John Svanberg förklaras som icke-amatör då han sålt idrottspriser han vunnit. Johan Alfred Ekelund skriver psalmen Fädernas kyrka. Svenska Bio startar filminspelningar. En T-Ford kostar 5 400 svenska kronor i Sverige. Franske presidenten besöker Sverige. Tyske kejsaren besöker Sverige. Kvinnoorganisationen Schweizerischer Verband für Frauenstimmrecht bildas. Rökopiumimport till USA förbjuds.
Födda, 1 januari, Barry Goldwater, amerikansk politiker.
3 januari, Victor Borge, dansk komiker och musiker.
5 januari, Prinsessan Ileana av Rumänien.
8 januari, José Ferrer, puertoricansk skådespelare.
12 januari, Barbro Alving, svensk journalist, känd under pseudonymerna Bang och Kärringen mot strömmen.
13 januari, Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, anlade riksdagshusbranden i Berlin 1933 (avrättad)
15 januari, Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör. Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare.
16 januari , Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.
22 januari, Ann Sothern, amerikansk skådespelare. U Thant, diplomat från Myanmar, FNs tredje generalsekreterare.
24 januari, Ann Todd, amerikansk skådespelare.
3 februari, Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
6 februari, Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
7 februari, Hélder Câmara, romersk-katolsk ärkebiskop.
8 februari, Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
9 februari, Carmen Miranda, brasiliansk sångerska och skådespelare. Dean Rusk, amerikansk politiker, utrikesminister 1961–1969.
11 februari, Max Baer, tungviktsmästare i boxning.
16 februari, Dick McDonald, amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948. Ernst Olsson, svensk lantbrukare och politiker (centerpartist)
25 februari, Tore Alespong, svensk arbetare och trumpetare. Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.
1 mars, Lois Moran, amerikansk skådespelare.
10 mars, LeRoy Collins, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1955–1961.
17 mars, Friedrich Buchardt, tysk SS-officer.
18 mars, Ernest Gallo, amerikansk företagsledare och vintillverkare.
24 mars, Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.
25 mars, Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.
28 mars, Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
30 mars, John A Burns, amerikansk demokratisk politiker.
4 april, Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.
5 april, Albert R Broccoli, amerikansk filmproducent.
11 april, Werner Braune, tysk SS-officer.
17 april, Alain Poher, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 1969 och 1974. Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.
24 april, Hjördis Schymberg, svensk hovsångerska.
30 april, Juliana av Nederländerna. René Deltgen, tysk skådespelare.
2 maj, Olle Björling, svensk konsertsångare (tenor)
3 maj, Willy Maria Lundberg, svensk journalist
4 maj, Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
8 maj, Lennart Bernadotte, greve av Visborg.
11 maj, Lyle Boren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1947.
15 maj, Cale Boggs, amerikansk republikansk politiker. James Mason, amerikansk skådespelare. Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare.
27 maj, Astrid Sampe, svensk textilkonstnär.
29 maj, Niss Oskar Jonsson, svensk företagare, grundare av JOFA.
30 maj, Benny Goodman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.
2 juni, Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
3 juni, Ernst vom Rath, tysk diplomat.
5 juni, Marion Crawford, skotska, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
7 juni, Jessica Tandy, amerikansk skådespelare.
10 juni, Märta Dorff, svensk skådespelare.
11 juni, Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977–1979.
13 juni, E M S Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
14 juni, Burl Ives, amerikansk sångare och skådespelare.
20 juni , Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare.
25 juni, Marguerite Viby, dansk skådespelare.
28 juni, Christophe Soglo, president i Dahomey, nuvarande Benin.
1 juli, Madge Evans, amerikansk skådespelare och fotomodell.
2 juli, Ralph Herseth, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Dakota 1959–1961.
3 juli, Earl Butz, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1971–1976.
5 juli, Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, utrikesminister.
8 juli, Gunnar Heckscher, svensk professor i statsvetenskap, partiledare och ambassadör
9 juli, Sven Jonasson, svensk fotbollsspelare.
10 juli, Carl Henrik Nordlander, svensk riksbankschef 1976–1982.
12 juli, Bimal Roy, indisk skådespelare.
13 juli, Einar Andersson, svensk operasångare. Birger Åsander, svensk skådespelare.
14 juli, Helen Schucman, grundare av "A Course In Miracles"
19 juli, Carl Gustaf von Rosen, svensk flygare
24 juli, Carl-Adam Nycop, svensk journalist och författare (Se) och Expressen. Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
30 juli, C Northcote Parkinson, brittisk historiker och författare, Parkinsons lag.
12 augusti, Franz Six, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
13 augusti, Tristam Coffin, amerikansk skådespelare.
15 augusti, Åke Uppström, svensk skådespelare.
20 augusti, André Morell, brittisk skådespelare.
21 augusti, C Douglas Dillon, amerikansk politiker och diplomat, USAs finansminister 1961–1965.
26 augusti, Jim Davis, amerikansk skådespelare.
1 september, Aina Rosén, svensk skådespelare.
6 september, Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör. Armas Sastamoinen, svensk journalist.
7 september, Elia Kazan, amerikansk regissör.
9 september, Theodor Olsson, svensk kompositör och musiker (fiol)
13 september, Sam DeStefano, amerikansk gangster.
14 september, Lennart Geijer, svensk politiker och jurist.
18 september, Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare. Lindorm Liljefors, svensk konstnär. Tage Thiel, svensk författare och översättare.
19 september, Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör. Carl Reinholdz, svensk skådespelare och sångare.
21 september, Berta Hall, svensk skådespelare. Kwame Nkrumah, ghanansk politiker.
22 september, Per G Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.
2 oktober, Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
8 oktober, Piotr Jaroszewicz, polsk militär och politiker.
9 oktober, Jacques Tati, fransk skådespelare.
13 oktober, Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
14 oktober, Bernd Rosemeyer, tysk racerförare.
21 oktober, Heinrich Bleichrodt, tysk ubåtsbefälhavare.
28 oktober, Francis Bacon, brittisk målare.
3 november, Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
5 november, Palle Brunius, svensk skådespelare.
13 november, Gunnar Björnstrand, svensk skådespelare.
16 november, Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
18 november, Johnny Mercer, amerikansk textskrivare till populärmusik.
20 november, Alan Bible, amerikansk demokratisk politiker, senator 1954–1974. Georg Løkkeberg, norsk skådespelare.
7 december, Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman
9 december, Douglas Fairbanks jr, amerikansk skådespelare.
11 december, Fred Andrew Seaton, amerikansk republikansk politiker.
18 december, Peter Höglund, svensk skådespelare.
21 december, George Wildman Ball, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1968.
22 december, Patricia Hayes, brittisk skådespelare.
25 december, Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.
Avlidna, 1 januari, Ivar Arosenius, 30, svensk konstnär
10 januari, John Conness, 87, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.
14 januari, Arthur William à Beckett, 64, brittisk journalist och författare.
15 januari, Eva Bonnier, 51, svensk konstnär.
22 januari, Emil Erlenmeyer, 83, tysk kemist.
17 februari, Geronimo, 79, amerikansk indianhövding, apache.
21 februari, Hjalmar Palmstierna, 72, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
4 mars, Alexandre Louis Marie Charpentier, 52, fransk bildhuggare och medaljgravör.
17 mars, William Robert Taylor, 88, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.
10 april, Algernon Swinburne, 72, brittisk poet.
13 april, Henrik Tore Cedergren, 55, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
20 april, Abdul Karim, 46, indisk muslimsk betjänt hos drottning Viktoria av Storbritannien. Edward Salomon, 80, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.
21 april, David Turpie, 80, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.
28 april, Frederick Holbrook, 96, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.
4 maj, Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.
6 maj, Fanny Cerrito, 91, italiensk ballerina och koreograf.
15 maj, Kapten Hans Andersson, den siste överlevande av besättningen på John Ericssons Monitor i striden mot Merrimac 1862.
18 maj, Isaac Albéniz, 48, spansk tonsättare och pianist.
24 maj, Karl Henrik Karlsson, 53, svensk medeltidshistoriker.
24 juni, Aleksandr Polovtsov, 77, rysk politiker och historiker.
9 juli, George Frederick Samuel Robinson, 81, brittisk statsman.
11 juli, Simon Newcomb, 74, amerikansk astronom och matematiker.
10 augusti, Arvid Kempe, 54, svensk lektor och politiker (liberal)
18 augusti, Axel Otto Lindfors, 56, svensk läkare, universitetslärare och författare.
7 september, John Wigforss, 36, svensk författare, journalist och tidningsman.
19 oktober, Cesare Lombroso, 73, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
21 oktober, Martin N Johnson, 59, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
26 oktober, Hirobumi Ito, 68, japansk statsman, generalpresident (mördad)
21 november, Peder Severin Krøyer, 58, dansk konstnär.
17 december, Leopold II, 74, Belgiens kung 1865–1909.
20 december, William A Harris, 68, amerikansk politiker, senator 1897–1903. Nobelpris, Fysik, Guglielmo Marconi, Italien, Ferdinand Braun, Tyskland, Kemi, Wilhelm Ostwald, Tyskland, Medicin, Theodor Kocher, Schweiz, Litteratur, Selma Lagerlöf, Sverige, Fred, Auguste Beernaert, Belgien, Paul Henri d'Estournelles de Constant
1910
1910, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1 januari, Tidaholms stadsprivilegier börjar gälla
3 januari, Svenska scoutförbundet bildas av Ebbe Lieberath, två år efter att Robert Baden-Powell grundat rörelsen i Storbritannien.
5 januari, Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm
9 januari, Värmlänningarne, den första svenska långfilmen, har premiär och Charles Magnusson ledde inspelningen. Filmen är 415 meter lång, och pelades in på Svenska Biografteatern i Kristianstad.
23 januari, Svenska Kommunalarbetareförbundet bildas
31 januari, Ulrich Salchow, Sverige blir världsmästare i konståkning för nionde gången
7 februari, Belgien, Storbritannien och Tyskland fastställer gränserna mellan Belgiska Kongo, Tyska Östafrika och Brittiska Uganda
9 februari, Lejonparten av all svensk sprittillverkning samlas i ett bolag: Reimersholms gamla spritförädlings AB
15 februari, LM Ericsson har nu installerat en telefoncentral i Paris
18 februari, När Anders Zorn fyller 50 skänker han 100 etsningar av en dalkulla till Ord och Bild
20 februari, I Stockholm samlas åtta klubbar, bland andra AIK och Örgryte IS, och bildar den första nationella svenska fotbollsserien
23 februari, Förslag om utredning av totalt rusdrycksförbud faller i den svenska riksdagen
24 februari, Den svenska fotbollsföreningen Malmö FF bildas med Werner Mårtensson som ordförande.
25 februari, Tibets styrande dalai lama Thupten Gjatso flyr från invaderande kinesiska soldater till Brittiska Indien
Mars, Mälaren runt med bil körs i Sverige
2 mars, Turbinerna i Trollhätte kraftverk startas
3 mars, Amerikanske mångmiljonären John D Rockefeller instiftar Rockefellerstiftelsen, en fond för vetenskaplig forskning
7 mars, Första etappen av Åre bergbana invigs. Den är 800 meter lång, har kostat 230 000 svenska kronor att bygga, och ingår i arbetet med att göra Åre till turistort
8 mars, En socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn, Danmark beslutar att 8 mars skall firas som internationella kvinnodagen
10 mars, Kina avskaffar slaveriet, människor får inte längre köpas och säljas
14 mars, Svensk sjuksköterskeförening bildas för att utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren och bidra till sjuksköterskornas utveckling
15 mars, Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente utkommer
7 april, Hinke Bergegren håller föredraget Kärlek utan barn och döms därför till fängelse. Han är redaktör för tidningen Brand, och föredraget förbjuds enligt ordningsstadgan
8 april, Den första svenskbyggda flygmaskinen visas på stadshotellet i Landskrona.
11 april, Karolinska förbundet bildas av försvarsvänliga historiker, för att främja forskningen och öka kännedomen om Karl XIIs tid.
14 april, Den första svensktillverkade flygmaskinen presenteras och är ett monoflygplan av Oscar Asp och Hjalmar Nyrop från Landskrona
20 april, Halleys komet närmar sig jorden.
29 april, Strindbergsfejden utbryter när den svenske författaren August Strindberg i Aftontidningen angriper Karl XII-kulten. Fejden förändrar relationer mellan litterärt 1880-tal och 1890-tal, samt mellan socialism och realism. Den angriper också 1890-talsförfattarna, särskilt Verner von Heidenstam och förlöjligar Sven Hedin. Han kritiserar också kungamakten, byråkratin, Svenska akademien och kyrkan. Han får mothugg av de konservativa, men stöds av arbetarrörelsen. Cirka 300 debattörer skriver under 16 månader 465 inlägg och fejden leder till förändrade relationer mellan liberaler och socialister. Svenska sällskapet för rashygien bildas
1 maj, The National Association for the Advancement of Colored People (N A A C P) bildas i New York. Organisationen blir en föregångare i kampen för de svartas mänskliga rättigheter i USA.
6 maj, Vid Edvard VIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg V
19 maj, Halleys komet och jorden passerar varandra, varning om "jordens undergång" visar sig felaktig. Detta tar Astrid Lindgren upp i sina berättelser om Emil i Lönneberga.
19 maj–4 september, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda USAs intressen i Bluefields
31 maj, Sydafrikanska unionen proklameras. Unionen består av Kapkolonin, Natal, Transvaal och Oranjefristaten. I det första valet vinner South African Party över Unionspartiet, och boergeneralen Louis Botha blir premiärminister.
2 juni, Sveriges riksdag antar en lag som förbjuder försäljning och upplysning om preventivmedel. Lagen är föranledd av Hinke Bergegrens föredrag "Kärlek utan barn" i april 1910
25 juni, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) bildas av syndikalistiska utbrytare ur LO, eftersom dessa är missnöjda med LO efter storstrejken 1909
2 juli, 120 ledamöter av Sveriges riksdag reser till Norrland i specialbeställda extratåg för att öka svenska riksdagsledamöters intresse för Norrland
4 juli, 32-årige Jack Johnson, USA försvarar sin världsmästartitel som tungviktsmästare i boxning genom KO-seger i Reno mot tre år yngre James J Jeffries, USA
7 juli, Carl Cederström misslyckas med att bli den förste som flyger över Öresund
12 juli, En svensk expedition landstiger på Spetsbergen, för att annektera en del av ön för svensk räkning, eftersom man vill utvinna kol där.
17 juli, Den danske flygaren Svendsen blir den förste att flyga över Öresund, från Köpenhamn till Malmö
Augusti, 23-årige konstnären Marc Chagall lämnar Ryssland och slår sig ner i Paris
6–8 augusti, Den första riksspelmansstämman äger rum på Skansen i Stockholm.
15 augusti, 800 personer dödas och 398 000 hus förstörs vid tyfon och översvämning i Japan
16 augusti, Man gör den svenska annekteringen på Spetsbergen officiell, genom att uppsätta en ny "annekteringsskylt", varefter expeditionen ger sig av hemåt.
17 augusti, Alfred Ander döms för rånmord till döden, vilket blir den näst sista dödsdomen som utfärdas i Sverige.
22 augusti, Japan annekterar Korea och döper området till generalguvernementet Chosen
24 augusti, Svenske flygpionjären Carl Cederström lyckas flyga över Öresund. Det är andra försöket, det första den 7 juli misslyckades på grund av kylarkrångel.
28 augusti, Furstendömet Montenegro blir Kungariket Montenegro
4 september, Andra internationalen håller kongress i Malmö.
18 september, Carl Cederström företar sin första flygning över Gärdet i Stockholm
22 september, Sveriges första strutsavelsefarm startar i Råsunda utanför Stockholm
Hösten, Den svenske generalstabschefen överlägger med sin tyska motsvarighet i Berlin.
2 oktober, Den svenske friherren Carl Cederström gör den första motordrivna flygturen över Stockholm
5 oktober, Flottan och armén i Portugal gör uppror och utropar republik då Manuel II flytt. Republik med författaren Theophilo Braga som landets första president proklameras medan kungen flyr till Storbritannien.
15 oktober, Ernst Rolf skivdebuterar i Stockholm, då han sjunger in tre titlar och tjänar 75 kronor. Titlarna ges ut året därpå som tre enkelsidiga plattor.
29 oktober, Trollhätte kraftverk invigs i Sverige
10 november, Konglig Elektrosektionen vid KTH bildas vid ett konstituerande möte klockan 19:15.
18 november, Bondeledaren Emiliano Zapata och banditen Pancho Villa i Mexiko går med i upproret mot USA-stödde presidenten Porfirio Díaz. Hundratals kvinnor demonstrerar utanför parlamentet i London i protest mot att premiärminister Herbert Asquith avvisat ett förslag som förordar kvinnlig rösträtt. Några av kvinnorna med suffragettledaren Emmeline Pankhurst i spetsen försöker bryta sig in i parlamentet men stoppas av polis. Demonstrationen urartar i kravaller över 100 kvinnor arresteras och misshandlas brutalt av polisen. Händelsen har gått till historien som Svarta fredagen.
23 november, Den sista avrättningen i Sverige verkställs då förre kyparen Alfred Ander avrättas med giljotin. Han är dömd för rånmord och avrättas på Långholmens fängelsegård i Stockholm. Det är första och enda gången giljotinen används i Sverige, och avrättningen utförs av Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste skarprättare.
December, En form av lungpest sprids i nordöstra Kina, och kräver över 40 000 människoliv
3 december, Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnar i Stockholm på privat initiativ.
9 december, De svenska prästernas tionde avskaffas.
31 december, Under året har 12 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot, socialdemokraten Gertrud Månsson, väljs i Stockholm. De svenska bankerna börjar organisera sina emissioner i emissionsbolag. Svenska Skidförbundet arrangerar de första svenska mästerskapen i skidåkning. 72% av barnen i USA går i skola och hälften av barnen i USA går i skolor med bara ett klassrum. Världens rikaste bankirer samlas i Jekyll Island för ett hemligt möte. De planerar för Federal Reserves införande. Möllebanan invigs. Svensk exportboom kring denna tid. Sverige och Tysklands generalstaber överlägger om samverkan vid eventuell konflikt med Ryssland. Den svenskfödda befolkningen i USA når maximum, 665 000 personer. I Stockholm finns cirka 1 000 bilar, och 300 av dem är taxibilar. I staden finns också 35 hästdroskor.
Födda
5 januari, Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
8 januari, Galina Ulanova, rysk ballerina.
11 januari, Trygve Bratteli, norsk regeringschef.
18 januari, Roland Svensson, svensk författare (skärgårdsskildrare) och konstnär
20 januari, Åke Söderblom, svensk skådespelare.
23 januari, Django Reinhardt, belgisk-fransk jazzgitarrist.
28 januari, Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
30 januari, C Subramaniam, indisk politiker.
1 februari, Ngabö Ngawang Jigme, tibetansk-kinesisk politiker.
3 februari, Pearl Argyle, brittisk ballerina.
5 februari, Martin Larsson, svensk folkpartistisk riksdagsledamot.
8 februari, Stig Järrel, svensk skådespelare
9 februari, Gun Adler, svensk skådespelare. Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.
16 februari, Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
17 februari, Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
19 februari, Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
24 februari, Marianne Löfgren, svensk skådespelare.
26 februari, Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
27 februari, Joan Bennett, amerikansk skådespelare. Robert Buron, fransk politiker.
1 mars, David Niven, brittisk skådespelare.
4 mars, Tancredo Neves, brasiliansk politiker.
5 mars, Ennio Flaiano, italiensk författare, manusförfattare och journalist.
6 mars, Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
8 mars, Claire Trevor, amerikansk skådespelare. Gabriel París Gordillo, colombiansk politiker.
11 mars, Jacinta Marto, portugisiskt helgon.
14 mars, Torvald Gahlin, svensk skämttecknare
20 mars, Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
23 mars, Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
24 mars, Richard Conte, amerikansk skådespelare.
28 mars, Ingrid av Sverige, svensk prinsessa och drottning av Danmark 1947–1972, gift med Fredrik IX av Danmark
5 april, Sven Andersson, svensk politiker, försvarsminister 1957–1973.
6 april, Gudrun Brost, svensk skådespelare.
10 april, Stanisław Kowalski, polsk friidrottare.
11 april, Karl Vennberg, svensk författare
12 april, Ramaswamy Venkataraman, Indiens president 1987-1992.
16 april, Gunnel Beckman, svensk författare.
18 april, Rudolf Lange, tysk SS-officer.
26 april, Erland von Koch, svensk kompositör.
7 maj, Arne Geijer, svensk LO-ordförande
19 maj, Nathuram Godse, indisk hinduaktivist, mördade Mahatma Gandhi, Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
23 maj, Scatman Crothers, amerikansk skådespelare. Artie Shaw, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
24 maj, Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
25 maj, Lars Seligman, svensk skådespelare.
26 maj, Imi Lichtenfeld, israelisk militär.
1 juni, Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
3 juni, Paulette Goddard, amerikansk skådespelare.
4 juni, Robert Bernard Anderson, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1957–1961.
11 juni, Jacques-Yves Coustaeu, fransk oceanograf.
14 juni, Harry Brandelius, svensk vis- och populärsångare.
17 juni, Heikki Konttinen, finländsk skulptör.
18 juni, Hélène Kirsova, dansk ballerina och koreograf. Castro Soromenho, angolansk författare.
21 juni, Ture Königson, svensk politiker.
22 juni, Peter Pears, brittisk tenor. Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
23 juni, Jean Anouilh, fransk författare. Gordon B Hinckley, president (profet) för Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga.
28 juni, Ingrid Luterkort, svensk teaterkvinna
7 juli, Olle Björling, svensk musiker (saxofon)
10 juli, Sigfrid Jonsson, svensk skogsarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
11 juli, Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944–1945.
15 juli, Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.
16 juli, Olle Janson, svensk skådespelare.
18 juli, Mamadou Dia, senegalesisk politiker.
1 augusti, Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962–2002. Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
5 augusti, Erik Lindegren, svensk författare
6 augusti, Charles Crichton, brittisk filmregissör.
8 augusti, Sylvia Sidney, amerikansk skådespelare.
9 augusti, Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.
12 augusti, Eliot Noyes, amerikansk arkitekt och formgivare.
15 augusti, Thomas Kuchel, amerikansk republikansk politiker, senator 1953–1969.
28 augusti, Moder Teresa, katolsk nunna. Mottagare av Nobels fredspris.
3 september, Maurice Papon, fransk krigsförbrytare i Vichy-regeringen.
8 september, Jean-Louis Barrault, fransk skådespelare. Irmfried Eberl, tysk SS-läkare och kommendant i Treblinka.
11 september, Carin Lundquist, svensk skådespelare.
14 september, Lasse Dahlqvist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
15 september, Fridolf Wirmark, svensk överförmyndare och politiker.
16 september, Erich Kempka, Adolf Hitlers personlige chaufför från 1936.
23 september, Viola Sandell, svensk arbetsvårdsinspektör och socialdemokratisk politiker.
26 september, Gösta Bernhard, svensk revyförfattare och skådespelare.[4]
28 september, Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
1 oktober, Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
4 oktober, Selina Chönz, schweizisk, rätoromanskspråkig barnboksförfattare.
10 oktober, Harold LeVander, amerikansk politiker, guvernör i Minnesota 1967–1971.
12 oktober, Luise Rainer, österrikisk skådespelare, Frederick Fyvie Bruce, brittisk bibelforskare
13 oktober, Claes Gill, norsk skådespelare.
19 oktober, Subramanyan Chandrasekhar, indisk astrofysiker, nobelpristagare.
21 oktober, Birger Lundquist, svensk tecknare
27 oktober, Jack Carson, amerikansk skådespelare.
30 oktober, Gerty Bernadotte af Wisborg (Börjesson), grevinna
5 november, Else Heiberg, norsk skådespelare.
6 november, Erik Ode, tysk skådespelare.
8 november, Elfriede Brüning, tysk författare.
14 november, Jens Book-Jenssen, norsk sångare.
18 november, Gunnar Fischer, svensk filmfotograf.
19 november, Hjalmar Mehr, svensk politiker.
26 november, Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
29 november, Gustaf Wingren, svensk teolog och professor.
1 december, Alicia Markova, brittisk ballerina.
8 december, Arne Nyberg, svensk skådespelare.
10 december, Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon)
13 december, Van Heflin, amerikansk skådespelare.
15 december, John H Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
16 december, Egill Jacobsen, dansk konstnär.
19 december, Jean Genet, fransk författare.
23 december, Kurt Meyer, tysk officer i Waffen-SS.
24 december, Ferenc Erdei, ungersk politiker.
27 december, Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
27 december, Tore Werner, svensk operasångare.
29 december, Ruth Hall, amerikansk skådespelare. Torsten Hägg, svensk organist och tonsättare.
Avlidna
5 januari, Léon Walras, 75, fransk nationalekonom.
18 februari, Frans Henrik Kockum d.y., 69, svensk industriledare.
Februari, Martin Ekenberg, 39, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
9 mars, Fredrik von Otter, 76, svensk politiker, friherre och sjömilitär, Sveriges statsminister 1900–1902.
14 april, Michail Vrubel, 54, rysk konstnär.
21 april, Mark Twain, 74, amerikansk författare.
26 april, Bjørnstjerne Bjørnson, 77, norsk diktare, nobelpristagare i litteratur 1903. Garretson Gibson, 77, Liberias president 1900–1904.
6 maj, Edvard VII, 68, kung av Storbritannien sedan 1901.
27 maj, Robert Koch, 66, tysk bakteriolog nobelpristagare.
28 maj, Beda Stjernschantz, 42, finländsk målare.
3 juni, Philipp Josef Pick, 75, österrikisk dermatolog.
28 juni, Samuel D McEnery, 73, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.
2 juli, Elias Sunde, 58, norsk politiker.
4 juli, Giovanni Schiaparelli, 75, italiensk astronom.
10 juli, Johann Gottfried Galle, 98, tysk astronom.
14 juli, Marius Petipa, 92, fransk balettdansör och koreograf.
16 juli, Albert Anker, 79, schweizisk konstnär.
31 juli, John G Carlisle, 75, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1893–1897.
13 augusti, Florence Nightingale, 90, brittisk sjuksköterska.
26 augusti, Friedrich Daniel von Recklinghausen, 76, tysk patolog.
1 oktober, Napoleon B Broward, 53, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905–1909.
3 oktober, Rufus Blodgett, 75, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887–1893.
15 oktober, Jonathan P Dolliver, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1910.
23 oktober, Chulalongkorn, 57, kung av Siam 1868–1910.
24 oktober, Cut Nyak Meutia, 40, indonesisk nationalhjältinna.
30 oktober, Henri Dunant, 72, Röda Korsets grundare, nobelpristagare.
13 november, Alexander S Clay, 57, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1910.
20 november, Lev Tolstoj, 82, rysk författare.
23 november, Alfred Ander, 36, svensk kypare och spårvagnsförare.
25 november, Olof Larsson i Rödön, 69, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
26 november, Johan Eric Ericsson, 73, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
27 december, Egil Unander-Scharin, 42, svensk industriman och affärsman.
Nobelpris, Fysik, Johannes Diderik van der Waals, Nederländerna, Kemi, Otto Wallach, Tyskland, Medicin, Albrecht Kossel, Tyskland, Litteratur, Paul Heyse, Tyskland, Fred, Internationella fredsbyrån
1911
1911, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1 januari, I Australien bildas Federal Capital Territory ur Nya Sydwales. I Sverige blir köpingarna Arvika köping, Eslövs köping och Huskvarna köping städer.
4 januari, Sveriges fyra första postautomobiler tas i bruk i Göteborg. De ersätter 18 hästar vid posthämtning vid tågen
9 januari, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt uppvaktar Sveriges statsminister Arvid Lindman
18 januari, Eugene Ely utför den första flygplanslandningen på ett fartyg. Ely flyger ett Curtissplan och landar på fartyget USS Pennsylvanias för ändamålet specialbyggda landningsplattform som är utrustad med massor av rep för att bromsa planet vid landningen. Händelsen äger rum i San Francisco.
26 januari, USA skickar soldater ur sin flotta till Honduras för att "skydda amerikanska liv och intressen" under ett inbördeskrig i landet. Richard Strauss och Hugo von Hofmannsthals opera Rosenkavaljeren uruppförs i Dresden.
Januari, Den sista enligt 1866 års riksdagsordning valda svenska riksdagen sammanträder.
4 februari, Ulrich Salchow, Sverige blir i Berlin världsmästare i konståkning för tionde gången
11 februari, Carl Larsson ställer ut en skiss till Midvinterblot på Nationalmuseum
12 februari, Gustaf Fröding begravs, varvid 200 000 människor kantar kortegevägen
18 februari, Den första officiellt sanktionerade postflygningen sker mellan Allahbad och Naini i Indien.
6 mars, Den svenska Skådebanan börjar sin verksamhet, med syftet att visa teater till billigt pris för låginkomsttagare
16 mars, Biltillverkaren AB Scania-Vabis bildas genom sammanslagning av de svenska företagen Maskinfabriksaktiebolaget Scania i Malmö och Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge i Södertälje
18 mars, Den svenska riksdagen beslutar om strafflindring för barnamord
19 mars, Internationella kvinnodagen firas för första gången
25 mars, Branden i Triangle Shirtwaist-fabriken i New York kräver 146 liv.
27 mars, Stockholms stadsfullmäktige beslutar att godkänna Ragnar Östbergs förslag till nytt stadshus
1 april, Marcus Wallenberg tar över som chef för Stockholms Enskilda Bank
6 april, Ett upprop för nationalinsamling till August Strindberg publiceras. Han har själv förklarat sig bredd att ta emot detta "antinobelpris"
8 april, Heike Kamerlingh Onnes upptäcker supraledare
12 april, Polis och militär ingriper mot kravaller då vinodlare i Champagne protesterar mot tillverkning av billigare bubbelvin
21 april, Bolaget AB Isfjorden-Bellsund bildas för att handha den svenska kolbrytningen på Spetsbergen.
27 april, Filmen Stockholmsfrestelser av Anna Hofman-Uddgren har premiär. Detta är den första svenska filmen av en kvinnlig regissör
April, Frankrike intensifierar kontrollen över Marocko och skickar fler trupper, bland annat till staden Fez där oroligheter brutit ut. Som styrkedemonstration skickar Tyskland kanonbåten Panther till Agadir för att bevaka tyska intressen i landet.
16 maj, Sveriges riksdag anslår medel till byggandet av en ny svensk pansarbåt av större, förstärkt typ. Socialdemokrater och liberaler röstar nej till sådan "militärisk lyx"
12 juni, En internationell rösträttskongress hålls i Stockholm.
15 juni, AB Isfjorden-Bellsunds ångfartyg Viking lämnar Stockholm på sin premiärtur till Spetsbergen.
21 juni, Örebro Industri- och slöjdutställning 1911 öppnar.
3 juli, 21a lantbruksmötet i Örebro öppnar. Utställningen invigs av kung Gustaf V som tillsammans med Prins Carl och närkesherigen Prins Eugen besökte utställningarna.
10 juli, 15 000 svenska byggnadsarbetare lockoutas i nästan tre månader
11 juli, Dagens Nyheter startar en debattserie under rubriken "Skada 25-öresböckerna litteraturen?"
24 juli, Hiram Bingham III återupptäcker Machu Picchu i Peru.
21 augusti, Mona Lisa av Leonardo da Vinci stjäls från Louvren.
28 augusti, Den första svenska kriminalvårdskongressen öppnas
31 augusti, Den svenska höstmanövern inställs på grund av barnförlamningsepidemi och vattenbrist
1 september, Den svenska censurmyndigheten Statens biografbyrå börjar sin verksamhet, och Sverige blir därmed det första landet i världen som får filmcensur
3 september, Tyska socialdemokrater hotar med generalstrejk om Tyskland går i krig
10 september, Val till andra kammaren i Sverige hålls och ger vänsterframgångar. SAP får 64 mandat, en ökning med 33 mandat som gör partiet lika stort som Allmänna valmansförbundet. Det är första gången de nya reglerna tillämpas, och Högern går starkt bakåt. Karl Staaff får i uppdrag att bilda ny regering då socialdemokraterna och liberalerna får majoritet i Andra kammaren.
14 september, Rysslands regeringschef Pjotr Stolypin dödas i ett attentat utförd av anarkisten Dimitrij Bogrov när han går på teater i Kiev
28 september, Italien förklarar krig motOsmanska riket. Italien är intresserad av att annektera Libyen som sedan 1835 står under osmansk kontroll. Tripoliskriget bryter ut, men året därpå avträder Osmanska riket området till Italien.
30 september, Arvid Lindmans svenska högerregering avgår och efterträds av Karl Staaffs liberala ministär då vänstern gått framåt i svenska andrakammarvalet
Oktober, USA skickar 10 soldater till Wuchang i Kina för att rädda missionärer under revolutionen. USAs egendom och konsulat skyddas i Hankow
7 oktober, Arvid Lindman avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff. I hans regering besätts de två krigsministerpostern av civila för första gången. Staaffs krav på upplösning av Första kammaren för nyval bifalls av kungen, Gustaf V.
10 oktober, Revolution bryter ut i Kina. Landets centralkommitté står helt oförberedd och det dröjer inte länge innan den kollapsat. Senare samma år störtas kejsardömet och republik utropas med den från utlandet hemkomne revolutionsledaren Sun Yat-sen som landets förste president.
29 oktober, Sigfrid Siwertz Mälarpirater utkommer
November, USA skickar marinsoldater till revolutionens Kina för att vakta telegrafstationer i Shanghai. Styrkor landsätts även på ställen som Nanking, Chinkiang och Taku
5 november, Tusentals åskådare har samlats i Pasadena, Kalifornien för att välkomna Calbraith Rodgers som genomfört den första flygningen över amerikanska kontinenten. Rodgers, som under resan fick stanna 69 gånger, åtföljdes av ett tåg med reservdelar. Flygningen sponsras av ett livsmedelsföretag.
17 november, En svensk nykterhetskommitté tillsätts med uppdrag att utreda frågan om rusdrycksförbud
29 november, Krig utbryter mellan Italien och Osmanska riket
1 december, En svensk försvarsberedning tillsätts. Karl Staaff motsätter sig en ökning av försvarsutgifterna och förlängning av övningstiden, mot högerns och kungens vilja.
14 december, Den norske polarforskaren Roald Amundsen och hans expedition når Sydpolen och vinner därmed kapplöpningen om vem som skall komma först till Sydpolen före britten Robert Scott
15 december, Sveriges regering inställer tills vidare byggandet av den av Sveriges riksdag beviljade svenska pansarbåten. Svenske kungen opponerar sig, men offrar sin personliga åsikt i enlighet med valspråket "Med folket för fosterlandet"
28 december, Kejsaren av Kina avsätts och det provisoriska revolutionsparlamentet väljer läkaren Sun Yat-sen till den kinesiska republikens första president. Den kejserliga regeringen i Peking sitter dock kvar, och inbördeskrig hotar. Liberala och socialdemokratiska grupper bildas i Första kammaren. Sveriges Minuthandlares Riksförbund kräver stopp för den judiska invandringen, eftersom man hävdar att judarna sysslar med illegal gårdfarihandel. En internationell kongress om kvinnlig rösträtt hålls i Stockholm, och sällskapsspelet Rästrättsspelet släpps. Svenska Levantlinjen med trafik på östra Medelhavet och Svarta havet bildas. Läkemedelsföretaget Pharmacia grundas. I den svenska banklagen tillåts affärsbankerna köpa aktier i viss utsträckning. Det svenska vattenfallsveket grundas. En gummikartell bildas av Sveriges fyra gummifabriker. Arvika stad, Eslövs stad och Huskvarna stad får stadsprivilegium. Den brittiske atomfysikern Ernest Rutherford skapar en atommodell med kärna och skal. Centralskolan i Huskvarna i Sverige får en kommunal mellanskola. På privat initiativ öppnas Sveriges första barn- och ungdomsbibliotek. Gustav Sundbärg publicerar Det svenska folklynnet. Svensk Tidskrift startas av Eli F Heckscher och Gösta Bagge.
Födda
5 januari, Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.
11 januari, Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
14 januari, Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.
15 januari, Gösta Bohman, svensk moderatledare 1970–1981
22 januari, Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970–1983.
23 januari, Sven Rydenfelt, svensk politiker, nationalekonom och opinionsbildare.
28 januari, Lee Metcalf, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1961–1978.
30 januari, Roy Eldridge, amerikansk jazzmusiker.
31 januari, Dan Thornton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1951–1955.
1 februari, Leo Häppölä, finländsk politiker, Finlands försvarsminister 1959–1961.
2 februari, Jussi Björling, svensk opera- och konsertsångare
3 februari, Jehan Alain, fransk organist och kompositör.
6 februari, Ronald Reagan, amerikansk skådespelare och politiker, USAs president 1981–1989.
12 februari, Cearbhall Ó Dálaigh, Irlands president 1974–1976.
17 februari, Arthur Hunnicutt, amerikansk skådespelare.
19 februari, Merle Oberon, amerikansk skådespelare.
23 februari, G Mennen Williams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1949–1961.
3 mars, Jean Harlow, amerikansk skådespelare.
6 mars, Blenda Bruno, svensk skådespelare.
10 mars, Olof Lagercrantz, svensk författare
12 mars, Gustavo Díaz Ordaz, president i Mexiko 1964–1970.
13 mars, L Ron Hubbard, grundare av scientologirörelsen. Joseph Kowalski, polskt helgon.
15 mars, Wilhelm Mohnke, tysk SS-officer. Rune Ellboj, svensk kapellmästare, musiker (altsaxofon)
16 mars, Josef Mengele, tysk nazistisk läkare, krigsförbrytare.
18 mars, Smiley Burnette, amerikansk skådespelare.
24 mars, Gabriel Rosén, svensk skådespelare.
25 mars, Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F Kennedys förmodade mördare.
26 mars, Tennessee Williams, amerikansk dramatiker.
2 april, Zilas Görling, svensk jazzmusiker (tenorsaxofon) och kompositör.
8 april, Melvin Calvin, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
10 april, Heinz Hillegaart, tysk diplomat.
23 april, Simone Simon, fransk skådespelare.
11 maj, Big Joe Turner, amerikansk blues- och R&B-sångare.
14 maj, Arne S Lundberg, svensk journalist, envoyé och teknologie doktor.
15 maj, Max Frisch, schweizisk författare. Maj Törnblad, svensk skådespelare. Herta Oberheuser, tysk nazistisk läkare, dömd krigsförbrytare.
16 maj, Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton)
17 maj, Maureen O’Sullivan, amerikansk skådespelare (Jane i Tarzanfilmer)
26 maj, Randi Brænne, norsk skådespelare.
27 maj, Hubert H Humphrey, amerikansk vicepresident 1965–1969. Teddy Kollek, israelisk politiker. Vincent Price, amerikansk skådespelare. Fritz Knochlein, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
28 maj, Randolph Churchill, brittisk politiker, son till Winston Churchill.
5 juni, Helga Hallén, svensk skådespelare.
5 juni, John C Woods, amerikansk sergeant och skarprättare.
7 juni, Gustaf Hedberg, svensk skådespelare, sångare och producent.
13 juni, Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
15 juni, W W Awdry, brittisk författare och järnvägsentusiast.
18 juni, Ingrid Segerstedt Wiberg, svensk journalist och politiker (folkpartist)
19 juni, Hermann Höfle, tysk SS-officer.
20 juni, Heidi Blomstedt, finländsk formgivare.
22 juni, Cecilia av Grekland, grekisk prinsessa.
24 juni, Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare.
26 juni, Edward Hirsch Levi, amerikansk akademiker och politiker. Babe Didrikson Zaharias, amerikansk friidrottare och professionell golfspelare.
29 juni, Bernard Herrmann, amerikansk filmmusikkompositör. Prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld, gift med Juliana av Nederländerna.
30 juni, Czesław Miłosz, polsk författare, Nobelpristagare. Sigurbjörn Einarsson, biskop i Isländska kyrkan.
3 juli, Ottar Wicklund, norsk skådespelare.
5 juli, Georges Pompidou, fransk politiker, Frankrikes premiärminister 1962–1968, Frankrikes president 1969–1974.
7 juli, Charles Redland, svensk kompositör, kapellmästare och musiker.
9 juli, John Wheeler, amerikansk fysiker.
12 juli, Saga Sjöberg, svensk skådespelare och sångare.
14 juli, Terry-Thomas, brittisk skådespelare.
16 juli, Peter van Eyck, tysk skådespelare. Ginger Rogers, amerikansk skådespelare och dansare.
17 juli, Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
18 juli, Hume Cronyn, amerikansk skådespelare. Gustav Wagner, tysk SS-officer.
26 juli, Bernhard Sönnerstedt, svensk teaterledare och operasångare (basbaryton)
30 juli, Rune Halvarsson, svensk skådespelare.
1 augusti, Pericle Felici, italiensk kardinal.
5 augusti, Robert Taylor, amerikansk skådespelare.
7 augusti, Dagmar Zeeh, svensk sångare.
8 augusti, Else Jarlbak, dansk skådespelare.
9 augusti, Eddie Futch, amerikansk boxningstränare.
11 augusti, Erik Hell, svensk skådespelare.
12 augusti, Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.
14 augusti, Karl-Arne Holmsten, svensk skådespelare.
17 augusti, Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack. Martin Sandberger, tysk SS-officer.
22 augusti, John J Hickey, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
25 augusti, Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.
30 augusti, Henake Schubak, finländsk skådespelare.
7 september, Todor Zjivkov, bulgariask politiker, regeringschef 1954–1989
9 september, Richard Baer, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz 1944–1945.
11 september, Glen D Johnson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1949.
14 september, Rune Waldekranz, svensk filmproducent, manusförfattare, författare och filmforskare.
18 september, Kotti Chave, finlandssvensk skådespelare.
19 september, Allan Pettersson, svensk tonsättare. William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
20 september, Alfred Naujocks, tysk SS-officer.
21 september, Clair Engle, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1964.
23 september, Frank Moss, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977.
24 september, Konstantin Tjernenko, sovjetisk president 1984–1985.
28 september, Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare. Magnus Stenbock, svensk greve, författare, debattör och konstnär.
3 oktober, Michael Hordern, brittisk skådespelare.
5 oktober, Flann O'Brien, irländsk författare.
8 oktober, Erik Lindén, svensk idrottsman.
16 oktober, Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.
26 oktober, Mahalia Jackson, amerikansk gospelsångare.
1 november, Sonja Ferlov, dansk skulptör
3 november, William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
5 november, Marie Osborne, amerikansk barnskådespelare. Roy Rogers, amerikansk westernskådespelare.
12 november, Conny Söderström, svensk operasångare (tenor)
20 november, David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.
22 november, Albert Harris, polsk kompositör och schlagersångare.
23 november, Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.
24 november, Erik Bergman, finländsk kompositör.
3 december, Nino Rota, italiensk kompositör.
5 december, Carlos Marighella, brasiliansk revolutionär och marxistisk teoretiker.
6 december, Olle Bærtling, svensk målare och skulptör.
8 december, Lee J Cobb, amerikansk skådespelare.
9 december, Broderick Crawford, amerikansk skådespelare.
11 december, Veikko Helle, finländsk socialdemokratisk politiker. Naguib Mahfouz, egyptisk författare. Mottagare av Nobelpriset i litteratur 1988.
13 december, Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1989.
14 december, Spike Jones, amerikansk musiker.
16 december, Gudrun Moberg, svensk skådespelare och sångare.
18 december, Jules Dassin, amerikansk regissör och skådespelare.
22 december, Wiola Brunius, svensk skådespelare.
25 december, Louise Bourgeois, fransk skulptör.
29 december, Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare. Klaus Fuchs, tysk fysiker och spion.
Avlidna
11 januari, Charles J Hughes, 57, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909-1911.
17 januari, Francis Galton, 88, engelsk antropolog och psykolog.
23 januari, Ivar Månsson i Trää, 65, svensk riksdagsledamot.
8 februari, Gustaf Fröding, 50, svensk författare
22 februari, Carl Fredrik Hill, 61, svensk konstnär
1 mars, Jacobus van ’t Hoff, 58, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.
10 mars, Elsa Eschelsson, 49, Sveriges första kvinnliga juris doktor och docent (vid Uppsala universitet)
15 mars, William D Bloxham, 75, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1881–1885 och 1897–1901.
10 april, Sir Alfred Comyn Lyall, 76, angloindisk ämbetsman och skriftställare.
14 april, Daniel Paul Schreber, 68, tysk jurist.
4 maj, Alfred B Kittredge, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.
10 maj, La Fayette Grover, 87, amerikansk demokratisk politiker.
18 maj, Gustav Mahler, 50, österrikisk tonsättare och dirigent.
21 maj, Williamina Fleming, 54, brittisk astronom.
29 maj, W S Gilbert, 74, brittisk operettförfattare.
7 juni, Maurice Rouvier, 69, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.
18 juni, J Proctor Knott, 80, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.
28 juni, Abraham Abraham, 68, amerikansk affärsman.
16 juli, August Harambašić, 50, kroatisk poet och politiker.
6 augusti, Florentino Ameghino, 56, argentinsk paleontolog.
27 september, Fletcher D Proctor, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1906–1908.
28 september, Charles F Manderson, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.
17 oktober, Abram P Williams, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.
1 november, James Benton Grant, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.
10 november, Christian Lundeberg, 69, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.
12 november, Andrea Busiri Vici, 93, italiensk arkitekt.
24 november, John F Dryden, 72, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1902–1907.
30 november, Johannes Vahlen, 81, tysk filolog.
7 december, Alphonse Legros, 74, fransk-engelsk konstnär.
Nobelpris, Fysik, Wilhelm Wien, Tyskland, Kemi, Marie Curie, Frankrike, Medicin, Allvar Gullstrand, Sverige, Litteratur, Maurice Maeterlinck, Belgien, Fred, Tobias Asser, Nederländerna och Alfred Fried, Österrike
1912
1912, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
1 januari, Kinas första president Sun Yat-sen tvingas avträda till förmån för överbefälhavaren Yuan Shikai.
3 januari, Svenska Scoutförbundet bildas
6 januari, New Mexico blir den 47e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
8 januari, African National Congress (ANC) bildas i Sydafrika.
14 januari, I opposition mot beslutet att inställa byggandet av svensk pansarbåt startar kyrkomannen Manfred Björkquist en insamling för en sådan
15 januari, Sven Hedins inlägg i den svenska försvarsfrågan, Ett varningsord, utkommer och sprids i en miljon exemplar
17 januari, Robert Scott kommer fram till sydpolen, en månad efter Roald Amundsen, och fryser ihjäl på tillbakavägen
22 januari, August Strindberg uppvaktas på sin 63-årsdag av 10 000 personer i ett fackeltåg utanför sin bostad. Han får ett alternativt Nobelpris efter en insamling.
26 januari, Ännu en insamling, Svenska pansarbåtsföreningen, bildas för att samla in pengar till svensk pansarbåt
13 februari, Inför hot om inbördeskrig avsäger sig kinesiske regenten Chun sin son Pu Yis kejsartitel, och Kinas regering utropar republik. Sun Yat-sen drar sig tillbaka och den kejserlige regeringschefen blir Kinas förste president
14 februari, Arizona blir den 48:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen
22 februari, Flygplanstillverkaren Fokker grundas.
23 februari, 5-årige Karl Gunnar Åberg blir en av Carnegiestiftelsens första hjältar då han har räddat sina syskon vid en brand
2 mars, Den insamlade svenska nationalgåvan på 45 000 svenska kronor överlämnas till August Strindberg
5 mars, 500 personer omkommer då spanska ångbåten "Principe de Asturias" går på en klippa
2 april, Den svenska regeringen lägger fram ett förslag om kvinnlig rösträtt som dock stoppas av FK
6 april, Kinematografen Svea i Sundsvall, som hittills har huserat i tillfälliga lokaler, invigs på sin nuvarande plats i ett biografpalats ritat av Ragnar Östberg. Fartyget Titanic krockar med ett isberg, och många ombordvarande omkommer då hon sjunker.
14–15 april, Det brittiska passagerarfartyget Titanic sjunker efter att ha kolliderat med ett isberg i Atlanten cirka 600 kilometer utanför Newfoundland under färd mellan Southampton och New York. 2227 personer finns ombord, av dessa omkommer 1522. Omkring 130 svenskar finns med ombord, varav 90 omkommer.
28 april, En välgörenhetsmatiné arrangeras i Stockholm för de svenska offren i Titanickatastrofen
1 maj, Ryska socialisten och blivande Sovjetambassadören Aleksandra Kollontaj förstamajtalar på Gärdet i Stockholm
5 maj, Första numret av ryska kommunisternas tidning Pravda utkommer
7 maj, Efter en nationalinsamling överlämnar Svenska pansarbåtsföreningen drygt 10 miljoner svenska kronor till Sveriges kung och statsminister
8 maj, Sveriges riksdag beslutar att inrätta Socialstyrelsen från 1 januari 1913
12 maj, Brynäs IF grundas.
14 maj, Vid Fredrik VIIIs död efterträds han som kung av Danmark av sin son Kristian X.
18 maj, Förslaget om kvinnlig svensk rösträtt faller på Första kammarens motstånd.
19 maj, August Strindberg begravs, och stora skaror kantar kortegevägen. Nathan Söderblom är officiant vid begravningen, som sker vid "Nya kyrkogården" (Norra begravningsplatsen) i Stockholm
22 maj, Den ryska dagstidningen Pravda utkommer med sitt första nummer.
24 maj, Socialdemokraten Carl Lindhagens motion om att införa republik i Sverige avslås i AK med rösterna 118-12. Enligt Hjalmar Branting är frågan om införandet av republik "för närvarande inte aktuell"
1 juni, Stockholms stadion invigs, ritad av Torben Grut, inför olympiska spelen. Bygget har kostat 1 188 000 Svenska kronor. Den första postflygningen i Sverige sker mellan Eslöv och Marieholm.
5 juni–5 augusti, USA skickar soldater till Kuba för att skydda USAs intressen i Orienteprovinsen och Havanna
6 juni, Novarupta, en vulkan i Alaska, har ett utbrott som är cirka 10 gånger så kraftigt som Mount St Helens. I historisk tid har endast utbrottet på Santorini varit kraftigare
16 juni, På grund av försumlighet från en växelskötare krockar två tåg vid Malmslätt. 22 människor dör och 14 skadas, August Strindbergs dotter Greta von Philp finns bland de omkomna
23 juni, 47 personer drunknar under broras vid Niagarafallen i USA
26 juni, Gustav Mahlers symfoni nr 9 har urpremiär i Wien.
Juli, Olympiska spelen i Stockholm.
6–22 juli, De 5e moderna olympiska spelen hålls i Stockholm, med nybyggda stadion som huvudarena. Representanter för 28 länder deltar, och Sverige vinner medaljligan före USA. 2 387 idrottare deltar, och totalt kommer 327 000 åskådare
30 juli, Den japanske kejsaren Mutsushito avlider och efterträds av Yoshihito den nuvarande kejsarens farfar.
Augusti–november, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda USAs intressen under ett revolutionsförsök. En mindre styrka stannar kvar för att skydda USAs legation och försöka få till fred
2 augusti, En svensk utredning visar att gårdfarihandeln har ökat så mycket att övrig handel lider avbräck
8 augusti, 115 personer omkommer vid en gruvolycka i Tyskland
14 augusti, Amerikanska trupper anländer till Nicaragua för att skydda amerikanska intressen från revolt.
16 augusti, Det första svenska flygfotografiet presenteras
16 augusti, Högsta domstolen fastställer en dom där fingeravtryck ingår i bevisningen.
16 augusti, Svenska Televerket börjar erbjuda tjänsten lyxtelegram
24–26 augusti, USA skickar soldater till Kentuckyön, Kina för att skydda USAs intressen i under revolutionär aktivitet
26–30 augusti, USA skickar soldater till Camp Nicholson, Kina för att skydda USAs intressen under revolutionär aktivitet
25 augusti, Barnförlamning (polio) härjar i Sverige, och totalt har 1 459 fall inträffat under året, mot 476 under hela föregående år
29 augusti, Philips glödlampsfabrik startar sin verksamhet i Eindhoven.
17 september, Pingstförsamlingen i Skövde grundas som en av Sveriges första pingstförsamlingar.
27 september, 42-årige svenske ingenjören och uppfinnaren Gustaf Dalén, sedan 1909 AGAs direktör, förlorar synen då ett experiment orsakar explosioner i behållare
Oktober, 200–300 personer omkommer då två tåg kolliderar i Aziza, Osmanska riket
1 oktober, Montenegro förklarar Osmanska riket krig. De tre övriga allierade i Balkanförbundet (Bulgarien, Grekland och Serbien) ger Osmanska riket ultimatum att ge Montenegro självstyre.
6 oktober, Dagens Nyheter anordnar en tävling om Sveriges populäraste namn. Erik vinner före Karl, Margit och Anna
8 oktober, Då Osmanska riket vägrar tillmötesgå Balkanförbundets ultimatum utbryter Första Balkankriget mellan Osmanska riket på ena sidan och Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien på den andra.
17 oktober, Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien förklarar krig mot Osmanska riket
18 oktober, Kriget mellan Italien och Osmanska riket tar slut
30 oktober, Mitt under valkampanjen avlider USAs vicepresident James S Sherman, i Utica, New York. De 8 elektorsröster som i presidentvalet i november tillfaller honom som republikanernas vicepresidentkandidat, ges i stället åt universitetsrektorn Nicholas Murray Butler från New York.
5 november, Demokraten Woodrow Wilson vinner presidentvalet i USA före republikanen William Howard Taft och progressiva Theodore Roosevelt (tidigare republikan)
14 november, Erik Axel Karlfeldt utses till Svenska Akademiens ständige sekreterare
16 november, Arbetarnas bildningsförbund (ABF) bildas i Sverige på initiativ av Rickard Sandler
18 november – 3 december, USA skickar soldater till Osmanska riket USAs legation i Konstantinopel under krig på Balkan
27 november, Lastfartyget S/S Malmberget försvinner i en orkan i Norska havet med 43 besättningsmedlemmar.
28 november, Albanien förklarar sig självständigt från det Osmanska riket.
1 december, Den första etappen av järnvägen Inlandsbanan, Östersund–Strömsund, öppnas för trafik i Sverige. Traditionen att använda adventsstjärnor introduceras i Sverige av Sven Erik Aurelius fru Julia.
3 december, Alla deltagare i Balkankriget kommer överens om vapenstillestånd utom Grekland
4 december, Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken utkommer
7 december, Vid utgrävningar i fornegyptiska staden El-Amarna hittar tyske arkeologen Ludwig Borchardt en byst som är målad i kalksten och föreställer drottning Nefertiti
10 december, Gustaf Dalén får Nobelpriset i fysik för att han uppfann den automatiska fyren
18 december, Piltdownmannen, som sedermera visar sig vara en förfalskning, upptäcks.
20 december, I Sverige utkommer den svenska författaren och sångtextförfattaren Anna Maria Roos med läseböckerna "Sörgården" och "I Önnemo", avsedda som läroböcker för den svenska småskolan. Grosshandlare Carl Fredrik Liljevalchs dödsbo beslutar att anslå 500 000 svenska kronor till byggandet av en konsthall
24 december, 245 personer omkommer vid en gruvexplosion på Hokkaido i Japan
31 december, Under året har 15 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Amerikanska soldater landstiger i Honduras för att hindra att en järnväg i amerikansk ägo vid Puerto Cortez förstatligades, men drar sig tillbaka då USA motsätter sig ingripande. USA skickar soldater till Panama, med stöd av både demokrater och republikaner, för att övervaka val i Panama utanför Panamakanalzonen. International Council of Jewish Women bildas. 3 000 personer dödas vid en jordbävning i Osmanska riket. Internationella opiumkonventionen hålls i Haag, Nederländerna. Arvid Lindman blir ledare för den svenska högerns riksorganisation, det Allmänna Valmansförbundet. Den tyske geofysikern Alfred Wegener presenterar sin teori om kontinentalförskjutningen. Dammsugaren Lux börjar säljas i Sverige. Den konservativa oppositionen angriper den svenska regeringen över sockertullar och utnämningsförfarande. Den obetalda ledigheten för nyblivna svenska mödrar utökas till sex veckor. I nyvalet till Första kammaren i Sverige backar högern med 47 mandat, de frisinnade är valets största segrare. LOs kongress antar industriförbundsprincipen, det vill säga att ett fackförbund inom sitt rekryteringsområde skall organisera alla arbetare på en arbetsplats eller i ett företag. Det första konservativa svenska riksdagspartiet, Lantmanna- och borgarepartiet, bildas genom sammanslagning av Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet. Den militära flygskolan Malmslätt grundas. Det första dieseldrivna fartyget börjar trafikera den Svenska Amerika Linien. En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det första balkankriget. Kiruna kyrka står färdig och invigs. I Sverige börjar statsunderstöd utgå till främjandet av folkskolebarnens studieresor och till "skolungdomens allmänna fjällfärder". Paracelsus benrester flyttas.
Födda
6 januari, Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
8 januari, José Ferrer, puertoricansk skådespelare. Folke Hamrin, svensk skådespelare.
10 januari, Maria Mandl, tysk SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944.
14 januari, Tillie Olsen, amerikansk feministisk författare.
16 januari, Frank Sundström, svensk skådespelare.
18 januari, Daniel T McCarty, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1953.
23 januari, Manne Grünberger, svensk skådespelare.
26 januari, Gösta Kjellertz, svensk sångare.
27 januari, Arne Næss, norsk filosof.
28 januari, Jackson Pollock, amerikansk målare.
31 januari, August Häfner, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
3 februari, Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.
1 februari, Rolf Gülich, svensk motorcykelförare.
4 februari, Byron Nelson, amerikansk golfspelare.
5 februari, Josef Blösche, tysk SS-Rottenführer och avrättad krigsförbrytare. Nelly Diener, schweizisk flygvärdinna. Gustaf Wallenius, svensk skådespelare.
6 februari, Eva Braun, Adolf Hitlers älskarinna och hustru.
12 februari, Thore Christiansen, svensk sångare (baryton)
13 februari, Boijan Liljeson, svensk skådespelare.
16 februari, Machito eg. Frank Grillo, kubansk sångare.
17 februari, Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.
18 februari, Bo Hederström, svensk skådespelare. Bengt Lissegårdh, svensk konstnär.
19 februari, Stan Kenton, amerikansk orkesterledare.
28 februari, Bertil, svensk prins och arvfurste, hertig av Halland, son till dåvarande svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Margareta. Clara Petacci, Benito Mussolinis älskarinna.
8 mars, Preston Smith, amerikansk demokratisk politiker. (död 2003)
12 mars, Sixten Sason, svensk industriformgivare. (död 1967)
14 mars, Rolf Edberg, svensk politiker, landshövding, tidningsman, ambassadör och författare av böcker om natur och miljö (död 1997), Les Brown, amerikansk storbandsledare (död 2001)
16 mars, Pat Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru (död 1993)
17 mars, W Haydon Burns, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1965–1967 (död 1987)
18 mars, Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och TV-producent (död 1998)
22 mars, Karl Malden, amerikansk skådespelare (död 2009), Agnes Martin, amerikansk konstnär inom minimalismen (död 2004), Per-Erik Rundquist, svensk författare och manusförfattare (död 1986)
23 mars, Wernher von Braun tysk-amerikansk raketkonstruktör (död 1977)
27 mars, James Callaghan, brittisk premiärminister 1976–1979 (död 2005)
28 mars, Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare (död 1962)
1 april, Sven-Otto Lindqvist, svensk skådespelare.
2 april, Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.
5 april, John Le Mesurier, brittisk skådespelare.
7 april, Sven Bertil Norberg, svensk skådespelare.
8 april, Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare. Sonja Henie, norsk-amerikansk skådespelare och konståkerska, olympisk guldmedaljör.
15 april, Kim Il Sung, nordkoreansk diktator.
19 april, Glenn Seaborg, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
20 april, Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.
26 april, A E van Vogt, science fiction–författare.
1 maj, Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
2 maj, Marten Toonder, nederländsk serietecknare, skapade Tom Puss.
4 maj, Britta Brunius, svensk skådespelare.
7 maj, Rune Landsberg, svensk skådespelare.
8 maj, Dagny Carlsson, svensk bloggare.
9 maj, Pedro Armendáriz, mexikansk skådespelare.
12 maj, Archibald Cox, amerikansk jurist.
18 maj, Perry Como, amerikansk populärsångare och TV-idol.
21 maj, Sven Melin, svensk skådespelare och sångare. Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare. Kurt Bolender, tysk SS-officer. Ingmar Ström, svensk biskop
23 maj, Marius Goring, brittisk skådespelare. John Payne, amerikansk skådespelare.
25 maj, Herbert Wahlberg, kompositör och kapellmästare.
26 maj, Jay Silverheels, amerikansk skådespelare.
27 maj, Sam Snead, amerikansk golfspelare.
4 juni, Robert Jacobsen, dansk konstnär.
11 juni, William Baziotes, amerikansk konstnär.
14 juni, Annibale Bugnini, italiensk katolsk ordenspräst, titulärärkebiskop. Sid McMath, amerikansk demokratisk politiker, jurist och general, guvernör i Arkansas 1949–1953.
23 juni, Alan Turing, engelsk matematiker.
28 juni, Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent.
29 juni, Bertil Sjödin, svensk skådespelare.
30 juni, Ludwig Bölkow, tysk flygkonstruktör, arbetade med det första jetjaktplanet Messerschmitt Me 262.
1 juli, Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare.
2 juli, Edwin L Mechem, amerikansk republikansk politiker.
6 juli, Heinrich Harrer, österrikisk bergsklättrare. Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångerska (sopran)
11 juli, Aino Taube, svensk skådespelare.
14 juli, Woody Guthrie, amerikansk musiker. Per-Martin Hamberg, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.
23 juli, Michael Wilding, brittisk skådespelare.
31 juli, Milton Friedman, amerikansk nationalekonom.
2 augusti, Ann Dvorak, amerikansk skådespelare.
4 augusti, Raoul Wallenberg, svensk diplomat
8 augusti, Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
12 augusti, Feroze Gandhi, indisk politiker som var gift med Indira Gandhi.
13 augusti, Ben Hogan, amerikansk golfspelare. Dorothy Layton, amerikans skådespelare.
15 augusti, Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.
21 augusti, Natalia Dudinskaja, rysk ballerina och balettlärare.
23 augusti, Gene Kelly, amerikansk skådespelare, dansare och koreograf.
25 augusti, Erich Honecker, östtysk politiker, statschef 1976–1989. Marta Lindberg, svensk socialdemokratisk politiker.
5 september, John Cage, amerikansk kompositör. Frank Thomas, amerikansk animationsregissör, animatör och manusförfattare.
8 september, Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
9 september, Wilhelm Oxenius, tysk major., Marianne Zetterström, svensk journalist, författare och kåsör.
10 september, Basappa Danappa Jatti, tillförordnad president i Indien 1977.
12 september, Jacques Fath, fransk modeskapare.
21 september, Gösta Björling, svensk operasångare (tenor)
29 september, Michelangelo Antonioni, italiensk filmregissör. Sture Ericson, svensk skådespelare och regissör.
5 oktober, Karl Hass, tysk SS-officer.
6 oktober, Karin Albihn, svensk skådespelare.
16 oktober, Clifford Hansen, amerikansk republikansk politiker, senator 1967–1978.
17 oktober, Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve från 26 augusti till 28 september 1978.
21 oktober, Georg Solti, ungersk-brittisk dirigent.
22 oktober, Henrik Sandblad, svensk idéhistoriker och professor.
28 oktober, Philibert Tsiranana, president av Madagaskar 1959–1972.
1 november, Kenneth A Roberts, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1951–1965.
9 november, Aimo Oskari Halila, finländsk historiker.
11 november, Walter Walker, brittisk general.
14 november, Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
18 november, Clement J Zablocki, amerikansk demokratisk politiker.
20 november, Otto von Habsburg, tysk politiker, europaparlamentariker 1979–1999, kronprins av Österrike-Ungern 1916–1918.
25 november, Henry Denker, amerikansk roman-, pjäs- och manusförfattare. Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
26 november, Hans Schreiber, dansk kompositör. Gunnar Sønstevold, norsk kompositör, arrangör av filmmusik.
27 november, Birgit Rosengren, svensk skådespelare (död 2011)
1 december, Minoru Yamasaki, amerikansk arkitekt (död 1986)
10 december, Philip Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1976 (död 1976)
11 december, Carlo Ponti, italiensk filmproducent (död 2007)
21 december, Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare (död 1999)
22 december, Lady Bird Johnson, amerikansk presidenthustru 1963–1969 (gift med Lyndon B. Johnson) (död 2007)
26 december, Richard L Neuberger, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1955–1960 (död 1960)
28 december, James Allen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1978 (död 1978), Harry Berg, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker (död 1967)
29 december, Thore Ehrling, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, orkesterledare och musiker (död 1994)
Avlidna
3 januari, Felix Dahn, 77, tysk jurist, historiker och författare.
4 januari, Francis T Nicholls, 77, amerikansk militär och politiker.
14 januari, Otto Liebmann, 71, tysk filosof.
15 januari, Henry du Pré Labouchère, 80, brittisk politiker och publicist.
16 januari, Georg Heym, 24, tysk författare.
18 januari, Hermann Winkelmann, 64, tysk operasångare.
29 januari, Herman Bang, 54, dansk författare och journalist.
4 februari, Franz Reichelt, 33, österrikisk fallskärmsdesigner.
9 februari, Hyacinthe Loyson, 84, fransk predikant.
10 februari, Joseph Lister, 84, brittisk kirurg.
12 februari, Gerhard Armauer Hansen, 70, norsk läkare.
17 februari, Alois Lexa von Aehrenthal, 57, österrikisk politiker, Österrike-Ungerns utrikesminister 1906–1912.
21 februari, Osborne Reynolds, 69, irländsk ingenjör.
25 februari, Vilhelm IV, 59, regent av Luxemburg 1905–1912.
17 mars, Anna Filosofova, 74, grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
22 mars, John Willock Noble, 80, amerikansk politiker och jurist.
29 mars, John Gerrard Keulemans, 69, nederländsk konstnär och illustratör.
30 mars, Karl May, 70, tysk författare av framför allt Vilda Västernböcker.
31 mars, Robert Love Taylor, 61, amerikansk demokratisk politiker.
4 april, Mauritz Frohm, 71, svensk arkitekt.
6 april, Giovanni Pascoli, 56, italiensk poet.
13 april, Henri Brisson, 76, fransk politiker.
15 april, Omkomna under Titanics förlisning, John Jacob Astor IV, 47, amerikansk miljonär och världens rikaste man. Edward Smith, 62, brittisk sjöman, Titanics kapten. William Murdoch, 39, brittisk sjöman, förste styrman på Titanic. Henry Tingle Wilde, 39, brittisk sjöman, överstyrman på Titanic. James Paul Moody, 24, brittisk sjöman, sjätte styrman på Titanic. Thomas Andrews, 39, irländsk affärsman och fartygskonstruktör. Benjamin Guggenheim, 46, amerikansk affärsman och miljonär. Isidor Straus, 67, tysk-judisk amerikan. Ida Straus, 63, Isidor Straus fru och delägare i varuhuskedjan Macy's. Harry Elkins Widener, 27, amerikansk affärsman och boksamlare. Archibald Butt, 46, militär medhjälpare till USAs president. Jacques Futrelle, 37, amerikansk författare och journalist. Luigi Gatti, 37, italiensk krögare och affärsman. Sidney Leslie Goodwin, känd som "det okända barnet". Henry B Harris, 45, amerikansk teaterägare och teaterproducent. Wallace Hartley, 33, engelsk violinist och bandledare. Charles Melville Hays, 55, amerikanskfödd järnvägsmagnat Francis Davis Millet, 63, amerikansk konstnär, skulptör och journalist. Jack Phillips, 25, engelsk telegrafist. William Thomas Stead, 62, engelsk journalist och redaktör, Frank M Warren, Sr, 63, amerikansk affärsman. George Dunton Widener, 50, amerikansk affärsman.
20 april, Bram Stoker, 64, irländsk författare.
27 april, Karl Forsström, 62, finländsk sjökapten, godsägare och entreprenör.
14 maj, August Strindberg, 63, svensk författare, dramatiker och konstnär (död i Stockholm), Fredrik VIII, 68, kung av Danmark sedan 1906.
16 maj, Theodor Tallqvist, 72, finländsk ingenjör och järnvägsman.
18 maj, James D Porter, 83, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.
19 maj, Bolesław Prus, 64, polsk författare.
25 maj, Austin Lane Crothers, 52, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland 1908–1912.
30 maj, Wilbur Wright, 45, amerikansk flygpionjär.
1 juni, Daniel Burnham, 65, amerikansk arkitekt.
5 juni, George S Nixon, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1912.
12 juni, Frédéric Passy, 90, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.
25 juni, Lawrence Alma-Tadema, 76, brittisk målare.
26 juni, Anthony Higgins, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.
1 juli, Harriet Quimby, 37, amerikansk flygpionjär.
4 juli, Hinrich Wrage, 69, tysk målare.
15 juli, Francisco Lázaro, 24, portugisisk maratonlöpare.
29 juli, William D Washburn, 81, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
30 juli, Meiji, 59, japansk kejsare 1867-1912.
2 augusti, August Fellman, 72, finländsk jordbrukare och industriman.
10 augusti, Paul Wallot, 71, tysk arkitekt.
16 augusti, Johann Martin Schleyer, 81, tysk präst och uppfinnare av volapük.
20 augusti, William Booth, 83, Frälsningsarméns grundare.
7 september, Martin Kähler, 77, tysk teolog.
18 september, Hernando Money, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1911.
24 september, Adolf Marschall von Bieberstein, 69, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1890–1897.
28 september, John J Patterson, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
29 september, Franz Skutsch, 47, tysk klassisk filolog.
5 oktober, Lewis Boss, 65, amerikansk astronom.
6 oktober, Auguste Beernaert, 83, belgisk politiker, nobelpristagare. William A Peffer, 81, amerikansk politiker, senator 1891–1897.
17 oktober, Weldon B Heyburn, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.
30 oktober, James S Sherman, 57, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1909–1912.
6 november, Botho zu Eulenburg, 81, preussisk greve och statsman. Mykola Lysenko, 70, ukrainsk tonsättare. John L Wilson, 62, amerikansk republikansk politiker och publicist.
12 november, José Canalejas, 58, spansk ministerpresident 1912 (mördad)
14 november, Hilda Käkikoski, 48, finländsk lärare och politiker.
15 november, Dmitrij Mamin-Sibirjak, 60, rysk författare.
17 november, Joseph M Terrell, 51, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
25 november, Isidor Rayner, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
27 november, John P Jones, 83, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.
28 november, Helge Rancken, 55, finländsk arkitekt.
4 december, Archibald Gracie IV, 54, amerikansk skribent, amatörhistoriker och fastighetsinvesterare som överlevde Titanics förlisning.
7 december, George Darwin, 67, brittisk matematiker och astronom.
9 december, Carl Justi, 80, tysk konsthistoriker.
12 december, Luitpold, 91, prinsregent av Bayern 1886–1912.
13 december, August Eklöf, 75, finländsk industriman.
15 december, Lars Knutson Liestøl, 73, norsk politiker. Whitelaw Reid, 75, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
23 december, Édouard Detaille, 64, fransk målare.
27 december, Alvah A. Clark, 72, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.
Nobelpris, Fysik, Gustaf Dalén, Sverige, Kemi, Victor Grignard, Frankrike, Paul Sabatier, Frankrike, Medicin, Alexis Carrel, Frankrike, Litteratur, Gerhart Hauptmann, Tyskland, Fred, Elihu Root, USA
1913
1913, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Socialstyrelsen börjar sin verksamhet. Den behandlar arbetarfrågor (avtal, arbetarskydd, socialförsäkringar, fattigvård etcetera)
15 januari, Den första trådlösa förbindelsen mellan Berlin och New York upprättas
17 januari, Raymond Poincaré väljs till Frankrikes president.
19 januari, Hattnålsskydd börjar, på konduktörernas förslag, säljas på Stockholms spårvagnar för att skydda andra passagerare mot dessa "fruktansvärda spjut"
2 februari, Järnvägsstationen Grand Central Station invigs i New York och är världens största järnvägsstation
3 februari, Osmanska riket säger upp stilleståndsavtalet i första Balkankriget. Rudolf Steiner bildar Antroposofiska Sällskapet.
13 februari, Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) bildas.
14 februari, Samfundet De nio bildas för att främja svensk litteratur. De har fått författarinnan Lotten von Kræmers hela förmögenhet på drygt 500 000 svenska kronor
24 februari, Brittiska suffragettledaren Emmeline Pankhurst anhålls för att ha erkänt ansvaret för ett bombattentat mot brittiske ministern Lloyd Georges lantställe
2 mars, Bondeförbundet bildas i Sverige med konstituerande möte. Initiativet togs av Carl Berglund 1910 genom uppropet "Bröder, låtom oss enas" i tidningen Landsbygden. Partiet bildas då Lantmannapartiet har försvunnit och många bönder misstror de existerande partierna
3 mars, 5 000 kvinnor suffragetter demonstrerar i Washington D C för införandet av kvinnlig rösträtt.
4 mars, New Jerseys guvernör Woodrow Wilson efterträder William Howard Taft som USAs president. Wilson blir den förste demokraten i Vita Huset sedan 1897. Indianas guvernör Thomas R Marshall blir USAs nye vicepresident.
6 mars, 100 personer omkommer vid en dynamitexplosion i Baltimores hamn
18 mars, Ingenjör Ivar Kreuger grundar den svenska tändstickstrusten, AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker, som han blir direktör för. Kung Georg I av Grekland mördas.
Första halvan av året, En försvarsövning genomförs, för att kontrollera om Bodens fästning skulle stå emot ett ryskt anfall. Det visar sig, att så inte är fallet, eftersom det tar alldeles för lång tid att mobilisera fästningen.
16 april, Albert Schweitzer, tysk läkare och teolog, öppnar ett sjukhus i Lambaréné i Gabon.
17 april, Brattsystemet för ransonering av alkoholinköp med motbok presenteras i Sverige
18 april, LM Ericsson bygger telefonanläggning i Kanton i Kina
21 april, Smittkoppsepidemi hotar i Sverige, där 36 personer har insjuknat och två avlidit
24 april, Gasen dödar 115 arbetare vid en gruvexplosion i Cincinnati
29 april, Gideon Sundbäck får patent på blixtlåset.
2 maj, Osmanske generalen Essad Pascha Toptani, av albansk härkomst, utropar Albaniens självständighet under osmanskt beskydd
21 maj, Folkpensionslagen antas av Sveriges riksdag. Alla över 67 år får 45-195 kronor per år, och grunden till modern svensk sociallagstiftning läggs
29 maj, Skandalpremiär för Igor Stravinskijs balett Våroffer i Paris. Publiken är delad i två läger, och börjar slåss
30 maj, Preliminärfred i Balkankriget sluts i London efter brittiska påtryckningar. Osmanska riket avträder nästan alla sina områden i Europa, utom Konstantinopel och ett område norr om Marmarasjön.
31 maj, 22-årige svensken Axel Ahlgren vinner ett maratonlopp i London på tiden 2.36,03
Juni, Kalmar och Växjö stift slås ihop efter den siste kalmarbiskopens död. Bulgarien angriper de serbiska trupperna i de av dem besatta men av Bulgarien krävda områdena. Grekland sluter upp på Serbiens sida. Detta blir upptakten till andra Balkankriget.
4 juni, Suffragetten Emily Davison kastar sig framför brittiske kungens häst under Epsomderbyt och avlider 4 dagar senare
11 juni, Norges storting inför allmän rösträtt för kvinnor
15 juni, Hesselby strandbad invigs och blir Stockholms första gemensamhetsbad, även känt som "Mälarens Mölle"
15 juni, 7th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Budapest.
29 juni, Andra Balkankriget börjar när Bulgarien anfaller Serbien, som får hjälp av Grekland. Gula ledartröjan införs vid årets Tour de France, och Philippe Thus från Belgien vinner tävlingen
15 juli, Storbritanniens underhus beslutar om begränsat självstyre Irland
17 juli, En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det andra balkankriget.
10 augusti, Fredsavtal sluts i Bukarest, vilket avslutar andra Balkankriget för Rumäniens och Serbiens del.
16 augusti, Löpande band införs på Henry Fords bilfabriker i USA, och produktionen ökar
23 augusti, Internationella friidrottsförbundet bildas i Berlin, vilket markerar starten för noteringen av officiella världsrekord. Skulpturen Den lille havfrue sätts upp i Köpenhamns hamninlopp
5–7 september, USA skickar marinsoldater till Ciaris Estero, Mexiko för att hjälpa till med evakueringen av amerikaner och andra från Yaquidalen, som efter oroligheter blivit en farlig plats att vistas på
7 september, Trippelalliansen mellan Italien, Tyskland och Österrike-Ungern befästs vid en konferens i Salzbrunn
13 september, Garphytte sanatorium i Närke invigs av landshövding Karl Johan Bergström.
15 september, Stockholms stadsfullmäktige ger AB Stockholmssystemet ensamrätt på handeln med alkohol i staden enligt Brattsystemet
21 september Andra Balkankriget tar slut med fred i Konstantinopel. Bulgarien framstår som förlorare medan Serbien framstår som vinnare och fördubblar sitt territorium
23 september, Skådespelaren Gösta Ekman (den äldre) gör scendebut på Svenska teatern vid Blasieholmsgatan i Stockholm i Algot Strandbergs Halvblod. Roland Garros, fransk flygpionjär, genomför den första flygningen över Medelhavet.
25 september, Svenska ångfartyget Norge kolliderar med Hamburg-Amerikalinjens ångfartyg Graf Waldersee på Elbe vid Neumühlen. Norge får svåra skador
27 september, Första internationella syndikalistkongressen hålls i London.
30 september, Säter härjas av en häftig brand, bland annat förstörs Dala väfveriaktiebolag och Gustafssons smidesverkstad
6 oktober Yuan Shikai väljs till Kinas president på fem år
7 oktober, Gustav Sundbärg överlämnar Emigrationsutredningens 900-sidiga betänkande till den svenska regeringen. Emigrationen skall motverkas genom förbättrade sociala förhållanden och lättnader i utvandringslagstiftningen. Tangon presenteras i Sverige på Cirkus i Stockholm. I Tyskland förbjuder kejsaren officerare att dansa tango i uniform. Löpande band-principen införs på The Ford Motor Company i Detroit.
9 oktober Brand utbryter ombord på ångfartyget Volturno mitt ute på Atlanten. Efter nödanrop räddas besättningen dagen därpå. 86 besättningsmän och 76 passagerare omkommer i olyckan
14 oktober, Vid en explosion i kolgruvan Universal i närheten av Cardiff, Södra Wales omkommer 444 gruvarbetare
15 oktober, Socialdemokratiska ungdomsförbundets antimilitaristiska Det befästa fattighuset utkommer som svar på Sven Hedins Ett varningsord
17 oktober, Det tyska marinluftskeppet L II störtar kort efter start under flygprov vid Johannisthal. Alla de 34 ombordvarande omkommer
27 oktober, Victor Sjöströms film Ingeborg Holm väcker debatt i Sverige om fattigvården
14 november, Fredsavtal sluts i Aten, vilket avslutar Andra Balkankriget för Greklands del.
16 november, Första delen av Marcel Prousts A la recherche du temps perdu utkommer
29 november, Fredsavtal sluts i Konstantinopel, vilket avslutar Andra Balkankriget för Osmanska rikets del.
30 november, I Hollywood börjar Charlie Chaplin spela stumfilm hos producenten Mack Sennet med filmen "Making a Living"
5 december, Första delen av Carl Grimbergs historieverk Svenska folkets underbara öden utkommer
10 december, Tavlan Mona Lisa återfinns efter att ha varit försvunnen från Louvren i Paris i över två års tid.
20 december, Man börjar planera ett bondetåg till kungen i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja
21 december, Sveriges statsminister Karl Staaff offentliggör den svenska regeringens försvarsprogram genom ett tal i Karlskrona. Han går delvis försvarsvännerna till mötes, men högern och kungen tolkar talet som negativt för Sveriges försvar. Världens första korsord publiceras i tidningen New York World.
31 december, Under året har 17 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Ett tyskt läkemedelsföretag patenterar MDMA. Försöksverksamhet med simundervisning införs i Adolf Fredriks och Sofia skolor i Stockholm i Sverige. Naturvetarna vid Stockholms universitet tar upp spextraditionen och sätter upp det första Naturvetarspexet "Opp och hoppa". Först året därefter grundas den Naturvetenskapliga Föreningen. Tidningen Konsumentbladet, numera Vi, grundas. Den svenska riksdagen beslutar om en så kallad nomadskola för barn till nomadiserade samer. Den utmärks av kortare undervisningstid och lägre kompetens på lärarna, eftersom man inte anser att "de lägre stående lapparna" skall underkastas civilisationen. Endast barn till bofasta samer får gå i vanlig folkskola. AB Förenade Fabriker i Norrköping bildas genom en sammanslagning av fyra av de största ylletillverkarna. Läkemedelsföretaget Astra AB grundas i Södertälje. De första motoriserade traktorerna tillverkas av Munktells verkstäder i Eskilstuna. Den svenska utlänningslagen träder i kraft. Skämtartikeln pruttkudde lanseras i Sverige. Karl Gerhard syns för första gången på scen i filmen Mannekängen. F W Taylor publiceras på svenska med Rationell arbetsledning, Taylorsystemet. En T-Ford kostar 3 975 svenska kronor i Stockholm. Den turkiska kvinnorörelsen organiserar sig i Osmanlı Műdafaa-ı Hukûk-ı Nisvan Cemiyeti.
Födda
2 januari, Gunnar Ekström, svensk skådespelare. Anna Lee, amerikansk skådespelare.
5 januari, Jack Haig, brittisk skådespelare.
6 januari, Edward Gierek, polsk politiker. Loretta Young, amerikansk skådespelare.
9 januari, Richard Nixon, amerikansk politiker, USAs president 1969–1974.
10 januari, Gustav Husák, tjeckoslovakisk politiker, president 1975–1989.
15 januari, Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
23 januari, Jean-Michel Atlan, konstnär.
25 januari, Witold Lutosławski, polsk kompositör.
30 januari, Sten-Åke Cederhök, revyartist och skådespelare. Alfrēds Riekstiņš, lettisk SS-officer, agent.
13 februari, Bertil Anderberg, svensk skådespelare. Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
14 februari, Jimmy Hoffa, amerikansk fackföreningsledare.
15 februari, Gert Fröbe, tysk skådespelare. Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
16 februari, Tage Holmberg, svensk filmklippare, fotograf, regiassistent och manusförfattare.
18 februari, Arthur Axmann, tysk nazistisk politiker.
22 februari, Hans-Diedrich von Tiesenhausen, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget på U331.
27 februari, Paul Ricœur, fransk filosof. Irwin Shaw, amerikansk författare.
13 mars, Sergej Michalkov, rysk dramatiker och författare. skrev texten till den ryska nationalsången.
15 mars, Macdonald Carey, amerikansk skådespelare.
17 mars, Harald Edelstam, svensk diplomat och ambassadör.
19 mars, Karl Erik Flens, svensk skådespelare.
22 mars, Charles E Dederich, grundare av "Synanon Church"
23 mars, Heinz Linge, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt. Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.
26 mars, Paul Erdős, ungersk matematiker.
30 mars, Frankie Laine, eg. Frank Paul Lovecchio, amerikansk populärsångare. Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
3 april, Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965–1971.
8 april, Sourou Migan Apithy, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin. Roland Schütt, svensk författare.
11 april, Oleg Cassini, amerikansk modeskapare.
15 april, Olof Rydbeck, svensk radiochef och ambassadör
18 april, John E Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957–1961.
24 april, Paul Esser, tysk skådespelare.
1 maj, Harald Larsson, svensk skogsinspektör och riksdagspolitiker för Centerpartiet. Balraj Sahni, indisk skådespelare.
3 maj, Peer Gregaard, dansk teaterchef. Pelle Ström, svensk sångare.
5 maj, Tyrone Power, amerikansk skådespelare.
6 maj, Stewart Granger, brittisk skådespelare.
13 maj, William Richard Tolbert, Jr, liberiansk president.
16 maj, Woody Herman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.
18 maj, Neelam Sanjiva Reddy, Indiens president 1977-1982. Charles Trenet, fransk vissångare.
20 maj, Karl-Erik Kejne, svensk präst.
21 maj, Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare. Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman.
23 maj, Folke Mellvig, svensk författare och manusförfattare.
26 maj, Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
30 maj, Pee Wee Erwin, amerikansk jazztrumpetare.
9 juni, Maud Walter, svensk skådespelare.
18 juni, Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
19 juni, Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
23 juni, William P Rogers, amerikansk republikansk politiker.
27 juni, Birgit Eggers, svensk skådespelare.
14 juli, Gerald Ford, amerikansk politiker, USA:s president 1974–1977.
18 juli, Red Skelton, amerikansk skådespelare.
20 juli, Ingrid Björnberg, barnflicka på Stockholms slott från 1938. Arne Tammer, en av grundarna av Svenska frisksportförbundet.
23 juli, Michael Foot, brittisk politiker. Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, industriminister 1978–1979.
29 juli, Erich Priebke, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
2 augusti, Stig Hansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker. Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.
9 augusti, Herman Talmadge, amerikansk politiker, senator 1957–1981.
10 augusti, Wolfgang Paul, tysk nobelpristagare i fysik.
16 augusti, Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977–1983, mottagare av Nobels fredspris.
17 augusti, W Mark Felt, amerikansk agent och tjänsteman inom FBI, Deep Throat.
21 augusti, Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare. regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.
24 augusti, Dorothy Comingore, amerikansk skådespelerska.
28 augusti, Robertson Davies, kanadensisk författare.
3 september, Alan Ladd, amerikansk skådespelare.
7 september, Anthony Quayle, brittisk skådespelare.
8 september, Helge Andersson, svensk konstnär.
12 september, Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
14 september, Annalisa Ericson, svensk skådespelare, dansare och revyartist. Jacobo Arbenz Guzmán, president i Guatemala 1951–1954.
15 september, John N Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969–1972.
18 september, Erik Blomberg, finländsk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmfotograf.
19 september, Frances Farmer, amerikansk skådespelare.
22 september, Ingrid Borthen, svensk skådespelare.
23 september, Arne Källerud, svensk skådespelare. Carl-Henning Pedersen, dansk konstnär. Sándor Tarics, ungersk vattenpolospelare.
28 september, Edith Pargeter, engelsk författare.
29 september, Trevor Howard, brittisk skådespelare.
4 oktober, Noel Counihan, australisk målare inom socialrealismen. Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.
6 oktober, Karin Hartman, överstelöjtnant i Frälsningsarmén. Meret Oppenheim, schweizisk konstnär inom surrealismen.
10 oktober, Claude Simon, fransk författare, nobelpristagare.
11 oktober, Lil Yunkers, svensk sångerska, journalist och författare.
24 oktober, Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.
25 oktober, Klaus Barbie, tysk SS-officer.
1 november, Åke Engfeldt, svensk skådespelare.
2 november, Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare. Burt Lancaster, amerikansk cirkusakrobat och skådespelare.
3 november, Marika Rökk, tysk skådespelare.
4 november, Jerry Högstedt, svensk kompositör och kapellmästare. Gig Young, amerikansk skådespelare.
5 november, Vivien Leigh, brittisk skådespelare.
7 november, Albert Camus, fransk författare, nobelpristagare.
11 november, Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
14 november, Vera Nilsson, svensk skådespelare.
15 november, Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.
16 november, Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
22 november, Benjamin Britten, brittisk tonsättare.
24 november, Geraldine Fitzgerald, amerikansk skådespelare.
25 november, Rune Skog, svensk sångare (andretenor) och pianist.
30 november, Kalle Schröder, svensk tennisspelare.
1 december, Mary Ainsworth, amerikansk utvecklingspsykolog (död 1999)
4 december, John Kitzmiller, amerikansk skådespelare (död 1965), Mark Robson, kanadensisk filmregissör (död 1978)
5 december, Aarne Saarinen, finländsk kommunistisk politiker (död 2004)
6 december, Eleanor Holm, amerikansk simmare (död 2004)
10 december, Gösta Folke, svensk regissör, skådespelare och teaterchef (död 2008), Morton Gould, amerikansk kompositör (död 1996)
11 december, Jean Marais, fransk skådespelare (död 1998)
13 december, Archie Moore, amerikansk tungviktsboxare (död 1998)
14 december, Anna Ladegaard, dansk författare (död 2000)
15 december, Sven Ljungberg, svensk konstnär (död 2010)
18 december, Alfred Bester, amerikansk science fiction-författare (död 1987), Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler 1969–1974, nobelpristagare (död 1992)
19 december, Ansa Ikonen, finländsk skådespelare (död 1989), Annemarie Sörensen, tysk skådespelare (död 1993)
24 december, Ad Reinhardt, amerikansk målare (död 1967)
25 december, Tony Martin, amerikansk skådespelare och sångare (död 2012), Henri Nannen, tysk journalist och publicist (död 1996), Arvid Nilssen, norsk skådespelare (död 1976)
28 december, John William Brown, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1957 (död 1993)
29 december, Pierre Werner, luxemburgsk politiker (död 2002)
31 december, René Schneider, chilensk militär (död 1970)
Avlidna
4 januari, Alfred von Schlieffen, 79, tysk generalfältmarskalk.
5 januari, Capell L Weems, 52, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1903–1909.
12 januari, Gustaf Nerman, 85, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
19 januari, George C Pendleton, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1897.
30 januari, James Henderson Berry, 71, amerikansk demokratisk politiker.
2 februari, Gustaf de Laval, 67, svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, uppfinnare av separatorn och grundare av DeLaval. Hans Hildebrand, 70, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
18 mars, August Bebel, 73, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD. Georg I av Grekland, 67, kung av Grekland 1863–1913.
26 mars, Garnet Joseph Wolseley, 79, brittisk fältmarskalk.
27 mars, Friedrich Bodenmüller, 67, tysk målare.
31 mars, J P Morgan, 75, amerikansk finansman.
1 april, Otto March, 67, tysk arkitekt.
12 april, John B Henderson, 86, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.
6 maj, Jelena Guro, 35, rysk författare och konstnär.
25 maj, Alfred Redl, 49, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.
4 juni, Harald Jacobson, 50, svensk poet.
13 juni, Otto Hjelt, 90, finländsk läkare och professor.
28 juni, John L Barstow, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.
29 juli, Tobias Asser, 75, nederländsk jurist, nobelpristagare.
30 juli, Warren F Daniell, 87, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.
6 augusti, Reginald Lee, 43, brittisk besättningsman ombord på Titanic.
10 augusti, Johannes Linnankoski, 43, finländsk författare.
21 augusti, Steingrímur Thorsteinsson, 82, isländsk författare.
1 september, Anders Bjurholm, 87, svensk bryggeriägare.
3 september, John Martin, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.
23 september, Bengt Lidforss, 45, svensk socialdemokratisk journalist
30 september, Rudolf Diesel, 55, tysk ingenjör, dieselmotorns uppfinnare.
5 oktober, Hans von Bartels, 56, tysk målare.
7 oktober, Antoni Małecki, 92, polsk språk- och litteraturforskare.
10 oktober, Hans Heyerdahl, 56, norsk målare.
16 oktober, Ralph Rose, 28, amerikansk friidrottare.
21 oktober, Samuel J Crawford, 78, amerikansk politiker, guvernör i Kansas 1865–1868. Theodor Kolde, 63, tysk kyrkohistoriker. Scipio Sighele, 45, italiensk kriminolog. Philip Reese Uhler, 78, amerikansk bibliotekarie och entomolog.
23 oktober, Edwin Klebs, 79, tysk patolog och bakteriolog.
25 oktober, Gustaf Kolthoff, 67, svensk zoolog och forskningsresande.
3 november, Hans Bronsart von Schellendorf, 83, tysk kompositör och pianist.
5 november, Armin Baltzer, 71, schweizisk geolog.
7 november, Alfred Russel Wallace, 90, brittisk naturforskare.
15 november, Antonín Frič, 81, tjeckisk paleontolog och zoolog.
16 november, Carl Carlson Bonde, 63, svensk politiker.
17 november, Hubert Ludwig, 61, tysk zoolog.
18 november, Vsevolod Miller, 65, rysk etnograf och språkforskare.
22 november, Édouard Lockroy, 75, fransk politiker.
25 november, Sir Robert Stawell Ball, 73, irländsk astronom.
26 november, Rufus W Cobb, 84, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.
27 november, Erich Prieger, 64, tysk musikolog.
28 november, Richert Vogt von Koch, 74, svensk militär och författare.
29 november, Herbert W Ladd, 70, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1889–1890 och 1891–1892.
30 november, Johan August Ekman, 68, svensk ärkebiskop sedan 1900.
1 december, Juho Lallukka, 61, finländsk affärsman.
2 december, Franz von Schönthan, 64, österrikisk författare.
9 december, Lars Olsson Smith, 77, svensk företagare och spritfabrikör, känd som Brännvinskungen.
12 december, Fredrik Thesleff, 54, finländsk arkitekt.
15 december, Karl Wilhelm Diefenbach, 62, tysk konstnär och samhällsdebattör. Moltke Moe, 54, norsk folklorist.
16 december, Léon Bollée, 43, fransk biltillverkare och uppfinnare.
18 december, Louise Blanchard Bethune, 57, amerikansk arkitekt.
20 december, Julius Scheiner, 55, tysk astronom.
23 december, Jules Claretie, 73, fransk författare, journalist och teaterledare.
24 december, Jacob Brønnum Scavenius Estrup, 88, dansk politiker. Alexandra Gripenberg, 56, finländsk författare och politiker.
27 december, Rudolf Smend, 62, tysk filolog och teolog.
30 december, Sofia av Nassau, 77, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II.
Nobelpris, Fysik, Heike Kamerlingh Onnes, Nederländerna, Kemi, Alfred Werner, Schweiz, Medicin, Charles Richet, Frankrike, Litteratur, Rabindranath Tagore, Indien, Fred, Henri La Fontaine, Belgien
1914
1914, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
8 januari, Ett sjukhus i London sätter in radium i cancerbehandlingen
12 januari, Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag
13 januari, Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord, som han är oskyldig till.
21 januari, USAs marinsoldater lämnar Panama
29 januari–19 oktober, USA skickar i flera omgångar marinsoldater till Haiti för att skydda amerikaner under en revolution
30 januari, 24 personer omkommer vid en gasexplosion i en gruva utanför Dortmund i Tyskland
6 februari, 30 000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget, där de går till borggården på Stockholms slott och kräver förstärkning av den svenska krigsmakten. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
8 februari, Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50 000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige. I ett manifest till Karl Staaff betonar de att "folkets vilja" ensam skall bestämma i Sverige
10 februari, Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot att kungen i sitt tal åsidosatt parlamentarismen och tagit ställning mot statsministerns försvarspolitik. Kungen vägrar ta tillbaka sina uttalanden från Borggårdstalet, "Jag vill ej beröva mig rätten att fritt meddela mig med Sveriges folk", och därmed lyckas han åstadkomma regeringsskifte i Sverige
16 februari, Landshövding Hjalmar Hammarskjöld bildar en opolitisk ministär, till namnet en partipolitiskt obunden ämbetsmannaregering, men med högerorientering. På programmet finns nyval till AK
Före 26 februari, Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
26 februari, Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm
27 mars, Extravalet till AK i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar [6]. Högern blir största parti i AK, SAP går om liberalerna, som backar med 6%. Svenska regeringen sitter kvar, och då 70% av de röstberättigande deltar är det Sveriges dittills högsta valdeltagande
21 april, USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
25 april, Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona
1 maj, Första utställningen med modern fransk konst har vernissage i Dresden, och speciell beundran får impressionisterna med Claude Monet i spetsen
15 maj, Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige öppnas i Malmö med målet att stimulera svensk export av industriprodukter till Sveriges grannar runt Östersjön, som Danmark, Tyskland. 1 724 utställare deltar, och Ferdinand Boberg har ritat utställningsbyggnaden i nationalromantisk stil
20 maj, Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop, och för andra gången i Svenska kyrkans historia har biskopen tidigare inte varit biskop, samma sak hände med Johan Olof Wallin
28 maj, Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien
29 maj, 1 024 personer omkommer i Kanada då ångbåten "RMS Empress of Ireland" sjunker efter en kollision på Saint Lawrencefloden
Juni–Juli, USA skickar flottsoldater till Dominikanska republiken under revolutionär aktivitet och stoppar bombningen av Puerto Plata och upprätthåller Santo Domingo stad som "neutral zon"
2 juni, Fysikern Archibald Low överför rörliga bilder på långa avstånd
7 juni, Arbetet med den drygt åtta mil långa Panamakanalen avslutat, och första passagen genom kanalen sker. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och cirka 6 000 människoliv.
13 juni, En 13-årig pojke i Gustav Vasa folkskola stämmer sin överlärare för misshandel, och debatt om skollagen uppstår
28 juni, Ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike mördas vid besök i Sarajevo av serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket rubbar de svaga relationerna i Europa och bäddar för stor militär konflikt. Mördaren är 19 år. Även Franz Ferdinands hustru mördas.
6 juli, Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
23 juli, Österrike-Ungern ställer ett ultimatum med tio krav till Serbien, som får två dagar att svara.
25 juli, Serbien svarar på Österrike-Ungerns ultimatum från 23 juli, och går med på de flesta krav, men inte alla. Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar före första världskrigets utbrott.
28 juli, Österrike-Ungern förklarar Serbien krig, vilket inleder den så kallade svarta veckan
30 juli, Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
31 juli, Danmark, Norge och Sverige förklarar sig neutrala i konflikten mellan Österrike-Ungern och Serbien
1 augusti, Tyskland förklarar Ryssland krig. Allmän mobilisering i Frankrike och Tyskland. Sommarstiljen i Sverige bryts. Hamstring börjar i butikerna, och folk försöker växla in sedlar mot guld. SAP sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
2 augusti, Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
3 augusti, Tyskland förklarar Frankrike krig och går genom neutrala Belgien. De tyska soldaterna tränger in i Frankrike, vars soldater retirerar. Frankrike har avvisat Tysklands begäran. Sverige förklarar sig neutralt i stormaktskriget, och Norge gör samma sak. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
4 augusti, Storbritannien förklarar Tyskland krig då man garanterat Belgiens neutralitet.
6 augusti, Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland. Serbien förklarar krig mot Tyskland
7 augusti, Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
12 augusti, Storbritannien förklarar krig mot Österrike-Ungern
15 augusti, Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina. Panamakanalen öppnas officiellt av USAs president Woodrow Wilson
18 augusti, Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
20 augusti, Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
21 augusti, En total solförmörkelse inträffade över Sverige.
22 augusti, Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
23 augusti, Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
26–30 augusti, Tyskland besegrar Ryssland i slaget vid Tannenberg
28 augusti, Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
31 augusti, Tyska soldater nära Paris, franska regeringen flyr
Augusti, Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige. Vid krigsutbrottet reser tusentals utlänningar hem genom neutrala Sverige
1 september, Staden Sankt Petersburg i Ryssland byter namn till det mindre tyskklingande Petrograd
3 september, Sedan Pius X har avlidit den 20 augusti väljs Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa till påve och tar namnet Benedictus XV.
5 september, Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
6 september, Första Marne-slaget börjar med fransk motoffensiv. I striderna deltar cirka 2 miljoner soldater, och cirka 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
8 september, Folkungaskolan i Linköping grundas.
11 september, Den tyska offensiven hejdas vid Marne
12 september, Sveriges riksdag antar enigt den svenska regeringens förslag till 1914 års härordning, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret och utökning av svenska flottans kapacitet
22 september, Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
25 september, Andrakammarvalet i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
28 september, Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bland annat utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
30 september, Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas"
4 oktober, Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
9 oktober, Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
15 oktober, Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
19 oktober, Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor. Fyrar och lysbojar vid Sveriges sydkust släcks efter tyska påtryckningar. Därmed får brittiska krigsfartyg svårare att ta sig in i Östersjön.
28 oktober, Osmanska riket spärrar Dardanellerna och beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet från krigsfartyg. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
1 november, En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust, slaget vid Coronel. Paul von Hindenburg utnämns till Tysklands befälhavare på östfronten
2 november, Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
5 november, Frankrike, Ryssland och Storbritannien förklarar Osmanska riket krig. Storbritannien annekterar Cypern.
8 november, Nathan Söderblom vigs till Sveriges ärkebiskop i Uppsala domkyrka.
11 november, Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Łódź i Polen.
17 november, Frank Hellers roman Herr Collins affärer i London
25 november, Tyskarna intar Łódź.
November, De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
2 december, Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt. Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
8 december, Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare – den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
10 december, Utdelningen av Nobelprisen ställs in
17 december, Drottning Victoria av Sverige besöker Berlin och träffar Tysklands kejsare, rikskansler och utrikesminister, och hon visar förståelse för tyska synpunkter på kriget
18–19 december, Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf Vs initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas enighet, neutralitet och gemensamma intressen under världskonflikten
31 december, Under året har 37 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Fiendskap, utan krigsförklaring, mellan USA och Mexiko följer Dolphinaffären och Pancho Villas räder. USA besätter staden Veracruz. Benämningen på tjänsteflickorna i Danmark ändras till "husassistent". Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa". UDs presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget. Storbritannien inför sommartid. Suffragettdemonstration i London. Malmö, Sverige drabbas av en stor översvämning och stadens centrala gator blir fulla med vatten. Stora materiella skador. Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg. Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse. Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas. Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol. Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt. Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha. Den svenska utvisningslagen träder i kraft. Den svenska Folkskoleöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning. Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium. Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken. Simundervisning införs permanent i folkskolorna Stockholm i Sverige då så gott som alla ortens skolor skaffat simbassäng stor nog för denna verksamhet. I Sverige grundas Folkskoleöverstyrelsen, som styrelse för folkskolorna. En 25-öresbok med landstormsanektorer säljs i Sverige till förmån för Kvinnornas Uppbåd. Sverige ger ut enkronorssedlar på grund av befarad silverbrist. Första numret av KFs tidskrift Konsumentbladet utkommer.
Födda
5 januari, Nicolas de Staël, rysk konstnär (död 1955), George Reeves, amerikansk skådespelare (död 1959)
8 januari, Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker (död 2007)
11 januari, Joseph L Fisher, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981 (död 1992)
12 januari, Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner (död 2006), Edward Gurney, amerikansk republikansk politiker (död 1996)
16 januari, Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton) (död 1996)
17 januari, Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka (död 1998)
30 januari, Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog (död 2003), Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare (död 1980)
3 februari, Edward Sinclair, brittisk skådespelare (död 1977)
4 februari, Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare (död 1972)
9 februari, Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist (död 1970)
14 februari, Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare (död 1962), Britt G Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer (död 1997)
17 februari, Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare (död 1990)
21 februari, Zachary Scott, amerikansk skådespelare (död 1965)
24 februari, Ralph Erskine, brittisk-svensk arkitekt (död 2005)
26 februari, Robert Alda, amerikansk skådespelare (död 1986), William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953–1961 (död 2001)
27 februari, Olov Wigren, svensk skådespelare (död 1982)
1 mars, Ralph Ellison, amerikansk författare (död 1994)
6 mars, Maks Luburić, kroatisk militär och Ustaša–medlem (död 1969), Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare (död 1972)
7 mars, Stephen McNichols, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1957–1963 (död 1997)
12 mars, Julia Lennon, John Lennons mor (död 1958)
13 mars, Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör (död 1972)
26 mars, Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare (död 1969)
31 mars, Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang (död 1991), Octavio Paz, mexikansk författare, nobelpristagare 1990 (död 1998)
1 april, Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
2 april, Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare. Hans J Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.
8 april, María Félix, mexikansk skådespelare.
14 april, Kari Grønn, norsk skådespelare.
18 april, Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
22 april, Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
8 maj, Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
12 maj, Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare.
13 maj, Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.
15 maj, Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
16 maj, Astrid Carlson, svensk skådespelare.
18 maj, Pierre Balmain, fransk modeskapare.
22 maj, Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
29 maj, Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
5 juni, Rose Hill, brittisk skådespelare.
15 juni, Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982–1984.
18 juni, E G Marshall, amerikansk skådespelare.
19 juni, Alan Cranston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1993.
24 juni, Kari Diesen, norsk skådespelare.
25 juni, Mavis Pugh, brittisk skådespelare.
1 juli, Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
8 juli, Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker. Folke Udenius, svensk skådespelare.
9 juli, Willi Stoph, östtysk politiker.
10 juli, Henrik Schildt, svensk skådespelare.
15 juli, Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker. Akhtar Hameed Khan, pakistansk underutvecklingsaktivist och samhällsvetare.
21 juli, Philippe Ariès, fransk historiker.
23 juli, Alf Prøysen, norsk visdiktare.
25 juli, Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
26 juli, C Farris Bryant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1961–1965.
28 juli, Woody Strode, amerikansk skådespelare.
29 juli, Marcel Bich, fransk industrialist.
30 juli, Mario Bava, italiensk filmregissör.
31 juli, Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop. Louis de Funès, fransk skådespelare.
9 augusti, Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
10 augusti, Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.
11 augusti, José Silva, parapsykologisk författare.
14 augusti, Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare
22 augusti, Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.
26 augusti, Julio Cortázar, argentinsk författare.
4 september, Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
7 september, James Van Allen, amerikansk astrofysiker
8 september, Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972–1991. Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.
10 september, Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963–1969. Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
12 september, Desmond Llewelyn, brittisk skådespelare.
14 september, Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
20 september, Kenneth More, brittisk skådespelare.
25 september, Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel), Devi Lal, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1987–1989 (död 2001)
28 september, Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.
1 oktober, Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
2 oktober, Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
6 oktober, Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande
10 oktober, Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
15 oktober, Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
20 oktober, Arne Jones, svensk skulptör
21 oktober, Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.
24 oktober, Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
26 oktober, Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
27 oktober, Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
28 oktober, Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska. Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet. Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
31 oktober, Robert E Smylie, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1955–1967.
3 november, John T Connor, amerikansk företagsledare och politiker.
4 november, Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954–1957.
9 november, Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare och uppfinnare.
11 november, Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
16 november, Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
25 november, Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
29 november, Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
10 december, Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
13 december, Alan Bullock, brittisk historiker.
14 december, Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979–1984.
20 december, Harry F Byrd, Jr, amerikansk politiker, senator 1965–1983.
21 december, Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker. Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
26 december, Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
30 december, Bert Parks, amerikansk sångare.
Avlidna
26 januari, Lyman R Casey, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.
13 februari, Alphonse Bertillon, 60, fransk antropolog.
5 mars, William A Massey, 57, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.
12 mars, George Westinghouse, 67, amerikansk ingenjör och företagsledare.
20 april, Ivar Wickman, 41, svensk läkare.
24 april, Benito Menni, 73, italiensk katolsk präst, helgon.
18 maj, Jenny Engelke, 76, svensk författare.
23 maj, William O'Connell Bradley, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.
24 maj, Antenor Nydqvist, 97, grundare av Nohab.
18 juni, Sílvio Romero, 63, brasiliansk författare.
19 juni, Brandon Thomas, 65, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
21 juni, Bertha von Suttner, 71, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
28 juni, Franz Ferdinand, 50, Österrikes tronföljare.
1 juli, August Storm, 51, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
23 juli, Vladimir Mesjtjerskij, 75, rysk författare.
31 juli, Jean Jaurès, 54, fransk socialist och antimilitarist.
6 augusti, Ellen Wilson, 54, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
20 augusti, Pius X, 79, påve sedan 1903.
27 augusti, Eugen von Böhm-Bawerk, 63, österrikisk nationalekonom.
13 september, Charles N Felton, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
18 september, Johan Forssell, 59, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat)
26 september, August Macke, 27, tysk konstnär.
29 september, Alf Wallander, 51, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
1 oktober, Kitty Kielland, 71, norsk målare.
4 november, John Kean, 61, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
14 november, Frederick Sleigh Roberts, 82, brittisk fältmarskalk.
18 november, Karolina Kózka, 16, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
22 december, William S West, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.
Nobelpris, Fysik, Max von Laue, Tyskland, Kemi, Theodore William Richards, USA, Medicin, Robert Bárány, Österrike, Litteratur, Inget pris utdelades, Fred, Inget pris utdelades
1915
1915, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1 januari, Tysk ubåt sänker brittiska slagskeppet Formidable utanför Englands sydkust
10 januari, Livsmedelspriserna i Sverige har stigit kraftigt under det halvår världskriget varat. Sådan dyrtid har Sverige förr aldrig skådat
13 januari, Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor
15 januari, Tyska zeppelinare inleder bombräder mot Storbritannien.
24 januari, Tyska pansarkryssaren SMS Blücher sänks i slaget vid Doggers bankar
25 januari, Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan New York och San Francisco utförs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell.
6 februari, Jordbrukarnas Riksförbund bildas i Sverige på årsdagen av Bondetåget
7 februari, Nytt slag vid Masuriska sjöarna, Ryssland kapitulerar efter två veckor
Februari, Tyskarna (under Hindenburg) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i Masurien. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelssjöfarten på Storbritannien.
8 februari, Filmproducenten D W Griffiths mästerverk Birth of a Nation (Nationens födelse) har premiär i Los Angeles. Filmen, som är ett epos över amerikanska inbördeskriget är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde. Kraftverket i Porjus invigs
11 februari, Sju personer omkommer då svenska artilleriets laboratorium exploderar på Ladugårdsgärdet i Stockholm
18 februari, Olympiska spelen 1916 i Berlin avlyses på grund av världskriget
20 februari, Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i Aftonbladet och Dagen
22 februari, Tyskland startar det oinskränkta ubåtskriget och sänker alla fartyg inom krigszonen, även om det är handelsfartyg
3 mars, D W Griffiths tre timmar långa film En nations födelse har biopremiär i New York
18 mars, Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till Dardanellerna i Osmanska riket. Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen Przemysl faller.
19 mars, Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi Dardanellerna men misslyckas.
22 mars, Tyska zeppelinare bombar järnvägsstationer och fabriker i Paris
15 april, Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland. Jess Williard, USA slår Jack Johnson, USA på KO i 26e ronden i Havanna och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år
22 april, Stridsgas används för första gången av tyskarna i slaget vid Ypres, vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
24 april, Turkarna inleder det armeniska folkmordet, där 1,5 miljoner armenier dödas.
25 april, Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket, men blir besegrade
26 april, Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
28 april, Slaget vid Gallipoli, Första slaget vid Krithia utkämpas.
28 april, Internationella Kvinnokongressen i Haag 1915 äger rum i Haag.
30 april, Läkarlarm slås om de svenska kaffesurrogaten, dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem
1 maj, Det första flyghaveriet med dödlig utgång i Sverige inträffar på Malmslätt, med löjtnant Carl Silow som dödsoffer.
2 maj, Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.
3 maj, Svenska pansarbåten HMS Sverige, som har byggts för pengarna från pansarbåtsinsamlingarna, sjösätts vid Götaverken i Göteborg av kung Gustaf V av Sverige
7 maj, Den brittiska passagerarångaren RMS Lusitania sänks av tysk ubåt utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i USA i tyskfientlig riktning.
16 maj, Tyska zeppelinare anfaller London för första gången
12 maj, En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar i Sverige
22 maj, 227 personer omkommer då ett två persontåg och ett trupptåg kolliderar i Gretna, Skottland, Storbritannien. Frank Hellers roman Storhertigens finanser utkommer
23 maj, Italien förklarar krig mot Österrike-Ungern
Juni, Italien anfaller Österrike vid Isonzo.
5 juni, Danmarks folketing antar en ny konstitution som avskaffar alla politiska privilegier och ger män och kvinnor lika rösträtt
10 juni, Storbritannien erövrar Tyska Kamerun
30 juni, Osmanska riket deporterar eller mördar armenier
2 juli, Det tyska minfartyget SMS Albatross förliser efter strid på Östersjön. De överlevande räddar sig iland på Gotland och interneras.
15 juli, Den anonyma "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. Det visar sig att två av författarna är socialdemokrater, och de utesluts ur partiet då Otto Järte och Yngve Larsson blir uteslutna den 27 oktober.
24 juli, 812 personer omkommer då utflyktsbåten "SS Eastland", som trafikerar Stora sjöarna, kantrar på Chicagofloden
28 juli, USA skickar soldater till Haiti för att "upprätthålla ordning" under politisk instabilitet
5 augusti, Tyska soldater erövrar Warszawa, tre veckor senare även Brest-Litovsk
7 augusti, Slaget vid Gallipoli, Allierade styrkor försöker landstiga vid Suvla Bay. Assyrisk-syrianska folkmordet (Seyfo)
12 augusti, Genom svenska Röda korset utväxlas krigsinvalider på svensk mark mellan Tyskland och Ryssland.
19 september, Vilnius invaderas av tyska trupper.
22 september, Nordiska Kompaniets (NK) nya varuhus på Hamngatan i Stockholm invigs, vilket är av internationell typ. Varuhuset har 1 500 anställda, och arkitekten är Ferdinand Boberg. Där byggs sedermera Sveriges första rulltrappa.
23 september, Lastfartyget S/S Norrbotten försvinner öster om Cape Race i Kanada med 42 besättningsmedlemmar.
4 oktober, Vid Karl Staaffs död efterträds han som partiledare för Liberala samlingspartiet av Nils Edén.
10 oktober, Karl Staaff begravs i Engelbrektskyrkan i Stockholm.
14 oktober, Bulgarien förklarar krig mot Serbien. Kraftverket i Älvkarleby invigs.
29 oktober, AB Stockholms Spårvägar grundas. Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget. Tyskland och Österrike-Ungern med understöd av Bulgarien, som därmed inträtt i första världskriget, erövrar Serbien, Montenegro och Albanien. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid Saloniki i Grekland kan inte förhindra detta.
15 november, Militärfarsfilmen I kronans kläder har biopremiär i Sverige. Filmen regisserades av Georg af Klercker, med Dagmar Ebbesen i huvudrollen
21 november, Sverige inför exportförbud på socker. Redan tidigare i november har man infört exportförbud på smör och fläsk, samt prisstopp på spannmål
25 november, Albert Einstein presenterar den allmänna relativitetsteorin vid den preussiska vetenskapsakademien.
4 december, Svenska Amerika Liniens första fartyg anländer till Göteborg.
11 december, Broströmskoncernens första Amerikaångare, S/S Stockholm, lämnar Göteborg på sin första färd västerut, mot New York. Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.
12 december, Jussi Björling gör sitt första framträdande någonsin. Detta skedde i Trefaldighetskyrkan i Örebro.
17 december, 13 900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i Göteborg som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige. Kunglig Majestät utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid Kungliga Tekniska högskolan och examensbenämningarna civilingenjör, bergsingenjör och arkitekt blir därmed skyddade.
28 december, Slaget vid Gallipoli, De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön. Kvinnornas fredssöndag, en manifestation mot krig, som samlar 88 000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs. Vid bildandet av den internationella socialistiska Zimmerwaldrörelsen (i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition. Stockholms telegrambyrå grundas. Det konservativa Sveriges Nationella Ungdomsförbund bildas. Biografen Röda Kvarn i Stockholm invigs. AB Svenska Tobaksmonopolet får ensamrätt till svensk tillverkning av tobak. Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det mycket lättare att skiljas. Bland annat är nu osämja tillräcklig orsak. Den svenska ubåten Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på Ystads lasarett. Alfred Wegener framlägger teorin om Pangaea. Ungturkarna i Osmanska riket låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier. I Sverige blir Alfred Dalin undervisningsråd i Stockholm. I Danmark byter De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, namn till Husassistenternes Fagforbund. Lammsteken i Sverige stiger på några dagar från 1:30 svenska kronor per kilo till 1:80 kilo. Kaffeersättning i Sverige upptäcks innehålla lupinfrö och sågspån. Tyska krigsfartyg jagas in på svenskt vatten av fyra ryska kryssare. Kraftverket i Älvkarleby invigs. Sverige ger båda makarna rätt att upplösa äktenskap. Flyktingströmmar till Sverige från framför allt Baltikum och Ryssland. Samtidigt förekommer livlig trafik där krigsinvalider transporteras, med svenska sjuksköterskan Elsa Brändström.
Födda
4 januari, Robert Motherwell, amerikansk konstnär (död 1991)
6 januari, Alan Watts, brittisk filosof, författare och talare (död 1973)
7 januari, Ka Nerell, svensk skådespelare (död 1998)
9 januari, Fernando Lamas, argentinsk skådespelare (död 1982), Olga Marie Mikalsen, norsk sångerska (död 2006)
13 januari, John Johnson, svensk konstnär (död 1968)
14 januari, Irma Christenson, svensk skådespelare (död 1993)
29 januari, Victor Mature, amerikansk skådespelare (död 1999)
30 januari, Joachim Peiper, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare (död 1976), John Profumo, brittisk konservativ politiker (död 2006)
31 januari, Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare (död 1968), Willy Peters, svensk skådespelare och regissör (död 1976)
1 februari, Stanley Matthews, engelsk fotbollsspelare (död 2000)
2 februari, Abba Eban, israelisk politiker (död 2002)
3 februari, Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör (död 2008)
4 februari, Norman Wisdom, brittisk skådespelare (död 2010)
7 februari, Eddie Bracken, amerikansk skådespelare (död 2002)
9 februari, Boris Andrejev, sovjetisk skådespelare (död 1982)
12 februari, Rune B Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957–1969, industriminister 1971–1976 (död 1982), Lorne Greene, amerikansk skådespelare (död 1987)
13 februari, Aung San, burmesisk politiker (död 1947)
20 februari, Thomas J McIntyre, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962–1979 (död 1992)
21 februari, Ann Sheridan, amerikansk skådespelare (död 1967)
22 februari, Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker (död 2003)
23 februari, Paul Tibbets, amerikansk militär, flög planet som fällde atombomben över Hiroshima (död 2007)
25 februari, Stig Synnergren, svensk militär, Sveriges överbefälhavare 1970–1978 (död 2004)
28 februari, Zero Mostel, amerikansk skådespelare (död 1977)
5 mars, Laurent Schwartz, fransk matematiker (död 2002)
6 mars, Elisabet Sjövall, svensk läkare och socialdemokratisk politiker (död 1981)
15 mars, Kunihiko Kodaira, japansk matematiker (död 1997)
18 mars, John M Slack, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1980 (död 1980)
22 mars, Georgij Zjzjonov, sovjetisk skådespelare (död 2005)
28 mars, Jay Livingston, amerikansk filmmusikkompositör (död 2001)
31 mars, Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam (död 1997)
4 april, Lars Ahlin, svensk författare
7 april, Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.
10 april, Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist)
12 april, Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
17 april, Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
21 april, Anthony Quinn, mexikansk-amerikansk skådespelare.
1 maj, Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.
5 maj, Alice Faye, amerikansk skådespelare.
6 maj, Orson Welles, amerikansk regissör.
10 maj, Denis Thatcher, brittisk affärsman.
12 maj, Roger Schutz, broder Roger, grundare av kommuniteten i Taizé.
14 maj, Henry Rinnan, norsk Gestapo-agent.
20 maj, Moshe Dayan, israelisk militär och politiker.
25 maj, Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
26 maj, Sam Edwards, amerikansk skådespelare.
27 maj, Herman Wouk, amerikansk författare.
31 maj, Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare. Ragnar Thorngren, svensk travkusk och travtränare.
4 juni, Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
5 juni, Miroslav Filipović, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
6 juni, Miriam Davenport, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.
9 juni, Les Paul, amerikansk popgitarrist, låtskrivare och uppfinnare.
15 juni, Hans Osvald Larsson, svensk konstnär.
19 juni, Ester Estéry, svensk sångerska.
21 juni, Wilhelm Gliese, tysk astronom, skapare av Gliese-Jahreiss-katalogen.
24 juni, Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.
26 juni, Walter Farley, amerikansk författare.
29 juni, Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
1 juli, William L Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–1979.
3 juli, Inga Thorsson, svensk diplomat och politiker.
6 juli, Judith Holmgren, svensk skådespelerska.
7 juli, Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare.
13 juli, Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författare.
30 juli, Francisco Urcuyo, nicaraguansk politiker.
2 augusti, Gary Merrill, amerikansk skådespelare William Gear, skotsk målare.
6 augusti, Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
10 augusti, Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
12 augusti, Sickan Carlsson, svensk skådespelare och sångerska.
13 augusti, Harry Angelman, brittisk läkare.
15 augusti, Signe Hasso, svensk skådespelerska, författare och kompositör.
17 augusti, Augustin Mannerheim, svensk poet och civiljägmästare.
18 augusti, Joseph Ankrah, president i Ghana 1966-1969.
20 augusti, Ghulam Ishaq Khan, president i Pakistan 1988-1993.
27 augusti, Nils Ekman, svensk skådespelare.
29 augusti, Ingrid Bergman, svensk skådespelare
30 augusti, Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland.
6 september, Franz Josef Strauss, tysk politiker.
15 september, Robert Gottschall, amerikansk skådespelare.
10 september, Hasse Ekman, svensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare
20 september, Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
22 september, Arthur Lowe, brittisk skådespelare.
24 september, Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964–1977.
28 september, Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
29 september, Anne Nagel, amerikansk skådespelare.
6 oktober, Ralph Tyler Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1969–1970. Alice Timander, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.
13 oktober, Cornel Wilde, amerikansk skådespelare.
15 oktober, Erik Frank, svensk kompositör och musiker. Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister.
17 oktober, Arthur Miller, amerikansk dramatiker.
18 oktober, Grande Otelo, brasiliansk skådespelare. Victor Sen Yung, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i Bröderna Cartwright.
2 november, Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör. Sidney Luft, amerikansk film- och tvproducent.
11 november, William Proxmire, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1989.
20 november, Hu Yaobang, kinesisk kommunistisk politiker.
23 november, Julio César Méndez Montenegro, guatemalansk politiker, president 1966–1970.
25 november, Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973–1990, skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna.
7 december, Eli Wallach, amerikansk skådespelare.
11 december, Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
12 december, Frank Sinatra, amerikansk sångare och skådespelare.
13 december, Curd Jürgens, tysk skådespelare. Peter Lindgren, svensk skådespelare.
14 december, Åke Senning, svensk kirurg.
16 december, Gunnar Unger, svensk tidningsman.
19 december, Edith Piaf, fransk sångerska och artist. Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
26 december, Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
27 december, Mary Kornman, amerikansk barnskådespelare.
30 december, Sverker Åström, svensk diplomat, ambassadör och författare.
Avlidna
13 januari, Mary Slessor, 66, brittisk missionär.
18 februari, Frank James, 72, amerikansk brottsling.
19 februari, Gopal Krishna Gokhale, 48, indisk politiker.
5 mars, Thomas R Bard, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1905.
15 april, Urban A Woodbury, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1894–1896.
27 april, Aleksandr Skrjabin, 43, rysk tonsättare och pianist.
9 maj, Anthony Wilding, 31, nyzeeländsk tennisspelare.
10 maj, Karl Lamprecht, 59, tysk historiker.
19 maj, Amos W Barber, 54, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
21 maj, Alfred Buri, 46, schweizisk konstnär.
2 juni, Olof Arborelius, 72, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.
12 juni, Edvard Glæsel, 57, dansk trädgårdsarkitekt.
15 juni, Eugène Jansson, 53, svensk konstnär
20 juni, Emil Rathenau, 76, tysk ingenjör och industriman, grundare av AEG.
2 juli, Porfirio Díaz, 84, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll)
6 juli, Carl Mannerheim, 50, finländsk greve och industriman.
20 augusti, Paul Ehrlich, 61, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
15 september, Alfred Agache, 72, fransk konstnär.
26 september, Keir Hardie, 59, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
4 oktober, Karl Staaff, 55, svensk politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet sedan 1907, Sveriges statsminister 1905–1906 och 1911–1914 (död i Stockholm).
19 november, Joe Hill, (egentligen Joel Hägglund), 36, svenskfödd diktare, sångare, agitator och fackföreningsman (avrättad i Salt Lake City, anklagad för mord)
13 december, Francis Cockrell, 81, amerikansk general och politiker, senator 1875–1905.
Nobelpris, Fysik, Sir William Bragg, Storbritannien, Sir Lawrence Bragg, Storbritannien, Kemi, Richard Willstätter, Tyskland, Medicin Inget pris utdelades, Litteratur, Romain Rolland, Frankrike, Fred, Inget pris utdelades
1916
1916, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
1 januari, I Danmark startar hembiträdenas fackförbund Husassistenternes Fagforbund egen arbetslöshetskassa
6 januari, Storbritanniens parlament antar en lag om allmän värnplikt
8 januari, De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.
17 januari, Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet. Professional Golfers Association (PGA) bildas.
25 januari, Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern
4 februari, Tygbrist råder i Sverige under första världskriget, sedan krigsutbrottet har priserna på klädesvaror i Sverige ökat med cirka 40%
21 februari, Den tyska femte armén anfaller de franska befästningsanläggningarna vid Verdun. Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.
29 februari, 40 svenska fartyg har träffats av tyska torpeder eller minor sedan september 1914, vilket kostat 128 människoliv och minskat Sveriges tonnage med 50 000 bruttoton
Februari–juli, Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.
1 mars, Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm invigs. Det är dödsboet efter industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som donerat de drygt 500 000 svenska kronor det kostat att bygga. Konstahllen invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors
6 mars, Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras utanför Sundsvall
9 mars, Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.
9–11 mars, De skandinaviska stats- och utrikesministrarna möts i Köpenhamn och manifesterar de tre staternas gemensamma neutralitetspolitik
15 mars, Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.
19 mars, Åtta Curtissplan lyfter från Columbus, New Mexico, i USAs första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa)
20 mars, Ota Benga avslutar sitt liv, efter 12 år i fångenskap. Han kidnappades 1904 i Kongo, och fördes till Amerika, där han hölls fången som en del i utställningen på Bronx Zoo.
1 april, Bulgarien byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska
23 april, Stearinljusfabrikerna i Sverige ställer in produktionen på grund av brist på talk, vilket importeras till Sverige från England
24 april, Påskupproret utbryter på Irland. och organiseras av Irish Volunteers. Upproret slås ner efter sex dagars gatustrider i Dublin. James Connolly leder upproret. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien.
April, Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.
3 maj – Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under en kongress där man förespråkat storstrejk som vägen till fred.
14 maj–30 september, Sommartid införs för första gången i Sverige, men ungefär halva befolkningen struntar i beslutet
17 maj, Sveriges riksdag antar en enhällig neutralitetsförklaring, och samtidigt deklareras frågan om Ålands status av vital betydelse
31 maj, Skagerackslaget, som är första världskrigets största sjöslag, äger rum.
Maj, En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.
Maj, En svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna. USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att "upprätthålla ordning" under hotande uppror
5 juni, Den arabiska resningen mot Osmanska riket börjar på initiativ av britten Thomas Edward Lawrence
6 juni, Svenska flaggans dag firas för första gången i hela Sverige, bland annat på Skansen
7 juni, Sveriges riksdag antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetslivet från januari 1918
24 juni, Britterna inleder stort anfall vid Sommefloden
1 juli–26 november, Den allierade offensiven vid Somme orsakar britterna deras största förlust på en dag, då 57 000 stupar. Totalt utgör förlusterna mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.
8 juli, I frånvaron av olympiska spel hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm
29 juli, Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet. Det är den enda farled de allierade kan använda genom Öresund. Samtidigt får Tysklands malmbåtar på väg från Luleå eskort av svenska flottan
1 augusti, Fredsdemonstrationer i Sverige på tvåårsdagen av krigsutbrottet
27 augusti, Bulgarien inträder i kriget på ententens sida
29 augusti, Erich von Falkenhayn får sparken från jobbet som Tysklands överbefälhavare och ersätts av Paul von Hindenburg. Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och båttrafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt
Augusti, Storbritannien förbjuder all export till Sverige. Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.
1 september, Bulgarien förklarar krig mot Rumänien
3 september, Tyskarna slås tillbaka i slaget vid Verdun
15 september, Stridsvagnar ("Tanks") används för första gången av britterna vid slaget vid Somme. Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Röhsska museet i Göteborg, öppnas.
28 september, Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.
30 september, Thorvald Stauning blir medlem av den danska samlingsregeringen och därmed Nordens förste socialdemokratiske minister
8 oktober, Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll, 4-0 på Stockholms stadion
31 oktober, Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med statliga folkhushållningskommissionens ransonering av socker, man får ett kilo per månad.
3 november, Qatar ställs under brittiskt beskydd
5 november, Det självständiga Kungariket Polen utropas på tyskt och österrikiskt initiativ
7 november, Demokraten Woodrow Wilson besegrar republikanen Charles Evans Hughes vid presidentvalet i USA. Jeannette Rankin från Montana blir första kvinna att väljas in i USAs representanthus.
8 november, Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.
13 november, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas
21 november, Kejsar Karl blir kejsare av Österrike-Ungern
21 november, Titanics systerfartyg HMHS Britannic sjunker efter att ha kolliderat med en mina.
28 november, Offensiven vid Somme avbryts, nära 1,2 miljoner dödade
November, Nordiska kvinnosakskonferensen hålls i Stockholm och leder till bildandet av Nordiska kvinnosaksföreningars samorganisation.
6 december, Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat
10 december, Verner von Heidenstam, Sverige får nobelpriset i litteratur, men ingen nobelfest hålls
15 december, Slaget vid Verdun avslutas utan att tyskarna har besegrat fransmännen, nära 700 000 döda
29 december, Den ryske mystikern och helbrägdagöraren Grigorij Rasputin, tsarfamiljens rådgivare, mördas i Petrograd av en grupp sammansvurna adelsmän. USA skickar soldater till Kina för att stoppa upplopp på amerikansk egendom i Nanking. Trollhättan får stadsprivilegier Trollhätte kanals tredje slussled invigs. Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning. Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag. Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas. En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna. Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen. De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten. Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken. En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag. Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank. AB Chokladfabriken Marabou grundas. Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem. AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen. I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar. De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg. USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet. I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom). Det amerikanska flygplanstillverkarföretaget Boeing grundas. Allmänna smörgårdsbordet i Sverige dras in. Sprit serveras bara om man beställer lagad för minst 1 svenska kronor i Sverige. I Sverige beslagtas privata sockerlager större än 11 kilo per person. Sveriges regering protesterar mot att tre svenska timmerångbåtar sänkts av tysk ubåt. På grund av råvarubrist i Sverige förses tändsticksaskar med plån bara på ena sidan. Världens första spelfilm med homoerotiskt motiv har premiär och heter "Vingarne". Med denna får homosexualiteten ett ansikte. KFs första storförening Konsum Stockholm bildas . Naima Wifstrand spelar huvudrollen i operetten "Czardasfurstinnan"
Födda
2 januari, Ingemar Holde, svensk skådespelare (död 1982)
3 januari, Kerstin Berger, svensk skådespelare (död 2003)
7 januari, Elena Ceaușescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu (död 1989)
10 januari, Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare (död 2004)
12 januari, Pieter Willem Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978–1984, president 1984–1989 (död 2006)
14 januari, Claes Thelander, svensk skådespelare (död 1999)
17 januari, Edwin B Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970–1984 (död 1984)
25 januari, Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting (död 2006)
27 januari, Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan (död 1942)
31 januari, Yrjö Aaltonen, finländsk regissör och filmfotograf (död 1979), Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966–1980 (död 2005)
2 februari, Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993–1998 (död 1998)
3 februari, Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare (död 2005)
7 februari, Floyd K Haskell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979 (död 1998)
9 februari, Helmer Linderholm, svensk författare (död 1982)
14 februari, C William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959 (död 1978)
16 februari, Ivar Rydén, svensk sångare (död 2006)
17 februari, Raf Vallone, italiensk skådespelare (död 2002)
20 februari, Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina (död 2002)
28 februari, Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin) (död 2017)
29 februari, Dinah Shore, amerikansk sångerska (död 1994)
3 mars, Paul Halmos, ungersk-amerikansk matematiker (död 2006)
11 mars, Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964–1970 och 1974–1976 (död 1995)
13 mars, Lindy Boggs, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1991 (död 2013)
15 mars, Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare (död 1983)
29 mars, Eugene McCarthy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1971 (död 2005)
2 april, Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker (död 2005)
5 april, Gregory Peck, amerikansk skådespelare (död 2003)
7 april, Anders Ek, svensk skådespelare (död 1979)
12 april, Alfie Bass, brittisk skådespelare (död 1987)
13 april, Karin Lannby, svensk skådespelare (död 2007)
17 april, Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel) (död 2007)
22 april, Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist (död 1999)
27 april, Bengt Häger, svensk professor (död 2011)
28 april, Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare (död 1973)
30 april, Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin (död 2001)
1 maj, Glenn Ford, amerikansk skådespelare (död 2006)
4 maj, Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker (död 2006)
5 maj, Zail Singh, president i Indien 1982–1987 (död 1994)
6 maj, Sif Ruud, svensk skådespelare (död 2011)
7 maj, Tore Wretman, svensk hovtraktör (död 2003)
8 maj, Swami Chinmayananda, indisk guru (död 1993), João Havelange, brasiliansk ordförande i det internationella fotbollsförbundet, Fifa (död 2016)
11 maj, Camilo José Cela, spansk författare (död 2002)
17 maj, Lenka Reinerová, tjeckisk författare (död 2008)
21 maj, Vladimir Rolović, jugoslavisk politiker och diplomat (död 1971)
26 maj, Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör (död 1999)
2 juni, William R Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956 (död 1974)
6 juni, Hamani Diori, nigersk politiker, president 1960–1974 (död 1989), Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961–1973 (död 1994)
8 juni, Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare (död 2004)
9 juni, Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961–1968, ledare för Världsbanken 1968–1981 (död 2009)
12 juni, Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare (död 2000)
14 juni, Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare (död 2001), Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof (död 2003)
24 juni, William B Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1974–1975 (död 2010)
28 juni, Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter (död 1981)
1 juli, Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare (död 2020)
6 juli, Unica Zürn, tysk surrealistisk författare och konstnär (död 1970)
9 juli, Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970–1974 (död 2005)
11 juli, George Fant, svensk skådespelare (död 1998), Reg Varney, brittisk skådespelare (död 2008)
13 juli, Helmer Furuholm, svensk författare (död 1997)
16 juli, Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman (död 1977)
22 juli, Marcel Cerdan, fransk proffsboxare, världsmästare i mellanvikt 1948-1949 (död 1949)
27 juli, Asfaw Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975–1976 (död 1997), Keenan Wynn, amerikansk skådespelare (död 1986)
30 juli, Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare (död 1967)
5 augusti, K W Gullers, svensk fotograf (död 1998)
7 augusti, Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare (död 2013)
8 augusti, Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör (död 1985)
10 augusti, Hubert Maga, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin 1960–1963 och 1970–1972 (död 2000)
21 augusti, Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör (död 1959)
24 augusti, Léo Ferré, fransk poet och sångare (död 1993), Gunnar Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist (död 1990)
25 augusti, Van Johnson, amerikansk skådespelare (död 2008)
27 augusti, Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare (död 2005)
28 augusti, Jack Vance, amerikansk science fiction–författare (död 2013)
30 augusti, Johan A Olsson, svensk fabrikör och politiker (död 2009)
13 september, Roald Dahl, brittisk författare (död 1990)
14 september, Erik Dahmén, professor i nationalekonomi (död 2005)
18 september, Rossano Brazzi, italiensk skådespelare (död 1994), Birger Lundqvist, svensk författare (död 2004), Sylva Åkesson, svensk skådespelare (död 2021)
20 september, Rudolf-August Oetker, tysk företagsledare (död 2007)
21 september, Marianne Aminoff, svensk skådespelare (död 1984), Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare (död 1996)
23 september, Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister (död 1978)
24 september, Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare (död 2002)
28 september, Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare (död 2008)
30 september, Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist) (död 2005)
2 oktober, Sten Sundfeldt, svensk diplomat (död 1994)
3 oktober, James Herriot, brittisk veterinär och författare (död 1995), Knut Wigert, norsk skådespelare (död 2006)
4 oktober, George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent (död 2002)
18 oktober, Anthony Dawson, amerikansk skådespelare (död 1992)
19 oktober, Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare (död 1968)
26 oktober, Wolf Kaiser, tysk skådespelare (död 1992), François Mitterrand, fransk politiker, Frankrikes president 1981–1995 (död 1996)
30 oktober, Charles E Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959 (död 1979)
31 oktober, Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught (död 2012)
5 november, Willoughby Gray, brittisk skådespelare (död 1993)
8 november, Peter Weiss, tysk konstnär och författare verksam i Sverige (död 1982)
17 november, Shelby Foote, amerikansk historiker och författare (död 2005)
19 november, Albino Pierro, italiensk poet (död 1995)
20 november, Evelyn Keyes, amerikansk skådespelare (död 2008)
27 november, John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent (död 1973)
29 november, John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963–1973 (död 2002)
5 december, Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare (död 2008)
6 december, Kristján Eldjárn, Islands president 1968–1980 (död 1982)
9 december, Kirk Douglas, amerikansk skådespelare (död 2020)
14 december, Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör (död 1968)
16 december, Birgitta Valberg, svensk skådespelare (död 2014)
18 december, Betty Grable, amerikansk skådespelare (död 1973)
30 december, Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör (död 1992)
Avlidna
7 januari, Oskar Gripenberg, 77, finländsk militär.
8 januari, Carl Hellström, 74, svensk militär, målare, skämttecknare och grafiker.
22 januari, Iwan Knorr, 63, tysk kompositör.
26 januari, Franz von Schönaich, 71, österrikisk militär.
30 januari, Sir Clements Markham, 85, brittisk upptäcktsresande och geograf.
2 februari, Adolf Ahlsell, 71, svensk ingenjör.
19 februari, Ernst Mach, 78, österrikisk fysiker.
22 februari, John G Otis, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1891–1893.
28 februari, Henry James, 72, amerikansk-brittisk författare.
2 mars, Elisabet av Wied, 72, rumänsk drottning och författare.
4 mars, Franz Marc, 36, tysk konstnär.
11 mars, Henry G Davis, 92, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.
14 mars, Benjamin F Shively, 58, amerikansk politiker, senator 1909–1916.
21 mars, Cole Younger, 72, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.
4 april, Albert Atterberg, 70, svensk kemist och jordbruksforskare.
15 april, Auguste Barth, 81, fransk indolog.
4 maj, Joseph Mary Plunkett, 28, irländsk poet och revolutionär.
11 maj, Max Reger, 43, tysk organist och tonsättare.
13 maj, Sholem Aleichem, 57, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.
21 maj, Artúr Görgey, 98, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.
31 maj, Gorch Fock, 35, tysk författare och besättningsman.
16 juni, Edwin C Burleigh, 72, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1916.
25 juni, Thomas Eakins, 71, amerikansk målare.
29 juni, Ernst Immanuel Bekker, 88, tysk jurist.
15 juli, Hunter H Moss, 42, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1916.
23 juli, Thomas M Patterson, 76, irländsk-amerikansk politiker. Sir William Ramsay, 63, brittisk kemist, nobelpristagare. Adolf Weil, 68, tysk invärtesläkare.
30 juli, Albert Neisser, 61, tysk läkare.
9 augusti, John Mellen Thurston, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.
10 augusti, Karl Westerström, 35, svensk godsägare och politiker (högern)
16 augusti, Umberto Boccioni, 33, italiensk futurist, målare och skulptör.
12 september, Bernhard Riedel, 69, tysk kirurg.
15 september, Julius Fučík, 44, tjeckisk kompositör.
1 oktober, James Paul Clarke, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1916.
10 oktober, Antonio Sant'Elia, 28, italiensk arkitekt.
29 oktober, John S Little, 61, amerikansk demokratisk politiker.
13 november, Percival Lowell, 61, amerikansk amatörastronom.
21 november, Frans Josef, 86, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.
22 november, Jack London, 40, amerikansk författare.
24 november, Sir Hiram Maxim, 76, amerikansk-brittisk uppfinnare.
1 december, Charles de Foucauld, 58, fransk romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.
5 december, Augusta av Cambridge, 94, medlem av det brittiska kungahuset.
6 december, Signe Hornborg, 54, finländsk arkitekt.
10 december, Oyama Iwao, 74, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
30 december, Grigorij Rasputin, 47, rysk mystiker (mördad)
Nobelpris, Fysik, Inget pris utdelades, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Verner von Heidenstam, Sverige, Fred, Inget pris utdelades
1917
1917, var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.
1 januari, I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter
8 januari, Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
15 januari, Brödet ransoneras i Sverige då världskriget omöjliggjort spannmålsimport och svenska skörden slagit fel. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person
17 januari, USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.
21 januari, En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.
29 januari, Victor Sjöströms film "Terje Vigen", efter Henrik Ibsens dikt, har biopremiär och inleder svensk films storhetstid
31 januari, Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.
1 februari, Tyskland skärper oinskränkta ubåtskriget, alla handelsfartyg till Storbritannien skall sänkas, även om de åker under neutrala staters flagg. 134 fartyg sänks på tre veckor
3 februari, USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
5 februari, Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem
19 februari, Kafferansonering införs i Sverige, senare under månaden även mjölkransonering
24 februari, Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermanntelegrammet till Walter H Page, USAs ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmermann ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
25 februari, Tyska u-båtar beordras att sänka alla fientliga och neutrala fartyg utanför Storbritannien
26 februari – 11 personer omkommer då ett invalidtåg rusar genom fellagd växel och välter i Holmsveden i Hälsingland
1 mars, Osmanska riket byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska
10 mars (NS), Uppror utbryter i Petrograd. Furst Georgij Lvov bildar provisorisk regering, och beordrar att tsarfamiljen tas till fånga. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
15 mars, Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts
27 mars, Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister. SAP vill bli av med honom, och kallar honom för "tyskvänlige Hungerskjöld" då han får skulden för prisstegringarna och ransoneringarna. Sveriges riksdag har förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal med Sverige.
30 mars, Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister och ersätter Hjalmar Hammarskjöld. Arvid Lindman blir utrikesminister och Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.
1 april, Sverige erkänner Rysslands provisoriska regering som tillsatts efter ryske tsarens abdikation i mars 1917
4 april, Hunger- och militärdemonstrationerna 1917 inleds med oroligheter i Borlänge, Hagfors, Hofors, Linköping och Skara
2 april, USAs kongress röstar för krig mot Tyskland.
6 april, USA förklarar Tyskland krig efter ja-röster i USAs kongress, och USA går in i kriget på samma sida som Frankrike och Storbritannien. Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermanntelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
13 april, På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater
16 april, Vladimir Lenin anländer till Petrograd efter tågresa i plomberad järnvägsvagn genom Tyskland och Sverige. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland. Som en följd av livsmedelsbristen i Sverige uppstår hungerkravaller i Västervik
16–23 april, Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
20 april, Verkstadsklubbarnas medlemmar i Västerås protesterar mot dålig livsmedelsförsörjning i Sverige
22 april, 10 000 personer demonstrerar utanför svenska riksdagshuset
23 april, Amerikanske komikern Buster Keaton har premiär på sin första film, "The Butcher Boy"
24 april, Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.
27 april, I Stockholm demonstrerar 5 000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och de höjda livsmedelspriserna. De protesterar utanför Mjölkcentralens centraler på Torsgatan i Stockholm
28 april, En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i Sveriges riksdag upplöses kåren
1 maj, 590 000 personer deltar i de största demonstrationerna någonsin i Sverige, med fred som främsta krav. Hungerupplopp har sedan en tid inträffat på flera svenska orter. I Göteborg samlas 500 000 personer till demonstration.
4 maj, Vid hungerkravaller i Norrköping stormar kvinnor livsmedelsbutiker. Poliserna försöker först hejda demonstranterna, men ger snart upp.
13 maj, Eugenio Pacelli, utses till ärkebiskop av påve Benedictus XV
13–16 maj, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti splittras då en grupp uteslutna ungsocialister bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti under ledning av Zeth ”Zäta” Höglund. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
23 maj, En månads oroligheter i Milano slutar då Italiens armé med våld slår ner anarkisterna och antikrigsrevolutionärer. 50 personer dödas, och 800 arresteras.
29 maj–4 juni, Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
31 maj, Militär sätts in mot hungerdemonstranterna på svenska Seskarö sydväst om Haparanda
Maj, Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.
5 juni, Svensk polis attackerar rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset i Stockholm, där 20 000 arbetare samlas med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumultet utbryter när polisen spärrar vägen. Svensk polis gör chock mot rösträttsanhängare på Gustav Adolfs torg i Stockholm
7 juni, Lions Club bildas i Chicago
13 juni, Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.
14 juni, Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige
29 juni, Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
1 juli, 11-årige Pu Yi tillbaka som kejsare av Kina under två veckor efter en militärkupp som dock slås ner och republiken återinförs
2 juli, Raskravaller bryter ut i Saint Louis. Vita attackerar och dödar flera svarta.
9 juli, John Zander, Sverige sätter världsrekord på 3 000 meter löpning. Under året tar han också rekorden på 1 500 meter och 2 000 meter
18 juli, Karl XIIs grav öppnas för undersökningar.
21 juli, Rysslands provisoriska vänsterministär ombildas med Aleksandr Kerenskij som ny regeringschef, då Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till det då ännu ryska Finland.
26 juli, Mjölk ransoneras i Sverige
31 juli, Brittisk storoffensiv i Flandern startas
2 augusti, Myteri på tyskt slagskepp i Wilhelmshaven
5 augusti, John Zander, Sverige sätter världsrekord på 1 500 meter löpning med tiden 3.54.7
14 augusti, Kina förklarar Tyskland krig
26 augusti, Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerparets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.
8 september, I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
20 september, I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka. Socialister och liberaler får majoritet, och svenske kungen säger att han inte kan acceptera Hjalmar Branting i Sveriges regering. Han vill i stället se en högerministär, parlamentarismen i Sverige ställs på prov.
29 september, Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.
1 oktober, I Sverige bildar liberale ledaren Nils Edén en koalitionsregering där socialdemokraterna Hjalmar Branting, Erik Palmstierna, Värner Rydén och Östen Undén blir de första socialdemokraterna i Sveriges regering
2 oktober, Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav Vs bibel, stadfästs. Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
11 oktober, Tyska trupper landstiger på Ösel vid Taggaviken, i den så kallade Operation Albion.
15 oktober, I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
17 oktober, Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras. Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.
18 oktober, Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.
19 oktober, Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning i Sverige och parlamentarismen slagit igenom.
24 oktober–18 november, Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto
31 oktober, Norske författaren Knut Hamsuns roman Markens Gröda släpps och lägger grund till hans internationella berömmelse
Oktober, Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka sätter britterna, under Edmund H Allenbys befäl, igång en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina, med understöd av flyg och medelhavsflottan.
2 november, Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
7 november (NS), I Ryssland störtas Aleksandr Kerenskijs västmaktsorienterade regering, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin och Lev Trotskij griper makten
15 november, Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av svenske flygpionjären Enoch Thulin
20 november, Ukraina utropar sig som självständig republik. Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
28 november, Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.
6 december, Finlands lantdag proklamerar Finlands självständighet från Ryssland. I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg, det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition, och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
7 december, Ryssland ingår vapenvila med Tyskland och Österrike, och man sätter sig ner i Brest-Litovsk för att förhandla om fred. USA förklarar krig mot Österrike. Tjekan, den ryska hemliga polisen, bildas.
12 december, En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur, och 550 personer omkommer
13 december, Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal. Framför allt handlar det om överlåtelse av svenska fartyg och minskad svensk malmexport till Tyskland
15 december, Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
31 december, Rysslands bolsjevikregering erkänner Finland som självständig stat. Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist. Danmarks, Norges och Sveriges kungar möts i Kristiania. Brittiska trupper intar Jerusalem. Köer uppstår i Sverige då kaffet håller på att ta slut, ett hekto per person säljs till jul. Amerikanska soldater landstiger i Chungking, Kina för att skydda amerikaner under en politisk kris. USA skickar soldater till Kuba för att skydda amerikanska intressen under uppror. USAs räder in i norra Mexiko, som pågått sedan 1914, upphör. Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen. Passtvånget återinförs i Sverige. Sverige inför visumtvång för alla utlänningar. 1 200 grankottar säljs för 90 öre hektolitern i Sverige. De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti. Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA. Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg. Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag. Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium. I Sverige inför Stockholms tjänarinneförening begreppet "hembiträde" som skall ersätta äldre begrepp som "tjänsteflicka", "tjänarinna" och "jungfru". En internationell socialistisk fredskonferens hålls i Stockholm. Sveriges kronprinsessa startar insamling av ljus till behövande. Apparaten Pianophon gör alla pianon på biografer i Sverige självspelande. Körkort införs i Sverige.
Födda
3 januari, Vernon A Walters, amerikansk general och diplomat, FN-ambassadör 1985–1989 (död 2002)
7 januari, Astrid Kristensson, svensk jurist och moderat politiker, landshövding i Kronobergs län (död 2000)
10 januari, Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent (död 2008)
12 januari, Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM (död 2008)
16 januari, Justin Ahomadégbé, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin (död 2002)
17 januari, Joseph W Barr, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1968–1969 (död 1996), M G Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare (död 1987)
21 januari, Erling Persson, svensk entreprenör och företagsledare som grundade Hennes & Mauritz (död 2002)
24 januari, Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare (död 2012)
25 januari, Jânio Quadros, Brasiliens president 1961 (död 1992)
26 januari, William Verity, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 1987–1989 (död 2007)
30 januari, Paul Frère, belgisk racerförare (död 2008)
2 februari, Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961–1976 (död 2009)
3 februari, Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare (död 2001)
4 februari, Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969–1971 (död 1980)
5 februari, Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef (död 2004)
6 februari, Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelare (död 2016)
11 februari, Sidney Sheldon, amerikansk författare (död 2007)
14 februari, Herbert Hauptman, amerikansk kemist, nobelpristagare (död 2011)
15 februari, Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare (död 1990)
19 februari, Edith Grøn, nicaraguansk skulptör (död 1990)
20 februari, Gustaf von Platen, svensk journalist och författare (död 2003)
21 februari, Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp) (död 1985)
25 februari, Anthony Burgess, brittisk författare (död 1993)
26 februari, Robert Taft Jr, amerikansk republikansk politiker, senator 1971–1976 (död 1993)
27 februari, John Connally, amerikansk politiker (död 1993), Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare (död 1995)
2 mars, Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy) (död 1986)
6 mars, Donald Davidson, amerikansk filosof (död 2003), Will Eisner, amerikansk serieskapare (död 2005), Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker (död 1977)
11 mars, Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973–1984 (död 2006)
12 mars, Fritjof Hellberg, svensk skådespelare (död 1995)
19 mars, Dinu Lipatti, rumänsk pianist (död 1950)
20 mars, Dame Vera Lynn, brittisk sångerska (död 2020)
21 mars, Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog (död 2010)
27 mars, Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980 (död 2002)
9 april, Rolf Kauka, tysk serietecknare (död 2000)
17 april, Bill Clements, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Texas 1979–1983 och 1987–1991 (död 2011)
19 april, Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran (död 2012)
22 april, Yvette Chauviré, fransk ballerina (död 2016)
25 april, Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska (död 1996)
1 maj, Inga Löwdin, svensk idrottare och idrottsledare (död 2008)
3 maj, Gun Robertson, svensk skådespelare (död 2008), Chris Wahlström, svensk skådespelare (död 1977)
16 maj, George Gaynes, finländsk-amerikansk skådespelare (död 2016)
21 maj, Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason) (död 1993)
22 maj, Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker (död 1998)
23 maj, Tatiana Rjabusjinskaja, rysk ballerina och koreograf (död 2000)
28 maj, Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957 (död 1957), Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent (död 1973)
29 maj, John F Kennedy, amerikansk politiker, USAs president 1961–1963 (död 1963)
31 maj, Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor (död 2006), Eric Sundquist, svensk skådespelare (död 1985)
4 juni, Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator 1974 och 1976–1995 (död 2008)
6 juni, María Montez, amerikansk skådespelare (död 1951)
7 juni, Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare (död 1995)
9 juni, Ullastina Rettig, svensk skådespelare (död 2008)
14 juni, Atle Selberg, norsk matematiker (död 2007)
18 juni, Erik Ortvad, dansk målare (död 2008)
25 juni, Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare (död 2012)
28 juni, Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik (död 1990)
30 juni, Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare (död 2010)
2 juli, Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik (död 2002), Murry Wilson, amerikansk musikproducent (död 1973)
8 juli, Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943 (död 2007)
15 juli, Nur Mohammad Taraki, afghansk politiker, president 1978–1979 (död 1979)
19 juli, William Scranton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Pennsylvania 1963–1967 (död 2013)
22 juli, Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare (död 2005)
26 juli, Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare (död 1998)
3 augusti, Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare (död 1961)
15 augusti, Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare (död 2010), Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980, martyr (död 1980)
17 augusti, John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef (död 1998)
21 augusti, Sven Törngren, svensk flygare och flygvapenofficer (död 2008)
22 augusti, Per Anders Fogelström, svensk författare (död 1998), John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist (död 2001)
25 augusti, Mel Ferrer, amerikansk skådespelare (död 2008)
26 augusti, William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1981–1985 (död 1990)
2 september, Bodil Kjer, dansk skådespelare (död 2003)
4 september, Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960 (död 1987)
7 september, Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare (död 2006)
9 september, Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör (död 1996)
11 september, Herbert Lom, tjeckisk-brittisk skådespelare (död 2012), Ferdinand Marcos, filippinsk politiker, president 1965–1986 (död 1989)
16 september, Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen (död 1943)
20 september, Göran Gentele, svensk regissör, operachef i Stockholm och New York (död 1972), Fernando Rey, spansk skådespelare (död 1994)
24 september, Otto Günsche, tysk SS-officer (död 2003)
30 september, Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige (död 2008)
4 oktober, Violeta Parra, chilensk folkmusiker och konstnär (död 1967)
10 oktober, Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist (död 1982)
15 oktober, Arthur M Schlesinger, amerikansk historiker och författare (död 2007)
17 oktober, Hans Strååt, svensk skådespelare (död 1991)
18 oktober, Kjell Stensson, svensk radioprofil (död 1990)
21 oktober, Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare (död 1993), Thorbjörn Widell, svensk skådespelare (död 1973)
22 oktober, Joan Fontaine, amerikansk skådespelare (död 2013)
27 oktober, Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare (död 2009), Oliver Tambo, sydafrikansk politiker (död 1993)
29 oktober, Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare (död 1999)
2 november, Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent (död 2015)
5 november, Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990 (död 2007)
14 november, Park Chung-hee, sydkoreansk general och politiker, president 1963–1979 (död 1979)
19 november, Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984 (död 1984)
20 november, Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare (död 1987)
30 november, Marianne Nielsen, svensk skådespelare (död 2004)
4 december, Jan Brazda, svensk-tjeckisk konstnär (död 2011)
6 december, Kamal Jumblatt, libanesisk politiker (död 1977), Olof Sundby, svensk ärkebiskop 1972–1983 (död 1996)
10 december, Yahya Petra, sultan av Kelantan 1960–1979 (död 1979)
13 december, Curt Edgard, svensk skådespelare (död 1983), Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare (död 1990)
14 december, Tove Ditlevsen, dansk författare (död 1976), C-H Hermansson, svensk politiker, VPK-ledare 1964–1975 och författare (död 2016)
16 december, Sir Arthur C Clarke, brittisk science fiction-författare (död 2008)
18 december, Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare (död 2005)
21 december, Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare (död 1985)
22 december, Udo Undeutsch, tysk psykolog (död 2013)
23 december, Sven Lykke, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare (död 1997)
25 december, Toivo Pawlo, svensk skådespelare (död 1979)
27 december, Barbro Kollberg, svensk skådespelare (död 2014)
Avlidna
10 januari, Buffalo Bill, 70, amerikansk pionjär och showman.
11 januari, Wayne MacVeagh, 83, amerikansk diplomat och politiker, USAs justitieminister 1888.
16 januari, George Dewey, 79, amerikansk amiral. Addison G Foster, 79, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.
10 februari, John William Waterhouse, 67, brittisk målare, prerafaelit.
8 mars, Ferdinand von Zeppelin, 78, tysk general och luftskeppskonstruktör.
31 mars, Emil von Behring, 63, tysk läkare, nobelpristagare.
1 april, Scott Joplin, 49, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.
14 april, Ludwig Zamenhof, 57, polsk ögonläkare, esperantos uppfinnare.
1 maj, José Enrique Rodó, 45, uruguayansk författare.
10 maj, Joseph B Foraker, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1909.
19 maj, Jørgen Brunchorst, 54, norsk botanist, politiker och diplomat.
23 maj, Harry Lane, 61, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.
29 maj, Carl Yngve Sahlin, 93, svensk universitetslärare och filosof.
4 juni, John M Haines, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915.
30 juni, Jonathan Chace, 87, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.
6 juli, Rudolf Arborelius, 55, svensk arkitekt.
12 juli, Hugo Simberg, 44, finländsk konstnär.
14 juli, Paul Peter Waldenström, 78, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
20 juli, Iwan von Müller, 87, tysk klassisk filolog.
30 juli, Paul Gerdt, 72, rysk dansör och koreograf.
3 augusti, Ferdinand Georg Frobenius, 67, tysk matematiker.
12 augusti, Eduard Buchner, 57, tysk kemist, nobelpristagare.
17 augusti, Hubert Henry Davies, 48, brittisk författare och pjäsförfattare.
3 september, Albin Lavén, 56, svensk skådespelare. Henrik Menander, 63, svensk sångdiktare.
13 september, Erik Norman, 75, svensk lantbrukare och politiker (liberal)
27 september, Edgar Degas, 83, fransk konstnär.
1 oktober, Ivan Aguéli, 48, svensk konstnär
15 oktober, Mata Hari, 41, nederländsk dansös och spion, avrättad.
21 oktober, Paul O Husting, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.
4 november, William L Terry, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1901.
8 november, Adolph Wagner, 82, tysk ekonom och politiker.
11 november, Liliʻuokalani, 79, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
15 november, Émile Durkheim, 59, fransk sociolog.
17 november, Auguste Rodin, 77, fransk skulptör.
7 december, Léon Minkus, 91, österrikisk kompositör.
20 december, Eric Campbell, 38, brittisk skådespelare.
23 december, Gundelach Bruzelius, 75, svensk jurist och politiker.
24 december, Francis G Newlands, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.
Nobelpris, Fysik, Charles Glover Barkla, Storbritannien, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Karl Gjellerup, Danmark, Henrik Pontoppidan, Danmark, Fred, Internationella Röda Korset
1918
1918, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
4 januari, Sverige och Tyskland erkänner Finland.
8 januari, USAs president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut
10 januari, Tyske flygplanskonstruktören Hugo Junkers tar patent på sitt monoflygplan med fribärande vingar
18 januari, Kommunistregimen i Ryssland upplöser Rysslands duma
27 januari, Inbördeskrig utbryter i Finland mellan "röda" socialister och "vita" borgerliga
28 januari, Estland och Lettland utropar egna, självständiga, stater. En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige. Nederländerna erkänner Finland.
29 januari, Svenska brigaden, en svensk frivilligkår på den "vita" sidan i Finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
13 februari, En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer än 10 000 dödsoffer.
14 februari, Ryssland byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska
16 februari, Litauen förklarar sig självständigt.
18 februari, Ukraina förklarar sig självständigt
20 februari, Sveriges regering meddelar att man inte tänker ge vita sidan vapenhjälp i Finska inbördeskriget, då detta anses kunna äventyra den svenska neutraliteten. Svenska opinionen är splittrad
23 februari, Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit. Truppen sänder bort finländska och ryska soldater och ögruppen ställs under svenskt beskydd
24 februari, Estland förklarar sig självständigt.
3 mars, Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten
5 mars, Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
8 mars, Daniel Persson i Tällberg avgår som talman i Sveriges riksdags andra kammare på grund av hälsoskäl.
12 mars, Åland önskar sig återförenas med Sverige
15 mars, Tyskland erkänner Lettland
6 mars, Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
7 mars, Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
14 mars, Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund
21 mars, Den tyska våroffensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
23 mars, Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Bertha. Tyskland erkänner Litauen.
Våren, Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
1 april, Brittiska Royal Air Force, RAF, bildas.
3 april, Tyska trupper landstiger vid Hangö.
8 april, En tysk jättekanon med räckvidd på 12 mil beskjuter Paris
13 april, Klädransonering införs i Sverige
22 april, Danmark går till Folketingsval där Radikale Venstre behåller regeringsmakten med stöd av Socialdemokraterne, men det Konservative Folkeparti går framåt. Antalet platser i folketinget ökar från 113 till 139. Det tyska flygaresset "Röde baronen" skjuts ned under det andra slaget vid Somme.
24 april, Likkistor kommer till Stockholm, och i dem finns de 25 svenska frivilliga som stupat i Finland. En militär hedersvakt möter dem
27 april, AK i Sveriges riksdag antar förslaget om kvinnlig rösträtt, men FK förkastar det för sjätte gången, även lika kommunal rösträtt föreslås.
1 maj, Inbördeskrig i Ryssland
7 maj, Rumänien sluter fred med centralmakterna
12 maj, Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
14 maj, Finska inbördeskriget slut.
15 maj, Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
16 maj, Den borgerliga vita sidan har segrat i Finska inbördeskriget och tågar in i Helsingfors, med överbefälhavare Gustav Mannerheim ridande på sin vita häst i spetsen
26 maj, Armenien och Georgien förklarar sig självständiga. Seglora kyrka på Skansen invigs
14 juni, Sveriges riksdag antar en ny svensk fattigvårdslag. Fattigstugor och rotegång förbjuds, och ersätts med ålderdomshem. Lagen anses humanare. Klagorätten återinförs och fattigauktioner förbjuds.
Juni, Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
Juni–juli, USA skickar soldater till Vladivostok, Ryssland för att skydda USAs konsulat under stridigheter mellan bolsjeviker och den tjeckiska armén, som passerat Sibirien.
Juli, En gemensam proklamation av undantagstillstånd och neutralitet i Vladivostok, Ryssland utfärdas av amerikanska, japanska, brittiska, franska och tjeckiska befälhavare
1 juli, Det första derbyloppet på Jägersro trav- och galoppbana i Malmö äger rum. Det är Sveriges första derbylopp
5 juli, Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö. Totalt kräver sjukdomen 38 000 dödsoffer i Sverige
12 juli, Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
15 juli, Andra slaget vid Marne börjar.
17 juli, I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna. Båten RMS Carpathia torpederas och sänks utanför Irlands östkust av tyska u-båten U-55, 218 av 223 ombordvarande räddas.
30 juli, Potatisransonering införs i Sverige.
2 augusti, Svenska lantarbetareförbundet bildas.
8 augusti, I slaget vid Amiens bryter den tyska västfronten mellan Ancre och Aisne samman vid ett allierat stormangrepp, vilket blir ett avgörande tyskt nederlag på västfronten. Där börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
14 augusti, Diplomatiska relationer mellan Finland och Nederländerna inleds
21 augusti–3 september, Andra slaget vid Somme
Augusti, Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer. 7 000 amerikanska soldater finns stationerade i Vladivostok, Ryssland. Amerikanska och mexikanska soldater drabbar samman i slaget vid Ambos Nogales vid Nogales, Mexiko då amerikanska soldater under sin jakt på banditer flera gånger går in i Mexiko.
September, Bulgarien, Osmanska riket och Österrike begär vapenstillestånd. 5 000 amerikanska soldater landstiger i Archangelsk, Ryssland under ett allierat ingrepp.
18 september, Turkiska fronten bryter samman.
21 september, Bulgariska fronten bryter samman.
26 september, Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
1 oktober, Vid en svår tågolycka i Getå i Sverige omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken
5 oktober, Allierade soldater bryter genom Hindenburglinjen
11 oktober, Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm
23 oktober, USAs president Woodrow Wilson kräver att Tyskland avskaffar monarkin om det skall bli någon tysk-amerikansk vapenvila
24 oktober, Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
28 oktober, I Prag utropar det tjeckiska nationalrådet den oavhängiga republiken Tjeckoslovakien, självständigt från Österrike-Ungern. Tomás Masaryk blir president. Myteri utbryter inom tyska flottan.
29 oktober, Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien (sedermera Jugoslavien) bildas.
30 oktober, Vapenstilleståndsavtal mellan de allierade och Osmanska riket sluts
November, Till minne av Stilleståndsdagen den 11 november. Kungariket Jugoslavien bildades.
3 november, Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd med de allierade. Polen förklarar sig självständigt.
9 november, Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och socialdemokraterna utropar republik i Berlin, och socialdemokraten Friedrich Ebert blir rikskansler. Tyske kejsaren går i exil till Nederländerna. Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik. Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
11 november, Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal i Compiègne efter strider, som krävt cirka 9 miljoner döda. Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar. Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
12 november, Österrike blir republik.
14 november, Polen blir självständigt, nationalistledaren Józef Piłsudski, frigiven av tyskarna, tar makten.
16 november, Ungern blir självständigt.
18 november, Lettland förklarar sig självständigt.
20 november – 25 personer omkommer när ångbåten Per Brahe förliser på Vättern, däribland 36-årige svenske konstnären John Bauer med familj, bland annat omkommer även Ester Bauer och deras lilla son
1 december, Serber, kroater och slovener förklarar sig självständiga från Österrike och skapar Kungariket Jugoslavien. Efter att tidigare ha varit en dansk provins blir Island nu ett eget kungarike i personalunion med Danmark. Därmed blir den danske kungen Kristian X nu officiellt också kung av Island.
6 december, Sveriges regering bryter de diplomatiska förbindelserna med den revolutionära ryska regeringen. Övriga skandinaviska länder gör likadant
14 december, Storbritannien går till parlamentsval, det första där kvinnor får rösta. Valet vinns av David Lloyd Georges koalition av Conservative Party, större delen av Liberal Party och delar av andra partier. Labour blir största oppositionsparti.
17 december, Sveriges riksdag antar preliminärt ett förslag från Sveriges regering om allmän och lika rösträtt för alla svenska medborgare. Det är en urtima riksdag som samlas, och lika kommunal rösträtt införs, den 40-gradiga rösträttsskalan avskaffas, kvinnlig rösträtt införs och mildare krav på skattebetalning införs.
18 december, Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige, vilket avvisas av Finlands regering
24 december, Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget SMS Albatross upphör.
31 december, Spanska sjukan har krävt 27 000 dödsoffer i Sverige under 1918
December, Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll. USA skickar i enlighet med avtal soldater till Panama som skall utföra polisuppdrag i Chiriqui under val. I Danmark går Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, med i De Samvirkende Fagforbund. Erhvervspartiet i Danmark bildas. I Storbritannien genomförs en rösträttsreform, som utvidgar rösträtten i parlamentsval till nästan alla män över 21 år och de flesta kvinnor över 30 år. Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland. Hotell- och restaurangfacket grundas i Sverige. Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen. Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande. Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland. Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas. Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling. I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder. En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts. Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland. LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman. En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige. Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bland annat antar en resolution, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd. Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet. I England i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder. Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige. Alla Sveriges kommuner blir skyldiga att anordna 6-årig folkskola därpå 2-årig fortsättningsskola. Samtidigt görs den svenska fortsättningsskolan obligatorisk. I USA har alla delstaterna infört skolpliktslagar som säger att barnen åtminstone måste avsluta elementärskolan. Mjölkbrist i Stockholm, där priset höjs till 65 öre litern. Kvinnoorganisationen Asociación Nacional de Mujeres Españolas bildas. Bara 28 taxibilar i Stockholm finns i trafik på grund av gummi och bensinbrist, foderbristen att det blir ont om hästdroskor också. Spanska sjukan i Sverige skapar irritation över ständig begravningsringningar. Sveriges försörjningsläge har blivit ännu kärvare än 1917, mat delas ut från speciella centraler, dit köerna är långa. På Skeppsbron läcker kaffebönor ur säckar, och folk börjar plocka kaffebönorna på gatan.
Födda
10 januari, Arthur Chung, guyansk politiker, Guyanas president 1970–1980 (död 2008), Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare (död 1993)
12 januari, Bertil Jonasson, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker (död 2011)
13 januari, Curt Ericson, svensk skådespelare (död 2006), Guje Lagerwall, svensk skådespelare (död 2019)
15 januari, Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956–1970 (död 1970)
16 januari, Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent (död 2009)
24 januari, Gottfried von Einem, österrikisk kompositör (död 1996), Oral Roberts, amerikansk predikant (död 2009)
26 januari, Nicolae Ceaușescu, president och diktator i Rumänien 1965–1989 (död 1989), Philip José Farmer, amerikansk science fiction-författare (död 2009)
28 januari, Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör (död 1991)
29 januari, John Forsythe, amerikansk skådespelare (död 2010)
4 februari, Ida Lupino, brittisk skådespelare (död 1995)
7 februari, Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker (död 2000)
9 februari, Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist (död 1974), Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare (död 2003)
13 februari, Patty Berg, amerikansk golfspelare (död 2006)
14 februari, Jerome Karle, amerikansk kemist, nobelpristagare (död 2013)
20 februari, Vera Valdor, svensk skådespelare.
23 februari, Richard Butler, amerikansk extremistledare (död 2004)
26 februari, Otis R Bowen, amerikansk republikansk politiker (död 2013), Theodore Sturgeon, amerikansk science fiction-författare (död 1985)
1 mars, Else Fisher, svensk regissör och skådespelare (död 2006)
5 mars, Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet (död 2000), James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare (död 2002)
7 mars, Börje Leander, svensk fotbollsspelare (död 2003)
8 mars, Ingrid Envall, svensk skådespelare (död 2005)
9 mars, Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare (död 1996), Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare (död 2006), George Lincoln Rockwell, amerikansk nynazistisk aktivist, grundare av American Nazi Party (död 1967)
16 mars, Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt (död 1999), Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 1998)
17 mars, Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker (död 1993), Mercedes McCambridge, amerikansk skådespelare (död 2004)
21 mars, Patrick Lucey, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1971–1977 (död 2014)
25 mars, Howard Cosell, amerikansk sportjournalist (död 1995)
29 mars, Pearl Bailey, amerikansk skådespelare och sångerska (död 1990)
31 mars, Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare (död 2001)
3 april, Sixten Ehrling, svensk dirigent (död 2005)
6 april, Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare (död 1999)
9 april, Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör (död 1986), Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus (död 2008), Sven Åsberg, svensk industriföretagare och motorprofil (död 1992)
17 april, William Holden, amerikansk skådespelare (död 1981)
20 april, Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve (död 2009), Kai Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare (död 2007)
26 april, Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld (död 2004)
27 april, John A Scali, amerikansk diplomat och journalist, FN-ambassadör 1973–1975 (död 1995)
11 maj, Richard Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 1988), Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare (död 1994)
12 maj, Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion (död 1953), Fajer Fajersson, svensk veteförädlare (död 2007)
13 maj, Jim Hughes, amerikansk skådespelare (död 2001)
15 maj, Joseph Wiseman, kanadensisk skådespelare (död 2009)
17 maj, Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran (död 2005)
18 maj, Harald Emanuelsson, svensk skådespelare (död 1988)
20 maj, Edward B Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995 (död 2004)
25 maj, Fredrik Kayser, norsk motståndsman under andra världskriget (död 2009)
29 maj, Erik Strandell, svensk skådespelare (död 1977)
5 juni, Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969–1975 (död 2002)
6 juni, Kenneth Connor, brittisk skådespelare (död 1993)
7 juni, Tage Berg, svensk skådespelare (död 1993)
8 juni, Margareta Fahlén, svensk skådespelare (död 1978)
11 juni, Rolf Gregor, svensk skådespelare (död 2007)
13 juni, Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton) (död 1987)
14 juni, Eugene Bookhammer, amerikansk republikansk politiker (död 2013)
18 juni, Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare (död 2003), Elizabeth Waldo, amerikansk dirigent, kompositör, musiketnolog och violinist.
19 juni, Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare, ledamot av Svenska Akademien (död 2016)
29 juni, Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1986–1989 (död 2003)
30 juni, Susan Hayward, amerikansk skådespelare (död 1975)
10 juli, Anbjørg Pauline Oldervik, norsk lyriker (död 2020)
13 juli, Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1 (död 1955)
14 juli, Ingmar Bergman, svensk regissör och filmskapare, chef för Dramaten (död 2007), Arthur Laurents, amerikansk författare, främst verksam som dramatiker och filmmanusförfattare (död 2011)
15 juli, Bertram N Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare (död 2003)
18 juli, Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994–1999 (död 2013)
23 juli, Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa (död 1993)
26 juli, Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör (död 1971)
31 juli, Siv Ericks, svensk skådespelare (död 2005)
12 augusti, Roman Malinowski, professor i byggnadsmateriallära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg (död 2016)
13 augusti, Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare (död 2013)
18 augusti, Helen Brinchmann, norsk skådespelare (död 2016)
19 augusti, Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient (död 1974)
24 augusti, Avery Dulles, amerikansk kardinal (död 2008), Sikander Bakht, indisk politiker (död 2004)
25 augusti, Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent (död 1990)
27 augusti, Patience Latting, amerikansk demokratisk politiker, borgmästare i Oklahoma City 1971–1983 (död 2012)
28 augusti, Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare (död 2003)
30 augusti, Ted Williams, amerikansk basebollspelare (död 2002)
18 september, Carl-Gustav Esseen, svensk matematiker som forskade inom sannolikhetsteori (död 2001)
22 september, Mahmoud Namdjou, iransk tyngdlyftare (död 1989), Jafar Salmasi, iransk tyngdlyftare (död 2000), Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör (död 1988)
24 september, Lennart Lindberg, svensk skådespelare (död 2004)
2 oktober, Lars Orup, svensk journalist, reporter (död 2007)
4 oktober, Kenichi Fukui, japansk kemist, nobelpristagare (död 1998)
11 oktober, Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare (död 1998)
12 oktober, Olle Tandberg, svensk boxare (död 1996)
13 oktober, Viveka Linder, svensk skådespelare (död 1968)
17 oktober, Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare (död 1987)
18 oktober, Bobby Troup, amerikansk skådespelare, jazzpianist och kompositör (död 1999)
23 oktober, Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och gitarrist (död 1994)
25 oktober, Mimi Nelson, svensk skådespelare (död 1999)
26 oktober, Eric Ericson, svensk dirigent och körledare (död 2013)
27 oktober, Teresa Wright, amerikansk skådespelare. (död 2005)
30 oktober, Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare (död 2008)
31 oktober, Griffin B Bell, amerikansk jurist och politiker, USAs justitieminister 1977–1979 (död 2009)
3 november, Russell B. Long, amerikansk politiker, senator 1948–1987 (död 2003)
4 november, Art Carney, amerikansk skådespelare (död 2003), Cameron Mitchell, amerikansk skådespelare (död 1994)
6 november, Ewert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK (död 2004)
7 november, Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant (död 2018)
9 november, Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969–1973 (död 1996), Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima (död 2000)
20 november, Sven Lindberg, svensk skådespelare (död 2006)
21 november, Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare (död 1984)
22 november, Mikko Juva, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1978–1982 (död 2004), Claiborne Pell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1961–1997 (död 2009)
29 november, Nøste Schwab, norsk skådespelare (död 2007)
30 november, Bengt Rosenius, svensk officer i flygvapnet (död 1979)
8 december, Gunnar Öhlund, svensk skådespelare (död 1999)
11 december, Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare (död 2008)
12 december, May Sandart, svensk dansare och skådespelare (död 2012)
15 december, Jeff Chandler, amerikansk skådespelare (död 1961)
21 december, Donald Regan, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1981–1985 (död 2003), Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972–1981 (död 2007)
22 december, Eric Marcusson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker (död 1998)
23 december, Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974–1982 (död 2015)
25 december, Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare (död 2001), Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970–1981 (död 1981)
31 december, Gunder Hägg, svensk medeldistanslöpare (död 2004)
Avlidna
3 januari, Johan Wilhelm Runeberg, 74, finländsk läkare och politiker.
6 januari, Georg Cantor, 72, tysk matematiker.
13 januari, James H Brady, 55, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.
21 januari, Emil Jellinek, 64, grundare av Mercedes.
6 februari, Gustav Klimt, 55, österrikisk målare och grafiker.
27 februari, Vasilij Safonov, 66, rysk dirigent och pianist.
13 mars, César Cui, 83, rysk kompositör.
15 mars, Isaac Stephenson, 88, amerikansk politiker och affärsman.
21 mars, Warner Miller, 79, amerikansk republikansk politiker. William V Sullivan, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1898–1901.
25 mars, Claude Debussy, 55, fransk kompositör.
29 mars, James Ritty, 81, amerikansk uppfinnare och barägare.
3 april, Olof Palme, 33, svensk historiker.
11 april, Otto Wagner, 76, österrikisk arkitekt. William C McDonald, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912–1917.
12 april, Robert F Broussard, 53, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918.
13 april, Lavr Kornilov, 47, rysk militär.
14 april, William J Stone, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
21 april, Manfred von Richthofen, 25, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
28 april, Gavrilo Princip, 23, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
6 maj, Juhani Siljo, 30, finländsk poet, journalist och litteraturkritiker.
14 maj, Max Wilms, 50, tysk läkare.
21 maj, Algot Untola, 49, finländsk författare och journalist.
4 juni, Charles W Fairbanks, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USAs vicepresident 1905–1909.
13 juni, Samuel Jean de Pozzi, 71, fransk gynekolog.
3 juli, Benjamin Tillman, 70, amerikansk politiker.
14 juli, Abel Ayerza, 57, argentinsk läkare.
16 juli, Richard Rathbun, 66, amerikansk zoolog.
17 juli, Nikolaj II, 50, rysk tsar, mördad. Storfurstinnan Anastasia, 17, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
10 augusti, William Pitt Kellogg, 87, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Louisiana 1873–1877.
17 augusti, Jacob H Gallinger, 81, kanadensisk-amerikansk politiker.
18 augusti, George H Prouty, 56, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910.
28 augusti, Ollie Murray James, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1918.
6 september, Elizabeth Yates, nyzeeländsk politiker.
10 september, Carl Peters, 61, tysk upptäcktsresande.
20 september, Erik, 29, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
5 oktober, Roland Garros, 29, fransk flygpionjär.
9 oktober, Raymond Duchamp-Villon, 41, fransk skulptör.
30 oktober, Egon Schiele, 28, österrikisk konstnär.
9 november, Guillaume Apollinaire, 38, fransk poet.
17 november, Andrew H Burke, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
20 november, John Bauer, 36, svensk konstnär.
22 november, William D Hoard, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
27 november, Bohumil Kubišta, 34, tjeckisk konstnär.
2 december, Edmond Rostand, 50, fransk författare.
Nobelpris, Fysik, Max Planck, Tyskland, Kemi, Fritz Haber, Tyskland, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Inget pris utdelades, Fred, Inget pris utdelades
1919
1919, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1 januari, Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht bildar Tysklands kommunistiska parti i Berlin. I Norge ändras beteckningen för regionala förvaltningsområdena namn från "amt" till "fylke". I Sverige får Boden, Ludvika och Tranås stadsrättigheter
2 januari, Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
4 januari, Första numret av Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
5 januari, Spartakistupproret börjar i Berlin, men slås ner. Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas. Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
13 januari, Spartakistupproret över
15 januari, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet
18 januari, Fredskonferensen i Paris inleds.
21 januari, På grund av oroligheterna i Berlin beslutar Tysklands regering att nationalförsamlingen i fortsättningen skall träffas i Weimar
31 januari, I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas förbund
6 februari, Den nyvalda tyska nationalförsamlingen inleder sitt arbete med att lagstifta om ett nytt styrelseskick för Tyska riket. Mötet hålls i Weimar på grund av oroligheter i Berlin.
12 februari, Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på officiellt statsbesök i Sverige. Han välkomnas inte av arbetarrörelsen då generalen på Stockholms gator möter cirka 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
13 februari, Tysklands nationalförsamling i Weimar utser socialdemokraten Philipp Scheidemann till den tyska republikens första kansler, och han skall leda en mittenkoalition
1 mars, Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas
3 mars, Marsoroligheterna i Berlin inleds med en generalstrejk. Försvarsministern och överbefälhavaren Gustav Noske svarar med att utlysa belägringstillstånd och omkring 1 200 personer dödas i de följande dagarnas oroligheter.
4 mars, Komintern bildas vid en kongress i Moskva
12 mars, Elsa Brändström, som kallas "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för krigsfångar i Ryssland
15 mars, Sverige utser bland andra socialdemokraten Hjalmar Branting och liberale riksdagsledamoten Theodor Adelswärd till konferensen i Paris om Nationernas förbund
18 mars, Den spanska fotbollsklubben Valencia CF bildas.
21 mars, Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap
23 mars, Benito Mussolini bildar ett kampförbund i Milano och den italienska fasciströrelsen skapas
7 april, Bayerska rådsrepubliken upprättas.
13 april, 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
14 april, Gregorianska kalendern införs i Rumänien. Sveriges regering godkänner att Svenska Röda Korset får ta emot 2 000 krigsbarn under svenska sommaren 1919.
17 april, Charlie Chaplin, Douglas Fairbanks, Mary Pickford och D W Griffith bildar det amerikanska filmbolaget United Artists
25 april, Bauhausskolan för arkitektur och design grundas i Weimar av arkitekten Walter Gropius
April, Polsk-ryska kriget bryter ut.
2 maj, Bayerska rådsrepubliken krossas.
14 maj, Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona
19 maj, Rädda Barnen stiftas i London.
22 maj, Prinsessan Margaretha gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
24 maj, I Sveriges riksdags första kammare och andra kammare antas rösträttsreformen som ger alla män och kvinnor som fyllt minst 23 år rösträtt. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter en grundlagsändring.
25 maj, 16 000 personer dödas i vulkanutbrott på Java. Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
29 maj, Albert Einsteins allmänna relativitetsteori prövas och bekräftas av Arthur Eddington som observerade en total solförmörkelse i Principe, och av Andrew Crommelin i Sobral, Ceará, Brasilien
Juni, USA drar tillbaka sina soldater från Vladivostok, Ryssland
4 juni, Folkhushållningskommissionen i Sverige upplöses
14 juni, Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.
21 juni, Det amerikanska luftskeppet Wingfoot Air Express fattar eld i Chicagos innerstad. Två passagerare, en besättningsman och 10 på marken dödas. Två personer lyckas dock rädda sig med fallskärm
28 juni, Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del. Tyskland tvingas betala stora krigsskadestånd, och fråntas alla sina europeiska besittningar
1 juli, Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst under kontraktstiden
4 juli, Jack Dempsey, USA besegrar titelförsvararen Jess Willard på TKO i Toledo, Ohio och blir ny världsmästare i tungviktsboxning
19 juli, Demokratiska republiken Azerbaijdzjans utrikesministerium grundas
25 juli, Juristen Kaarlo Juho Stålberg besegrar motkandidaten Gustaf Mannerheim och väljs till Republiken Finlands förste president
27 juli, Raskravaller i Chicago när en svart pojke drunknar efter att ha utsatts för stenkastning av vita män. Under några dagar dödas 38 människor och över 500 skadas
31 juli, Med röstsiffrorna 265-75 antar Tysklands parlament en ny, demokratisk konstitution
Augusti, USA tar hem de flesta soldater man 1917 skickade till Kuba. Två kompanier stannar dock vid Camagüey
1 augusti, Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
4 augusti, Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter
13 augusti, Den sista svenska kristidsransoneringen, av bröd, upphör
13 augusti, Idrottsföreningen Leksands IF bildas.
22 augusti, Ukrainas nationalistarmé mördar 5 000 judar
29 augusti, AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux. Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
31 augusti, Bolsjeviker plundrar Sveriges konsulat i Moskva. Sverige avskaffar sin sista kristidsransonering, brödransoneringen.
1 september, En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm
8–12 september, USA skickar soldater till Honduras för att upprätta en neutral zon under det att ett revolutionsförsök pågår
10 september, Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
18 september, AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia
22 september, Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär
29 september, Sveriges riksdag antar lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin. Högern och bondepartierna röstar emot. Arbetsveckan blir 48 timmar.
1 oktober, Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963). Danmark får lag om processrätt - Retsplejeloven.
2 oktober, USAs president Woodrow Wilson drabbas av ett slaganfall. Wilson blir delvis förlamad, sängbunden och isolerad i flera veckor och återhämtar sig aldrig helt. Frun Edith assisterar honom i den dagliga ämbetsutövningen under sjukdomen, då vicepresident Marshall aldrig formellt övertar presidentämbetet.
8 oktober, Det stora tyska luftskeppet Bodensee, med 55 passagerare flyger Berlin–Stockholm på sju timmar och landar på Gärdet. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
12 oktober, Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
30 oktober, Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping
31 oktober, Danmark inför lika lön för män och kvinnor i statlig tjänst. I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen. UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.
5 november, Svenska Rädda barnen bildas på initiativ av bland andra Anna Branting (Hjalmar Brantings fru) och författarna Ellen Key, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Organisationen blir en del av en större organisation i flera europeiska länder
7 november, SÖ inrättas i Sverige och får ansvar för folkskolorna och läroverken
15 november, Evert Taubes första vissamling, Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
27 november, Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.
1 december, En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland upprättas (Stockholm–Berlin). USA skickar på Italiens begäran soldater till Trau, Dalmatien för stoppa bråk mellan serber och italienare. USA skickar slagskeppet USS Arizona (BB-39) till Osmanska riket för att skydda USAs konsulat under Greklands ockupation av Konstantinopel. Kvinnoorganisationen Shin-fujin kyokai bildas i Japan. Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige. Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpart mot LO. Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna. Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras. Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas. Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar Sveriges riksbank att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt. Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge. I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor. Läskedrycken Pommac lanseras. Karl Gerhard spelar sin första revy på Kabaré Fenix i Stockholm. Anders Örnes broschyr De sju grundsatserna utkommer. Råsunda filmstad byggs. Kvinnoorganisationen Jugoslavenski Zhenski Savez bildas i Jugoslavien.
Födda
1 januari, Carole Landis, amerikansk skådespelare (död 1948), J D Salinger, amerikansk författare (död 2010)
5 januari, Jacques Laurent, fransk författare (död 2000)
7 januari, Siddhi Savetsila, thailändsk politiker (död 2015)
13 januari, Robert Stack, amerikansk skådespelare (död 2003)
14 januari, Nathaniel Rochester, amerikansk forskare inom artificiell intelligens (död 2001)
31 januari, Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare (död 1972), Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist (död 1999), Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär (död 1979)
5 februari, Red Buttons, amerikansk skådespelare (död 2006)
7 februari, Gerd Mårtensson, svensk skådespelare (död 2015)
10 februari, Clément Harari, fransk skådespelare (död 2008)
11 februari, Rolf Bergh, svensk arkitekt (död 2005)
17 februari, Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare (död 1991)
18 februari, Agneta Lagerfelt, svensk skådespelare (död 2013), Jack Palance, amerikansk skådespelare (död 2006)
19 februari, Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf (död 1998)
21 februari, Arne Augustsson, svensk skådespelare (död 2005)
22 februari, Harry Kullman, svensk författare (död 1982)
27 februari, Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare (död 1972)
28 februari, Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf (död 2004)
2 mars, Tamara Toumanova, rysk ballerina (död 1996), Jennifer Jones, amerikansk skådespelare (död 2009)
3 mars, Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare (död 1993)
13 mars, Irina Baronova, rysk ballerina (död 2008), Sven Psilander, svensk skådespelare (död 2008)
17 mars, Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (död 1965)
22 mars, Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent (död 2004)
6 april, Caren Marsh Doll, amerikansk skådespelare.
7 april, Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973 (död 1990)
8 april, Ian Smith, rhodenisk-zimbabwisk politiker, premiärminister 1964–1979 (död 2007)
11 april, Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr (död 1931)
13 april, Howard Keel, amerikansk skådespelare (död 2004)
16 april, Merce Cunningham, amerikansk koreograf och dansare (död 2009), Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker (död 2007)
17 april, Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare (död 2012)
21 april, Don Cornell, amerikansk sångare (död 2004)
22 april, Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare (död 1985)
23 april, Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion (död 1963), Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef (död 2007)
24 april, César Manrique, spansk konstnär och arkitekt (död 1992)
30 april, Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär (död 2000), Karin Nordgren, svensk skådespelare (död 2001)
7 maj, Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón (död 1952)
9 maj, Arthur English, brittisk skådespelare (död 1995), John Henry Kyl, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1965 och 1967–1973 (död 2002)
18 maj, Margot Fonteyn, brittisk ballerina (död 1991)
31 maj, E T Mensah, ghanansk musiker (död 1996), Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977 (död 2003)
5 juni, Lennart Hellsing, svensk författare (död 2015)
7 juni, Roger Borniche, fransk kriminalförfattare och polis (död 2020)
12 juni, Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare (död 2004)
14 juni, Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör (död 1993)
15 juni, Hans Werthén, svensk industriman, ordförande i Electrolux (död 2000)
21 juni, Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987 (död 1935)
23 juni, Åke Fridell, svensk skådespelare (död 1985), Gunnar Nielsen, svensk skådespelare (död 2009)
26 juni, Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare (död 2003)
3 juli, Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare (död 1961)
4 juli, Gerd Hagman, svensk skådespelare (död 2011)
8 juli, Walter Scheel, tysk politiker, förbundspresident och utrikesminister (död 2016)
13 juli, William F Quinn, amerikansk republikansk politiker (död 2006), Hans Theselius, svensk musiker (död 1981)
14 juli, Eugene Allen, butler i Vita huset (död 2010)
18 juli, Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940–1950 (död 1974)
19 juli, Curt Masreliez, svensk skådespelare (död 1979)
26 juli, James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare (död 2022)
4 augusti, Michel Déon, fransk romanförfattare (död 2016)
6 augusti, Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist (död 1990)
8 augusti, Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent (död 2010)
9 augusti, Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare (död 1992)
25 augusti, Jarl Hamilton, svensk skådespelare (död 1973)
13 september, Olle Anderberg, svensk brottare (död 2003)
24 september, Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker (död 2008), Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet (död 1993)
26 september, Matilde Camus, spansk författare (död 2012)
27 september, Erik Liebel, svensk skådespelare (död 1987), Charles H Percy, amerikansk företagsledare och politiker (död 2011)
28 september, Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent (död 1975)
4 oktober, Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare (död 1994)
5 oktober, Donald Pleasence, brittisk skådespelare (död 1995)
12 oktober, Ingrid Foght, svensk skådespelare (död 1980)
19 oktober, Georg Adelly, svensk musiker, skådespelare och komiker (död 1997)
22 oktober, Doris Lessing, brittisk författare (död 2013)
26 oktober, Thomas Funck, svensk barnboksförfattare (död 2010), Mohammad Reza Pahlavi, iransk shah (död 1980)
4 november, Joel Broyhill, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1953–1974 (död 2006)
10 november, Michail Kalasjnikov, rysk vapenformgivare (död 2013), Moïse Tshombe, kongolesisk politiker, president av Kartanga 1960–1963 (död 1969)
14 november, Birgit Wåhlander, svensk skådespelare (död 2000)
21 november, Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare (död 1984), Gert Fredriksson, svensk kanotist med sex olympiska guldmedaljer (död 2006)
23 november, Kerstin Johansson i Backe, svensk författare (död 2008)
26 november, Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare (död 2013)
1 december, Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare (död 1995)
9 december, E K Nayanar, indisk politiker (död 2004)
10 december, Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen (död 1997), Harrison A Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1982 (död 2001)
15 december, Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel) (död 1998)
18 december, Stig Johanson, svensk skådespelare (död 1986)
21 december, Ove Sprogøe, dansk skådespelare (död 2004)
22 december, William S Richardson, amerikansk demokratisk politiker och jurist (död 2010)
23 december, Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog (död 2001)
28 december, Mårten Larsson, svensk skådespelare (död 2001)
31 december, Anna-Lisa Grundström, svensk författare och konstnär (död 2011)
Avlidna
6 januari, Theodore Roosevelt, 60, amerikansk politiker, USA:s president 1901–1909.
15 januari, Karl Liebknecht, 47, tysk politiker (mördad). Rosa Luxemburg, 47, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst (mördad)
18 januari, Prins John av Storbritannien, 13, brittisk prins.
22 januari, Carl Larsson, 65, svensk konstnär (död efter slaganfall hemma i Sundborn).
21 februari, Kurt Eisner, 51, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare (mördad)
27 februari, George F Edmunds, 91, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.
11 mars, Harald Fryklöf, 36, svensk tonsättare och organist.
21 mars, Otto Schrader, 63, tysk språkvetare.
27 mars, William Allen Sturge, 68, brittisk läkare.
10 april, Emiliano Zapata, 39, mexikansk revolutionsledare, mördad.
14 april, Halvord Lydell, 51, svensk privatlärare.
24 april, Camille Erlanger, 55, fransk tonsättare.
28 april, Albert Estopinal, 74, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot sedan 1908.
6 maj, L Frank Baum, 62, amerikansk författare.
14 maj, Enoch Thulin, 37, svensk flygpionjär (flygolycka)
21 maj, Leonard Holmström, 78, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare.
29 maj, Robert Bacon, 58, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USAs utrikesminister 1909.
29 juni, Aleksandr Ragoza, 61, rysk militär.
30 juni, John William Strutt, 76, brittisk fysiker, nobelpristagare.
2 juli, Friedrich Soennecken, 70, tysk uppfinnare.
3 augusti, Josef Kohler, 70, tysk jurist.
9 augusti, Ernst Haeckel, 85, tysk zoolog och naturfilosof. Ruggiero Leoncavallo, 62, italiensk operakompositör.
11 augusti, Andrew Carnegie, 83, amerikansk finansman.
13 augusti, Gustaf Windahl, 58, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
14 augusti, Gösta Sandels, 32, svensk målare.
24 augusti, Emil Hildebrand, 70, svensk historiker och riksarkivarie.
5 september, Aleksandr Bulygin, 68, rysk politiker, inrikesminister 1905.
27 september, Adelina Patti, 76, italiensk-amerikansk sopran.
6 oktober, Ricardo Palma, 86, peruansk författare.
11 oktober, Karl Gjellerup, 62, dansk författare, nobelpristagare.
15 oktober, Adolf W Edelsvärd, 95, svensk arkitekt.
22 oktober, Edvard Evers, 66, svensk kyrkoherde i Norrköping. Joseph P Newsham, 82, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1868–1869 och 1870–1871.
9 november, Eduard Müller, 70, schweizisk president.
9 december, Alfred Dalin, 64, svensk skolman.
13 december, Woldemar Voigt, 69, tysk fysiker.
16 december, Luigi Illica, 62, italiensk librettist.
28 december, Johannes Rydberg, 65, svensk fysiker.
29 december, William Osler, 70, kanadensisk läkare.
Nobelpris, Fysik, Johannes Stark, Tyskland, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Jules Bordet, Frankrike, Litteratur, Carl Spitteler, Schweiz, Fred, Woodrow Wilson, USA
1920
Kommentarer
Skicka en kommentar