Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och Du får ont i bröstet, särskilt när Du anstränger Dig. Att ha kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt. Ring genast 112 om Du får en stark smärta i bröstet som inte går över.

Kärlkramp brukar delas in i följande två typer:

Stabil kärlkramp, som har varit oförändrad under flera månader

Instabil kärlkramp, som snabbt har blivit sämre eller nyligen har upptäckts. Den kommer redan efter lätt ansträngning eller utan att Du anstränger Dig alls

Kärlkramp kallas även angina pectoris

Det är vanligt att Du får ett eller flera av följande symtom om Du har kärlkramp:

Du får ett tryck mitt över bröstet, ofta när Du anstränger Dig

Du blir mer andfådd än tidigare när Du anstränger Dig

Det kan kännas svårt att andas

Det känns trångt i bröstet

Det gör ont i bröstet. Ibland strålar smärtan ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken

Symtomen brukar vara i några minuter och släpper ofta efter vila

Kärlkramp uppstår ofta i samband med fysisk ansträngning. Den kan också komma vid starka känsloyttringar som ilska eller upprördhet. Ibland kan det börja i vila, t ex att Du vaknar av kärlkramp. Stark kyla, hetta, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra att den blir värre.

Ont i bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att söka akut sjukhusvård och kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt.

Men tryck eller smärta i bröstet betyder inte alltid att Du har hjärtproblem. Det kan finnas många orsaker till att Du har ont, t ex irritation i slemhinnan i nedre delen av matstrupen eller sjukdomar i magsäcken och gallvägarna. Sjukdomar i lungan eller lungsäcken som exempelvis infektioner kan ge liknande symtom liksom besvär från halsryggen och bröstryggen. Det gäller även vissa muskelskador.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har kärlkramp. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring genast 112 om Du eller någon i Din närhet känner något av följande:

Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över

Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som Du inte vet vad den beror på.

Du har ont i bröstet och är samtidigt andfådd och kallsvettig eller har ont i bröstet samtidigt som hjärtat slår oregelbundet

Ring även 112 om någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom

Det finns mycket Du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. I första hand handlar det om att förändra Dina levnadsvanor. 

Det kan Du göra genom följande åtgärder:

Sluta röka om Du röker

Var fysiskt aktiv regelbundet

Ät hälsosam kost, vilket innebär mer frukt, grönsaker och fisk

Lär Dig att hantera stressiga situationer och ilska

Kontakta en sjuksköterska på en hjärtmottagning eller en vårdcentral om Du vill få hjälp att ändra Dina levnadsvanor

Risken för kärlkramp kan öka om Du har diabetes och högt blodtryck. Det är därför viktigt att Du har diabetessjukdomen under god behandling och får hjälp av Din läkare att sänka blodtrycket till nivåer under 140/90.

Du får berätta om Dina besvär och läkaren brukar även göra en kroppsundersökning.

Du kan få svara på bland annat de här frågorna:

Var sitter smärtan eller obehagen?

Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas?

Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning?

Hur länge varar smärtan eller obehagen?

Sedan undersöker läkaren hjärtat och lungorna. Han/hon gör även blodtrycksmätningar i båda armarna.

Du får alltid genomgå en EKG-undersökning. Den kan visa om hjärtat har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men Du kan ha kärlkramp trots att EKG visar att allt är som det ska. Därför behövs även andra undersökningar.

Det är vanligt att få lämna blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller för höga halter av blodfetter. Proverna kan visa på olika risker som Du har och hur Du ska behandlas.

Du behöver också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Det är också vanligt att bli undersökt med ultraljud, som visar hur hjärtat och hjärtklaffarna fungerar.

Du kan få genomgå en datortomografi av hjärtats kranskärl om det finns misstanke om kranskärlsförändringar. Undersökningen behövs när den vanliga läkarundersökningen och arbetsprovet inte har gett några tydliga svar på om du har en kranskärlssjukdom.

En annan undersökning är hjärtskintigrafi. Det är en undersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat.

Ibland kan du behöva genomgå en kranskärlsröntgen. Den visar om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl. 

Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot kärlkramp. Behandlingen minskar påfrestningarna på hjärtat, minskar syreförbrukningen och ökar blodflödet i kranskärlen. Läkemedlet gör också att Du får mindre ont, blir mindre andfådd och mindre trött.

Du får även andra läkemedel som t ex nitroglycerin. De lindrar symtomen om Du får kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen.

Du kan behöva en operation av kranskärlen om läkemedlen inte hjälper tillräckligt eller om Du har stor risk att få en hjärtinfarkt.

Det finns två typer av operationer. Den ena är ballongvidgning av kranskärl, som även kallas PCI. Den andra är kranskärlsoperation, som också kallas bypassoperation eller CABG.

Vilken behandling som passar bäst beror på vad de olika undersökningarna visar. Kranskärlsoperation är ofta bättre om Du har flera förträngningar i kranskärlen och om Du samtidigt har diabetes. Riskerna för att Du ska få tillbaka kärlkramp är mindre efter en kranskärlsoperation.

Ballongvidgning är inte lika omfattande som en kranskärlsoperation. Därför passar det ofta bättre om Du endast har en eller få förträngningar i kranskärlen. Risken för att få tillbaka kärlkrampsbesvären är större, men då går det bra att göra om behandlingen.

Det går att leva ett bra och aktivt liv om Du har kärlkramp. Men det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen.

De flesta klarar sina vardagliga uppgifter och intressen trots kärlkrampsattacker då och då. Det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att Du anpassar Dig till den nya situationen. Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet.

Du kan alltid fråga en läkare eller sjuksköterska där Du får Din behandling om det är något Du undrar över när det gäller sjukdomen.

Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand. Det pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ och muskler. Hjärtat behöver också syrerikt blod för att fungera.

Det är kranskärlen som förser hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det uppstår förträngningar i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp på grund av att det uppstår syrebrist i hjärtmuskulaturen.

Kärlkramp orsakas av åderförfettning, som också kallas åderförkalkning.

Höga halter av blodfettet kolesterol kan öka risken för kärlkramp. En viss mängd kolesterol behövs, t ex för att kroppen ska kunna bilda hormoner. Men höga värden ökar risken för åderförfettning. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad Du äter har också stor betydelse.

Rökning, högt blodtryck, diabetes, fysisk inaktivitet och stress ökar risken för att utveckla kärlkramp. En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig sammandragning av kranskärlet. Den gör att för lite blod kan passera genom kärlet och ut i hjärtmuskulaturen. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.

Du kan få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att Du har några förträngningar i kärlen. Det kan t ex bero på förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller att hjärtmuskeln är förtjockad.

Du kan ha instabil kärlkramp om Dina kärlkrampsbesvär förvärras så att Du får symtom vid allt mindre ansträngning eller till och med i vila. Risken är då stor att tillståndet förvärras och det kan sluta med att Du får en hjärtinfarkt. Du bör alltid söka vård genast om Du misstänker instabil kärlkramp.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka hjärtsjukvård.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.  

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.