Påskdagen

Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses.

Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romerskkatolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.

Jesus återuppstod enligt kristen tro på påskdagen och därför firas det ordentligt i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han enligt samma religion upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Precis som de flesta andra kristna högtider har man valt tidpunkten för att det redan firades en högtid vid den tiden på året. Skillnaden mellan påsken och Kristi himmelsfärds dag (som följer påskdagen) gentemot andra högtider som kristendomen har lagt sina högtider på, är att dessa bygger på måncyklerna och således infaller vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi återuppståndelse kan man då alltså inte tala om.

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Påskdagens tema är "Kristus är uppstånden". Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen, Kristus är uppstånden, varpå församlingen svarar. Ja, Han är sannerligen uppstånden. I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.

Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Från första början firades påsken varje vecka, på söndagen (då Jesus uppstod), för att övergå till en årlig fest på 100-talet. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea, nuvarande Iznik i Turkiet, år 325, skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet. Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas metonska eller ecklesiastiska fullmånen). Påskdagen infaller då på söndagen närmast efter den metonska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars. Alltså är det tidigaste datum påskdagen kan infalla den 22 mars, oavsett om det är skottår eller vanligt år, och det senaste är den 25 april.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige gjorde man ett försök till kalenderreform i början av 1700-talet, vilket innebar att den svenska kalendern under perioden 1 mars 1700 till 30 februari 1712 gick en dag före den julianska kalendern, för att därefter återgå till den julianska kalendern genom att låta februari 1712 ha 30 dagar. Detta innebar att påskdagen vissa år kom att infalla vid avvikande tidpunkt i Sverige, nämligen 2 april 1705, 18 april 1709 och 26 mars 1711. Det slutliga bytet från juliansk kalender (gamla stilen) till gregoriansk kalender (nya stilen) skedde 1753 genom att låta februari ha endast 17 dagar. Kalenderbytet innebär att man måste använda olika sätt att beräkna påskdagen före och efter 1753.

Beräkning av tidpunkt för påskdagen i Sverige kompliceras ytterligare genom att man under perioden 1740 till 1844 ansåg att påskdagen borde beräknas utgående från den verkliga, astronomiskt bestämda, vårdagjämningen och fullmånen. Trots att den verkliga vårdagjämningen ligger nära den 21 mars i den gregorianska kalendern, ledde denna beräkningsmetod för vissa år till ett annat resultat än de kyrkliga beräkningarna, nämligen 1802 (25 april), 1805 (21 april) och 1818 (29 mars). Under perioden 1740 till 1753, då man fortfarande använde den gamla stilen, uppkom många avvikelser från påskdagen beräknad från den ecklesiastiska vårdagjämningen och fullmånen, och bäst är att här använda en tabell över när påsken inföll. Man kan bland annat notera att påsken kom att firas före den 22 mars tre gånger, nämligen 14 mars 1742, 18 mars 1744 och 18 mars 1750.

Påskdagen 1740 till 1752

6 april 1740

22 mars 1741

14 mars 1742

3 april 1743

18 mars 1744

7 april 1745

30 mars 1746

22 mars 1747

3 april 1748

26 mars 1749

18 mars 1750

31 mars 1751

22 mars 1752

Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss kom fram till att man med några uträkningar kunde beräkna påskdagens datum för ett visst år. För att beräkna påskdagen i Sverige till och med år 1752 ska julianska värden på M och N användas och gregorianska från och med år 1753. Vidare måste för 1700-tal och 1800-tal hänsyn tas till de avvikelser som beskrivits ovan.

Dela årtalet med 19, 4 och 7 och kalla resterna a, b respektive c

Dividera 19 × a + M med 30. Kalla resten d. (För juliansk kalender är M = 15 för alla år, och för gregoriansk kalender är M = 23 åren 1700-1899, = 24 åren 1900-2199).

Dividera 2b + 4c + 6d + N med 7. Kalla resten e. (För juliansk kalender är N = 6 för alla år, och för gregoriansk kalender är N = 3 åren 1700-1799, = 4 åren 1800-1899, = 5 åren 1900-2099).

Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars eller om d + e > 9, den (d + e - 9) april. OBS! Får man att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid i stället ta den 19 april (t ex 1981, 2076).

Skulle uträkningen ge den 25 april inträffar påskdagen i stället den 18 april om d=28, e=6 och samtidigt 11 × M + 11 dividerat med 30 ger en rest < 19 (t ex 1954, 2049).

Det finns många senare varianter av uträkningarna.

Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Kristus är uppstånden. 

De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:

Matteusserien

Markusserien

Lukasserien

Johannesserien

Psaltarpsalm

Jesaja 25:6-9

Första Korinthierbrevet 15:53-57

Matteusevangeliet 28:1-20

Andra Moseboken 15:1-11

Första Korinthierbrevet 15:12-21

Markusevangeliet 16:1-14

Hosea 6:1-3

Apostlagärningarna 3:14-16

Lukasevangeliet 24:1-12

Jona 66:12-14

Apostlagärningarna 13:32-37

Johannesevangeliet 20:1-18

Psaltaren 118:15-24

Kyrkoåret inom Svenska kyrkan

Påskdagen

Föregående dag:

Påsknatten

Genom död till liv

Söndag efter första ecklesiastiska fullmånen efter 21 mars

Kristus är uppstånden

Nästa dag:

Annandag påsk

Möte med den uppståndne

Påskdagen infaller för de västliga kyrkorna:

13 april 1800

5 april 1801

25 april 1802

10 april 1803

1 april 1804

21 april 1805

6 april 1806

29 mars 1807

17 april 1808

2 april 1809

22 april 1810

14 april 1811

29 mars 1812

18 april 1813

10 april 1814

26 mars 1815

14 april 1816

6 april 1817

29 mars 1818

11 april 1819

2 april 1820

22 april 1821

7 april 1822

30 mars 1823

18 april 1824

3 april 1825

26 mars 1826

15 april 1827

6 april 1828

19 april 1829

11 april 1830

3 april 1831

22 april 1832

7 april 1833

30 mars 1834

19 april 1835

3 april 1836

26 mars 1837

15 april 1838

31 mars 1839

19 april 1840

11 april 1841

27 mars 1842

16 april 1843

7 april 1844

23 mars 1845

12 april 1846

4 april 1847

23 april 1848

8 april 1849

31 mars 1850

20 april 1851

11 april 1852

27 mars 1853

16 april 1854

8 april 1855

23 mars 1856

12 april 1857

4 april 1858

24 april 1859

8 april 1860

31 mars 1861

20 april 1862

5 april 1863

27 mars 1864

16 april 1865

1 april 1866

21 april 1867

12 april 1868

28 mars 1869

17 april 1870

9 april 1871

31 mars 1872

13 april 1873

5 april 1874

28 mars 1875

16 april 1876

1 april 1877

21 april 1878

13 april 1879

28 mars 1880

17 april 1881

9 april 1882

25 mars 1883

13 april 1884

5 april 1885

25 april 1886

10 april 1887

1 april 1888

21 april 1889

6 april 1890

29 mars 1891

17 april 1892

2 april 1893

25 mars 1894

14 april 1895

5 april 1896

18 april 1897

10 april 1898

2 april 1899

15 april 1900

7 april 1901

30 mars 1902

12 april 1903

3 april 1904

23 april 1905

15 april 1906

31 mars 1907

19 april 1908

11 april 1909

27 mars 1910

16 april 1911

7 april 1912

23 mars 1913

12 april 1914

4 april 1915

23 april 1916

8 april 1917

31 mars 1918

20 april 1919

4 april 1920

27 mars 1921

16 april 1922

1 april 1923

20 april 1924

12 april 1925

4 april 1926

17 april 1927

8 april 1928

31 mars 1929

20 april 1930

5 april 1931

27 mars 1932

16 april 1933

1 april 1934

21 april 1935

12 april 1936

28 mars 1937

17 april 1938

9 april 1939

24 mars 1940

13 april 1941

5 april 1942

25 april 1943

9 april 1944

1 april 1945

21 april 1946

6 april 1947

28 mars 1948

17 april 1949

9 april 1950

25 mars 1951

13 april 1952

5 april 1953

18 april 1954

10 april 1955

1 april 1956

21 april 1957

6 april 1958

29 mars 1959

17 april 1960

2 april 1961

22 april 1962

14 april 1963

29 mars 1964

18 april 1965

10 april 1966

26 mars 1967

14 april 1968

6 april 1969

29 mars 1970

11 april 1971

2 april 1972

22 april 1973

14 april 1974

30 mars 1975

18 april 1976

10 april 1977

26 mars 1978

15 april 1979

6 april 1980

19 april 1981

11 april 1982

3 april 1983

22 april 1984

7 april 1985

30 mars 1986

19 april 1987

3 april 1988

26 mars 1989

15 april 1990

31 mars 1991

19 april 1992

11 april 1993

3 april 1994

16 april 1995

7 april 1996

30 mars 1997

12 april 1998

4 april 1999

23 april 2000

15 april 2001

31 mars 2002

20 april 2003

11 april 2004

27 mars 2005

16 april 2006

8 april 2007

23 mars 2008

12 april 2009

4 april 2010

24 april 2011

8 april 2012

31 mars 2013

20 april 2014

5 april 2015

27 mars 2016

16 april 2017

1 april 2018

21 april 2019

12 april 2020

4 april 2021

17 april 2022

9 april 2023

31 mars 2024

20 april 2025

5 april 2026

28 mars 2027

16 april 2028

1 april 2029

21 april 2030

13 april 2031

28 mars 2032

17 april 2033

9 april 2034

25 mars 2035

13 april 2036

5 april 2037

25 april 2038

10 april 2039

1 april 2040

21 april 2041

6 april 2042

29 mars 2043

17 april 2044

9 april 2045

25 mars 2046

14 april 2047

5 april 2048

18 april 2049

10 april 2050

2 april 2051

21 april 2052

6 april 2053

29 mars 2054

18 april 2055

2 april 2056

22 april 2057

14 april 2058

30 mars 2059

18 april 2060

10 april 2061

26 mars 2062

15 april 2063

6 april 2064

29 mars 2065

11 april 2066

3 april 2067

22 april 2068

14 april 2069

30 mars 2070

19 april 2071

10 april 2072

26 mars 2073

15 april 2074

7 april 2075

19 april 2076

11 april 2077

3 april 2078

23 april 2079

7 april 2080

30 mars 2081

19 april 2082

4 april 2083

26 mars 2084

15 april 2085

31 mars 2086

20 april 2087

11 april 2088

3 april 2089

16 april 2090

8 april 2091

30 mars 2092

12 april 2093

4 april 2094

24 april 2095

15 april 2096

31 mars 2097

20 april 2098

12 april 2099

Påsk

Kristi himmelsfärds dag

Pingstdagen

Kyrkoåret

Pesach

Computus ecclesiasticus